Wood 2012 Wood 2012 är en satsning för effektivisering och utveckling av Skoghalls Bruk.
En satsning på Skoghalls Bruk Investeringen innebär: en bas för fortsatt utveckling av bruket förbättrad fiberförsörjning förbättrad logistik med utökat lagringsutrymme för ved nödvändig ersättning av gammal utrustning Med projektet kommer Skoghalls Bruk att säkra sin konkurrenskraft genom förbättrad vedhantering. Ökade lagringsmöjligheter för ved och flis gör logistiken mer kostnadseffektiv och andelen leveranser med tåg kan öka. Flisförsörjningen blir mer flexibel då kapaciteten i renseriet ökar. Genom att gammal utrustning ersätts kan tillgängligheten förbättras och bättre kvalitet på flisen kan uppnås. Stor vikt läggs också på att få en säker och bullerdämpad arbetsmiljö. Investeringen innebär att vi kan fortsätta vår utveckling av Skoghalls Bruk med visionen: Vi är det världsledande Kartongbruket. Projektet omfattar: Vedgård med infart och järnväg Renseri Flislagring Sållhus Flis- och barktransportörer 2
Bakgrund Det finns flera skäl till varför vi investerar i ett nytt renseri på Skoghalls Bruk. Ett skäl är att det nuvarande renseriet är gammalt och utslitet. Det är byggt 1971 ursprungligen, men har blivit moderniserat i omgångar under årens lopp. Nu är läget att vedkranarna inte kan köras efter 2012, utan omfattande investeringar. Annan kritiskt utrustning som barktrumman, huggen, sållningen, mottagningsficka för köpflis, transportörer och elektrisk utrustning kräver investeringar i en nära framtid. Renseriet har också för liten kapacitet: ca 65 procent av det totala vedbehovet på bruket. Med en ökad produktion kommer underskottet bli ännu större. Köpflis Mellanskillnaden måste täckas av köpflis från sågverken. Det är ytveden på timret som huggs till flis av sågverken och som sedan används till massaproduktion i landets massabruk. Det är en viktig inkomstkälla för sågverken och för bruken ett tillskott i fiberförsörjningen. Men det är en nackdel om bruket har ett stort behov av externa leveranser av flis. Tillgången kan variera beroende på konjunktur och säsong sågverken har t ex ofta semesterstopp, vilket inte Skoghalls Bruk har. Tåg Att transportera ved med tåg är billigare, särskilt vid långa transporter, och mera miljövänligt. Satsningen på Wood 2012 ger möjlighet till att öka andelen ved som kommer med tåg till Skoghalls Bruk. En väsentligt större vedgård innebär också logistiska förbättringar som leder till besparingar i vedhanteringen. Kvalitet Ett nytt renseri kommer att ge en högre fliskvalité, vilket blir gynnsamt vid sulfatkokning och i CTMP-fabriken. Projektets omfattning Skoghalls Bruk förbrukar ca 2,3 miljoner m 3 rundved och sågverksflis per år. Med Wood 2012 ökar brukets kapacitet att hugga flis från rundved med 40 procent till ca 1,9 miljoner m 3 per år, vilket gör flisförsörjningen mer flexibel. Lagringsvolymerna för ved och flis ökar, vilket innebär att logistiken blir mer kostnadseffektiv. Mer rundved kan levereras direkt till bruket utan omlastning. En vedgård med en yta på 42 000 m 2 (ca sex fotbollsplaner) anläggs i anslutning till renseriet. På ytan kan ca 45 000 m 3 ved lagras motsvarande en dryg veckas produktion. Det nya renseriet kommer att byggas på Vidöns industriområde, norr om Skoghalls Bruks och Akzo Nobels fabriksområde. Renseribyggnaden omfattar en barktrumma med upptining, två huggar samt barkhantering. En 700 meter lång transportör för flis och bark byggs mellan Vidön och bruksområdet. På bruksområdet byggs ett nytt sållhus samt transportörer till mottagande massafabrik. Sammanlagt byggs ca fem km transportörband. Rundvedsflisen lagras i tre silos som rymmer 25 000 m 3 vardera. Dessa silos är lika höga som Löfbergs-skrapan, ca 40 m, och rymmer tillsammans flis för fyra dygns produktion. 3
Processbeskrivning Skoghalls Bruks nya renseri kommer från två leverantörer, där Andritz står för renseriet med barkhantering medan Raumaster levererar flislagring, sållning samt flis- och barktransportörer. Vedhantering All ved till Skoghalls Bruk kommer med lastbil eller tåg, där fördelningen idag är ungefär 80/20 mellan bil och tåg. I framtiden kan fördelningen bli omkring 75/25. Till det nya renseriet kommer en vedgård på omkring 42 000 m 2 att anläggas. Här kan ved för ungefär en veckas produktion lagras. Vedgården kommer att delas upp i två delar, en för CTMP-ved och en för sulfatved. Hanteringen på vedgården kommer att ske med tre vedgårdstruckar, så kalllade höglyftare. Dessa kan hantera hela vagnsbuntar från tåg och bil, upp till 9 m 3. Vedgårdstruckarna kan lägga 7 m höga vältor och lyfta 30 ton i vedgrippeln. Truckarna väger i sig själva omkring 80 ton. Upptining Veden från inmatningsbordet transporteras upp mot trumman via en upptiningstransportör. Totala längden av inmatningsbord och upptiningstransportör är 59 m och transporten till trumman tar ca 25 minuter. I upptiningstransportören begjuts veden med varmt vatten. Det varma vattnet syftar till att både tina barken på stockarna under vintertid, samt att tvätta bort grus, sten mm. Barkning Efter upptining och tvätt går veden in i en barktrumma. Trumman mäter 5,5 meter i diameter och är 42 meter lång. Barkningstekniken som används är så kallad tummelbarkning, dvs barkningen sker när stockarna slår mot varandra. Trumman kan köras på olika varvtal beroende på årstid och önskad barkhalt. Övriga viktiga parametrar som styr barkhalten är fyllnadsgraden i trumman samt uppehållstiden. Barken faller ut genom ett stort antal barkslitsar längs trumman. Vedtransport Direkt efter trumman tas veden emot av en kedjetransportör som för veden vidare till en rullbana. Rullbanan består av 24 motordrivna rullar med två vattenfyllda stenfällor placerade mellan rullarna. Syftet med rullbanan är att fånga upp överbliven bark och att separera stockarna så att stenar kan falla ner i stenfällorna. Stockarna sprejas även med färskvatten i rullbanan. Flishuggning Efter rullbanan finns en svängbar bandtransportör, antingen till hugglinjen för CTMP eller till hugglinjen för sulfatmassa. CTMP-flisen huggs till 23 mm och sulfatflisen 28 mm. På bandtransportören finns en metalldetektor och en detektor för överstor stock. Stockarna matas in mot huggskivan i en horisontalmatad hugg. Flisen blåses sedan in i en utjämningsficka efter huggen. Från utjämningsfickan matas flisen ut med en skruv till en bandtransportör och vidare via en elevator som lyfter upp flisen till toppen av tre silos, där flisen lagras. Barkhantering Barken hamnar på en bandtransportör under trumman och förs vidare in i ett separat barkhanteringsrum. Här sållas stora barkbitar bort. De mindre barkbitarna går direkt vidare till barkpressarna (för att öka torrhalten) medan de större bitarna går ner i en barkrivare för rivning till rätt storlek. Barken transporteras sedan via transportör över till fabriksområdet, där den lastas över på en ombyggd befintlig transportör. Denna transportör är förlängd upp till toppen på befintlig barksilo och befintlig fastbränslesilo. Flislagring Flisen lagras i tre flissilos på respektive 25 000 m 3, en för CTMP-flis och två för sulfatflis. Lagringsvolymerna motsvarar vid dagens maxproduktion cirka 4 dygn. Stor- 4
Sållning Sållningen i det nya sållhuset kommer att ske efter flistjocklek, då det är den viktigaste parametern vid impregneringen i CTMPoch sulfatfabriken. Tjocklekssållning kommer att ske med skivsåll, en för respektive flislinje, där först spån och pinnflis sållas ut. Den övertjocka flisen från båda flislinjerna matas tillsammans in i en fliskonditionerare. Denna flis transporteras uteslutande vidare till sulfatfabriken. Överstor flis tillsammans med de utsorterade fraktionerna, spån och pinnflis blir bränsle i våra vedpannor. Fastbränslehantering För att kunna hantera den ökade mängden bark och spån som kommer av ett nytt renseri, samt den förändrade layouten jämfört med dagens renseri, kommer matningen av bark in i silona att ändras så att barken kan matas in i båda befintliga silos, till skillnad från idag då den endast går till den mindre barksilon. leken på silona är 37 m i diameter och 33 m i höjd. Med tillkommande transportörer blir totalhöjden ca 40 meter. Utmatningen av flis från silona sker med hjälp av skruvar och vidare ut på två bandtransportörer, en för CTMP och en för sulfat. Sågverksflishantering All sågverksflis kommer att hanteras på samma sätt som idag, där befintlig mottagningsficka och stack används för sulfatfabriken och befintlig tubmatarficka och lagringsyta används för CTMP-fabriken. Tubmatarfickan byggs dock om så att den får en ny direktutmatning av flis. Från respektive lager transporteras sedan sågverksflisen med bandtransportörer direkt till respektive såll för CTMP och sulfatmassa. Flistransport Flistransport av rundvedsflis från silona sker med två 700 meter långa bandtransportörer. Tillsammans med barktransportören går dessa i en gemensam bandgång på mellan 7 och 16 meters höjd över Anholmsviken, via Akzo Nobels industriområde och över Skoghallsådran till det nybyggda sållhuset och vidare ner i respektive såll. Massatillverkning För att tillverka kartong behöver man pappersmassa. På Skoghalls Bruk används olika metoder för att tillverka olika typer av massor. CTMP-massa står för Kemisk termomekanisk massa. Efter en kort förbehandling med kemikalier mals flisen till massa i stora kvarnar. Fördelen med metoden är att närmare 95 procent av veden blir massa. En nackdel är att den slukar mycket elenergi. Sulfatmassa tillverkas i sulfatkokaren där flisen behandlas med kemikalier under högt tryck och hög temperatur. Det här gör att fibrerna i veden friläggs, hälften blir massa och resten av vedämnena blir till bränsle i brukets sodapanna. Fördelen med sulfatprocessen är att kemikalierna kan återvinnas. 5
Snacket går Daniel Sahlén, process, kvalitet och miljö Projektet är en hörnsten för fortsatt utveckling av bruket samt ett kraftigt lyft för produktion, arbetsmiljö och arbetssätt för renseriet. Det är en rolig utmaning och en fantastisk möjlighet att få vara med att skapa något nytt. Det är spännande och utvecklande med variationen av arbetsuppgifter och frågeställningar som dyker upp. Kontakten med så många olika människor och arbetsgrupper är också en inspiration. Eva Reiner, projektledare Wood 2012 är en livsviktig investering för framtiden. Det går inte att underskatta detta! För mig personligen är det en helt enorm läroprocess. Mycket hårt jobb men vi når ju, och kommer att nå, fantastiska resultat. Är det spännande att jobba i stora projekt? Det är rätt spännande att se vad en grupp människor kan komma fram till genom målmedvetet arbete. Det är också roligt att tänka att resultatet, det nya renseriet, verkligen är något rejält som kommer att finnas kvar i många, många år. Taisto Salakka, Andritz Taisto Salakka kommer att vara projektledare för Andritz del i Wood 2012. Andritz har bland annat fått jätteprojektet i Urugay i Punta Pereira där en hel massafabrik skall anläggas. Stora Enso är hälftenägare i det projektet. Men Andritz har också projekt i Brasilien och Asien: Det är bra att Stora Enso investerar i Sverige också, säger Taisto Salakka. Det är inte mycket investeringar i nordisk skogsindustri just nu. Det här är ett stort projekt för oss och det är inom det område där vi har vår kärnkompetens. Därför är det roligt att vi får göra det här. Vi vet hur man skall bygga ett bra renseri. Det senaste renseriet Andritz byggde i Norden var Stora Enso Varkaus i Finland 2007. Peter Östergren, ordförande Pappers avd 36 Projektet är ett bevis på att koncernen även fortsättningsvis anser det värt att satsa på bruket. Jag vet att det finns många bruk inom koncernen som verkligen längtar efter investeringspengar, och då inte bara för att höja och effektivisera produktionen, utan av överlevnad. Vi har en produktmix i Skoghall som är prioriterad att satsa på i framtiden inom koncernen. Ett nytt renseri ger oss även fortsättningsvis möjligheter att se en ytterligare utveckling i Skoghall. Ett nytt renseri kommer med all sannolikhet att förbättra arbetsmiljön. Ett renseri är en fysiskt tung avdelning där vissa moment nu kan byggas bort. Det kommer också att ges möjlighet för några av våra medlemmar att byta arbete. Internt sökande till renseriet skapar luckor i den befintliga verksamheten vilket ger ett utrymme för nyrekryteringar. Har ni fått det inflytande ni velat i projektet? I dag är inte inflytande någon självklarhet. När det gäller delaktighet i projekt kommer vi allt för ofta in väldigt sent. De större projekten genomförs oftast i en annan anda, vilket gör att vi också får vara med i ett tidigare skede. Ett deltagande av dem som dagligen arbetar med utrustningen tillför erfarenhet i projektet. I renseriprojektet har det, som jag ser det, skötts enligt konstens alla regler. Sen kan man väl säga att det är nu som det stora arbetet startar; när projektet ska brytas ned i mindre projektgrupper, där vårt deltagande kommer att påverka slutresultatet. 6
Björn Ohlsson, projektledare mek/rör i vedgården Jag tror att det är helt nödvändigt med en modern vedhantering inte minst för att kunna ta in mera ved på tåg. Vedtransporter måste nog läggas mer och mer på tåg i framtiden. En bättre arbetsmiljö för personalen känns också viktig. Detta är ju mitt sista, och klart största, projekt så det känns rätt häftigt att få avsluta karriären med ett sådant. Är det spännande att jobba i stora projekt? Spännande och spännande vet jag inte men det är rätt skönt att ha de resurser som ett större projekt har och att få fokusera på ett projekt istället för dussintals samtidigt som jag varit van vid tidigare. Sen vill jag säga att vi har kul i projektgruppen och det är nog väldigt viktigt för att ro iland ett projekt av den här storleken på den korta tid som vi har på oss. Juha-Matti Laine, Raumaster Raumaster levererar hela barknings- och flishanteringssystem och vi är mycket nöjda när vi får en sådan här stor del av projektet i Skoghall. Det här projektet stärker vår position på vedhanteringsområdet. Det har varit ett positivt år i Sverige med olika beställningar, där Skoghall är den största. Det är väldigt många maskiner i det här projektet, så det blir en mycket bra referens att kunna visa upp inför framtida affärer. Vi har bra referenser sen tidigare, men i skogsindustrin i Sverige har det tagit lång tid att få ett så här stort projekt. Mikael Thorén, operatör Det skall bli riktigt gôtt det här! Nu kanske vi kan få ordning på logistiken. Entreprenören som flyttar ved på området har haft bra dagar: dom flyttar omkring veden korta sträckor och sliter inte på bilarna. Vi hoppas på att slippa de riktigt tunga jobben, särskilt vintertid, som när veden fastnar i huggen och på rullbanan. Då blir det mycket slita och dra i vedpinnarna och skyffla och skotta längs transportörerna. Clas Olsson, smörjare Clas har varit över 20 år på renseriet och hela tiden jobbat som smörjare, med ansvar för renseridelen, fastbränslehanteringen och alla transportörer. Ett stort område, som blir ännu större i framtiden. Ja, men det blir nytt och bättre grejer. Det blir mer centralsmörjning. Jag har suttit med i en referensgrupp så jag har kunnat påverka utformningen. Det nya blir som natt och dag, jämfört med dagens renseri. Jag ser fram emot att få vara med och starta upp det här! Erika Bergsten, sommarjobbare När vi sist sågs i fabriken sommarjobbade Erika på rullmaskinen på KM8, efter sin KY-utbildning. Den här sommaren kör hon traversen i renseriet. Jag satsar på att bli fast anställd i skogsindustrin. Det är det jag utbildat mig för. Jag trivs här! Det är jättetrevliga arbetskamrater. Jag har jobb till september och har sökt jobb i samband med Wood 2012, fast jag vet att det bara är för interna sökanden, i den här omgången. Det vore självklart roligt att få vara med och köra igång något nytt. Det är en utmaning för alla här på renseriet. 7
Arbetsmiljö Exempel Ett av de viktigaste målen med Wood 2012 har varit att skapa ett renseri som både, med avseende på den yttre miljön och den inre miljön, lyfter säkerheten och arbetsmiljön för samtliga som vistas i och omkring området. Många arbetsuppgifter i äldre renserier har krävt muskelstyrka och varit förenat med risker ur säkerhetsynpunkt. Det nuvarande renseriet har efterhand blivit bättre men många arbetsmoment har inte kunnat byggas bort. Ett annat problem är buller; ett renseri har i alla tider och kommer även i framtiden att vara en bullrig miljö men under de senaste 15 åren har bullernivån minskats till acceptabla nivåer. Genom gemensamma arbeten och diskussioner i olika referensgrupper, innefattade bland annat operatörer, lokförare, VMF Qbera och Stora Enso Skog, samt genom erfarenheter från ett flertal studiebesök på andra renserier runt om i Sverige och Finland har möjliga åtgärder samlats. Utifrån denna bank har åtgärderna i högerspalten valts ut och implementerats i det nya renseriet. på bulleråtgärder Tjockare skyddskåpa av plåt ovanför trumman. Tjockare skyddsplåtar under trumman. Skyddsplåt för utlopp och början av rullbanan. Betonghus runt hugg och utjämningsficka. Barkrivaren placeras i separat rum tillsammans med barkpressarna. Hela taket och 60 procent av väggarna beläggs med ljudisolerande material. Interna arbetsmiljöåtgärder 2 st hydrauliska vedkranar som hjälpmedel för arbete i rullbanan och vid inloppen till huggarna. Separat 500 kg lyfttelfer i respektive hugghus. Horisontalmatad hugg istället för stuphugg. Barkpressarna placeras i ett separat rum med barkrivaren för att minimera barkdammet i renserilokalen. Bandvändare installeras på de långa banden, före och efter sållhuset. Sållen är helt övertäckta, för minskat spill i lokalen. Tillgång till 3 sidor på alla driv- och vändändar på transportörerna. Minimerade lutningar på transportörbanden, <8 grader, för minskat spill. Manöverrummet helt separerat från produktionslokalerna. Externa arbetsmiljöåtgärder Olika trafikslag separerade för bättre logistik och en säkrare arbetsplats. Förändrat arbetssätt Det nya renseriet kommer att ha en arbetsorganisation med full rotation mellan olika arbetsuppgifterna. Fördelarna är dokumenterade vid ett flertal renserier i Sverige och innefattar: lägre sjukfrånvaro, minskad risk för bestående hörselskador och inte minst ett mer varierat arbete, vilket operatörerna på de besökta renserierna inte vill byta bort. 8
Kenth Davidsson... är en person som varit viktig i projektgruppens arbete. Han är operatör till vardags men har sedan förprojektet varit utlyft till 100 procent i projektgruppen. Han säger så här om arbetsmiljöarbetet och Skoghalls framtida renseri: Jag har jobbat i renseriet i 27 år och när man blickar tillbaka så går det inte att jämföra dagens renseri med gårdagens. Där var det tungt kroppsarbete, dåliga hjälpmedel, dåligt ljus och högt buller, som många fick tinnitus av som följd. Men även i dagens renseri finns det fortfarande vissa farliga arbetsmoment kvar, som man måste se upp med. När vi nu bygger framtidens renseri har vi tänkt mycket på arbetsmiljö och säkerhet. Det skall finnas plats och möjlighet för både kvinnor och män att jobba i vårt nya renseri. Valet skall inte behöva ske på grund av muskelstyrka. För att förhindra att det blir personskador samt för att höja kompetensen hos operatörerna, ska vi ha rotation på alla befattningar. Det finns många rörliga delar i ett renseri och ett specifikt ställe där man kan skada sig är området från rullbanan till och med huggen. För att undvika skador på rygg och ben, samt kläm- och skärskador kommer det finnas två stycken vedkranar och en travers som lyfthjälpmedel, vilket kommer att underlätta operatörsarbetet och minska riskerna avsevärt. Att vi får en horisontalmatad hugg istället för en stuphugg, gör att den idag kanske allra farligaste arbetsplatsen för en renserioperatör försvinner, vilket känns jättebra. Tanken med arbetsmiljön i vårt framtida renseri har varit att minimera damning och hålla en låg bullernivå, vilket inte är lätt i ett renseri. En rad åtgärder har vidtagits (se föregående sida). Slutligen vill jag säga att jag haft stor hjälp av alla operatörer i dagens renseri, i mitt arbete att ta fram framtidens renseri på Skoghall. 9
Organisation och tidsplan Styrgrupp Projektledare Eva Reiner Projektgrupp Stab Projektkoordinator: Mats Persson Administration: Linda Wallin Mek och rör: Björn Ohlsson, Mårten Olsson Dokumentation: Tomas Persson Bygg: El och automation: HVAC: Process, kvalitet och miljö: Håkan Bylerius, Bjarne Andersson Ove Snell, Roger Hult Richard Morén Daniel Sahlén, Robert Westberg Inköp: Inköpsadm: Ove Söderberg, Per Stenberg, Håkan Svensson Andreas Malm Drift, UH och ref.grupper: Montage: Skydd och säkerhet: HSO: Daniel Sahlén, Åke Larsson, Kenth Davidsson Bjarne Andersson Jan Frisack Johan Martinsson, Henrik Björndahl Referensgrupper 2011 2012 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Projektering Upphandling Markarbeten Byggarbeten Montagearbeten Utcheckning Uppstart 10
Tävling! Ge den nya transportören ett namn Första spadtaget Den 7 juni var det officiell start på Wood 2012. Då tog platschefen Carl-Johan Albinsson och landshövding Eva Eriksson det första spadtaget i en symbolisk flishög. Det är nämligen flis allt handlar om i ett renseri. Det är slutprodukten, som sedan transporteras till CTMP- och sulfatkokeriet för att bli pappersmassa. Carl-Johan Albinsson, platschef på Skoghalls Bruk: Spännande skulle jag vilja säga om det här projektet. Det är riktigt häftigt att vara med och starta ett projekt på 850 miljoner kronor, kul, spännande och nervkittlande. Vi är ett modernt bruk med en lång tradition och nu sätter vi spaden i marken för att ta ytterligare steg in i framtiden. Den totala längden transportörer med koppling till renseriet, gamla och nya, blir 5,1 km. Den nya transportören över Akzo Nobels nedlagda fabrik och över älven blir ca 700 meter lång med en maxhöjd på 23 meter. På Skoghalls Bruk har vi namn på våra långa transportörer. Var med och tävla och föreslå ett bra namn även till den nya transportören. Skicka förslaget till janolof.hesselstedt@storaenso.com senast den 15 december 2011. Fina priser utlovas till det vinnande förslaget, samt tvåan och trean. Projektledningen är jury. Fakta om nya vedgården Ytan är 42 000 m 2, ca sex fotbollsplaner. Lagringsvolymen är 45 000 m 3. Totala stocklängden är ca 410 mil (2 ggr Sveriges längd). Vedförbrukningen per år är 2,3 miljoner m 3 fub. Stockarna räcker drygt fem varv runt jorden eller att fylla ca 110 fotbollsplaner till fem meters höjd. 11
Skoghalls Bruk Var sjätte kartongförpackning i världen, som innehåller något flytande, är tillverkad av kartong från Skoghalls Bruk. Det är ett handfast mått på hur mycket kartong vi tillverkar på bruket. Gå till en livsmedelsaffär och du är praktiskt taget omgiven av kartong från Skoghalls Bruk! Skoghalls Bruk är en av världens största tillverkare av livsmedelskartong. Vi utvecklar och producerar vätskekartong till förpackningar för bland annat juice, mjölk och vin samt CKB, som är kartong till förpackningar för torra livsmedel. Bruket är ett integrerat kartongbruk där en stor del av massan som används vid framställningen av kartongen tillverkas på plats. Här finns två massafabriker, en för sulfat/kemisk massa och en för CTMP/mekanisk massa, som båda baseras på barrved. Därutöver köps kortfibrig lövvedsmassa för kartongens ytskikt. Produktionen sker på två stora kartongmaskiner, KM7 och KM8. Den senare togs i drift 1996 och är en av världens största kartongmaskiner. Sammanlagt arbetar knappt 1000 personer på Stora Enso Skoghall AB. Förutom massaberedning och kartongproduktion på Skoghalls Bruk ingår även beläggning av kartongen i Forshaga och ett forskningscentra i Karlstad. Stora Enso Koncernen har 26 000 anställda och 85 produktionsanläggningar i världen. Stora Enso har en årlig produktionskapacitet på 11,8 miljoner ton papper och kartong, 1,3 miljarder m 2 wellpappförpackningar och 6,4 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos vill använda och utveckla sin kompetens i förnybara material för att tillgodose kundernas behov och för att möta många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Besök oss på vår hemsida www.storaenso.com/skoghall Gilla oss på Facebook www.facebook.com/skoghallsbruk Ett naturligt kretslopp Skogsindustrin är på många sätt ryggraden i det svenska näringslivet. En teknologiskt avancerad näringsgren som utgår från och drar nytta av landets skogsråvara. Den sysselsätter direkt och indirekt närmare 90 000 personer. Den svenska skogen kan samtidigt visa på bra tillväxt. Totalt växer skogsvolymen med över 100 miljoner m 3 per år, av vilket 80 procent avverkas. Våra produkter ingår i ett naturligt kretslopp. Efter att ha skyddat en vara eller spridit information i en tidning kan fibrerna återvinnas i flera led. När fibrerna gjort sitt kan de gå till förbränning och på så vis bidra till energiförsörjningen. Då frigörs koldioxid, som återigen kan användas i uppbyggnad av ny ved genom fotosyntesen. Genom vårt arbete tar vi på så vis tillvara och förädlar den svenska skogen samtidigt som vi är en del i ett kretslopp.