Årsredovisning Västtrafik AB Helår 2017
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Verksamhetens miljöarbete...6 2.3 Folkhälsa...6 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...6 2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...8 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...8 2.7 Systematiskt förbättringsarbete...9 2.8 Inköp...10 3 Mål och fokusområden... 11 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...11 3.1.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland...11 3.1.1.1 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land...11 3.1.2 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen...11 3.1.2.1 Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet...12 3.1.2.2 Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad...13 3.1.3 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...13 3.1.3.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...14 3.2 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna...14 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...14 3.2.1.1 Satsa på ledarskap...15 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt...15 3.2.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...16 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...16 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller...16 3.2.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro...17 Västtrafik AB, Årsredovisning 2(23)
4 Personal... 18 4.1 Chefsförutsättningar...18 4.2 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...18 5 Ekonomiska förutsättningar... 19 5.1 Ekonomiskt resultat...19 5.1.1 AR05 RR-rapport Utförare regional utveckling...22 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...22 5.3 Eget kapital...22 5.4 Investeringar...23 Bilagor Bilaga 1: 501 1712 från Cognos Västtrafik AB, Årsredovisning 3(23)
1 Sammanfattning Västtrafik fortsätter arbetet med fokus på kunden. Genom affärsplanens prioriterade områden arbetar Västtrafik tillsammans med partners för att långsiktigt kunna uppfylla det kundlöfte som beslutats. Det är även en viktig del att ge dem som dagligen möter kunderna verktyg och förutsättningar för det goda kundmötet. Under perioden januari - december 2017 har resorna ökat med 6 % jämfört med samma period föregående år. Antalet resor (exklusive resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 320 miljoner varav cirka 8 miljoner resor är hänförliga till metodförändringar bland annat successiva införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Resandeutvecklingen är för närvarande i nivå med de mål Västtrafik har att arbeta efter. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2017 motsvarande -4 299 mnkr, vilket är i linje med budget. Verksamheten avvek i slutet av året positivt med +8 mnkr. Tidigare helårsprognos har visat på en negativ avvikelse och därför vidtogs ett antal åtgärder före sommarperioden. Utifrån åtgärderna samt någon förbättrat utfall än förväntat slutade helåret på ett utfall i linje med budget. Västtrafik AB, Årsredovisning 4(23)
2 Verksamhet Under 2017 har resorna ökat med 6 % jämfört med 2016. Antalet resor (exklusive resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 320 miljoner varav cirka 8 miljoner resor är hänförliga till metodförändringar vid beräkningen av resor däribland ett successivt införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Samtliga trafikslag visar en positiv resandeökning. I tågtrafiken har antalet resor återhämtat sig och även utvecklats positivt jämfört med samma period föregående år. Det var stora störningar i tågtrafiken motsvarande period 2016. Störningarna berodde på oförutsedda händelser, såsom brand i teknikbyggnad i Göteborg, samt omfattande underhålls- och byggnadsarbeten på Västra Stambanan och Bohusbanan. Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 2025) vara i linje med de målsättningar som finns. Även vid jämförelse med trafikförsörjningsprogrammets resandemål för 2020 ligger resandeutvecklingen positivt. Resor med närtrafiken uppgår till ca 50 000 2017 vilket är en högre nivå än regionens måltal. Förutom närtrafikresor sker ytterligare cirka 30 000 resor per år i annan allmän anropsstyrd trafik samt cirka 1,7 miljoner sjuk- och färdtjänstresor som Västtrafik utför på uppdrag av Regionen och kommunerna. 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Några viktiga händelser utöver löpande verksamhet som skett under perioden är kopplat till större framtida investeringar. Västtrafik har under perioden fått in anbud för upphandling av cirka 40 nya tåg. Tilldelningen var planerad och ske under november. Projektet har meddelat att vissa förändringar medfört en senareläggning tilldelningstidpunkt till mars 2018. Under förutsättning att ingen överklagan sker förväntas avtal tecknas i skiftet mellan kvartal 1 och 2 nästa år. Västtrafik AB, Årsredovisning 5(23)
Västtrafik har enligt beslut genomfört ett avrop av ett tredje fartyget, en älvskyttel. Till skillnad mot de två färjor som går i trafik idag (Älveli och Älvfrida), är det tänkt att optionsfartyget ska elektrifieras från start. Beslut om genomförande av elektrifiering har tagits i samband med Västtrafiks styrelsemöte 21-22 september och avropet färdigställdes i slutet av september. Arbete med elektrifieringen av Älveli och Älvfrida pågår parallellt. Tvisten mellan Göteborg Stad och leverantören av spårvagnen benämnd M32 avslutades i slutet av året. Utfallet är ännu inte fullt ut analyserat, men har fört med sig ekonomiskt ersättning till spårvagnstrafiken. Arbetet med åtgärder pågår och även om bedömningar och överenskommelser inte är färdigställda kommer ersättningen tillföras vagnarna. 2.2 Verksamhetens miljöarbete I Västtrafiks arbete med att ständigt bli bättre på att förebygga negativ miljöpåverkan är miljöpolicyn och de övergripande miljömålen en förutsättning för att nå trovärdighet, både intern och extern. Västtrafiks miljöpåverkan är intern och extern, där den interna innefattar Västtrafiks kontorsrelaterade miljöpåverkan och den externa innefattar Västtrafiks miljöpåverkan från t ex anlitade trafikföretagen och entreprenörers miljöpåverkan. Den externa miljöpåverkan från kollektivtrafikföretagen, är Västtrafiks mest betydande miljöpåverkan och den regleras genom trafikavtal. Västtrafik har lång tradition av att arbeta målstyrt med miljöfrågor med mycket gott resultat och kraftiga utsläppsminskningar. Västtrafik har ställt långtgående krav i upphandlingar och genom detta varit en föregångare i branschen och stimulerat den tekniska utvecklingen. De viktigaste vägarna för Västtrafik att erbjuda en klimatsmart och hållbar kollektivtrafik är att: minska koldioxidutsläpp genom att ersätta fossila drivmedel med förnybara drivmedel med hög koldioxidminskning energieffektivisera oavsett vilket drivmedel eller energisystem som används minska buller ifrån stads- och tätortstrafiken 2.3 Folkhälsa Kollektivtrafikresenärer går och cyklar upp till fyra gånger så mycket som bilister, vilket gör att kollektivtrafikresenären förbättrar sin hälsa genom en högre grad av fysisk aktivitet. Genom att fler reser tillsammans minskas utsläppen per person och mindre mark tas i anspråk för trafik. Marken kan användas till att utveckla stadsmiljön på ett sätt som gynnar folkhälsan. I trafikupphandlingarna som Västtrafik genomför ställs krav på minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen från kollektivtrafiken. Kravställningen innebär en successiv minskning av utsläpp av bland annat kväveoxider och partiklar, ämnen som påverkar människors hälsa. 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Västtrafik har under året varit representerade i VGR:s nätverk för människorättsbaserat arbete och VGR:s nätverk för MR-samordnare. Vi har fått in värdefulla synpunkter och förslag kring Västtrafik AB, Årsredovisning 6(23)
kollektivtrafik som förts vidare in i organisationen och lett till åtgärder. I trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen 2017-2020 är ett av delmålen att Alla resenärsgrupper beaktas. Målet innebär att genomföra strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Målet i trafikförsörjningsprogrammet innebär också att utveckla kollektivtrafikens roll som ett verktyg för integration, jämställdhet och att stärka barnets rättigheter. I trafikförsörjningsprogrammet finns även ett prioriterat utvecklingsområde; utveckla ett strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Utifrån detta har under året pågått ett arbete lett av Västra Götalandsregionen där Västtrafik aktivt samverkat och deltagit, med att ta fram en strategi för en kollektivtrafik på jämlika villkor som omfattar alla resenärsgrupper och som därmed ska ersätta strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken när den antas 2018. Till grund för den nya strategin ligger lagstiftning om kollektivtrafiken och diskrimineringslagen samt bland annat regionala och nationella mål och VGRs plan för mänskliga rättigheter. Genom samverkan mellan VGR och Västtrafik, workshopar, utredningsunderlag, regionens samråd för funktionshinder, jämställdhet och hbtq, ålder, nationella minoriteter respektive mänskliga rättigheter har strategin tagits fram. En referensgrupp med barn i åldern ca 10 år har gett sin syn på kollektivtrafiken och intervjuer med personer ur diskrimineringsgrunderna har gett fördjupad kunskap och förståelse för behoven och förutsättningarna hos dessa grupper. Strategin syftar till att få en kollektivtrafik på jämlika villkor utan diskriminering, en kollektivtrafik som utformas så att den är inkluderande och att resenärerna känner sig välkomna. Fem åtgärdsområden har identifierats, som på olika sätt bidrar till detta. De fem åtgärdsområdena är: ett fullt tillgängligt prioriterat nät ett gott bemötande av alla resenärer resenärerna ska känna sig trygga i kollektivtrafiken inkluderande kommunikation strategisk planering för jämlik kollektivtrafik För att omsätta FN:s konventioner i praktiken har VGR skapat en handlingsplan som beskriver och konkretiserar arbetet utifrån fyra rubrikområden, Jämlikhet, Ansvar, Delaktighet och Insyn, med medföljande delmål. Utifrån ett internt perspektiv uppskattar vi att hälften av de 12 delmålen kan appliceras på Västtrafik AB som arbetsgivare. Västtrafik har under 2017 haft ett antal riktade aktiviteter för att höja kompetensen hos ledare och medarbetare inom ämnesområdet mänskliga rättigheter. Riktade aktiviteter under 2017 hos Västtrafik AB I linje med detta har utbildningar och workshops inom inkludering, antidiskriminering och mänskliga rättigheter erbjudits på frivillig och obligatorisk basis under året. Under 2018 är målet att öka andelen medarbetare från grupper som står utanför arbetsmarknaden, exempelvis långtidsarbetslösa unga, personer med funktionsnedsättning och nyanlända. Detta görs bland annat genom att erbjuda praktikplatser till personer ur dessa grupper. Västtrafik AB, Årsredovisning 7(23)
Riktade aktiviteter med fokus på mänskliga rättigheter Utbildning inom Mänskliga Rättigheter och specifikt fokus på Barnrätt för alla enheter erbjöds. Inkluderingsdagen obligatorisk heldag för alla anställda med fokus på att höja kompetensen inom ett inkluderande förhållningssätt i ledar-och medarbetarskapet med fokus på mångfald och jämställdhetsfrågor. Vid årets Personaldagar i september var två moduler av sex fokuserade på inkludering och den nya diskrimineringslagstiftning dvs. mänskliga rättigheter för att säkerställa en relativt hög lägstanivå. Hösten 2017 erbjuds obligatorisk utbildning inom fysisk samt organisatorisk och social arbetsmiljö och fördjupad kunskap inom diskrimineringslagen för alla ledare. Utökad aktivitet och utbildning av vår mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med namnbyte till Inkluderingsgruppen. Deltagande i West Pride med möjlighet för de medarbetare som önskade att få representera Västtrafik i vårt tält i Regnbågsparken. Ny strategisk tjänst inom HR med fokus på inkludering och intern hållbarhet tillsatt. 2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Under 2017 har säkerhetsarbetet fortskridit enligt plan. Västtrafiks säkerhetspolicy blev antagen av Styrelsen Q2 2017 och handlingsplanen för säkerhetsarbetet godkändes av Västtrafiks ledningsgrupp Q3 2017. För att kunna möta behoven i handlingsplanen har det presenterats ett förslag för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Detta inkluderar de nödvändiga funktionsgrupper som ska genomföra det fortsatta arbetet under 2018. Samarbetet, rörande terrorism, med polismyndigheten har ökat och resulterat i gemensamma övningar. Övningar som riktas mot samtliga fordonsslag där polisen har ett stort behov av teknisk kunskap om hur fordonen är tekniskt uppbyggda. Det är något som kommer att fortsätta under 2018 med första övningen Q1 2018. Under 2018 kommer arbetet med avseende totalförsvarsplanering med civilt försvar att vara fokusområde inom arbetsområdet krisberedskap. Västtrafik behöver klargöra den juridiska skyldigheten som verksamheten har i frågan gällande sin roll i totalförsvaret samt även den roll man har inom den nationella krisberedskapen. 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Västtrafik har en årlig process för intern styrning och kontroll inom bolaget. Bolaget har under ett par år successivt arbetat för att uppnå nedanstående målbild. Återrapportering av planen i början av 2017 samt beslut om ny plan för 2018 innebar att Västtrafik genomfört sin första årliga cykel. Processen är ännu ej dokumenterad och formellt beslutad. Den är inte heller ännu en naturlig del av årscykeln utan kräver fortfarande en hel del arbete att upprätthålla. Processen fortgår däremot och löper på. Avrapporteringen av IK-planen 2017 pågår just nu inför styrelsemötet i februari. Västtrafik AB, Årsredovisning 8(23)
Arbetet med verksamhetsuppföljningen löper på. Affärsplan 2018 med tillhörande strategikarta samt mål har beslutats och använts i budgetarbetet inför planeringen av 2019. Arbetet fortsätter för att utveckla denna process och göra det till en naturlig del av planeringsoch budgetprocessen. 2.7 Systematiskt förbättringsarbete Västtrafik arbetar systematiskt utifrån Trafikförsörjningsprogrammet, de mål som beslutats i budgeten samt det årliga uppdraget Västtrafik tilldelats från Kollektivtrafiknämnden. Med dessa som grund och ihop med övriga strategiska dokument upprättar Västtrafik en Affärsplan. Delar av planen som anger de prioriterade områdena samt möjliggörarna uppdateras årligen för att anpassas till förändringar. Inom de prioriterade områdena arbetas det systematiskt med förbättringsarbeten utifrån olika aktiveter som baseras på behovet av förflyttning. Inför 2018 är det Störningshantering, framkomlighet, biljettköp, hållbart resande samt resmöjligheter som står i fokus. Uppföljning av åtgärder samt mätning av resultat sker återkommande. Utöver ovanstående plan finns förbättringstema kopplat till vissa processer. De arbetar löpande med att identifiera förändringsbehov samt stärka processerna i den operativa verksamheten. Västtrafik AB, Årsredovisning 9(23)
2.8 Inköp Västra Götalandsregionens inköpspolicy och dess tillhörande riktlinjer för tillämpning gäller för majoritetsägda bolag såsom Västtrafik. Både inköpspolicyn och dessa riktlinjer bygger på Västra Götalandsregionens organisatoriska ansvarsfördelning och processer samt utgår från lagen om offentlig upphandling. Västtrafik har tagit fram Policy och riktlinjer för inköp och upphandling. Västtrafiks styrdokument tar avstamp i Västra Götalandsregionens inköpspolicy, men utgår från Västtrafiks organisatoriska ansvarsfördelning och processer. Dessa utgår dessutom främst från Lag om upphandling inom försörjningsområdena vatten, energi, transporter och posttjänster då detta är det lagrum som Västtrafik vanligtvis upphandlar inom. Västtrafiks styrelse fattade den 27 april 2017 beslut om Policy för inköp och upphandling. Syftet med denna policy är att styra att såväl upphandlingar som andra inköp görs genom ett effektivt och hållbart nyttjande av resurser i linje med Västra Götalandsregionens inköpsmål. Detta ska nås genom att alla inköp och upphandlingar: ska ske enligt gällande lagstiftning främjar ekonomisk, social och ekonomisk hållbarhet stödjer genomförandet av Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram stödjer Västtrafiks affärsplan samt övriga måldokument och strategier följer etiska regler Beslut avseende riktlinjer för inköp och upphandling kommer att fattas under kvartal 1 2018 och därefter kommer dessa att förankras i verksamheten. Västtrafik AB, Årsredovisning 10(23)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland Samarbetet inom ElectriCity i Göteborg bidrar till att utveckla arbetssätt för forsknings- och demonstrationsprojekt mellan offentliga, privata aktörer och den akademiska världen. Erfarenheterna kommer att tas vidare inom fler delar av regionen. Eldrivna fordon är en utveckling som pågår i olika former och samarbeten där Västtrafik har en viktig roll. 3.1.1.1 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Landsbygdsutredningen som beslutades i juni 2013 beskriver det grundläggande utbud av resmöjligheter med kollektivtrafik som ska finnas i hela regionen. Utbudsnivåerna är kopplade till syfte med resan och indelade efter storlek på tätort. Reserelationer där många personer reser samtidigt utgör prioriterade stråk i regionen och erbjuder ett stort antal av resmöjligheter per dag. Landsbygdsutredningen beskriver utbudsnivåerna utanför stråken och spannet sträcker sig från 10 tidtabellslagda dubbelturer per dag till 5 resmöjligheter per vardag där kunden själv behöver ringa och beställa sin resa. Landsbygdsutredningen utgör en grund för vilket utbud av kollektivtrafik som kan förväntas för de som vill resa till och från landsbygden. En förstudie har genomförts för att kartlägga förutsättningarna för integrering av olika trafikslag så att kunderna ska kunna kombinera resor i prioriterade stråk, exempelvis med tåg eller buss, genom att förbeställa resor med taxi på landsbygden. Under 2017 har arbetet fördjupats med fokus på Närtrafik, som är en del av den allmänna kollektivtrafiken. Denna trafik är öppen för alla och fokuserar på just kopplingen mellan landsbygd och stad. Närtrafik är också den tjänst som kan ersätta tidtabellslagd trafik. 3.1.2 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Det pågår olika initiativ för att nå målet om ökad kundnöjdhet. Den gemensamma nyckeln till ökad kundnöjdhet är att förstå kunden och dess upplevelse av Västtrafik före, under och efter resan. Västtrafik använder olika verktyg för att mäta kundnöjdheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en övergripande nivå som kompletteras med mätningar ombord på fordonen för att fånga kundernas åsikt närmare upplevelsen av resan. Västtrafik gör även en egen varumärkesundersökning varje kvartal. Här följer några initiativ för att förbättra kundupplevelsen: Efter att samtliga ledare internt och på Västtrafiks partnerföretag nu gått igenom träningar i Det goda kundmötet, går arbetet under hösten och vintern 2017 över i en ny fas. Ledarna arbetar vidare i sina organisationer för att få alla Västtrafiks 9000 medarbetare att arbeta mot Västtrafik AB, Årsredovisning 11(23)
Kundlöftet samt målbild av kundupplevelsen. Under 2017 har tillströmningen av kunder som köper sin biljett i appen Västtrafik To Go ökat markant. Uppfattningen bland kunderna om hur enkelt det är att köpa biljett ser ut att fortsätta öka och appen har utökats med en rad nya funktioner utifrån kundbaserade behov och önskemål. Både appen och det nya biljettsystemet fortsätter att utvecklas med fler funktioner, och tjänsten har uppvisat en hög stabilitet under året. I enlighet med Västtrafikmodellen ansvarar Västtrafiks partnerföretag för den lokala marknadsföringen. Här är det fokus på lokal förbättringskommunikation som är relevant för just det området/linjen. Ett exempel är här tidtabellsskiftet där partnerbolagen själva marknadsför de förbättringar som sker på linjen/området. Ett annat viktigt område för att öka kundnöjdheten är relevant störningsinformation till kunderna. Här jobbar Västtrafik aktivt och fortsätter att ha det som ett prioriterat område. Enligt mätningen kundnöjdhet ombord så har exempelvis andelen som svarar att informationen ombord vid förseningar och stopp fungerar bra ökat från 58 % till över 70 % mellan 2013 och 2017. Västtrafik har startat ett digitalt program i syfte att samla all digital utveckling under ett paraply och förbättra det digitala kundmötet. I programmet ingår bland annat utveckling av ny webbsida och vidareutveckling av Västtrafik To Go. Utvecklingen av hemsidan och Västtrafik To Go görs agilt, vilket innebär att olika delar utvecklas och släpps allteftersom istället för i ett svep. Det gör det möjligt att samla in kundsynpunkter löpande och låta dem påverka utformningen. 3.1.2.1 Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Den strategiska inriktningen, angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden, baseras på målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Övergripande är målet att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. 2017 är första året för det nya programmet. Utifrån Trafikförsörjningsprogrammet får sedan Västtrafik ett årligt uppdrag från kollektivtrafiknämnden. Tabellen nedan visar en uppställning på de mål som finns specificerade i uppdraget för 2017-2018. Västtrafik AB, Årsredovisning 12(23)
3.1.2.2 Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad För att öka resandet enligt de mål som är uppsatta i Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland sker satsningar i form av utökad trafik främst i de utpekade prioriterade stråken samt inom stadstrafiken. Genom att arbeta långsiktigt med dessa stråk, som har beslutats med bred förankring i kollektivtrafiknämnden, skapas en robusthet som bidrar till en ökad pålitlighet och förtroende för kollektivtrafiken från resenärerna. Satsningen innebär också att större orter inom regionen knyts samman och på så sätt blir det enklare att arbetseller studiependla för de som inte bor och arbetar eller studerar på samma ort. För att underlätta pendlingsmöjligheter för de som vill resa mellan landsbygd och stad är både pendelparkeringar och ett grundläggande utbud av kollektivtrafik på landsbygden av stor vikt. 3.1.3 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Västtrafik ska medverka till att de globala, nationella och regionala målen blir verklighet i Västra Götalands län. Genom samarbete med andra aktörer drivs frågorna och resulterar i att kunderna erbjuds en effektiv, smart och hållbar resa. Den förändring av jordens klimat som pågår beror på utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Olika drivmedel, även förnybara, orsakar olika stora utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxid behövs drivmedel som har en hög reduktion av koldioxid premieras. För att lyckas har Västtrafik tillsammans med branschen arbetat fram möjligheten att ställa krav på nettoreduktion av koldioxid. Utsläppen av koldioxid per personkilometer i Västtrafik var under 2017 knappt 13 g, exklusive fartygstrafiken. I det nya Trafikförsörjningsprogrammet och Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 har miljömålet ändrats till ett mål om minskad klimatpåverkan. Det nya målet lyder 80 procent minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser per personkilometer mellan 2006 och 2020. Till och med år 2017 har koldioxidutsläppen minskat med cirka 70 procent jämfört med 2006. VGR har 2017 utarbetat ett förslag till en uppdatering av Miljöoch klimatstrategin som förväntas vara fastställd hösten 2018. Västtrafik har under 2017 i nära samarbete med VGR arbetat med en Miljö- och klimatplan som ska visa på hur de olika trafikslagen ska bidra för att Västtrafik ska nå målet om minskad klimatbelastning på kort sikt (fram till 2020) och på längre sikt med utblick mot 2035. Energianvändningen år 2017 var 0,25 kwh per personkilometer. Målet är att minska energianvändningen med 25 procent år 2025 jämfört med 2010. Energianvändningen har legat på samma nivå sedan år 2010. Energianvändning för ett fordon påverkas av många faktorer, t ex framkomlighet, framdrivningsteknik, AC och IT-system. Därmed behövs energibesparingsåtgärder inom flera olika områden. Västtrafik ser svårigheter att nå målet. Inom Västra Götaland är minst 300 000 personer störda av buller i bostaden. I Göteborg är 30 % störda av buller. Den vanligaste bullerstörningen är trafikbuller. Västtrafik har arbetat fram en modell för hur kommuners bullerkartläggning kan kompletteras med de klagomål som inkommer till Västtrafik gällande buller. Syftet är att modellen ska kunna användas som ett underlag vid planering och upphandling av trafik, t ex att tillsammans med kommunen Västtrafik AB, Årsredovisning 13(23)
tydliggöra vilka områden som bör prioriteras för elektrifierad och därmed tyst trafik. Västtrafik ser över möjligheten att införa elektriska bussar i fem utvalda linjer/områden och kommer i och med detta minska bullret från kollektivtrafiken i berörda områden. Fortsatt är det en utmaning att miljöanpassa fartygstrafiken, som idag har en betydligt högre andel fossilt drivmedel jämfört med övrig trafik. I fartygstrafiken är utsläppen av både partiklar och kväveoxider hög, men trafiken står för en liten del av resandet. I Öckerö kommun pågick ett test att köra ett fartyg på förnybar diesel (HVO), vilket minskade koldioxidutsläppen med närmare 90 procent jämfört med fossil diesel. Testet startade i september 2016 och avslutades 31 augusti 2017. Testet har visat att det är fullt möjligt att övergå till 100 procent förnybart drivmedel utan några driftsstörningar eller tekniska problem. Testet innebar en fördyring av drivmedlet vilken finansierades av Västra Götalandsregionen och Öckerö kommun. Efter projektavslutet har fartyget återgått till att köra fossil diesel med en förnybar andel på 5 procent. Ett fartyg för trafikering i Göta Älv har avropats från Västtrafiks ramavtal. Fartyget kommer att vara hybridiserat och körs cirka hälften av drifttiden på el, och när förbränningsmotorn används kommer den att vara optimerad och på så sätt förväntas även avgasrening att bli optimerad. Detta fartyg förväntas vara i drift vid tidtabellsskiftet december 2018. En övergång till förnybart drivmedel inom fartygs- och dieseltågstrafiken kommer att innebära merkostnader på grund av ökade drivmedelskostnader och anpassningar i fordonsflottan. 3.1.3.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Västtrafik har enbart kontorsavfall och eftersträvar att detta avfall sorteras och återvinns i största möjligaste mån. Västtrafik använder sig av Västra Götalandsregionens system Tage för att exempelvis kontorsmöbler skall få längre livslängd. Den i särklass viktigaste åtgärden för Västtrafik, att erbjuda en hållbar resa och att nå miljömålen, är att ställa omfattande miljökrav vid upphandling av fordon och trafik. Västtrafik har arbetat länge med att ställa långtgående miljökrav i upphandlingar där krav på ett aktivt miljöarbete hos leverantörer ingår. I de miljökrav som Västtrafik ställer ingår krav på att anlitande företag skall ha verksamhetsrutiner för att styra så att negativa miljöpåverkan som uppkommer skall minska. För att kunna följa utvecklingen är det en förutsättning att följa upp ställda miljökrav samtidigt som leveransen enligt Västtrafiksmodellen säkerställs. Inom Västtrafikmodellen följs miljökraven i trafikupphandlingarna upp bland annat genom månadsrapportering. 3.2 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och Västtrafik AB, Årsredovisning 14(23)
bemanningslösningar. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har sedan 2016 fokuserat på arbetet med utformningen och innebörden av förflyttningen mot Det Goda Ledarskapet. Detta är ett arbete som innebär att gå från att se Västtrafik som ett företag med 300 medarbetare till ett företag med 9000 medarbetare. Alla medarbetare ska ha förståelse för sin roll i att uppnå Västtrafiks kundlöfte. Medlet för att nå målet är ledarskapet. Detta är ett långsiktigt och strategiskt arbete där Västtrafiks ledningsgrupp 2015 lade grunden för planeringen, för att 2016 påbörja utbildning av alla chefer. Hösten 2016 utvärderades cheferna utifrån ledarkompetenserna och fortsatt uppföljning sker. 2017 påbörjades utbildningen i det goda medarbetarskapet som berör alla Västtrafiks anställda. Det goda medarbetarskapet fokuserar på en bra dag på jobbet, vilket är grundförutsättningen för att få engagerade medarbetare samt fler och nöjdare kunder. Vad avser andelen anställda som har en plan för kompetensutveckling har Västtrafik sedan flera år tillbaka ett uttalat krav kring detta i samband med medarbetaruppföljning. Utifrån arbetet med det goda kundmötet har utvecklingssamtalsmaterialet setts över för att säkerställa en röd tråd genom all medarbetaruppföljning; utvecklingssamtal, mål- och medarbetarsamtal samt lönesamtal. 3.2.1.1 Satsa på ledarskap Inom ramen för Västtrafik och våra partners är det cirka 9000 medarbetare som antingen möter kunderna direkt eller stödjer dem som möter våra kunder. Västtrafik arbetar strukturerat med att kunderna alltid ska känns sig trygga, ha rätt kunskap och känna att de har vår uppmärksamhet. Ambition är att kunderna ska vilja resa med Västtrafik för att de vill, inte för att de måste. I detta arbete involveras alla ledare som i sin tur arbetar tillsammans med sina medarbetare. Västtrafik påbörjade under 2015 ett utvecklingsarbete där Det goda kundmötet uppnås via Det goda ledarskapet, d v s ledarskapet är möjliggöraren och medlet för Västtrafik att nå sina mål. En målbild har arbetats fram med definition och ramverk för ledarskapet som under 2016 blivit vägledande i förbättringsarbetet. Som stöd för Västtrafiks ledare har de metoder och verktyg som kommer att användas för att strategiskt kunna arbeta med ledarförsörjning, ledarutveckling, ledaruppföljning samt lärande i vardagen börjat att formas. Under 2016 utbildades alla chefer och ledare i att utveckla kundmötet och kundupplevelsen via våra medarbetare. Under 2017 har även samtliga medarbetare utbildats. Målet är att alla 9000 medarbetare ska kunna agera självständigt utifrån en gemensam målbild och ett kundlöfte. För att identifiera framtida ledarutvecklingsbehov har VD och HR-chef under hösten 2017 genomfört en individuell uppföljning med alla chefer, fokus på uppföljningen har varit det goda ledarskapet, chefernas förutsättningar, arbetsgivarrollen samt en bra dag på jobbet i vårt medarbetarskap. 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Inför varje nytt resursbehov, alternativt behov av kompetensväxlingar, säkerställer och Västtrafik AB, Årsredovisning 15(23)
uppmuntras det till intern rörlighet bland Västtrafiks medarbetare. Under 2016-2017 har Västtrafik skapat medvetenhet och kunskap om att kundernas samlade upplevelse av Västtrafik påverkas av alla möten i alla kanaler. Kunderna ställer krav på kundupplevelsen och för att kunna möta behoven måste kundupplevelsen och kunderbjudande kontinuerligt utvecklas. För att utmana sig att överträffa kundens förväntningar måste Västtrafik utmana sig att hela tiden se över arbetssätt, exempelvis kopplat till utvecklingsarbeten med digitalisering och Kom Fram Göteborg. 3.2.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sedan flera år tillbaka arbetar Västtrafik aktivt med att identifiera kärnkompetenser, det vill säga vilka kompetenser måste vara anställda och vilka kan tillfälligt förstärkas på annat vis. Över tid förändras denna bild, vilket gör att kompetensmixen kontinuerligt ses över. Västtrafiks mål och uppdrag ger dessutom ett löpande behov av att kompetensväxla. Detta görs antingen genom interna planer för kompetensutveckling eller genom att rekrytera externt. När kompetensväxling behöver genomföras förs dialog mellan chef och HR för att säkra att hela personalgruppen är medveten om den önskade kompetensförflyttningen samt hur den kommer att säkerställas. Västtrafik använder sig idag inte av benämningen lönekarriär men arbetar strukturerat och strategiskt med lönestruktur som har sin grund i BAS-systemet, individuella och differentierade lönesättningar, samt hänsyn tagen till marknaden. Lönestrukturen säkerställs även genom årlig lönekartläggning. 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete. Under 2017 har Västtrafik fortsatt att prioritera de påbörjade aktiviteterna med att arbeta smartare tillsammans, vilket bland annat innebär en anpassning av lokaler för att stödja ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sjukfrånvaron har senaste åren pendlat mellan 3-4% och den följs av och redovisas vid Skyddskommittén. Under hösten 2017 har en obligatorisk arbetsmiljöutbildning genomförts för samtliga chefer med fokus på En bra dag på jobbet samt att arbetsmiljö ronder även har genomförts på alla våra kontor. 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Västtrafik strävar kontinuerligt efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skydds-kommitté och företagshälsovård (se ovanstående punkt). Västtrafik arbetar inte med olika arbetstidsmodeller men har under 2016-2017 börjat införa dygnet runt verksamhet kopplat till kund-informationscenter vilket utifrån ett störningshänseende kommer att förbättra kundupplevelsen. Västtrafik AB, Årsredovisning 16(23)
3.2.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik arbetar aktivt med det hälsofrämjande arbetet i form av en rad riktade aktiviteter. Tillsammans med facken och företagshälsovård har något behov av att gemensamt arbeta för att minska Västtrafiks redan låga sjukfrånvaro inte identifierats. Västtrafik AB, Årsredovisning 17(23)
4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar När det gäller regionens normtal på 10-35 medarbetare per chef uppnår Västtrafik redan detta mål för samtliga chefer, varför ingen handlingsplan har upprättats. 4.2 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys För att bli framgångsrika i Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. Västra Götalandsregionens målbild och viljeinriktning delas av Västtrafik. Västtrafik har per 31 december 2017: 391 anställda, fördelat på 368 tillsvidareanställda och 23 visstidsanställda. Av bolagets anställda är, oavsett anställningsform, 198 kvinnor och 193 män. Antalet årsarbetare uppgår till 387,9. Vi har sedan samma period föregående år haft en planerad ökning av antalet årsarbetare med 78. Inga ofrivilliga deltidsanställningar finns på Västtrafik. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla lösningar vid rekryteringar och bemanningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror framförallt på ett flertalet längre projekt med nya kompetenskrav. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av Västtrafiks kärnkompetenser och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Denna konsultomvandling har fortsatt även under 2017. Övertid/mertid har senaste åren ökat något till följd av ett tidigare anställningsstopp kopplat till lokalbristen i Göteborg men på senare tid till följd av en hög arbetsbelastning under pågående utöknings-/ersättningsrekryteringar. Åtgärder som pågått under 2017 är att se över bemanning och kompetensväxling utifrån kärnkompetenser samt se över schemaläggningen vid IT-drift. Utvecklingen av övertid/mertid följs noga i Skyddskommittén som inkluderar fackliga representanter. Västtrafik AB, Årsredovisning 18(23)
5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Ekonomi Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2017 motsvarande -4 299 mnkr, vilket är i linje med budget. Verksamhetsmässigt genererade i slutet av året en positiv avvikelse med +8 mnkr. Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari - december avviker negativt mot budget med -47 mnkr. Resandeökningen överstiger den budgeterade utvecklingen. Den positiva resandeutvecklingen avser främst färdbevis inom gruppen periodkort samt skolkort och avspeglas inte i samma utsträckning på intäkterna. Ur ett ackumulerat intäktsperspektiv har gruppen periodkort den största negativa avvikelsen mot budget. Skolkort avviker däremot positivt främst beroende på det nya fritidskortet för sommarperioden. Under året har upplösning av skuld till resenär skett med drygt 11 mnkr. Västtrafik AB, Årsredovisning 19(23)
I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med +68 mnkr, (+2 %). Det motsvarar främst årets genomsnittliga prisjustering +2,5 %. Den reella intäktsökningen är svagt positiv. Resandet har under perioden ökat med +6 % varav införandet av KRS samt engångseffekter motsvarar ungefär 3 % av resandeökningen och medför inga nya intäkter. Övrig ökning bedöms avse främst resenärer som valt periodkort, vilket inte automatiskt medför att intäkterna påverkas. I slutet av maj har förändring av prisstrukturen genomförts dels avseende kontoladdning och dels avseende enkelbiljett i ToGo. Ingen tydlig överströmningstrend finns. Det kan däremot noteras att inom gruppen periodkort finns det en överströmning som går från tidsmässigt längre perioder mot kortare (Från årskort till 30- och 90 dagars kort). En påverkansfaktor bedöms vara att årskorten inte finns i ToGo. I det större perspektivet minskar intäkt per resa vilket blir effekten av en resandeutveckling på cirka 6 % utan motsvarande intäktsökning. Vid årets slut står försäljningen i ToGo (värdekort och periodkort) sammantaget för drygt 16 % av årets totala intäkter. Utfall januari-december 2017 jämfört med budget Totalt är Västtrafiks utfall för året i linje med budget. Verksamhetsmässigt finns en positiv avvikelse med +8 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -47 mnkr, samtidigt som kostnadsmassan avviker något positivt. Avvikelserna i tabellen nedan avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Västtrafik AB, Årsredovisning 20(23)
Som tidigare beskrivits avviker biljettintäkterna negativt mot budget -47 mnkr. Västtrafik har hittills i år fått viten motsvarande +13 mnkr (ingen budgetering av dessa görs). Det avser bl a viten för olika engångshändelser inom tågtrafiken. Den allmänna kostnadsutvecklingen stabiliserade sig i slutet av året och avviker positivt. Inom bränsle är trenden för indexen, för Västtrafik, negativ jämfört budget. Det dämpas av framförallt AKI-indexet som avviker något positivt. Sistnämnda index påverkar en stor andel av respektive trafikavtal, vilket medför att små avvikelser påverkar kostnadsutvecklingen. (+6 mnkr). Förändrat resande avser kostnader kopplat till den positiva resandeutvecklingen. Det är framförallt en ökning av kostnaderna för incitament som ingår i posten (-49 mnkr). Tågtrafiken och framförallt underhåll av fordonen avviker negativt på helåret (-18 mnkr). Det är underhållet som tidigare år redovisats som investering som påverkar negativt. Den delen bidrar även till en positiv avvikelse på avskrivningar. Men det medför att utfallet belastas hårdare än vad som är förväntat. Övriga tågkostnader avviker svagt positivt. Kostnaderna för spårvagnstrafik avviker positivt (+27 mnkr), vilket framförallt beror på lägre leasingkostnader än budgeterat. (I posterna tåg- och spårvagnstrafik ingår inte kostnader kopplat till index samt förändrat resande.) Försäljnings- samt marknadsåtgärder (+16 mnkr) och minskade projektgemensamma medel (+19 mnkr) avser genomförda åtgärder som beslutades tidigare under året i samband med att prognosen visade på ett negativt resultat. Personalkostnaderna avviker positivt dels då Västtrafik ur ett helårsperspektiv inte uppnått den fulla planerade bemanningen, men också utifrån att inhyrning visar en negativ avvikelse. Avskrivningar (exklusive tågkomponenter UH) avser avskrivningar exklusive tidigare Västtrafik AB, Årsredovisning 21(23)
beskrivna förändring av komponentsuppdelningen på tåg. Resterande del avviker positivt främst hänförbart till ej färdigställda investeringar inom IT. Det avser framflyttningar av projekt och åtgärder. Obeskattade reserver avser en smärre avsättning som gjorts utifrån kvarvarande positiva avvikelse (8 mnkr). Posten övrigt består av många olika minde avvikelser. 5.1.1 AR05 RR-rapport Utförare regional utveckling Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Avvikelse budget/utfall Förändring utfall/utfall % Driftbidrag från nämnd inom 4 299,0 4 299,0 4 165,0 0,0 3,2% regionen Statsbidrag 0,0 1,1 7,2-1,1 Övriga erhållna bidrag 67,9 0,0 0,0 67,9 Biljettintäkter 3 322,2 3 369,5 3 254,2-47,3 2,1% Försäljning av tjänster 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyresintäkter 71,7 70,2 68,4 1,5 4,9% Försäljning av material och 0,0 0,0 0,0 0,0 varor Övriga intäkter 1 163,5 1 111,4 1 105,1 52,1 5,3% Verksamheten intäkter 8 924,3 8 851,2 8 599,9 73,1 3,8% Personalkostnader, inkl. -297,2-290,3-267,8-6,9 11,0% inhyrd personal Direkta trafikkostnader -7 210,1-7 211,2-6 769,8 1,0 6,5% Verksamhetsanknutna -138,2-143,0-131,2 4,9 5,3% tjänster Material och varor, inkl -12,1-11,3-14,9-0,8-18,4% förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader -83,6-89,8-80,0 6,2 4,5% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga tjänster, inkl -238,4-229,5-263,2-8,9-9,4% konsultkostnader Övriga kostnader -574,2-543,3-470,4-30,9 22,1% Avskrivningar -356,7-328,1-313,9-28,6 13,6% Verksamhetens kostnader -8 910,5-8 846,4-8 311,1-64,1 7,2% Finansiella intäkter/kostnader -5,5-4,8-12,8-0,7 m.m. Obeskattade reserver -8,3 0,0-275,9-8,3 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Utifrån de åtgärder som genomförts redovisade Västtrafik i slutet av året verksamhetsmässigt en mindre positiv avvikelse (+8 mnkr). 5.3 Eget kapital Västtrafik har inget fritt eget kapital utöver aktieägartillskottet som redovisas som fritt eget kapital, 2 300 tkr. Däremot har Västtrafik obeskattade reserver som till viss del kan likställas Västtrafik AB, Årsredovisning 22(23)
med eget kapital. Vid ingången av 2017 har Västtrafik 585 mnkr i obeskattade reserver. En mindre avsättning i slutet av året medför motsvarande 593 mnkr vid utgången av 2017. De obeskattade reserverna består i huvudsak av tre delar, dels medel från verksamheten tidigare år, dels utifrån att den koncerninterna räntenivån justerats jämfört budget 2014-2016 samt den sista delen hänförlig till projektet Pris och Sortiment Steg 1, ett projekt med separat tillförda medel. 5.4 Investeringar Avskrivningarna avviker positivt både i utfallet per dec (+32 mnkr). Avvikelsen avser drygt 15 mnkr dels det i förtid avslutade projektet Pris och Sortiment, Steg 1. Utöver det diverse mindre IT-investeringar som flyttats fram eller inte hunnit färdigställas. I övrigt avser det mestadels underhåll samt ombyggnation av tåg (+12 mnkr) där det istället belastar löpande underhållskostnader. Västtrafik AB, Årsredovisning 23(23)