Byggnad, struktur och offentliga rum
Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan
Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000 Centrala Umeå 15 000 Nya stadsdelar 15 000 Sävar 6 000 Hörnefors 6 000 Obbola 3 000 Holmsund 2 000 Kust och älv 2 000
Vision och strategier i översiktsplanen FÖP FFU Femkilometersstaden - den täta staden! (5 km från centrum respektive Universitet) Komplettering som vitaliserande kraft. Nya anslutande stadskvarter stärker och utvecklar befintligt serviceutbud och stadsliv. Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling av trafikleder. I den täta staden ska de offentliga rummen vara attraktiva, trygga och upplevelserika, med utrymme för rekreation och grönska. All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet
Och sen ska vision och strategier brytas ner i mer detaljer för varje område
Målet är att bygga mer stad Umeå är en kommun med kraftig tillväxt. Fram till 2024 förväntas drygt 10 000 nya bostäder byggas i tätorten Målet är 2 000 bostäder/år
Vad ser vi för framtida behov i Umeå Minst 40 nya förskolor Ca 240 nya butiker Ca 150 nya restauranger Lokaler för nya verksamheter och nya arbetsplatser Ca 40 000 nya bostäder till år 2050 Grönområden och parker 5-6 nya lokaler för kultur 1 par nya bibliotek Minst 1 ny biograf Ursprung, lånad av Niklas Svensson, tidigare t.f. stadsbyggnadsdirektör Stockholms stad
Struktur och offentliga rum Aktuell översiktsplan = en förutsättning Visionen Strategierna Riktlinjerna Förhållningssättet Offentliga miljön Kulturmiljön Dialogen Markanvisningarna
Dialog och samverkan Främja dialog All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet Aalborgåtagandena som utgångspunkt Planering ska genomsyras av tvärsektoriella målsättningar miljö- och jämställdhet mellan kvinnor och män miljö och hälsomålen lokal planering ur ett genusperspektiv.
Exempel ur Umeås verktygslåda Dialoger i alla dess former Dialog som andarkitektur- och gestaltningsarbetet ändamålsenlig struktur, estetiskt tilltalande utformning, hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, placering och utformning av byggnader, lokalisering, lämplig för sitt ändamål, god färg-, form- och materialverkan, tillgänglighet, användbarhet krav på varsamhet.
Vilka överväganden gör Umeå kommun Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt Blandstadens bostadsbebyggelse Bostadsbyggandet ska präglas av mångfald och variation. blandning av boende och verksamheter, mötesplatser närhet till gröna strukturer. Attraktiva boendemiljöer, god arkitektur möjligheter att gå, cykla eller åka buss till arbete och fritid
Vilka överväganden gör Umeå kommun Kulturmiljöer Annan bild Stadens stadsdelars karaktärsdrag behandlas i våra byggnadsordningar En vägledning vid förändring, förnyelse och utveckling. Syftet är att tillvarata arkitektoniska, kulturella och miljömässiga kvaliteter. Byggnadsordningarna är framförallt ett verktyg och underlag i bygglovskedet Utgör även en kulturhistorisk inventering Utvecklade förhållningssätt för utveckling och bevarande av bebyggelsens karaktär och kulturmiljövärde
Kan vi nå längre? Om orden arkitektur och gestaltning nämns oftare Kulturmiljöer Inte minst centralt i kommunen finns områden med höga kulturhistoriska värden. I översiktsplanen för centrala staden beskrivs hur bevarandefrågor men också behovet av tillkommande bebyggelse ska hanteras. För stadsdelarna runt centrala staden ger byggnadsordningarna ledning för bedömningar i detaljplaner och bygglov
Byggnadsordningar Byggnadsnämnden har låtit ta fram byggnadsordningar för sju stadsdelar i Umeå I byggnadsordningarna behandlas stadsdelarnas karaktärsdrag som vägledning Syftet är att bidra till en gemensam syn på hur arkitektoniska, kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter kan tas tillvara i stadsdelarnas fortsatta utveckling.
Byggnadsordningar
Riksintresse kulturmiljö
Arbete med riksintresseanalys Gemensamma intressen https://cityplanneronline.com/umekommun/vale17 Umeå kommun Länsstyrelsen Västerbottens museum
Kulturmiljöstudie Kvarterets omgivning, Centrumfyrkanten, är en del av den täta rutnätsstaden och har en blandad ålder och karaktär, med såväl moderna kontors- och affärsbyggnader från andra hälften av nittonhundratalet som trähusbebyggelse och paradbyggnader från tiden kring förra sekelskiftet. Skolgatan vidgas till Vasaplan, Umeås kollektivtrafiknav, på sträckan förbi Kv Vale.
Hur förhåller sig Umeå till arkitektur och gestaltning Fördjupningen för Umeås centrala delar
Exemplet kv. Frigg Syftet med planen är att skapa planmässiga förutsättningar för påbyggnad av den befintliga Syftet är också att beakta värdekärnan Rådhusesplanaden och en god stadsbild samt säkerställa riksintressets övriga kulturmiljövärden. Därutöver är syftet att säkerställa goda gemensamma friytor med hög kvalitet i enlighet med gestaltningsprogrammet
Hur förhåller sig Umeå till Kv Frigg arkitektur och gestaltning
RIKSINTRESSEANALYS bedömning av detaljplanens påverkan på riksintresset Syftet är också att beakta värdekärnan Rådhusesplanaden och en god stadsbild samt säkerställa riksintressets övriga kulturmiljövärden. Kv Frigg Viktiga faktorer för utformning av tillkommande bebyggelse är: Esplanadens funktion: representativt och pampigt flanörstråk med utåtriktad och livgivande verksamhet i bottenplan. Den rådande skalan längs esplanaden En relativt jämnhög bebyggelse En markerad och jämnhög takfotslinje Gedigna material, byggnader med tyngd och värdighet.
Riktlinjer även i stadens övriga delar I Umeås tillväxtområden
Stadsutveckling och stadskomplettering Mål: Bygga mer stad Umeå är en kommun med kraftig tillväxt. Fram till 2024 förväntas drygt 10 000 nya bostäder byggas i Umeå Målet är 2000 bostäder/år
Stadsutvecklingsprogram Syftet med stadsutvecklingsprogrammet beskriva omvandlingen av trafiklederna och förtätningen med nya stadskvarter ge riktlinjer för utformningen av omvandlingen från trafikled till stadsgata redovisa viktiga utgångspunkter och behov inför utbyggnad av nya stadskvarter visualisera hur framtida gaturum kan gestalta sig och fungera hur den omgivande stadsmiljön kan utformas och förbättras utgöra program och underlätta för kommande detaljplanering
Från trafikled till stadsgata
Strategier för delområden Gator, kopplingar och platser Stadsbyggnad Gröna kvaliteter
Strategier för delområden Att bygga högt ger ingen stadskvalitet i sig Att bara bygga en gata gör inget gatuliv - om inte gatan hänger ihop med andra gator och har tätt med lokaler och entréer Att bara bygga tätt gör inget stadsliv - om inte det finns en blandning av boende och arbetande. Att bara bygga kvarter ger inget gårdsliv - om inte kvarteret får tydliga gränser mot det offentliga rummet.
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo strand Om världens hållbaraste stadsdel skulle byggas i Umeå Tomtebo strand Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil.
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo strand
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo strand
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo strand Citylabs guide för hållbart stadsbyggande innehåller 17 olika temaområden som spänner över ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. De 17 temaområdena är: Bebyggelse, Kulturvärden, Funktioner, Människor, Transporter IKT, Platser Skolmiljöer, Luft, Ljus, Ljud, Grönytor, Energi Klimatanpassning, Vatten, Materialflöden, Produkter
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård Visionsmanual
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård Visionsmanual Gestaltningsprogram
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård STADSRUM & FUNKTIONER Skala och kvartersstruktur Bebyggelsetypologier Fasadindelning Entréer och balkonger Höjder och takavslut Omsorg och detaljering
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård
Visionen för nya stadsdelar - Tomtebo gård Hög delaktighet Kartläggning Modellarbete Mind craft
Finns det andra sätt att arbeta på? Umeå kommuns gestaltningsgrupp Kommunala priser - stadsmiljöpriset
Sammanfattningsvis Översiktsplanerna ger visioner, förutsättningar & inriktning Gestaltningsprogram detaljerar utformningen inom ett område eller detaljplan Planbestämmelser ger beslutsunderlag Bygglov ges mot PBL och planbestämmelser Markanvisningsavtalet kan ange villkor för upplåtelsen Dialoger i all dess former