Sammanträdesprotokoll 1 (14) Plats och tid Sessionssalen, Hultsfred kl. 08.30-16.00 Beslutande Lars Rosander, C Gunilla Aronsson, C Åke Bergh, M Mattias Wärnsberg, S Carola Nilsson, S Övriga deltagande Lars-Erik Rönnlund, kommunchef Mats Stenström 266 Britt Olsson, sekreterare Mattias Wärnsberg Utses att justera Underskrifter Paragrafer 265-272 Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Olsson. Lars Rosander. Mattias Wärnsberg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum för anslags uppsättande 2013-09-30 Datum för anslags nedtagande 2013-10-23 Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet Underskrift. Britt Olsson
Sammanträdesprotokoll 2 (14) Socialnämnden KSAU 265/2013 Presidiemöte med socialnämnden Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet har mottagit lägesrapport vad gäller budget m m. Ärendebeskrivning Från socialnämnden deltar ordförande Per-Inge Pettersson, förste vice ordförande Håkan Hermansson, andre vice ordförande Göran Lindberg, socialchef Ann-Gret Sillén, sektionschef Anna Flinck och controller Ola Gustafsson. På mötet redovisas prognosen för 2013.
Sammanträdesprotokoll 3 (14) Kommunstyrelsen KSAU 266/2013 Dnr 2013/161 751 Utvecklingsarbete inom individomsorgen - Barn och familj Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att öka socialnämndens budget för 2014 med 1 900 tkr. Vidare föreslås en ökning i budget för år 2015 med 1 900 tkr och 1 200 tkr för år 2016. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 87/2013 att föreslå kommunfullmäktige besluta om att utöka budgeten för att täcka kostnader för placeringar samt en ökning av antal tjänster enligt förslag under åren 2014-2016 då prognosen för 2013 visar ett betydande underskott. Situationen inom barn och familj har förändrats de senaste två åren. Antal inkomna anmälningar har ökat och även antalet utredningar som inleds. Socialförvaltningen kan även se en ökning av antalet placerade barn och unga, både inom hem för vård och boende (HVB) samt inom familjehem. Ökningen beror dels på att socialtjänsten och samhället i stort har blivit mer medvetna om att barn far illa. Detta visas genom att fler anmälningar kommer in och genom att utredningsmetoderna att upptäcka barns problem har blivit bättre. Anmälningar kommer in till socialtjänsten på olika sätt, dels genom förskola/skola, landstingets olika enheter och från invånare i kommunen. Socialförvaltningen vill utveckla insatserna på hemmaplan och arbeta mer förebyggande för att på så sätt minska antalet placeringar i framförallt HVB men även placeringar i stort med fokus på att det ska bli bättre för barnen. För att lyckas med förebyggande arbetet och insatser på hemmaplan krävs en utveckling inom olika områden. Utvecklingsområden och behov av antal tjänster finns framtagna och bilagda till ärendet. Förvaltningen anser inte det är möjligt att minska placeringskostnaderna utan ett intensivt arbete med utveckling och på så sätt stärka och öka kompetens inom arbetsgruppen. Det har nationellt gjorts mycket studier och undersökningar vad det gäller placerade barn som visar att det finns många områden att förbättra.
Sammanträdesprotokoll 4 (14) Lagstiftningen vad det gäller just placerade barn har stärkts vad det gäller uppföljning och barnets rättighet till en egen socialsekreterare som man alltid kan prata med. I linje med utvecklingsarbetet finns även det pågående och så viktiga arbete med samverkan mellan socialförvaltning barn och utbildning och fritid (ÖSAM). En viktig del är också det pågående arbetet med familjecentral och satsningen vad det gäller ungdomsarbetslösheten. Utvecklingsarbetet är främst fokuserat på att barnen som har behov av hjälp och stöd från socialtjänsten ska få det bättre, få möjlighet till tidiga insatser på hemmaplan. Detta kommer på sikt att leda till att förvaltningens kostnader minskar. Socialförvaltningens önskan är att få möjlighet att utöka antal tjänster för att på så sätt utveckla arbetet med kommunens barn o unga. Beredning Socialnämnden 87/2013
Sammanträdesprotokoll 5 (14) Barn- och utbildningsnämnden Kultursekreteraren KSAU 267/2013 Presidiemöte med barn- och utbildningsnämnden Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar ge uppdrag till kultursekreterare Henric Oscarsson att ta fram ett förslag till plan för skola-kultur efter samråd med kulturombud och ansvarig rektor. Ärendebeskrivning Från barn- och utbildningsnämnden deltar ordförande Pär Edgren, förste vice ordförande Lennart Eklund, barn- och utbildningschef Cynthia Strömberg, och controller Henric Sundberg. På mötet redovisas mål och budgetläge. Vidare informeras om hur plan för skola-kultur ska vävas in i olika ämnen för att vara med i ett större perspektiv. I dagsläget saknas en plan att arbeta efter vilket föreslås att kultursekreteraren får i uppdrag att i samråd med utsedda kulturombud som finns på varje enhet samt ansvarig rektor ta fram ett förslag till plan för skola-kultur.
Sammanträdesprotokoll 6 (14) Kommunstyrelsen KSAU 268/2013 Dnr 2013/124 379 Remiss - regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län - åtgärder 2013-2017 med utblick till 2020 Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt eget samt översända detsamma till Biogas Sydost. Ärendebeskrivning Biogas Sydost är ett regionalt nätverk som arbetar för att förbättra förutsättningarna för biogas i sydöstra Sverige. Sedan 2011 har de arbetat med att ta fram en gemensam biogasstrategi för regionen i syfte att nå de uppsatta klimat- och miljömålen men också att ta fram ett hållbart alternativ till fossilt bränsle. En första remissversion har tagits fram i juni 2013 för svar (efter förlängd remisstid) senast 2013-11-01. Arbetsutskottet i Hultsfred gav energistrateg Jens Karlsson i uppdrag att lämna förslag på yttrande, ksau 215/2013. Förslag till yttrande Positivt med en gemensam strategi Det är värdefullt att en gemensam strategi för biogas tas fram. Det ger en bra grund för kunskap, samsyn och åtgärder. En strategi kan även driva på utvecklingen av biogaslösningar inom de olika delarna i biogasprocessen, produktion, distribution och konsumtion inom regionen. Övervägande av upplägg och redaktionella förbättringsmöjligheter Ett delvis annorlunda upplägg av strategin föreslås. I nuvarande remissupplaga saknas en grundläggande redogörelse för vad biogas är, hur den produceras och vad den kan användas till. Även en begreppsförklaring saknas vilket behövs för att även den som inte är expert på biogas ska förstå strategin. Det verkar även som att man använt felaktiga begrepp på flera ställen. T.ex. biogas när man syftar på fordonsgas och tvärtom. Denna begreppshantering gör att fakta kan tolkas på olika sätt beroende på hur insatt man är i materialet. I målsättningarna framförallt blir detta tydligt då man anger ett
Sammanträdesprotokoll 7 (14) produktionsmål på biogas och sedan hänvisar till drivmedel. Är det biogas eller fordonsgas målsättningen gäller? Det vore även bra om man genom kartbilder kunde åskådliggöra nuvarande situationen på biogasmarknaden inklusive planerade åtgärder. Allra helst skulle det då även finnas en hänvisning till aktuell situation på någon hemsida. Det är även bitvis ostrukturerat bland avsnitten; sidnummer saknas, otydliga rubriker, etc. Det är också väldigt otydligt vilka tabeller man hänvisar till i texter. Likaså är det väldigt otydligt vilka källor man utgår ifrån då det ibland redovisas flera källor med olika resultat. Det är även viktigt att skilja på fakta och åsikter. Dessa delar blandas i strategin men bör åtskiljas. Samla åsikter och kommentarer på ett avsnitt eller tydliggör att det är en kommentar/förslag från Biogas Sydost. Ett bra exempel på upplägg på hur man kan utforma en biogasstrategi är Underlag till regional biogasstrategi i Hallands län Förslag på vision och mål för produktion och användning av biogas i Halland. Den återfinns på Länsstyrelsen i Hallands hemsida. Innehåll Det går inte att bedöma huruvida de reviderade målsättningarna är realistiskta eller inte då det i handlinsplanen saknas redovisning på vad respektive åtgärd bidrar till för målsättningen i siffror. Dessa uppgifter borde gå få fram då potentialer för biogasproduktion på olika platser redovisas i strategin samt ett antal Hot Spots. När det gäller källorna vore det önskvärt med mer aktuella uppgifter och skulle det inte finnas tillgängligt bör det kommenteras hur aktuella uppgifterna fortfarande är. I stycket 2.3 Biogaspotentialen i Sydost från olika substrat finns två tabeller som redovisar olika potentialer. Det skulle vara bra om man redovisade varför de avviker så pass mycket från varandra och vilken av dem man utgår ifrån. Det blir också förvirrande när man använder olika substratsbenämningar i de olika tabellerna. I stycket 2.3.1 Gödsel finns det på slutet en tabell med rubriken Kommuner med stor biogaspotential. Syftar man på biogaspotentialen totalt eller för gödsel? I samma stycke redovisas ett antal Hot Spots. Där saknas Hagelsrum i Mållilla, Hultsfreds kommun där produktion finns idag. I punkten om Högsby kommun är det svårt att veta om man syftar på kommunen eller Högsby för-samling då båda uttrycken används. I punkten om Kalmar kommun vore det intressant att veta potentialen i Läckeby i och med att det finns beslut om byggnation där.
Sammanträdesprotokoll 8 (14) I stycket 2.3.2 Matavfall redovisas kommunernas situation idag. När det gäller Hultsfred, Högsby och Vimmerby finns det idag beslut om att börja samla in matavfall med start 2015. I stycket 2.3.2.4 Förutsättningar för biogasproduktion av matavfall redovisas olika lösningar på problemet med att man behöver stora volymer för att få ekonomi i anläggningarna. Det finns ju tyvärr inga säkerheter på att mindre kommuner kan leverera till dessa anläggningar då man upphandlar omhändertagandet. När det gäller samrötning med annat substrat så innebär det stora investeringar i alla fall då man inte kan samröta med annat substrat utan förbehandling av matavfallet. I stycket 2.3.4 Avloppsslam redovisas först en potential för avloppslam och sedan ytterligare en men det verkar vara den totala potentialen enligt Avfall Sverige. Där hänvisas det också till en tabell som kommer i senare stycken. I stycket 3.2 Biogas till övriga offentligt ägda fordon säger man att man kan fatta politiska beslut som gör att gasbilar köps in. I många av länets kommuner har man dock redan ramavtal via SKL Kommentus Inköpscentral och därmed idag möjlighet att avropa gasbilar. När det gäller sopbilarna så är det inte alltid kommunerna som äger dessa utan entreprenörer, vilket innebär att kommunerna i så fall måste ställa krav på gasdrivna fordon vid upphandlingen av avfalls-entreprenörer. I stycket 3.3 Bussdepåer säger man att det I Karlskrona verkar dock inga sådana beslut vara tagna. Den typen av fakta går att ta reda på och bör så också göras för att veta förutsättningarna. Samma typ av formulering finns i stycke 3.4 Tankställen då man säger att det troligen är den enda. Även den typen av fakta går att ta reda på. För Hultsfreds, Högsby och flera andra kommuner i länet, och därmed för regionen, är rv. 34/23 ett viktigt stråk varför vi vill att även detta stråk redovisas och inte bara E4:an och E22:an. I handlingsplanen redovisas vilka som är aktörer för respektive åtgärd och där saknas kommunerna som aktör i de aktuella platser som pekas ut. Det räcker inte alltid att det är bolagen som får ansvaret. Likaså bör man överväga om man verkligen ska peka ut privata bolag som aktörer i vissa åtgärder. Även när det gäller kunskapsöverföring inom specifika områden bör man överväga vilka som är lämpliga aktörer. T.ex. när det gäller insamling av hushållsavfall där det finns branschorganisationer som Avfall Sverige som kan bidra med kunskapsöverföring. I stycket 6.2 Intressenter anges två datumsatta åtgärder som ska ske innan strategin antas. Dessa känns överflödiga i strategin och borde i så fall tas
Sammanträdesprotokoll 9 (14) upp i ett separat planeringsdokument för strategins genomförande. Generellt Det finns väldigt lite information om de ekonomiska aspekterna i strategin. T.ex. skulle det vara önskvärt med någon form av redovisning på vilka investeringskostnader åtgärderna i handlingsplanen kräver, vilka ekonomiska medel som finns tillgängliga samt vilka ekonomiska styrmedel som behövs. Samma sak gäller miljö- och klimateffekterna av åtgärderna och om det behövs några miljö- och/eller klimatstyrmedel för att nå målen. Det borde också förtydligas hur utvärderingen kommer ske, inte bara när den ska ske. Det finns en hel del saker man måste åtgärda i strategin innan den kan förankras runt om i regionen. Det vore också intressant att veta vem/vilka som i slutändan ska beslutat om att strategin ska antas. Är det regionförbunden i respektive län? Om strategin ska antas som våra kommuners egna bör den först behandlas hos regionförbunden för vidare behandling ut i kommunerna. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 215/2013
Sammanträdesprotokoll 10 (14) Kommunstyrelsen KSAU 269/2013 Dnr 2013/54 009 Redovisning av motioner under beredning 2013 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av motioner under beredning. Ärendebeskrivning Enligt arbetsordningen för kommunfullmäktige har kommunkansliet upprättat en redovisning per 2013-09-11 av inlämnade motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen upptar 13 motioner för genomgång. Dnr 2012/71 Motion från Monica Bergh, KD, om trevligare återvinningsstationer. Förslag till svar på motionen kommer behandlas av kommunfullmäktige 2013-09-30. Dnr 2012/114 Motion från Lennart Beijer m fl, samtliga S och V, om kartläggning av situationen för barn och ungdomar. Arbete pågår inom ÖSAM (samverkansgrupp barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen). Samverkansgruppen presenterade sig i fullmäktige 2013-02-25. Dnr 2012/151 Motion från Alexander Steinvall m fl, samtliga C, angående att öka attraktiviteten i Virserums samhälle. Förslag till svar på motionen kommer behandlas av kommunfullmäktige 2013-09-30. Dnr 2013/5 Motion från Lennart Beijer, V, om ett attraktivt centrum i Hultsfred. Remitterad till samhällsbyggnadsgruppen för yttrande ksau 53/2013-02-19. Behandlas i samband med kommande gestaltningsprogram för Hultsfred tätort. Dnr 2013/30 Motion från Lennart Beijer, V, om vattenspel i Hulingen. Samhällsbyggnadsgruppen avgav lägesrapport till kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-06-11. Ytterligare belysning utreds och kostnadsberäknas. Dnr 2013/35 Motion från Lennart Beijer, V, om uppsnyggning och sanering av östra industriområdet. Remitterad till utvecklingschefen för yttrande ksau 81/2013-02-26. Dialog pågår med länsstyrelsen och berörda fastighetsägare.
Sammanträdesprotokoll 11 (14) Dnr 2013/39 Motion från Rosie Folkesson och Eva Svedberg, båda S, om grön hemtjänst. Ytterligare utredning begärd ks 58/2013-06-04. Bland annat utreds miljöeffekterna av att införa ett större antal leasingbilar. Dnr 2013/51 Motion från Torbjörn Wirsenius, FP, om attraktiva boenden hela livet. Remitterad till kommunchefen för yttrande ksau 124/2013-04- 23. Dnr 2013/57 Motion från Lennart Beijer, V, om att ta tillvara på den egna personalens kunskaper. Remitterad till personalchefen och kommunchefen för yttrande ksau 125/2013-04-23. Besvaras senare under hösten. Dnr 2013/79 Motion från Alexander Steinvall, C, om att målinrikta turismen med nytt och unikt varumärke. Förslag till svar på motionen kommer behandlas av kommunfullmäktige 2013-09-30. Dnr 2013/89 Motion från Mattias Wärnsberg och Tomas Söreling, båda S, om tillskapande av gång- och cykelväg i Målilla. Kompletteringar begärda från samhällsbyggnadsgruppen ksau 219/2013-08-20. Dnr 2013/90 Motion från Mattias Wärnsberg m fl, samtliga S, om justa villkor. Remitterad till ekonomikontoret för yttrande i samråd med kommunjuristen ksau 204/2013-06-25. Dnr 2013/152 Motion från Håkan Hermansson, FP, om trafikmiljön vid Lilla Torget. Till kommunfullmäktige 2013-09-30.
Sammanträdesprotokoll 12 (14) Arbetsförmedlingen KSAU 270/2013 H 2013.1487 Fråga om Arbetsförmedlingen i Hultsfred avvecklas Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar överlämna skrivelsen till Arbetsförmedlingen för besvarande samt att skrivelsen lyfts på tillväxt- och näringslivsrådets sammanträde torsdag 26 september 2013. Ärendebeskrivning Tommy Rälg och Tomas Sörling, båda S, har lämnat en skrivelse där man fråga om arbetsförmedlingen i Hultsfred avvecklas. Detta med anledning av att arbetssökande kallas till Vimmerby för samtal. Arbetsförmedlingen i Hultsfred har öppet två dagar i veckan.
Sammanträdesprotokoll 13 (14) Miljö- och byggnadsnämnden KSAU 271/2013 Presidiemöte med miljö- och byggnadsnämnden Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet har mottagit informationen. Ärendebeskrivning Från miljö- och byggnadsnämnden deltar ordförande Lennart Davidsson, förste vice ordförande Ulf Larsson, andre vice ordförande Konny Bogren samt miljö- och byggnadschef Anders Helgée. På mötet redovisas budget och lägesrapport om samverkan med Vimmerby kommun om gemensam verksamhet. Nämnderna har gemensamma nämndsmöten under hösten där Vimmerby har en halvdag och Hultsfred en halvdag. Vidare informerar kommunchefen om läget vad gäller VA-plan och VApolicy samt VA-lots.
Sammanträdesprotokoll 14 (14) KSAU 272/2013 Anmälningsärenden 1. Brev från vänorten Rumia, Polen