Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter.
ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för Europeiska kommissionens representation i.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. VAD BETYDER EU FÖR SVENSKARNA... 2 II. EU OCH FRAMTIDEN... 4 III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET... 6 IV. SVENSKARNAS SYN PÅ DEMOKRATI, MEDIA OCH SYSSELSÄTTNING... 6 A. Demokrati... 6 B. Media... 7 C. Sysselsättning... 8 SAMMANFATTNING... 8 1
I. VAD BETYDER EU FÖR SVENSKARNA Svenskarnas bild av EU överensstämmer i stort med övriga EU-medborgares. 41 % av svenskarna och 40 % av EU-medborgarna svarar att de har en generellt positiv bild av EU. De yngsta i (15 24 år) är mest positiva då över hälften (52 %) svarar att deras bild av EU generellt är positiv. I övriga åldersgrupper har fyra av tio en positiv bild av EU. När vi frågar svenskarna vad EU betyder för dem, anger 79 % "frihet att resa och arbeta var som helst inom EU följd av byråkrati (58 %), fred (48 %) och starkare röst i världen (46 %). Generellt har svenskarnas åsikter förstärkts sedan 2016. Kring de fyra högst rankade svaren finner vi en relativt stor enighet mellan kvinnor och män. Största avvikelsen finns i fred, som anges av 54 % av männen mot 42 % av kvinnorna. Byråkrati anges av 58 % av samtliga svenskar. Över åldersgrupper finner vi övergripande att de yngre har en mer positiv bild av EU än vad de äldre har. Friheten att resa och arbeta fritt inom EU", "fred och "euro" har också en starkare betydelse för de yngsta. Nära hälften (47 %) av svenskarna anger att de är fästa vid den Europeiska unionen medan 52 % svarar att de inte är det. Bland samtliga EU-medborgare finner vi ett motsatt svarsmönster. Inom den svenska befolkningen ser vi att männen är mer fästa vid EU (50 %), än vad kvinnorna är (43 %). Över ålder, ser vi att de som är minst fästa är de yngsta (15 24 år) där 41 % svarar att de är fästa vid EU. Bland de äldsta (55 år +), svarar 51 % att de är fästa. De svenska resultaten är i stort oförändrade sedan 2016. Tre av fyra (77 %) svenskar svarar att de känner att de är medborgare i Europeiska unionen. Vi kan konstatera att svenskarna känner sig som medborgare i EU i högre grad än EU medborgarna där 70 % svarar ja på frågan. De svenska banden till EU har marginellt stärkts sedan 2016. Resultatet bland männen och de yngsta har stärkts sedan 2016. Svenskar och EU-medborgare i allmänhet har en liknande syn på sin tillhörighet och sitt medborgarskap. Till frågan om man betraktar sig som svensk (det egna landet) eller som europé svarar 33 % av svenskarna att de ser sig enbart som svensk medan andelen i EU är 35 %. 58 % av svenskarna ser sig i första hand som svensk och som europé (54 % i EU). Det är ett fåtal (6 7 %) i såväl som i övriga EU som i första hand eller bara ser sig som europé. Vi får också en väl överensstämmande bild mellan och EU totalt kring vad medborgarna anser vara det mest positiva resultatet av EU. Enligt 76 % av svenskarna och 56 % av samtliga EU-medborgare är det fred mellan medlemsstaterna. Den fria rörligheten inom EU kommer på en andra plats för svenskarna (74 %) och på första plats för hela EU (57 %). Det tredje viktigaste för svenskarna är den diplomatiska påverkan i världen som EU har uppnått (40 % av svenskarna mot 20 % av hela EU). Utbytesprogram för studenter, som Erasmus kommer på en fjärdeplats för svenskarna (29 %) och på en delad tredjeplats inom EU totalt (25 %). Kring euron råder dock skilda meningar mellan (8 %) och EU sammantaget (25 %). Bland svenska män och kvinnor finner vi samma prioriteringar: fred, fri rörlighet, EU: s diplomatiska inflytande i världen samt utbytesprogram för studenter. Av de yngsta (15-24 år) är det 86 % som anger freden mellan medlemsländerna och 80 % anger den fria rörligheten. En tredjedel (32 %) av de yngsta anger Erasmus och andra utbytesprogram. I den äldsta gruppen (55 år +) anger 12 % euron som ett av de viktigaste resultaten, av de yngsta är det bara 5 % som anger euron. 2
Kring vad de tillfrågade anser främst skapa en känsla av samhörighet mellan EU-medborgarna får vi ganska stora skillnader mellan svaren från svenskarna och EU-medborgare. Det är tre områden där svenskarna och EU totalt sett har relativt lika åsikter; sjukvård, utbildning och pensioner. Större skillnader finner vi gällande geografi, värderingar och historia. De svenska männen och kvinnorna gör likvärdiga bedömningar vad gäller de viktigaste områdena som skapar samhörighet inom EU: värderingar och geografi. Synen på om rättsstatlighet skapar samhörighetskänsla skiljer männen och kvinnorna åt mest. Avseende vilka värderingar som de tillfrågade anser vara de viktigaste av en lista av 12 är de tre högst rankade värderingarna desamma bland svenskarna som i EU sammantaget. Rangordningen och andelarna för dem skiljer sig dock åt. I rankas mänskliga rättigheter högst (i EU fred). På andra plats i kommer demokrati (51 %) och på tredje plats fred (människoliv i EU) med 38 %. Angående vilka av samma 12 grundvärderingar som bäst representerar EU är det samma fyra värderingar som anges främst av både svenskar och EU-medborgare, nämligen fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. På frågan om länderna inom EU står nära eller långt ifrån varandra vad gäller värderingar, är det en större andel av medlemsländerna totalt (52 %) som anser att vi står nära än vad svenska befolkningen anser (47 %). Svenskarna är mer försiktiga i sina bedömningar av befolkningens EU-kunskaper än vad man generellt anser inom EU. 29 % av svenskarna bedömer att de är välinformerade medan 70 % bedömer att de inte är välinformerade, vilket överensstämmer ungefärligt med EU sammanlagt. De svenska kvinnorna och de äldre är marginellt sett mer positiva i sina bedömningar. I synen på den egna graden av kunskaper är svenskarna mer positiva. 48 % av svenskarna anser sig vara välinformerade medan 52 % anser sig inte vara välinformerade. Avseende vilka ord som bäst beskriver EU anser 54 % av svenskarna att modernt beskriver EU på ett bra sätt och 43 % ett dåligt sätt. Svenskarna anser idag i högre grad att modernt är ett bra sätt att beskriva EU, jämfört med 2016 då andelen uppgick till 49 %. 19 % av svenskarna anser att effektivt beskriver EU på ett bra sätt och 77 % ett dåligt sätt, i EU är andelarna 40 % och 51 %. Det är en större andel av svenskarna som har förtroende för EU än vad man generellt har inom unionen. Över hälften av svenskarna (52 %) svarar att man har förtroende för unionen. Motsvarande värde för EU är 41 %. De yngsta svenskarna (15 24 år) har större förtroende för EU (71 %). 3
II. EU OCH FRAMTIDEN Svenskarna och EU-medborgarna har olika syner på vilka som är de två viktigaste frågorna som EU står inför just nu. Svenskarna (45 %) och EU som helhet (39 %) sätter invandringen som den enskilt viktigaste frågan för EU att lösa. Klimatförändring är näst viktigaste för svenskarna (37 %), medan det kommer på femte plats (12 %) för EU. Terrorism är det tredje viktigaste området för svenskarna (27 %) medan det för EU är den näst viktigaste frågan (38 %). Miljö är det fjärde viktigaste för svenskarna (18 %) medan det för EU kommer relativt långt ned på rankningen (8 %). 100% Vilka är de viktigaste frågorna för EU? Bas: Samtliga 90% 80% 70% 60% 50% 40% 45% 39% 37% 38% 30% 27% 20% 10% 12% 18% 8% 0% Invandring Klimatförändring Terrorism Miljö EU När de tillfrågade ska ge sin bild av hur utvecklingen är för det egna landet och därefter hur utvecklingen är för EU, är svenskarna mer positiva om s utveckling än vad man generellt sett är om sitt land i EU. Vad gäller utvecklingen för den Europeiska unionen ger svenskarna samma bild som samtliga medborgare i unionen, 30 % av svenskarna svarar i rätt riktning och 49 % "i fel riktning (i EU är det 47 % som svarar i fel riktning ). Svenska män och kvinnor gör samma bedömning av läget. Åldersgruppen 25 39 år är avsevärt mindre positiva än svenskarna totalt. Svenskarna ser också mer positivt på EU:s framtid än vad de gjorde 2016 då de negativas antal minskat från 56 % till 49 %. Såväl svenskarna som samtliga EU-medborgare anser att EU:s samhällsmål till 2020 i stora drag är väl satta. Svenskarna vill ha högre ambitioner jämfört med EU-snittet eftersom de vill minska andelen ungdomar som slutar skolan utan fullständiga kvalifikationer och minska andelen EU-medborgare som lever under fattigdomsgränsen. 4
Avseende huruvida man anser att EU är på rätt väg för att ta sig ur krisen och möta nya globala utmaningar är 78 % av svenskarna övertygade om att vi går åt rätt håll, medan 14 % svarar fel håll. Inom EU sammantaget svarar man 51 % åt rätt håll och 26 % åt fel håll. Ser vi till den svenska befolkningen så är männen mer positiva än kvinnorna. Jämfört med 2016 har positivismen stärkts främst bland männen. Ser vi till åldersgrupper så utmärker sig åter de yngsta (15 24 år), av dem svarar 89 % att de anser att EU är på rätt väg. Angående de tre mål som bör ges högst prioritet inom energiunionen ser vi att de fem högst rankade målen är desamma för svenskarna som för EU:s medborgare totalt. Rangordningen är däremot lite olika. Svenskarna anger främst utveckla förnybar energi (71 %), följt av bekämpa global uppvärmning (64 %), skydda miljön (43 %) och som fjärde område minska energiförbrukningen (35 %). Som femte mål anges garantera skäliga energipriser för konsumenterna (17 %). Gemensamt främsta mål är att "utveckla förnybar energi" (43 % EU) och minst prioriterade mål för såväl svenskar som för EU är en gemensam energiinfrastruktur och gemensam förhandlingsstyrka. I synen på EU:s framtid är svenskarna och EU-snittet sammantaget lika positiva (57 %). Bland svenskarna är det en något större andel (42 %) jämfört med EU-snittet (37 %) som ser negativt på EU:s framtid. Det är inga större skillnader mellan hur de svenska männen och kvinnorna besvarar frågan och i åldersgrupperna så är 55+ (61 %) och de yngsta (59 %) de mest positiva. Svenskarna har blivit något mer positiva i sin syn på EU:s framtid sedan 2016 när den andelen var 55 %. 42 % ser nu negativt på EU:s framtid, medan 2016 var den andelen 44 %. När man ser på s närmaste grannländer Finland och Danmark kan det konstateras att man där generellt sett har en positivare syn på EU:s framtid med nästan 70 % som är optimistiska. 44 % av svenskarna är för en utvidgning av EU genom att inkludera andra länder och 50 % är emot en utvidgning. För EU som helhet är 42 % för och 47 % emot. 5
III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET Det är en större andel av svenskarna (27 %), jämfört med EU-medborgarna sammantaget (22 %) som anser att invandringen är en viktig fråga för det egna landet. När vi frågar om vad man anser är de viktigaste personliga frågorna, är invandringen viktigare för svenskarna (10 %) än för EU-medborgarna sammantaget (6 %). Också här är de yngsta som betonar frågans betydelse (16 %). Frågan har minskat något i betydelse sedan 2016. Även när det gäller viktiga frågor som EU står inför betonar svenskarna (45 %) invandringen mer än vad man gör inom EU generellt (39 %). Svenskarnas syn på invandring, såväl från andra EU-stater som från länder utanför EU, är avsevärt mer positiv (84 %) än EU-snittet (64 %). Något fler kvinnor än män är positiva (86 % resp. 81 %) och 95 % av åldersgruppen 15 24 svarar att de är positiva. Jämfört med 2016 har antalet positiva ökat från 81 % till 84 %. När det gäller invandring från länder utanför EU är 65 % av svenskarna positiva, mot 39 % av EU:s totala befolkning. Här kan vi se att en större andel av de svenska kvinnorna (71 %) och de i åldersgruppen 15 24 (86 %) är mer positiva än sammantaget. EU-medborgare sammantaget är mer positiva (86 %) till ytterligare åtgärder för att stävja irreguljär invandring från länder utanför EU än svenskarna (72 %). Svenskarna är dock mer positiva till åtgärder på EU-nivå (44 %) jämfört med EU-snittet (36 %). En större andel (80 %) av svenskarna tycker att det är bra att EU-medborgare har rätt att bosätta sig i vilken som helst av EU:s medlemsstater, jämfört med hela EU-befolkningen (74 %). På samma sätt är en större andel av svenskarna positiva till rätten att arbeta var som helst inom EU (91 %) jämfört med hela EU-befolkningen (76 %). När vi ser till frågan om det egna landet, så är svenskarna även här mer positiva till att ta emot andra EU-medborgare i. (83 % mot 71 % för hela EU-befolkningen). Svenskarna välkomnar också övriga EU-medborgare att arbeta i. Nio av tio (89 %) svenskar tycker att det är bra att alla EU-medborgare har rätt att arbeta i. Motsvarande siffra för hela EU:s befolkning är 72 %. På frågan om påståendet att invandrare bidrar mycket till det egna landet svarar 87 % av svenskarna att de håller med, för hela EU är den andelen 48 %. 93 % av svenskarna håller med om att det egna landet ska hjälpa flyktingar, mot 67 % av EU-medborgarna. Nästan alla svenska kvinnor (96 %) instämmer i påståendet, av männen är andelen 89 %. På frågan om man vill ha en gemensam immigrationspolitik för hela EU svarar 79 % av svenskarna ja. Inom EU totalt är motsvarande andel 69 %. När vi frågar om man är positiv eller negativ till den fria rörligheten för medborgare inom EU, svarar 88 % av svenskarna att de är positiva, inom hela EU är andelen 81 %. 6
IV. SVENSKARNAS SYN PÅ DEMOKRATI, MEDIA OCH SYSSELSÄTTNING a. Demokrati 85 % av svenskarna säger sig vara nöjda med hur demokratin fungerar i och 15 % är missnöjda. När en så stor andel avger samma svar är det av naturliga skäl inga större skillnader mellan olika delgrupper. Vi ser att andelen nöjda har ökat sedan 2016 när den var 79 %. Svenskarna tycks vara avsevärt mer nöjda med det egna landets demokrati än EU-medborgaren generellt där drygt hälften (56 %) säger sig vara nöjda med demokratin i det egna landet. När det gäller synen på hur demokratin fungerar inom EU är svenskarna mer liksinnade EUsnittet i sin bedömning. 52 % av svenskarna och 48 % av hela EU:s befolkning säger sig vara nöjda med hur demokratin fungerar inom EU. De svenska resultaten är oförändrade sedan 2016. Ser vi till andelen missnöjda så har vi i stort sett en lika stor andel i som i EU totalt (EU 42 %, SE 40 %). De svenska männen är mer nöjda än kvinnorna (57 % respektive 47 %). I åldersgruppen 15-24 år är 63 % av svenskarna nöjda. Demokrati är en av de tre viktigaste personliga värderingarna för svenskarna, hälften (51 %) anger detta. Vikten av demokrati betonas särskilt av svenskar över 55 år. 53 % av de svenska männen och 49 % av de svenska kvinnorna anger att demokrati är en av de tre viktigaste värderingarna. Även inom EU som helhet är demokrati en viktig personlig värdering. Nära hälften (48 %) av svenskarna anser att EU representerar demokrati (53 % av kvinnorna och 42 % av männen). Vi frågar bland annat hur väl EU är synonymt med ordet demokrati. Både svenskarna (68 %) och EU-snittet (66 %) är överens att demokrati är en bra beskrivning av EU-samarbetet. De svenska resultaten har stärkts något sedan 2016 då var det 66 % av svenskarna som gav det svaret. b. Media Generellt sett har svenskarna större tilltro till de traditionella medierna (Press, Radio och TV) än vad EU-medborgaren i allmänhet har. Kring 7 av 10 svenskar säger att de litar på dessa medier, mot cirka 5 av 10 inom EU som helhet. Högst förtroende har man, såväl svenskar som övriga EU-medborgare, för radio, därnäst TV och sedan tryckt press. För internet och sociala medier ser mönstret annorlunda ut. EU-medborgarna sammantaget har högre tillit till dessa än vad svenskarna har. Vad gäller internet och sociala medier har svenskarnas förtroende minskat sedan 2016, medan EU:s värden står oförändrade. Svenskarnas mediekonsumtion är generellt sett större än samtliga EU-medborgares. Av alla medieformer som mäts i undersökningen är det bara Tittar på TV via en TV-apparat där svenskarna ligger under. Svenskarna är dock flitigare TV-tittare via internet minst en gång i veckan (EU 27 %, SE 52 %). Sammantaget Tv-tittande (TV-apparat+internet) ligger och samtliga EU-länder nära varandra (EU 96 %, SE 92 %). Svenskarna lyssnar också mer på radio minst en gång i veckan (80 %, mot 75 % för EU totalt). Vi läser också mer tidningar och tidskrifter samt är flitigare på internet (SE 94 % mot EU-snittet 77 %). Detsamma gäller för användning av sociala medier där ligger på 73 % mot 58 % för samtliga EU-medborgare. 7
TV är den vanligaste källan för att få information om nationella politiska nyheter såväl för (74 %) som för EU totalt (77 %). I är dock tryckt media det näst vanligaste (57 %), medan det i EU kommer på tredje plats (36 %). Inom EU är radio det näst vanligaste (39 %), medan radio kommer på fjärde plats i (50 %). I är det internet som ligger på tredje plats (51 %), medan det för EU kommer på fjärde plats (35 %). Internet och sociala medier används regelbundet av 57 % av svenskarna och 42 % av samtliga EU-medborgare. Både en majoritet av svenskarna och EU-medborgarna är i allmänhet generellt nöjda med mängden information om EU i media. Gällande sociala medier är det knappt hälften som svarar att de inte vet, men 37 % av EU-medborgarna och 27 % av svenskarna svarar att det är lagom. För svenskarna är det cirka en av fyra som anser att det talas för lite om EU och för EU-medborgare generellt är det knappt en av fem. Det är en större andel av de svenska kvinnorna, jämfört med männen, som anser att det talas för lite om EU i de olika medierna. Generellt sett är såväl svenskar som EU-medborgarna nöjda med hur EU framställs i media. En något större andel av svenskarna (6 av 10) än av EU totalt svarar att de traditionella medierna ger en, i deras tycke objektiv bild, av EU. Internet och sociala medier ges en lite annorlunda bedömning. För det första är det nära hälften av de tillfrågade som svarar vet ej. Det är fler EU-medborgare än svenskar som svarar objektivt (EU 34 %, SE 22 %) En av fyra (24 %) svenskar anser att EU framställs för negativt i sociala medier mot 14 % för EU totalt. Svenskarna är generellt sett mer positiva till sociala medier än vad man är inom EU. Två av tre (63 %) svenskar anser att det är ett modernt sätt att hålla sig à jour med politiken, mot 57 % för EU totalt. Hela 83 % av svenskarna anser att sociala medier kan få människor att intressera sig för politiska frågor, mot 59 % för EU-medborgarna i gemen. 59 % av svenskarna och 54 % av EU-medborgarna anser att sociala medier är ett bra sätt att få säga sin åsikt i politiska frågor. Det är dock 75 % av svenskarna som svarar att information om politiska frågor från sociala medier inte är att lita på, mot 53 % för EU-medborgarna sammantaget. Vi finner inga större avvikelser mellan kvinnor och män i den frågan. De yngsta (15-24 år) är generellt sett mer positiva kring att sociala medier kan få människor att intressera sig för politiska frågor (100 %). c. Sysselsättning En större andel av svenskarna (73 %) jämfört med EU-medborgarna totalt (61 %) ser positivt på sin arbetssituation. De svenska männen är mer positiva än kvinnorna (79 % mot 68 %). Studerar vi olika åldrar ser vi att av 25 54-åringarna svarar nio av tio att deras arbetssituation är bra medan för åldersgruppen 55+ är den siffran 59 %. När vi ber de tillfrågade bedöma arbetssituationen i landet svarar 42 % av alla inom EU att den är bra, bland svenskarna är andelen 72 %. När vi frågar om vad man tror om arbetssituationen i landet om 12 månader bedömer hälften i (52 %) och i Europa (47 %) att den kommer att vara densamma. 28 % av svenskarna och 27 % av alla i EU bedömer att den kommer att bli bättre. Kring bedömningen av den egna arbetssituationen om 12 månader är det 10 % fler som svarar densamma i såväl EU som (EU 58 %, SE 62 %). 8
SAMMANFATTNING De svenska resultaten från 2017 visar att svenskarna i huvudsak delar de gemensamma europeiska värderingarna. Mellan svenskarna råder också i huvudsak samstämmighet. Den grupp som utmärker sig är de yngsta (15 24 år), som genomgående är mer EU-positiva än svenskarna totalt sett. Det viktigaste som EU har uppnått är fred mellan medlemsstaterna. Den fria rörligheten inom EU är det näst mest positiva resultatet för både gruppen svenskar och EU totalt. Både i den svenska befolkningen och i EU-snittet finns likheter om att invandringen är EU:s viktigaste fråga. Svenskarnas syn på invandring, både från andra EU-medlemsländer och från länder utanför EU, är avsevärt mer positiv än EU-snittet. Terrorism är också ett område som både den svenska och europeiska befolkningen anser vara ett högprioriterat område för EU. Klimatförändring är ett viktigt område för svenskarna. Detta syns också när det gäller en europeisk energiunion. I synen på det egna landet är svenskarna mer positiva än EU-medborgarna totalt. Svenskarna vill ha högre ambitioner för de samhällsmål som EU satt upp inför 2020. Majoriteten av den svenska befolkningen anser sig vara nöjda med hur demokratin fungerar i på samma sätt som de anser att EU är på rätt väg för att ta sig ur krisen och möta nya globala utmaningar. Generellt sett har svenskarna större tilltro till de traditionella medierna (Press, Radio och TV) än vad EU-medborgaren i allmänhet har. En avsevärt större andel av svenskarna än av EU-snittet ser positivt på sin arbetssituation. Svenskarna har en generellt sett högre tilltro till EU:s förmåga att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i Europa än vad EU-befolkningen totalt sett har. 9