HABILITERING. NYCKELTAL 2017 Rapport

HABILITERING NYCKELTAL 217 Rapport Maj 218

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Introduktion...3 Om nysam...4 Habilitering i nysam...5 Habilitering i Nysam...5 Gemensamma definitioner och instruktioner...7 Verksamhetsbeskrivning på länsnivå...1 Barn- och ungdomshabilitering...22 Aktivitetsdata...22 Resursdata...25 Produktivitetsdata...29 Verksamhetspraxis...37 Effektmått... 4 Vuxenhabilitering...42 Aktivitetsdata...42 Resursdata... 44 Produktivitetsdata...49 Verksamhetspraxis...57 Effektmått... 6 Habilitering (barn och vuxen)...62 Aktivitetsdata...63 Resursdata... 64 Produktivitetsdata...67 Verksamhetspraxis...75 Effektmått...77 Bilagor... 8 Bilaga 1: Nyckeltal barn... 8 Bilaga 2: Nyckeltal vuxna...82 Bilaga 3: Nyckeltal totalt... 84 Bilaga 4: Profiltabell... 86

INTRODUKTION 3 Introduktion Nysams utvecklingsgrupp för habilitering startades 22 på initiativ av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Det finns två inriktningar inom utvecklingsgruppen, vuxenhabilitering respektive barn- och ungdomshabilitering. Dessa två inriktningar har separata frågeblanketter och det tas fram egna nyckeltal för dem båda, men resultaten redovisas tillsammans i en gemensam rapport. Sedan 215 redovisas sammanslagen data i ett rapportavsnitt, där nyckeltal för både barn- och vuxenhabilitering ingår. Nysams utvecklingsgrupp för habilitering följer upp aktivitets- och resursdata, men tar även fram effektnyckeltal för måluppfyllelse, patientnöjdhet och patienternas upplevelse av möjligheten att påverka habiliteringsplaneringen, baserat på en separat enkät. Denna rapport inleds med en introduktion till habilitering inom Nysam och ger sedan information om gemensamma definitioner och instruktioner. Därefter finns profilbeskrivningar på länsnivå där varje verksamhet beskrivs. Graferna presenteras först för barn- och ungdomshabilitering, sedan för vuxenhabilitering och till sist med sammanslagna data. I det fall ett landsting inte finns med i en graf betyder det att landstinget inte har kunnat redovisa värden för detta nyckeltal.

4 OM NYSAM Om Nysam Syftet med Nysam är att med hjälp av data åstadkomma verklig förbättring av hälso- och sjukvården Genom nätverket Nysam har Helseplan under mer än 2 års tid utvecklat svensk sjukvård och omsorg. Vi tar fram nyckeltal för benchmark, erbjuder ett unikt forum för erfarenhetsutbyte samt hjälper våra medlemmar att planera och följa upp förbättringsprojekt. Nysam sammanställer årligen nyckeltalsrapporter med data för cirka 2 specialitets- och verksamhetsområden samt samlar mer än 4 chefer från sjukvården två gånger per år för att arbeta med data-driven förbättring. Över 4 verksamheter rapporterar i dagsläget in data, vilket utgör ett unikt underlag för benchmark och möjliggör planering och uppföljning av förbättringsarbeten som verkligen gör skillnad i verksamheterna. Med hjälp av Nysam kan våra medlemmar: Avgöra om verksamheten bedrivs effektivt får vi våra resurser att räcka till så många som möjligt? Identifiera inom vilka områden som den största potentialen för förbättring finns Få stöd vid planering och genomförande av insatser och projekt för att förbättra verksamheten Följa upp om förbättringsprojekt och verksamhetsförändringar verkligen ger effekt Få tillgång till ett unikt nätverk av chefer för erfarenhetsutbyte och inspiration Vill du också delta i nätverk och jämföra din verksamhet? Kontakta: Teresa Herlin Bengt Andersson 7-528 16 7-147 91 3 teresa.herlin@helseplan.se bengt.andersson@helseplan.se www.nysam.com

HABILITERING I NYSAM 5 Habilitering i Nysam Enligt hälso- och sjukvårdslagen (217:3) är habilitering ett ansvar för både landsting/region och kommun. Fördelning av ansvar bygger på överenskommelser som kan se olika ut i olika landsting/regioner. Habilitering i Nysam beskriver det som hör till landstingets/regionens habiliteringsorganisation. Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 27:1) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 28:2), sida 4). Den specialiserade habiliteringen som beskrivs i Nysam är ett område med särskild kompetens om funktionshinder som ett komplement till den hälso-och sjukvård som alla invånare i Sverige har rätt till. Den specialiserade habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande insatser som: Har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på det friska Stärker och förbättrar funktioner Ger verktyg, strategier och kompenserar funktionsnedsättning Leder till aktivitet och förutsättningar för delaktighet Är framtidsinriktade Habiliteringsverksamhet är olika organiserad i landstingen/regionerna, vilket försvårar framtagning av enhetlig statistik. Ett mål för utvecklingsgruppen i Nysam är att ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsverksamheten som är gemensam, samt att beskriva det icke-gemensamma på ett så enhetligt sätt som möjligt. Habiliteringsverksamheten kan ha olika omfattning, målgrupp och organisation. I Nysam har vi enats om en gemensam definition för att kunna jämföra vad habilitering är. I rapporten beskriver landstingen/regionerna de uppdrag som avviker från den gemensamma definitionen. Resurser och insatser för dessa uppdrag har inte kunnat särskiljas från habiliteringsuppdraget utan finns med i de redovisade nyckeltalen. God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när verksamheten följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader (Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9)). Genom Nysam beskrivs nyckeltal för vissa processer, resultat och kostnader. God vård är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid I Nysam är data på enhetsnivå produktionsrelaterad, medan data på länsnivå dessutom är relaterad till befolkningsunderlaget. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18 år och äldre) som barn- och ungdomshabilitering ( 17 år). Habiliteringsverksamhetens kunskap och kompetens Habiliteringen arbetar hälsofrämjande och förebygger ohälsa genom att: Stärka den enskilde i att utveckla egen förmåga och hantera sin situation Informera och ge stöd så att personen kan få tillgång till samhällsstöd för en god livskvalitet Ge riktat stöd till föräldrar och anhöriga genom utbildning och särskilda åtgärder Samverka och samarbeta med övrig hälso- och sjukvård, andra aktörer och nätverk utifrån den enskildes behov enligt SOSFS 28:2, hälso- och sjukvårdslagen (217:3) och socialtjänstlagen (21:453) Den specialiserade habiliteringen tillhandahåller medicinsk, pedagogisk, social och psykologisk kompetens. Personalen har specialistkunskap inom funktionshinderområdet, det vill säga kunskap om funktionsnedsättningar och dess effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Den särskilda kompetensen omfattar även bemötande och samtalsmetodik som anpassas utifrån personens kognitiva och kommunikativa förutsättningar. Den yrkesspecifika habiliteringskunskapen består av att utifrån hälsoproblemet bedöma och genomföra de åtgärder som behövs för den enskilda personen. Den gemensamma habiliteringskunskapen utvecklas i teamarbetet och i samarbete med barnet, ungdomen och den vuxne, tillsammans med familj och andra aktörer. Denna förmåga kännetecknas av kunskaper och erfarenheter om hur

6 HABILITERING I NYSAM medfödda och tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och olika omgivningsfaktorer kan påverka individens utveckling och livssituation. Den utmärks av förmågan att möta barn, ungdomar och vuxna samt deras familjer, men också av att kunna överföra kunskaper och erfarenheter om habilitering till dem samt till personer i närmiljön. Personalens kompetens utgörs av deras förmåga att tillämpa såväl yrkesspecifika som gemensamma habiliteringskunskaper i konkreta situationer. Habiliteringsorganisationens huvudmålgrupp Barn-, ungdoms- och vuxenhabiliteringens huvudmålgrupper är personer med medfödda eller tidigt förvärvade: Nedsättningar inom psykiska funktioner (enligt International Classification of Functioning and Health (ICF)) Nedsättningar i neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner (enligt ICF) Samt personer med kombinationer av dessa och som har kartlagt behov av specialiserade habiliterande insatser. De vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna är: utvecklingsstörning, rörelsehinder, autismspektrumtillstånd (AST) och förvärvad hjärnskada. Huvudmålgruppernas funktionsnedsättningar är varaktiga och: Antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen Kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid Kräver att stödet förenar kunskap om barns, ungdomars och vuxnas utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och dess påverkan på utveckling och livsvillkor Kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap Medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter som behöver samverka Habiliteringsorganisationens huvuduppgift Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på aktuella hinder i vardagen kräver alltid en individuell bedömning (olika bedömningsinstrument används) och är avgörande för behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje individs funktionstillstånd/funktionsnedsättning och dokumenteras i en vårdplan, en så kallad habiliteringsplan. Det ingår inte i habiliteringsorganisationernas gemensamma huvuduppgift att för varje ny patient (det vill säga för habiliteringsorganisationen tidigare okänd) bedöma eventuell målgruppstillhörighet genom att identifiera, utreda och diagnostisera sjukdom/skada som orsak till funktionsnedsättning. Om en habiliteringsorganisation har ansvar för detta ska det, i det här sammanhanget, ses som ett tilläggsuppdrag och dessa resurser och insatser ska tas bort innan indata rapporteras till Nysam. Går det inte att särskilja resurser och insatser får detta beskrivas i landstingets/regionens specifika profil. Insatser i form av råd och stöd kan ges enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och hälsooch sjukvårdslagen (217:3). Oavsett lagrum ingår insatserna och resurserna i denna Nysamrapport. Habiliteringens huvudprocess och arbetssätt Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som håller samman information och sker i dialog med den enskilde. Den enskilde är delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. I habiliteringsplanen dokumenteras prioriterade områden, mål för insatserna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samarbete med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det är av stor betydelse att omgivningen är positivt anpassad och att berörda aktörer delar kunskap för att nå gemensamma mål och god nytta för personen med funktionsnedsättning. Det innebär att habiliteringen har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del. Kompletterande insatser är insatser som riktar sig till föräldrar, anhöriga och/eller patienten och innefattar information, kunskapsöverföring och vägledning om: Funktionshindret och dess konsekvenser i vardagen Förhållningssätt och strategier för att underlätta inlärning och främja en positiv utveckling Olika behandlingsmetoder Samhällsstöd och intresseorganisationer Information och stöd i samband med övergångar till olika verksamheter, till exempel mellan förskola och skola Behandling inkluderar även förskrivning av hjälpmedel.

GEMENSAMMA DEFINITIONER OCH INSTRUKTIONER 7 Gemensamma definitioner och instruktioner I detta avsnitt beskrivs gemensamma definitioner och instruktioner. I de fall det är möjligt har Socialstyrelsens termbank eller andra vedertagna definitioner som har beslutats av utvecklingsgruppen i Nysam använts. Här beskrivs också den enkät som används som effektmått. Ålder. Barn = 17 år (det vill säga till och med 17 år). Vuxen = 18 år och äldre. Patient. En patient är en person med unikt personnummer som är registrerad hos vårdgivaren. En patient kan representeras av en eller flera företrädare/anhöriga. Patientkontakt. Med patientkontakt avses en vårdåtgärd som dokumenteras i journal. Exempel på vårdåtgärd är besök respektive externt besök individuellt eller i grupp och telefonkontakt (Socialstyrelsen definierar en telefonkontakt som distanskontakt via telefon). Utbildning räknas som patientinsats om den journalförs. Även möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patientens nätverk räknas som patientkontakt. En vårdåtgärd med flera vårdgivare vid samma tillfälle, där insatserna har olika mål och syfte, räknas som flera patientkontakter. En vårdåtgärd som utförs av flera vårdgivare vid samma tillfälle, där insatserna har samma mål och syfte, registreras exempelvis som teambesök respektive teamgruppbesök och räknas som en patientkontakt. Allteftersom nya metoder för vårdåtgärder utvecklas inom e-hälsa kommer nya termer att definieras, exempelvis internetbehandling. Funktionshinder definieras av Socialstyrelsen och avser de begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning definieras av Socialstyrelsen och avser nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Habiliteringsplan definieras av Socialstyrelsen och avser en vård- och omsorgsplan som beskriver habilitering för den enskilde. Effektmått För att mäta effekten av habiliteringens övergripande arbete har utvecklingsgruppen inom Nysam tagit fram en enkät. Enkäten består av tre till fyra frågor som patienten besvarar med eller utan bildstöd eller assistans av någon annan. Resultatet används för att verksamheten ska bli bättre i sitt arbete, för att mäta hur nöjd och delaktig patienten är i de insatser verksamheten erbjuder samt hur mycket nytta patienten upplever att hen har av verksamheten. Enkäten genomförs på olika sätt i de olika landstingen/regionerna. Ett landsting/region genomför den enbart en gång per år, ett annat kontinuerligt eller till vissa återkommande patientgrupper, ett tredje har översatt enkäten för att nå patienter som har ett annat modersmål än svenska. Gemensamt är att alla använder exakt samma enkät med samma formuleringar och skattningsskala. Patienten besvarar enkäten anonymt och ska ges möjlighet att göra det i avskildhet för att minska risken för att hen påverkas av vårdpersonals närvaro. Det finns ett antal utmaningar med ifyllandet av utvärderingsenkäten. Som med alla enkäter kan det vara svårt att samla in negativa omdömen. Även patientens kognitiva förmåga påverkar hur hen kan ta till sig frågorna. Svaren kan påverkas av att en anhörig/assistent hjälper till. Utvärderingsenkäten har formulerats för att vara enkelt, lättförståelig och har bildstöd för den som behöver det. Det har gjorts enskilda satsningar i landsting och regioner vad avser information på teckenspråk eller särskilt anpassat för personer med synnedsättning. Utvärderingsenkäten Krav för att nyckeltalen ska vara jämförbara mellan olika habiliteringsverksamheter är att det finns ett systematiskt sätt att följa upp och utvärdera de mål som med bildstöd sätts i habiliteringsplanen. Patienten får därför besvara en fråga om graden av nytta med insatserna, se fråga 1 i enkäten nedan. För att göra en samlad utvärdering av habiliteringsplanen handlar de två efterföljande frågorna om hur nöjd patienten är med den hjälp hen har fått samt om hen har fått vara med och bestämma om hjälpen från habiliteringen, det vill säga upplevelsen av inflytande. En fjärde fråga finns i enkäten med bildstöd och avser frågan om vem som har svarat på enkäten. Detta syftar till att synliggöra om det är patienten enbart som har besvarat frågan eller om hen har fått stöd av en anhörig eller assistent.

8 GEMENSAMMA DEFINITIONER OCH INSTRUKTIONER Frågorna Version 1 (standard): 1. Upplevelse av nytta Får du den hjälp du behöver av oss? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) 2. Nöjdhet Är du nöjd med hjälpen du får? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) 3. Upplevelse av inflytande Har du fått vara med och bestämma om den hjälp du får från habiliteringen? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) Version 2 (förenklad med bildstöd): 1. Upplevelse av nytta Får du den hjälp du behöver av oss? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) 2. Nöjdhet Är du nöjd med hjälpen du får? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) 3. Upplevelse av inflytande Har du fått vara med och bestämma om den hjälp du får från habiliteringen? (Ja, alltid; Ja, ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig) 4. Vem har svarat? (Jag själv; Jag själv med hjälp; Förälder/företrädare; Annan) Att beräkna arbetade timmar Personalresurserna ska anges i antalet arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som har disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till antal årsarbetare vid databearbetningen. Antalet arbetade timmar beräknas enligt följande: placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar), eller registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar), aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan, övertid och fyllnadstid, timanställd personal (timtid). All frånvaro, både betald och obetald, ska exkluderas. Exempel på frånvarotyper som ska räknas bort är: semester kompledigheter utbildning, se vidare nedan övrig frånvaro med lön sjukfrånvaro Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning. Om kliniken inte registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon ska denna tid anges. Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör under jourtid görs en insats som faktiskt tar 15 minuter minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 3 minuter denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,. I detta fall blir det 6 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation. Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 3 minuter. Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för externa utbildningar. Interna fortbildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, planeringsdagar och så vidare räknas inte som frånvarotid. Timmar som inhyrd personal från så kallat bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid. Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

GEMENSAMMA DEFINITIONER OCH INSTRUKTIONER 9 Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad så att resursen ökas där i motsvarande grad. Tid som AT- och ST läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget/regionen ska detta inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Generellt gäller regeln att arbetade timmar och därtill kopplad produktion ska redovisas på samma enhet. Att redovisa personalkostnader Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader med mera ska inte redovisas som personalkostnader. Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget/regionen ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad så att resursen ökas där i motsvarande grad. Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget/regionen ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget/regionen erhåller för detta uppdrag. Ersättning till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad. Personalkostnaden för ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör. Olika sätt att organisera olika personalgrupper förekommer, främst vad gäller paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör en annan organisation ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken. Om det i habiliteringsorganisationen ingår syncentral eller hörcentral som bara arbetar med habilitering ska dessa redovisas på egen blankett. Observera att habiliteringsorganisationen icke alltid är identisk med landstingets/regionens habiliteringsförvaltning. Syncentral eller hörcentral som ligger utanför habiliteringsorganisationen redovisas inte här. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till respektive åldersgrupp av länets befolkning per 217-12-31. Befolkningsunderlag har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB).

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ Verksamhetsbeskrivning på länsnivå Nedan beskrivs organisationen för respektive landsting, samt det som skiljer sig i respektive landsting från den generella profilen avseende målgrupp och uppdrag. Skillnader i profilerna gällande uppdrag och målgrupp är viktig att beakta vid jämförelser med andra landstings nyckeltal. BLEKINGE Barn-, ungdoms- ( år-18 år) och vuxenhabilitering Organisation Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering är organiserad under psykiatri- och habiliteringsförvaltningen. Barn- och vuxenhabiliteringen har lokal verksamhet i Karlskrona och Karlshamn. Personalen på barnhabiliteringen är organiserade i två barn team på respektive ort utifrån geografisk fördelning. På respektive ort finns även ett vuxenteam. Målgrupp Målgrupper för s arbete inom barn- och vuxenhabiliteringen är: Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med medfödda eller under uppväxtåren förvärvade motoriska funktionsnedsättningar Personer med autism Barn där frågeställning om autism finns utreds inom habiliteringscentrum. Barn som har utretts och fått autismdiagnos erbjuds habiliteringsinsatser. Vuxna personer med svår autism eller autism i kombination med intellektuell funktionsnedsättning erbjuds habiliteringsinsatser. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliterings uppdrag är att erbjuda habiliteringsinsatser. Verksamheten har också ansvar för utredning och diagnostik vid misstanke om autism. Vuxenhabiliteringens uppdrag är att erbjuda habiliteringsinsatser. Habiliteringen i erbjuder även intensiva insatser i form av IBT/ MII och NIT. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 Antal patienter per 1 inv -17 år RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv -17 år Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt 6, 2,3% 5,3% 112% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -49,6% -47,2% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -1,7% -48,3% Graf ID: 2351

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 11 Nyckeltal 217 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 18 år+ RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv 18 år+ Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt Antal arbetade timmar totalt per patient -3,4% -12,2% -14,4% 15% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -53,4% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -45,1% 18% Graf ID: 2352 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 4,4% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt 9, 1,3% 6,5% 123% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -54,7% -6,8% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -,7% -51,6% Graf ID: 3555

12 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ JÖNKÖPING Barn-, ungdoms- ( år-avslutad gymnasieskola) och vuxenhabilitering Organisation Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering är en del av habiliteringscentrum, som är en länsklinik, organiserad under psykiatri och rehabilitering i Region. Övriga verksamheter som ingår i habiliteringscentrum är syncentralen, hörselhabiliteringen och tolkcentralen. Barn- och vuxenhabiliteringen har lokal verksamhet i, Eksjö och Värnamo. arnhabiliteringen i är organiserad i fyra team, två geografiska, ett ungdomsteam och ett neuropsykiatriskt team. Barn- och ungdomshabiliteringen i Eksjö och Värnamo har vardera två geografiska team. På vuxenhabiliteringen finns ett geografiskt team i varje länsdel. Målgrupp Målgrupper för s arbete inom barn- och vuxenhabiliteringen är: Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med medfödda eller under uppväxtåren förvärvade motoriska funktionsnedsättningar Personer med förvärvad hjärnskada (för vuxna krävs remiss från rehabiliteringsmedicinska kliniken) Personer med autism Barn under 5 år där frågeställning om autism finns utreds inom habiliteringscentrum. Barn som har utretts och fått autismdiagnos erbjuds habiliteringsinsatser över barnets skolstart. Därefter ges fortsatta insatser från habiliteringscentrum till barn som har svår autism och barn som har autism i kombination med intellektuell funktionsnedsättning. Vuxna personer med svår autism eller autism i kombination med intellektuell funktionsnedsättning erbjuds habiliteringsinsatser. Uppdrag Barn- och ungdomshabiliterings uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Verksamheten har också ansvar för utredning och diagnostik vid misstanke om autism. Vuxenhabiliteringens uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. De flesta patienter som haft insatser från barn- och ungdomshabiliteringen erbjuds fortsatta insatser från vuxenhabiliteringen. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 Antal patienter per 1 inv -17 år -7,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv -17 år Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -6, -2,3% -5,6% -4,3% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel nya patienter -,4% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers 1,7% 6,1% Graf ID: 2351

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 13 Nyckeltal 217 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 Antal patienter per 1 inv 18 år+ -13,4% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv 18 år+ Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt Antal arbetade timmar totalt per patient -19,4% -23,4% -17,6% 1,5% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel nya patienter -18, -44,3% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers 22%,2% Graf ID: 2352 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde AKTIVITETSDATA -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 Antal patienter per 1 inv -1,9% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -,1% -1,1% -3,1% 2,7% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel nya patienter -1,7% -12, PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -3,2%,7% Graf ID: 3555

14 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ STOCKHOLM Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Habilitering & Hälsa får 85 procent av landstingets budget för habilitering, resterande 15 procent går till andra upphandlade verksamheter. Habilitering för patienter boende i Norrtälje kommun ingår i bolaget TioHundra, men patienterna erbjuds kompletterande stöd från Habilitering & Hälsa. Redovisat i nyckeltalen är siffror från Habilitering & Hälsa. Habilitering & Hälsa leds av en verksamhetschef och har fyra sektioner, som vardera leds av en sektionschef. Några enheter ger insatser och stöd som är öppna för alla, där verksamheten inte undersöker målgruppstillhörighet. Dessa insatser återfinns inte i nyckeltalen och därför ger antalet insatser inte ett helt rättvisande mått på habiliteringens totala omfattning. För mer information se www.habilitering.se. Målgrupp och uppdrag Verksamheten ger insatser till personer med funktionsnedsättning. I målgruppen ingår även personer med dövblindhet och vuxna personer som är döva. Insatser ges även till vuxna med funktionsnedsättning som debuterat i vuxen ålder, vilket medför att personen tillhör LSS-personkrets 1:3. Övrigt Habilitering & Hälsa har ett ersättningssystem där verksamheten får en ersättning som är uppdelad i tre olika delar: 54 procent rörlig, varav 3,5 procent är målrelaterad och 46 procent fast ersättning. I den målrelaterade ersättningen är fyra av tio parametrar beroende av svaren i patientupplevelseenkäten. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Stockholm -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv -17 år 2,2% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient -43,7% Andel nya patienter 81% Graf ID: 2351

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 15 Nyckeltal 217 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Stockholm -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 18 år+ 26% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel nya patienter 148% Graf ID: 2352 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Stockholm -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 21% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient -37,5% Andel nya patienter 13% Graf ID: 3555

16 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ VÄSTRA GÖTALAND Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Barn-, ungdoms- och vuxenhabiliteringen hör organisatoriskt till Habilitering & Hälsa i sregionen. I Habilitering & Hälsa ingår förutom habiliteringsverksamhet även synverksamhet, hörsel- och dövverksamhet samt tolkverksamhet. Hela habiliteringen i är ett verksamhetsområde med en verksamhetschef. Verksamhetsområdet är indelat i habiliteringsenheter som leds av 22 habiliteringschefer. Vid varje enhet arbetar flera team. Specialistteam, kompetensteam och olika kunskapsgrupperingar finns i verksamhetsområdet. Målgrupp Vuxenhabiliteringen i det geografiska området Skaraborg har en utökad målgrupp och tar även emot personer med förvärvade hjärnskador utan stora och omfattande kognitiva funktionsnedsättningar. Uppdrag Verksamheten har i uppdrag att utreda, handlägga och besluta om ansökta råd och stödinsatser enligt LSS för personer både i och utanför den egna målgruppen. Övrigt Barn- och ungdomshabiliteringen kan remittera till regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Detta är en så kallad fri nyttighet. Remisser till alla övriga specifika habiliteringsinsatser (Ågrenska, Retts Center med mera) finansieras av barn- och ungdomshabiliteringens budget. Inom verksamheten finns en habiliteringsenhet, Knoppaliden, som är en dygnet-runt-verksamhet för utredning och behandling av barn och ungdomar. Denna verksamhet redovisas inte i Nysam. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv -17 år -33,4% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv -17 år Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -15,7% 22% 15% 4,3% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -18,8% 12% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -19,3% -6,1% Graf ID: 2351

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 17 Nyckeltal 217 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 18 år+ -23,1% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv 18 år+ Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt Antal arbetade timmar totalt per patient -1,5% 3,4% 12% 19% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -15,4% 24% 58% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -19,1% -,2% Graf ID: 2352 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv -25,3% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -4,2% 25% 2 8,6% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter 4,2% 14% 6,6% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -21,5% -11,9% Graf ID: 3555

18 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ ÖREBRO Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Enligt Nysams definition avser barn- och ungdomshabilitering -17 år och vuxenhabilitering 18 år och äldre. I sker övergång från barn- till vuxenhabilitering det år som gymnasiestudier avslutas. Detta är individuellt men sker vanligtvis mellan 19 till 21 år. Målgrupp Utöver huvudmålgrupp ges habilitering till barn och ungdomar med synskada i samverkan med syncentralen. Döva och hörselskadade barn erhåller habiliteringsinsatser av ett länsövergripande specialteam efter utredning och diagnos inom audiologiska kliniken. Konsultinsatser ges till barn- och ungdomsmedicinska kliniken för barn med ät- och sväljsvårigheter. I målgruppen ingår inte personer med enbart adhd. Vuxenhabiliteringen har uppdrag i överenskommelse med neurologen att erbjuda rehabilitering för personer med MS i ett skede när sjukdomen är av mer omfattande karaktär. Uppdrag Enligt avtal ansvar barn- och ungdomshabiliteringen för viss elevvård inom särskolan på individnivå. Enligt avtal med kommunerna ska vuxenhabiliteringen biträda dem med viss utredning/bedömning i myndighetsutövning till exempel genom personkretsbedömning. Det ingår också personalstöd i form av viss fortbildning, handledning och konsultation. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv -17 år 21% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv -17 år Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -5,5% -5,3% -7,7% 18% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter 4,1% 7 9, PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers 5,5% 15% Graf ID: 2351

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 19 Nyckeltal 217 - Vuxenhabilitering länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 18 år+ 97% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv 18 år+ Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt Antal arbetade timmar totalt per patient -9,1% 155% 13% 14% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -1, 35% 22% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -18,1% 1 Graf ID: 2352 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv 58% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -2,7% 65% 1,1% 2,8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -39,3% 82% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers -4,2% 3,2% Graf ID: 3555

2 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ KALMAR Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering Organisation Habiliteringen i Landstinget i Kalmar län tillhör hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är uppdelad i två basenheter: habiliteringen i norra länsdelen som ansvarar för de sex norra kommunerna och habiliteringen i södra länsdelen som ansvarar för de sex södra kommunerna. Målgrupp Utredningsuppdrag gällande barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada. Neuropsykiatrisk utredning ingår inte i uppdraget om inte utvecklingsstörning misstänks. För barn under 6 år utreds barn med misstanke om autism. Dessa får sedan BTI. Barn/ungdomar 6 år eller äldre med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får habiliterande insatser upp till 18 år. Över 18 år finns ansvaret för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom vuxenpsykiatrin. För södra länsdelen tillkommer barn med synskada -7 år. Migrationsverket har en riksavdelning för asylsökande med funktionsnedsättningar i Hultsfred. Habiliteringsverksamheten i den norra länsdelen har dessa barn, ofta med mycket stora svårigheter, som extra målgrupp. Uppdrag Verksamheten har ansvar för att utreda och diagnostisera sjukdom/skada som orsak till funktionshindret på nya patienter. Verksamheten ger ibland utbildning till andra organisationer utanför habiliteringsorganisationen efter patientens behov. Habiliteringen utreder alla ansökningar om LSS råd och stöd som inkommer till enheterna, även om sökande inte tillhör verksamhetens målgrupp. Övrigt Enheterna köper i vissa fall vård från exempelvis Ågrenska. Kostnaden belastar enheten. Enheterna remitterar till regionsjukvård och har i och med detta kostnader för regionsjukvård för till exempel handkirurgiska operationer. Kostnaden belastar enheten som köpt vård. Teamsekreterarna skriver journaler, DRG-registrerar och bokar tider till läkarna inom habiliteringen, vilket gör att verksamheten har mer administrativa tjänster.

VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ LÄNSNIVÅ 21 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Kalmar Norr -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv -35,6% RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -39,8% -9,3% -7,8% -13,1% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter -1, -1,,5% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers 6, 15% Graf ID: 3555 Nyckeltal 217 - Habilitering (barn och vuxen) länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Kalmar Söder -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 AKTIVITETSDATA Antal patienter per 1 inv RESURSDATA Antal årsarb totalt per 1 inv Antal arbetade timmar totalt per patient Personalkostnad per patient Personalkostnad per patientkontakt -2,8% -2,8% -15,4%,1% VERKSAMHETSPRAXIS Antal patientkontakter per patient Andel patienter som avslutade sin kontakt Andel nya patienter 8,7% 37% PRODUKTIVITETSDATA Antal patienter per årsarb hab.pers Antal patientkontakter per årsarb hab.pers 1, 18% Graf ID: 3555

22 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Aktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patienter per 1 invånare 27,5 25 22,5 2 17,5 15 12,5 1 7,5 5 2,5 Stockholm Antal patienter totalt per 1 invånare -17 år Antal patienter -17 år per 1 invånare -17 år Graf ID: 438 Graf 438 visar antalet patienter totalt oavsett ålder som varit i kontakt med habiliteringen i förhållande till den totala befolkningen -17 år samt antalet patienter -17 år som varit i kontakt med habiliteringen, i förhållande till den totala befolkningen -17 år. Under 217 hade t.ex. 1 678 patienter varav 1 397 var under 18 år och en befolkning på 62 9 mellan -17 år. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patienter totalt per 1 invånare samt antal årsarbetare per 1 inv -17 år 27,5 25 22,5 2 17,5 15 12,5 1 7,5 5 2,5 Stockholm Antal patienter totalt per 1 invånare -17 år Antal årsarbetare totalt per 1 invånare -17 år Graf ID: 497 Graf 497 visar antalet patienter per 1 invånare -17 år samt antalet årsarbetare per 1 invånare -17 år.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 23 Aktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patienter totalt per 1 inv -17 år 3 27,5 25 22,5 2 17,5 15 Halland Stockholm Uppsala 12,5 1 7,5 213 214 215 216 217 Graf ID: 439 Graf 439 visar antalet patienter per 1 invånare -17 år över tid för de fem senaste åren. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Åldersprofil 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 13% 16% 39% 27% 38% 39% 42% 42% 37% 45% 39% 3 19% 23% 17% 22% 12% Stockholm Andel patienter -6 år Andel patienter 7-12 år Andel patienter 13-18 år Andel patienter 18 år och äldre Graf ID: 44 Graf 44 visar åldersfördelningen gällande de patienter som har varit i kontakt med habiliteringen.

24 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Aktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Fördelning kvinnliga och manliga patienter 1 65% 65% 66% 65% 63% 35% 35% 34% 35% 37% 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Stockholm Andel kvinnliga patienter av patienter totalt Andel manliga patienter av patienter totalt Graf ID: 441 Graf 441 visar könsfördelningen för de patienter som har varit i kontakt med habiliteringen.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 25 Resursdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal årsarbetande per 1 invånare 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal årsarbetare totalt per 1 invånare -17 år Graf ID: 442 Graf 442 visar antalet årsarbetare inom habiliteringen i förhållande till den totala befolkningen -17 år. Under 217 hade t.ex. 7 årsarbetare och en befolkning på 62 9 mellan -17 år. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal årsarbetare totalt per 1 inv -17 år 14 13 12 11 1 9 8 7 Halland Stockholm 6 5 4 3 213 214 215 216 217 Graf ID: 443 Graf 443 visar antalet årsarbetare per 1 invånare -17 år över tid för de fem senaste åren.

26 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Resursdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal arbetade timmar totalt per patienter 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 8,6 8, 6,1 95 79 76 73 Antal arbetade timmar exkl adm.personal per patient Antal arbetade timmar adm.personal per patient Graf ID: 444 Graf 444 visar antalet arbetade timmar totalt per patient. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal arbetade timmar totalt per patienter 11 15 1 95 9 85 8 75 7 65 Halland Stockholm 6 55 5 45 4 213 214 215 216 217 Graf ID: 445 Graf 445 visar antalet arbetade timmar per patient över tid för de fem senaste åren.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 27 Resursdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Personalkostnad per invånare -17 år 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Personalkostnad totalt per invånare -17 år Graf ID: 446 Graf 446 visar personalkostnad per invånare -17 år. Under 217 hade t.ex. en personalkostnad på 45 miljoner kronor och en befolkning på 62 9 mellan -17 år. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Personalkostnad totalt per invånare -17 år 85 8 75 7 65 6 55 5 45 4 Halland Stockholm 35 3 25 2 15 213 214 215 216 217 Graf ID: 447 Graf 447 visar personalkostnad per invånare -17 år över tid för de fem senaste åren.

28 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Resursdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Personalkostnad per patient 35 32 5 3 27 5 25 22 5 2 17 5 15 12 5 1 7 5 5 2 5 Personalkostnad totalt per patient Graf ID: 448 Graf 448 visar personalkostnad per patient. Under 217 hade t.ex. en personalkostnad på 172 miljoner kronor och 5 252 patienter. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Personalkostnad per patientkontakt 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Personalkostnad per patientkontakt Graf ID: 449 Graf 449 visar personalkostnad per patientkontakt. Under 217 hade t.ex. en personalkostnad på 172 miljoner kronor och 85 324 patientkontakter.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 29 Produktivitetsdata Graferna i detta avsnitt visar information om patientkontakter och yrkeskategorier. Graferna bör läsas parallellt. Graf 57 visar patientkontakterna fördelat på typ av besök, vilket ska ses i relation till de yrkeskategorier som finns anställda i respektive landsting/region. Detta visas i graf 458 och 59, som illustrerar personalmixen. Graferna 451 till och med 3785 redogör för antalet patientkontakter per årsarbetande habiliteringspersonal totalt samt per yrkeskategori och i detta fall per vecka. I det fall ett landsting/region inte visas i en graf saknar landstinget/regionen anställd personal inom den yrkeskategorin. För att få en helhetsbild av patientkontakter och yrkeskategorier bör ovan nämnda grafer ställas i relation till varandra. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patienter per årsarbetande habiliteringspersonal 3 27,5 25 22,5 2 17,5 15 12,5 1 7,5 5 2,5 Antal patienter per årsarbetare habiliteringspersonal Graf ID: 45 Graf 45 visar antalet patienter per årsarbetande habiliteringspersonal. Under 217 hade t.ex. 1 678 patienter och 59 årsarbetande habiliteringspersonal. Arbetade timmar för läkare och administrativ personal ingår inte.

3 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Produktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Patientkontakt (fördelat på typ av besök) per helårsarbetande personal 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 337 57 9 32 234 116 44 6 14 63 17 74 Patientkontakt besök på habiliteringen per helårsarbetande personal Patientkontakt besök utanför habiliteringen per helårsarbetande personal Patientkontakt gruppbesök per helårsarbetande personal Patientkontakt telefonkontakt som ersätter besök per helårsarbetande personal Graf ID: 57 Graf 57 visar fördelningen mellan olika typer av patientkontakter typ av besök per årsarbetande habiliteringspersonal. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Andel yrkeskategori av all personal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel habiliteringspersonal (ej adm) av all personal Andel läkare av all personal Andel adm.personal av all personal Graf ID: 458 Graf 458 visar fördelningen av personal uppdelat på habiliteringspersonal, läkare och administrativ personal.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 31 Produktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Fördelning helårsarbetande habiliteringspersonal (exkl admin och läkare) 25% 5 75% 1 15% 16% 17% 16% 14% 16% 2,8% 3,7% 12% 11% 16% 18% 14% 13% 7,3% 1,2% 15% 14% 14% 16% 12% 17% 1,7%,5% Andel psykologer Andel kuratorer Andel fysioterapeuter Andel arbetsterapeuter Andel fritidspedagoger Andel logopeder Andel specialpedagoger Andel helårsarbetande sjuksköterska Andel dietister Graf ID: 59 Graf 59 visar fördelningen av habiliteringspersonal, exklusive läkare och administrativ personal. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande habiliteringspersonal 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal patientkontakter per årsarbetare habiliteringspersonal Grafen inkluderar inte patientkontakter hos läkare eller administrativ personal. Graf ID: 451 Graf 451 visar antalet patientkontakter per årsarbetande habiliteringspersonal. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 59 årsarbetande habiliteringspersonal.

32 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Produktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande psykolog per vecka 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande psykolog per vecka Graf ID: 3777 Graf 3777 visar antalet patientkontakter per årsarbetande psykolog per vecka. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 9 årsarbetande psykologer. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande kurator per vecka 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande kurator per vecka Graf ID: 3778 Graf 3778 visar antalet patientkontakter per årsarbetande kurator per vecka. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 8 årsarbetande kuratorer.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING 33 Produktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande fysioterapeut per vecka 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande fysioterapeut per vecka Graf ID: 3779 Graf 3779 visar antalet patientkontakter per årsarbetande fysioterapeut per vecka. Under 217 hade t.ex. 23 475 patientkontakter och 1 årsarbetande fysioterapeuter. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande arbetsterapeut per vecka 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande arbetsterapeut per vecka Graf ID: 378 Graf 378 visar antalet patientkontakter per årsarbetande arbetsterapeut per vecka. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 1 årsarbetande arbetsterapeuter.

34 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Produktivitetsdata Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande logoped per vecka 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande logoped per vecka Graf ID: 3781 Graf 3781 visar antalet patientkontakter per årsarbetande logoped per vecka. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 7 årsarbetande logopeder. Nyckeltal 217 - Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå Antal patientkontakter per årsarbetande specialpedagog per vecka 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal patientkontakter per årsarbetande specialpedagog per vecka Graf ID: 3782 Graf 3782 visar antalet patientkontakter per årsarbetande specialpedagog per vecka. Under 217 hade t.ex. 25 438 patientkontakter och 1 årsarbetande specialpedagoger.