Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna!
Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden
Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen brast på 1940-talet och Lillåns naturliga åfåra återetablerades Dammen återskapades åren 1969-1970
Idag Området kring dammen används idag som rekreationsområde för bland annat promenader, skridskoåkning och fiske. Den används även av skolan för undervisning inom bland annat NO och is-vett. Tematisk bild.
Utmaningar Erodering av kanterna uppströms Attarpsdammen.
Sandbankar Utmaningar
Utmaningar Omlöpet anlades 2006 vid dammen men vattnet har börjat bryta igenom kommer behöva repareras.
Utmaningar Uppvärmning av vattnet. Varmt vatten ger minskad syretillgång och ökar risken att ammonium omvandlas till ammoniak, som är giftigt. Sommaren 2014 konstaterades en temperaturökning på 6 grader från dammens inlopp till utlopp. Hög dödlighet av öringyngel genom dammen, 1 av 2 yngel dör i dammen på sin väg genom Lillån till Vättern.
Genomförda undersökningar Bottentopografi och skiktningar Det största uppmätta djupet var 4,75 meter. Under cirka 2,5 meter registrerade ekolodet en skiktning och den ursprungliga fåran syntes i stor utsträckning.
Genomförda undersökningar Bottentopografi och skiktningar Mätning av temperatur- och syreprofil gjordes cirka 30 meter utanför bottenutskovet ned till 4 meter. Kraftig skiktning i syrgashalt
Framtiden möjliga lösningar 1. Vatten tappas från 1 meters djup i dammen ut i fiskvägen. Viktigt att vattnet syresätts för att undvika syrebrist och detta måste göras utan att vattnet värms upp. Fördelar: Billig lösning Nackdelar: Svår och riskfylld
Framtiden möjliga lösningar 2. Bypass -lösning genom att anlägga en slang/rör som tar kallt, syresatt vatten från inloppet till dammen och leder det längs botten cirka 680 meter ner till nedsidan av dammen. Fördelar: Fungerar även när det är lite vatten som rinner genom dammen från Lillån Nackdelar: Förhållandevis kostsam, svår rörläggning, kräver stora rör
Framtiden möjliga lösningar 3. Bygga en cirka 460 meter lång skiljevägg längs den östra sidan av dammspegeln upp till halvön med grillplatsen. Därefter schakta en fåra eller rörlägga fram till dammfästet där vattnet leds genom rör över/igenom dammvallen. Fördelar: En öppen kanal, vilket är en fördel för fiskvandringen. Nackdelar: Krävs en tämligen stor dimension för att hantera fallhöjden och flödet. Vid låga vattenhastigheter finns risk för sedimentation i fåran. Fåran blir även solutsatt vilket kommer innebära viss uppvärmning av vattnet.
Framtiden möjliga lösningar 4. Ett större flöde leds förbi dammen genom att en skiljevägg byggs som övergår i ett omlöp som mynnar nedströms dammen. En liknande lösning som man gjort vid Skårhultsdammen i Habo kommun.
Framtiden möjliga lösningar 5. Rivning av dammen, och därmed återskapande av ursprunglig å-fåra, löser problemen men ger en förändrad landskapsbild. Vid en sådan åtgärd är gestaltning viktig med parklandskap, gångstigar och belysning. Efter avsänkning, utrivning och gestaltning av Färgeridammen i Habo kommun.
Framtiden möjliga lösningar 6. Sandfång där sanden stannar innan den skulle komma ut i Attarpsdammen i form av till exempel sedimentationsdammar innan dammen. Till denna lösning måste också muddring ske för att ta bort de sandbankar som idag finns i dammen. Muddring med jämna tidsintervall kommer också krävas i eventuella sedimentationsdammar för att de ska fungera.
Framtiden möjliga lösningar 7. Egna förslag
Framtiden Inkomma med skriftliga synpunkter senast 3 maj 2017 till Jönköpings kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden. www.jonkoping.se sökord attarpsdammen