Kvinnor. i Europaparlamentet. Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum. Den 8 mars 2011

Kvinnor i Europaparlamentet Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum Den 8 mars 2011 Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal

Om inte annat anges gäller nedanstående i hela broschyren kvinnor män Uppgiftskällor Europaparlamentet och dess organ: www.europarl.eu, per den 20 januari 2011. Europaparlamentets administration: Streamline, per den 15 januari 2011. Foton Europaparlamentet Ansvarsfriskrivning: De åsikter som uttrycks i denna publikation överensstämmer inte nödvändigtvis med Europaparlamentets officiella ståndpunkt. DG ITEC, EDIT Directorate Designed by CLIENTS AND PROJECTS OFFICE, Intranet Services Unit Printed by Printing Unit

Kvinnor i Europaparlamentet Innehåll Förord av Europaparlamentets vice talman Silvana Koch-Mehrin... 5 Kvinnor på politisk nivå Ledamöter... 6 Kvinnors representation i Europaparlamentet och i nationella parlament per medlemsstat... 7 Presidiet... 8 Högnivågrupp för jämställdhet och mångfald... 9 De politiska grupperna... 10 Parlamentsutskott... 11 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män... 12 Parlamentsdelegationer... 13 EU-direktiv om jämställdhet mellan kvinnor och män... 14 Kvinnor på administrativ nivå Förord av generalsekreterare Klaus Welle... 15 Generalsekretariatet organisationsplan Generaldirektörer och direktörer... 16 Biträdande generalsekreterare Francesca R. Ratti: En ny förvaltningskultur... 17 Generalsekretariatet ledning... 18 Generalsekretariatet och de politiska gruppernas sekretariat... 19 Balans mellan arbetsliv och privatliv i Europaparlamentets sekretariat... 20 Jämställdhetspolitik i Europaparlamentets sekretariat... 21 Handlingsplan för att främja jämställdhet och mångfald vid Europaparlamentets sekretariat (2009 2013)... 22 Organ som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män... 24 Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 3

Kvinnor i Europaparlamentet Förord av Europaparlamentets vice talman Silvana Koch-Mehrin År 2010 har kommit och gått och svaret är nej, vi har fortfarande inte klarat det. Jämställdhet mellan kvinnor och män i Europaparlamentet har inte uppnåtts. Kvinnorna utgör ungefär 53 procent av Europas befolkning men de har endast 35 procent av platserna i parlamentet. Efter en stor insats för att uppmuntra kvinnor att söka tjänster är det nu en relativt bra balans mellan könen på högsta ledningsnivå inom Europaparlamentets förvaltning, men trots att den övervägande majoriteten av personalen är kvinnor är läget på mellanchefsnivå fortfarande nedslående: endast 52 av de 202 enhetscheferna är kvinnor. Politiken fortsätter att domineras av män och är en realitet på den internationella kvinnodagen 2011. Kommissionsledamoten Viviane Reding slog huvudet på spiken när hon för några år sedan sade att Internationella kvinnodagen borde avskaffas eftersom det faktum att det krävs en sådan dag i sig är ett tecken på ojämlikhet. Om du läser den här broschyren kommer du att se att mycket har förändrats till det bättre de senaste åren och att parlamentet går i främsta ledet när det gäller jämställdhet. I nästan alla medlemsstater har väljarna valt fler kvinnor till Europaparlamentet än till sina nationella parlament, och kvinnornas andel av platserna har mer än fördubblats sedan 1979. Trots att målet fortfarande är en bit bort är vi alltså på rätt väg. Som alltid inom politiken är färden lång och mödosam. Parlamentet har alltid lagt stor vikt vid jämställdhet, och därför har dess presidium inrättat en högnivågrupp för jämställdhet och mångfald. Min främsta uppgift som ordförande i denna arbetsgrupp är att se till att EUinstitutionerna föregår med gott exempel. Vi kommer därför att bredda räckvidden för 2011 års handlingsplan. Det behövs fler kvinnor på mellanchefsnivå i parlamentets förvaltning. Personalen kan själv ge ett bidrag till verklig jämställdhet: tre fjärdedelar av föräldraledigheten, som är en fantastisk uppfinning, tas för närvarande ut av kvinnor. Betydligt fler män borde utnyttja denna möjlighet. Vi vill vidta åtgärder för att kvinnor och män ska kunna ta föräldraledigt utan att behöva vara rädda för att det ska inverka negativt på deras karriärer. Viktigast av allt är att vi inte får förlora vårt mål ur sikte. Jag är övertygad om att jämställdhet kommer att bli normen och att Internationella kvinnodagen kommer att upphöra att vara ett tillfälle att belysa ett problem och i stället bli en dag för firande. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 5

Kvinnor i Europaparlamentet Ledamöter Andelen kvinnor i Europaparlamentet den sjunde valperioden är 34,8 procent högre än någonsin tidigare. Kvinnornas ökade representation i Europaparlamentet höjer nivån för EU-medborgarnas demokratiska representation i EU och hjälper parlamentet att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla sina arbetsområden, oavsett om det gäller lagstiftning och politiska initiativ för EU som helhet eller parlamentets egna interna strukturer och organ, inklusive sekretariatet. Förutom den generella ökningen med 4,6 procentenheter av andelen kvinnor som valts in i Europaparlamentet har antalet kvinnor på beslutsfattande positioner ökat mellan den sjätte och den sjunde valperioden. Antalet kvinnliga vice talmän har gått från fem till sex av 14, samtidigt som antalet kvinnor som är ordförande för parlamentsutskott och underutskott ökade med två tredjedelar, från sex till tio kvinnliga ordförande av totalt 24. Antalet kvinnor som är ordförande för politiska grupper har emellertid minskat från tre medordföranden till endast en medordförande. Ledamöter av Europaparlamentet 1952 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 1,3 3,5 3,5 4,9 16,6 17,7 19,3 25,9 30,3 30,2 34,8 0% 1952 1958 1964 1975 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2011 342 83,4% 68 16,6% 480 65,2% 256 5 34,8% Europaparlamentsledamöter 1979 Europaparlamentsledamöter 2011 6 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på politisk nivå Kvinnors representation i Europaparlamentet och i nationella parlament per medlemsstat 1 Procent kvinnor i Europaparlamentet Procent kvinnor i nationella parlament Finland Sverige Estland Frankrike Danmark Nederländerna Österrike Slovakien Lettland Tyskland Belgien Ungern Portugal Rumänien Spanien Bulgarien Cypern Storbritannien Grekland Slovenien Irland Litauen Italien Polen Tjeckien Luxemburg Malta Hälften av världens befolkning är kvinnor. Att de deltar i och bidrar till den politiska processen är både viktigt och nödvändigt det är i själva verket en grundläggande rättighet. Andelen kvinnor i Europaparlamentet steg återigen efter valet 2009. I Europeiska unionens medlemsstater är nu andelen kvinnor som sitter i Europaparlamentet högre än i medlemsstaternas nationella parlament, med undantag av Spanien (samma procentandel) och Malta och Luxemburg. Finland och Sverige har till och med fler kvinnliga än manliga ledamöter i Europaparlamentet. Med 34,8 procent kvinnor valda till den sjunde valperioden är andelen kvinnor i Europaparlamentet nästan dubbelt så hög som den genomsnittliga andelen kvinnor i nationella parlament runt om i världen, som för närvarande är 19,3 procent. 1 Uppgifterna om nationella parlament bygger på antalet kvinnliga ledamöter i underhus. Källa: www.ipu.org per den 30 november 2010. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 7

Kvinnor i Europaparlamentet Presidiet Presidiet består av Europaparlamentets talman, fjorton vice talmän och fem kvestorer som observatörer. Dessa väljs av ledamöterna för en period på två och ett halvt år som kan förlängas. Presidiet leder parlamentets interna arbete, bland annat budgetberäkningen, och alla administrativa och organisatoriska frågor, inklusive personalärenden. Sex vice talmän Rodi KRATSA-TSAGAROPOULOU (EL - PPE) Dagmar ROTH-BEHRENDT (DE - S&D) Isabelle DURANT (BE - Verts/ALE) Roberta ANGELILLI (IT - PPE) Diana WALLIS (UK - ALDE) Silvana KOCH-MEHRIN (DE - ALDE) Två kvestorer Lidia Joanna GERINGER DE OEDENBERG (PL - S&D) Vice talmän 8 57,1% 8 Astrid LULLING (LU - PPE) Kvestorer 6 42,9% 3 60,0% Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum 2 40,0%

Kvinnor på politisk nivå Högnivågrupp för jämställdhet och mångfald Ordförande Silvana KOCH-MEHRIN (DE - ALDE) Vice ordförande Roberta ANGELILLI (IT - PPE) 1 14,3% 6 85,7% Högnivågruppen inrättades av presidiet 2004 som en uppföljning till Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet. Den har till uppgift att främja och genomföra integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets verksamheter, strukturer och organ. I linje med det övergripande målet för jämställdhets- och mångfaldspolitiken ändrade presidiet arbetsgruppens namn till högnivågruppen för jämställdhet och mångfald i november 2007. Högnivågruppen fungerar som övergripande organ och samarbetar nära med Europaparlamentets övriga organ, särskilt med utskottsordförande- och delegationsordförandekonferenserna samt med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Under den sjätte valperioden uppnådde gruppen många viktiga mål. Den upprättade nätverk av parlamentsledamöter och personal vid utskott och delegationer i syfte att integrera ett jämställdhetsperspektiv, den antog riktlinjer om användning av könsneutralt språk i parlamentets dokument samt i meddelanden och information och den främjade så kallad jämställdhetsbudgetering. När det gäller sysselsättning och integrering av personer med funktionshinder framhåller högnivågruppen att det är nödvändigt att införa begreppet rimliga anpassningsåtgärder. Gruppen betonade även vikten av en fungerande kommunikation, både internt och externt, för att öka medvetenheten, särskilt genom en fullt tillgänglig webbplats. Högnivågruppens mandat för den sjunde valperioden antogs i februari 2010. Gruppen ska särskilt ansvara för genomförandet av handlingsplanen för att främja jämställdhet och mångfald vid Europaparlamentets sekretariat (2009 2013). Den ska se till att de nödvändiga förvaltningsstrukturerna finns på plats för att integrera jämställdhet i parlamentets verksamheter (förfaranden och politik). Gruppen har också för avsikt att främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Högnivågruppen under ordförandeskap av Silvana Koch-Mehrin, vice talman med ansvar för jämställdhet, består av följande personer: Roberta ANGELILLI, vice ordförande för högnivågruppen och vice talman med ansvar för personalfrågor och läkarmottagning (tillsammans med Dagmar Roth-Behrendt) Dagmar ROTH-BEHRENDT, vice talman med ansvar för personalfrågor och läkarmottagning (tillsammans med Roberta Angelilli) Eva-Britt SVENSSON, ordförande för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Luis YÁÑEZ-BARNUEVO, ordförande för delegationsordförandekonferensen Lidia Joanna GERINGER DE OEDENBERG, kvestor Astrid LULLING, kvestor Under 2010 sammanträdde högnivågruppen fyra gånger och arbetade främst med att genomföra handlingsplanen. Gruppen anser att de åtgärder som antogs för 2010 visserligen var ambitiösa och ledde till en del anmärkningsvärda resultat men att ansträngningarna måste intensifieras under kommande år om de högt satta målen i handlingsplanen ska uppnås till fullo. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 9

Kvinnor i Europaparlamentet De politiska grupperna I Europaparlamentet sitter ledamöterna i grupper efter politisk tillhörighet, inte nationalitet. För närvarande finns det sju politiska grupper i parlamentet, som leds av en ordförande (eller två medordförande). Det finns en kvinnlig medordförande, Rebecca Harms, som företräder gruppen De gröna/europeiska fria alliansen. Ordförande och medordförande för politiska grupper 8 88,9% 1 11,1% Rebecca HARMS (DE - Verts/ALE) Könsfördelning i de politiska grupperna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% EPP S&D ALDE Greens/EFA ECR GUE/NGL EFD NI PPE S&D ALDE Verts/ALE ECR GUE/NGL EFD NI Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen Europeiska konservativa och reformister Gruppen europeiska enade vänstern Nordisk grön vänster Gruppen Frihet och demokrati i Europa Grupplösa ledamöter 10 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på politisk nivå Parlamentsutskott Under Europaparlamentets sjunde valperiod finns det 20 parlamentsutskott, två underutskott och två särskilda utskott. Utskotten förbereder arbetet inför parlamentets plenarsammanträden genom att utarbeta betänkanden om lagstiftningsförslag och initiativbetänkanden. Utskottsordförandena samordnar utskottens arbete i utskottsordförandekonferensen. Av de 24 utskotten2 leds tio för närvarande av en kvinnlig ordförande. Tio utskottsordförande Eva JOLY (FR - Verts/ALE) Utveckling (DEVE) Sharon BOWLES (UK - ALDE) Ekonomi och valutafrågor (ECON) Carmen FRAGA ESTÉVEZ Doris PACK Fiskeri (PECH) Kultur och utbildning (CULT) Heidi HAUTALA (FI - Verts/ALE) Underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI) Jutta HAUG (DE -S&D) Särskilda utskottet för politiska utmaningar (SURE) (ES - PPE) (DE - PPE) Pervenche BERÈS (FR - S&D) Sysselsättning och sociala frågor (EMPL) Eva-Britt SVENSSON (SV - GUE/NGL) Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) Danuta Maria HÜBNER (PL - PPE) Regional utveckling (REGI) Erminia MAZZONI (IT - PPE) Framställningar (PETI) Utskottsordförande 14 58,3% 2 10 41,7% Inklusive de särskilda utskotten för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen respektive politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 samt underutskotten för mänskliga rättigheter respektive säkerhet och försvar. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 11

3 affiches_gender_a1_v5.indd 1 2/8/2011 1:28:43 PM Kvinnor i Europaparlamentet Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Ordförande Eva-Britt SVENSSON (SV - GUE/NGL) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) är det parlamentsutskott som ansvarar för övervakning och lagstiftning i frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors rättigheter. Utskottet har sina rötter i ett tillfälligt utskott för kvinnors rättigheter och lika möjligheter som Europaparlamentet inrättade 1979, vid en tid då kvinnors rättigheter och jämställdhet började bli allt viktigare på den internationella arenan och samma år som FN antog konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Utskottet fick 1984 status som ständigt utskott och sedan dess har det varit Europaparlamentets främsta politiska organ för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, under ledning av ordförande Eva Britt Svensson, ansvarar för följande frågor: fastställande, främjande och skydd av kvinnors rättigheter i unionen och unionsåtgärder i det sammanhanget; främjande av kvinnors rättigheter i tredjeländer, politik för lika möjligheter, däribland lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden och likabehandling av kvinnor och män på arbetsplatsen; avskaffande av alla former av könsdiskriminering; genomförande och vidareutveckling av integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden; uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter; informationspolitik med avseende på kvinnor. Utskottets arbetsprogram för 2011 är inriktat på arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet, vilket inbegriper att ta upp frågor som gäller kvinnors situation på arbetsmarknaden, exempelvis kvinnor och företagsledarskap, kvinnligt företagande i små och medelstora företag, arbetsmarknadsläget för kvinnor över 45 år. Utskottet kommer också att titta på frågor som kvinnors situation under krig, könsaspekten i väpnade konflikter samt jämställdhetssituationen i Turkiet. 2011 är ett viktigt år för jämställdheten eftersom det är 100 år sedan den första Internationella kvinnodagen firades. Sedan 1975 har den här dagen också varit officiellt erkänd av FN. Europaparlamentet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män kommer att fira 2011 års Internationella kvinnodag med ett särskilt evenemang den 3 mars 2011 som samlar europeiska och nationella parlamentariker på temat kvinnors politiska roll i det framtida EU. http://www.europarl.europa.eu/activities/committees/homecom.do?language=en&body=femm 12 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på politisk nivå Parlamentsdelegationer Delegationerna upprätthåller och utvecklar parlamentets internationella kontakter. Syftet med delegationsverksamheten är att upprätthålla och stärka kontakterna med parlament i stater som traditionellt sett är Europeiska unionens partner och att bidra till att främja de värden som Europeiska unionen bygger på i tredjeländer. Det finns för närvarande 37 delegationer och fyra multilaterala församlingar. Under parlamentets sjunde valperiod har åtta av de 37 delegationerna en kvinna som ordförande, men för närvarande finns det inga kvinnliga ordförande för de multilaterala församlingarna. Delegationsordförandekonferensen 33 80,5% 8 19,5% Åtta ordförande för Europaparlamentets delegationer Hélène FLAUTRE (FR - Verts/ALE) Turkiet (D-TR) Maria MUÑIZ DE URQUIZA (ES - S&D) Chile (D-CL) Monica Luisa MACOVEI (RO - PPE) Moldavien (D-MD) Angelika NIEBLER (DE - PPE) Arabiska halvön (DARP) Barbara LOCHBIHLER (DE - Verts/ALE) Iran (D-IR) Emine BOZKURT (NL - S&D) Centralamerika (DCAM) Jean LAMBERT (UK - Verts/ALE) Sydasien (DSAS) Mara BIZZOTTO (IT - EFD) Australien och Nya Zeeland (DANZ) Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 13

Kvinnor i Europaparlamentet EU-direktiv om jämställdhet mellan kvinnor och män 1975: Direktiv 75/117/EEG om lika lön Fastställer att all lönediskriminering på grund av kön ska avskaffas (upphävt genom omarbetat direktiv 2006/54/EG). 1976: Direktiv 76/207/EEG om likabehandling Fastställer att det inte får förekomma någon könsdiskriminering, direkt eller indirekt, vare sig med hänvisning till civilstånd eller familjerättslig ställning, i fråga om tillgång till anställning, utbildning, arbetsvillkor, befordran eller avskedande. 1978: Direktiv 79/7/EEG om social trygghet Kräver likabehandling av kvinnor och män i lagstadgade system för skydd mot sjukdom, invaliditet, ålderdom, olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt arbetslöshet. 1986: Direktiv 86/378/EEG om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet Syftar till att införa likabehandling av kvinnor och män i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet. Ändrat 1996. 1992: Direktiv 92/85/EEG om arbetstagare som är gravida Kräver minimiåtgärder för att förbättra arbetsmiljön för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, samt en lagstadgad rätt till minst 14 veckors mammaledighet. 1996: Direktiv 96/34/EG om föräldraledighet Fastställer att alla föräldrar till barn upp till en viss ålder som medlemsstaterna själva beslutar om ska beviljas minst tre månaders föräldraledighet samt rätt till ledighet när en anhörig är sjuk eller skadad. 1997: Direktiv 97/80/EG om förändrad bevisbörda vid mål om könsdiskriminering Kräver förändringar i medlemsstaternas rättssystem så att bevisbördan delas mer rättvist i fall där arbetstagare anmäler att de har könsdiskriminerats av sina arbetsgivare. 2002: Direktiv 2002/73/EG om likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet Ändrar 1976 års direktiv om likabehandling genom att lägga till definitioner av indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och ålägger medlemsstaterna att inrätta jämställdhetsorgan för att främja, analysera, övervaka och stödja likabehandling av kvinnor och män. 2004: Direktiv 2004/113/EG om varor och tjänster Jämställdhetslagstiftningen utvidgas för första gången utanför arbetsmarknadsområdet. 2006: Direktiv 2006/54/EG (omarbetning) om likabehandling i arbetslivet För att förbättra öppenheten, tydligheten och konsekvensen i lagstiftningen samlas genom detta direktiv de befintliga bestämmelserna om lika lön, företags- och yrkesbaserade trygghetssystem samt bevisbördan i en och samma rättsakt. 2010: Direktiv 2010/41/EU om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare (upphäver direktiv 86/613/EEG) Tillämpar likabehandlingsprincipen på män och kvinnor som är egenföretagare. Stärker erkännandet av det arbete som utförs av makar. Direktivet innehåller nya bestämmelser för att bekämpa diskriminering i samband med startande av företag, social trygghet och moderskap. 14 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå Förord av generalsekreterare Klaus Welle Hundraårsjubileet för Internationella kvinnodagen den 8 mars 2011 är ett bra tillfälle att fira de framsteg som gjorts på jämställdhetsområdet i Europaparlamentet. Det finns dock ingen anledning till självbelåtenhet: mycket återstår att göra om vi ska uppnå full jämställdhet i Europaparlamentets sekretariat. Mer beslutsamma och bestämda åtgärder krävs således. Sekretariatet har de verktyg och de personer som krävs för att få till stånd verklig jämställdhet mellan kvinnor och män i alla aspekter av arbetslivet. Presidiet har gett sitt tydliga stöd till denna fortlöpande process genom antagandet av principuttalandet om främjande av jämställdhet och mångfald inom sekretariatet (2006) och en handlingsplan för främjande av jämställdhet och mångfald (2009). Alla som arbetar med denna politik inom sekretariatet enheten för lika möjligheter och mångfald vid GD Personal, kommittén för lika möjligheter och mångfald, gruppen av samordnare för jämställdhet och mångfald samt personalkommittén följer högnivågruppen för jämställdhet, under ordförandeskap av Silvana Koch-Mehrin, i arbetet för att främja lika möjligheter och mångfald. Jämställdhetspolitiken är generellt tillämplig och gäller alla parlamentets projekt och strategier. Den är också en viktig del av sekretariatets administrativa arbetsprogram för 2009 2011 och har gett upphov till positiva åtgärder, bland annat det särskilda utbildningsprogrammet för potentiella kvinnliga chefer. Ett åttiotal anställda har redan genomgått programmet och 23 av dem har sedan dess utnämnts till enhetschefer, men ytterligare insatser behövs för att uppnå en jämn könsfördelning på mellanchefsnivå. Vårt mål måste alltid vara att slå hål i glastaket var det än är och se till att kvinnor har en lika stor andel på alla förvaltningsnivåer: 41,7 procent av generaldirektörerna är kvinnor, men endast 31,7 procent av direktörerna och 25,7 procent av enhetscheferna. Det är inte tillräckligt. Efter de senaste EU-utvidgningarna är de flesta nyanställda tjänstemännen kvinnor, vilket innebär en möjlighet för framtiden. Jämställdhet för all slags personal på alla nivåer och i alla befattningar fortsätter att vara en prioriterad fråga för sekretariatet och en utmaning för oss alla under de närmaste åren. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 15

Kvinnor i Europaparlamentet Generalsekretariatet organisationsplan Generaldirektörer och direktörer Generalsekreterare Chef för generalsekreterarens kansli Direktoratet för förbindelser med de politiska grupperna RÄTTSTJÄNSTEN Juridisk rådgivare DG PRES Parlamentets ledning Biträdande generalsekreterare DG IPOL EU-intern politik DG EXPO EU-extern politik DG COMM Kommunikation * DG PERS Personal DG INLO Infrastruktur och logistik DG TRAD Översättning DG INTE Tolkning och konferenser DG FINS Ekonomi DG ITEC Innovation och tekniskt stöd Förklaring Kvinnor Män Från den 15 februari 2011 * Washingtonkontoret 16 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå Biträdande generalsekreterare Francesca R. Ratti: En ny förvaltningskultur Det är en ära för mig att få bidra till denna broschyr om kvinnor i Europaparlamentet. Den är ett viktigt instrument för att öka medvetenheten och utarbetas varje år av enheten för lika möjligheter och mångfald, som jag vill tacka för deras utmärkta och ihärdiga arbete. Högtidlighållandet av Internationella kvinnodagen ett hundra år efter det att dagen första gången firades i Europa den 19 mars 1911 förblir relevant trots de betydande framsteg i fråga om balans mellan kvinnor och män som vårt samhälle har sett de senaste decennierna. Ni som läser dessa sidor kommer att upptäcka att jämvikten i könsfördelningen inom Europaparlamentets sekretariat har förbättrats betydligt, och att kvinnor nu utgör majoriteten av parlamentets personal. En förändrad mentalitet i arbetskulturen tillsammans med rättsliga och praktiska bestämmelser i tjänsteföreskrifterna har varit de viktigaste drivkrafterna för denna utveckling, som är särskilt påtaglig i den högre ledningen på generaldirektörsnivå. Trots framsteg har vi dock långt ifrån uppnått de mål för 2009 som presidiet fastställde 2006, särskilt i fråga om direktörs- och enhetschefstjänster. Vidare är kvinnliga kolleger överrepresenterade på lägre tjänster, inom både handläggar- och assistentkategorierna, i stark kontrast till hur det ser ut på de högre nivåerna i båda kategorierna. I presidiets handlingsplan för att främja jämställdhet och mångfald under perioden 2009 2013 erkänns att målen är inriktade på symtomet och inte på själva grundorsaken till problemet. Det ställs krav på alla personalkategorier att vara mer och mer tillgängliga (i fråga om arbetstid eller uppdrag), och kraven på ledningen är ännu högre. Följden är att kvinnor (och vissa män) inte ens söker tjänster på ledningsnivå. Detta visar att i synnerhet kvinnor upplever en obalans mellan yrkesliv och privatliv, trots politiska och administrativa insatser för att få till stånd en jämn könsfördelning. Även om kvinnor (oftare än män) utnyttjar sina lagstadgade möjligheter för att underlätta balansen mellan yrkesliv och privatliv får detta i praktiken negativa konsekvenser för deras karriärer. Detta är säkerligen en följd av fördomar och stereotyper i en gammalmodig kultur, som bara kan övervinnas genom en stark och samfälld ansträngning av oss alla, i vetskap om att våra politiska myndigheter i hög grad vill främja och uppmuntra åtgärder för att få ett arbetsklimat som tar mer hänsyn till vårt privatliv. Dessa mål och åtgärder gäller parlamentets sekretariat som helhet. Varje generaldirektorat borde dock ha sina egna, särskilt anpassade incitament för att uppnå och förverkliga dessa mål, vilket även kan främjas genom utbyte av kunskap och bästa praxis. Som kvinnlig generaldirektör för GD Parlamentets ledning känner jag mig särskilt berörd och är medveten om det tunga ansvar som detta medför. Jag hoppas och är övertygad om att vi inom en snar framtid kommer att få en förvaltningskultur som erbjuder en modern, dynamisk miljö med lika möjligheter för oss alla och som gör detta budskap inaktuellt. Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 17

Kvinnor i Europaparlamentet Generalsekretariatet ledning Generaldirektörer 7 58,3% 5 41,7% Fem generaldirektörer 3 Francesca R. RATTI Biträdande generalsekreterare GD Parlamentets ledning (GD PRES) Juana LAHOUSSE-JUÁREZ GD Kommunikation (GD COMM) Janet PITT GD Översättning (GD TRAD) Olga COSMIDOU GD Tolkning och konferenser (GD INTE) Inga ROSIŃSKA Chef för talmannens kansli Direktörer Enhetschefer 28 68,3% 13 31,7% 150 74,3% 52 25,7% Kvinnor den 14 februari 2011 Mål för 2009 fastställda av presidiet 2006 (Kaufmannbetänkandet) Generaldirektörer Direktörer Enhetschefer 3 Den 14.2.2011. 18 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå Generalsekretariatet och de politiska gruppernas sekretariat Personal vid Europaparlamentets sekretariat Totalt Handläggare (AD) Assistenter (AST) 2890 58,8% 1113 51,6% 1777 64,3% 2029 41,2% 1042 48,4% 987 35,7% Personal vid Europaparlamentets sekretariat 1957 2011 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 1957 1967 1977 1987 1997 2007 2011 De politiska gruppernas generalsekreterare De politiska gruppernas personal 4 57% 3 43% Totalt AD 110 39,9% 394 57,9% 166 60,1% 286 42,1% AST 284 70,3% 120 29,7% Ackrediterade parlamentsassistenter 661 43,3% 865 56,7% Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 19

Kvinnor i Europaparlamentet Balans mellan arbetsliv och privatliv i Europaparlamentets sekretariat (januari december 2010) Deltidsarbetande personal (av samtliga anställda, uppdelat efter tjänstegrupp) 104 10,0% 307 27,6% AD 53 5,4% AST 372 20,9% 157 7,7% 679 23,5% Totalt Personal som är föräldraledig på heltid (uppdelat efter tjänstegrupp) 344 41,1% Deltidsarbetande personal (uppdelat efter arbetstidsalternativ) *Exempelvis 57,7 procent av de val som gjordes av deltidsarbetande män (jämfört med 41,1 procent för kvinnor) var att arbeta 50 procent. Om en person som arbetar deltid ändrade sitt val av arbetstid under 2010 räknas han eller hon in i samtliga valda kategorier. 178 21,3% 133 124 5,9% 101 14,8% 57,7% 58 6,9% 39 5 22,3% 8 22 2,9% 4,6% 12,6% 50% 60% 75% 80% 90% Personal som är föräldraledig på halvtid (uppdelat efter tjänstegrupp) AD AST 38 23,0% 20 13,8% 127 77,0% 125 86.2% AD AST 20 24,7% 17 16,5% 61 75,3% 86 83,5% Personal som är föräldraledig (av samtliga anställda) 399 13,8% Personal som är föräldraledig på heltid (av samtliga anställda, uppdelat efter tjänstegrupp) 127 11,4% 125 7,0% Personal som är föräldraledig på halvtid (av samtliga anställda, uppdelat efter tjänstegrupp) 61 5,5% 86 4,8% 95 4,7% 38 3,6% 20 2,0% 20 1,9% 17 1,7% AD AST AD AST Personal som är heltidsledig av familjeskäl (uppdelat efter tjänstegrupp) Personal som är halvtidsledig av familjeskäl (uppdelat efter tjänstegrupp) AD AST 1 6,7% 3 27,3% 14 93,3% 8 72,7% AD AST 5 27,8% 10 100% 13 72,2% Personal som är tjänstledig av personliga skäl (uppdelat efter tjänstegrupp) AD AST 7 16,7% 12 29,3% 29 70,7% 35 83,3% Totalt arbetade 17 procent av personalen deltid under 2010 (inklusive anställda som var föräldralediga på deltid), 10 procent tog ut föräldraledighet, 1,1 procent var lediga av familjeskäl och 1,7 procent var tjänstlediga av personliga skäl. 20 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå Jämställdhetspolitik i Europaparlamentets sekretariat Jämställdhetspolitiken är numera väletablerad i målen för Europaparlamentets sekretariat. Presidiet rapporterar på detta område och principuttalandet om främjande av lika möjligheter och mångfald, som antogs av presidiet den 13 november 2006, ger den politiska ram som krävs inom den övergripande rättsliga ramen, som har förstärkts genom Lissabonfördragets ikraftträdande, varigenom stadgan om de grundläggande rättigheterna förankras. Europaparlamentets sekretariat strävar efter att uppnå en jämn könsfördelning på alla nivåer i sin organisation. Sedan 2007 har man framför allt koncentrerat insatserna på mellanchefsnivå där den kvinnliga underrepresentationen är mest framträdande. Under 2007 lanserade administrationen, som en åtgärd för positiv särbehandling, ett pilotprogram för att utbilda och motivera kvinnliga potentiella enhetschefer. Sedan dess har tre utbildningsprogram genomförts. Riktlinjer om könsneutralt språk har antagits, både för intern och extern kommunikation. Utbildning i lika möjligheter och mångfald är tillgänglig i personalens verktygslådor, beroende på deras arbetsprofil. Aktiviteter för att öka medvetenheten har anordnats, såsom det årliga priset för lika möjligheter och mångfald, seminarier och rundabordskonferenser eller en serie filmvisningar om jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen 2009 2013 för att främja jämställdhet och mångfald i Europaparlamentets sekretariat, som antogs av presidiet den 9 mars 2009, är ett av de viktigaste verktygen för att se till att principerna om jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering omsätts i praktiken i sekretariatets arbete under Europaparlamentets sjunde valperiod. Handlingsplanen grundas på tre handlingslinjer som fastställs i principuttalandet: Garantera fullständig jämställdhet inom alla aspekter av yrkeslivet. Garantera lika möjligheter för personer med funktionshinder och främja deras fulla deltagande och integrering. Undanröja alla hinder för anställning och all potentiell diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung, och två övergripande mål: Förstärka ledarskap och ansvarsskyldighet när det gäller lika möjligheter och mångfald. Främja en öppen och inkluderande arbetsmiljö. Genomförandet av handlingsplanen kommer, på grund av dess horisontella och övergripande natur, att beröra alla anställda vid Europaparlamentets sekretariat. Pågående åtgärder och de åtgärder som kommer att inledas under 2011 omfattar olika områden med anknytning till lika möjligheter och mångfald: särskild hänsyn kommer till exempel att tas till en jämn könsfördelning på alla nivåer och till integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla interna strategier och förfaranden. Prioriterade åtgärder kommer att avse balans mellan arbetsliv och privatliv, värdighet på arbetet och respekt för den enskilda individen, däribland åtgärder för att förhindra och bekämpa trakasserier (artikel 12a i tjänsteföreskrifterna). Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 21

Kvinnor i Europaparlamentet Handlingsplan för att främja jämställdhet och mångfald vid Europaparlamentets sekretariat (2009 2013) HANDLINGSLINJE I Garantera fullständig jämställdhet inom alla aspekter av yrkeslivet SÄRSKILDA MÅL I.1 Främja en jämn könsfördelning i alla typer och kategorier av anställning (med särskild inriktning på områden där en sådan inte råder) och på det sättet erbjuda möjligheter till karriärutveckling ÅTGÄRDER a. underlätta tillgång till information och förbättra alla anställdas kännedom om möjligheter (horisontella och vertikala) till karriärutveckling och rörlighet samt om uttagningsförfarandet, inklusive de anställda som arbetar deltid eller är lediga enligt tjänsteföreskrifterna (föräldralediga eller lediga av familjeskäl) b. se till att utlysningarna av tjänster är neutrala ur ett jämställdhetsperspektiv c. förbättra, analysera och offentliggöra statistik som fördelas efter kön I.2 Främja jämvikt i ansvarsfördelningen mellan kvinnor och män på alla nivåer a. göra alla ledningsnivåer medvetna om sitt ansvar när det gäller att få en jämnare fördelning av uppgifter mellan kvinnor och män b. uppmuntra utnämning av kvinnor till befattningar på mellanchefsnivå och främja utbildning för detta ändamål c. se till att det råder jämvikt i representationen av kvinnor och män i rådgivande kommittéer, lagstadgade organ och uttagningskommittér m.m. I.3 Garantera ett balanserat deltagande av kvinnor och män i sekretariatets ledning a. uppfylla de kvantitativa målsättningar för kvinnor och män som presidiet fastställt för chefstjänster b. uppmuntra utbyte av kunskap, färdigheter och bästa praxis I.4 Jämställdhetsbudgetering a. integrera införandet och kontrollen av åtgärder för jämställdhetsbudgetering HANDLINGSLINJE II Garantera lika möjligheter för personer med funktionshinder och främja deras fulla deltagande och integrering SÄRSKILDA MÅL II.1 Främja utvecklingen av institutionens kultur när det gäller personer med funktionshinder ÅTGÄRDER a. aktivera interinstitutionella nätverk för ett regelbundet utbyte av synpunkter, information och bästa praxis b. tillsammans med Epso överväga på vilket sätt urvalet av personer med funktionshinder kan främjas c. organisera enstaka specifika evenemang om funktionshinder och i möjligaste mån införliva temat i all kommunikation d. införliva frågan om funktionshinder i alla processer som inbegriper mänskliga resurser II.2 Förstärka det interinstitutionella samarbetet för att skapa ett proaktivt och samordnat förhållningssätt till funktionshinder II.3 Införa/fortsätta med positiv särbehandling för att främja rekrytering av personer med funktionshinder II.4 Underlätta jobbstart och karriärutveckling för personer med funktionshinder II.5 Garantera att byggnader och arbetsplatser kan nås och att information är tillgänglig a. aktivera interinstitutionella nätverk för ett regelbundet utbyte av synpunkter, information och bästa praxis b. tillsammans med Epso överväga på vilket sätt urvalet av personer med funktionshinder kan främjas a. fortsätta med och anpassa praktikprogrammet för personer med funktionshinder b. införa positiv särbehandling vid rekrytering av personer med funktionshinder inom ramarna för anställningsvillkoren för övriga anställda c. överväga om det vore önskvärt att införa kvoter eller mål för rekryteringen av personer med funktionshinder a. godkänna och ta i bruk interna regler för rimliga anpassningsåtgärder b. undersöka alla åtgärder som ger anställda som fått funktionshinder möjlighet att ha kvar sin tjänst (specialiserad karriärrådgivning, översyn av uppgifter, anpassning av arbetsförhållanden etc.) a. se till att alla byggnader kan nås och att principerna om design för alla tillämpas automatiskt varje gång en byggnad uppförs eller byggs om b. se till att utvecklingen av och innehållet på Internet (Europarl) och intranätet (Inside) överensstämmer med riktlinjerna för initiativet för webbtillgänglighet (WAI) 22 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå HANDLINGSLINJE III Undanröja alla hinder för anställning och all potentiell diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung SÄRSKILDA MÅL III.1 Främja utvecklingen av institutionens kultur när det gäller etnokulturell mångfald ÅTGÄRDER a. utarbeta initiativ för att höja medvetenheten om etnokulturell mångfald, bl.a. utbytesprogram mellan internationella institutioner och organisationer III.2 Förstärka det interinstitutionella samarbetet för att skapa ett proaktivt och samordnat förhållningssätt till etnokulturell mångfald a. aktivera interinstitutionella nätverk för ett regelbundet utbyte av synpunkter, information och bästa praxis ÖVERGRIPANDE MÅL 1 Förstärka ledarskap och ansvarsskyldighet när det gäller lika möjligheter och mångfald SÄRSKILDA MÅL 1.1 Se till att det på alla nivåer, särskilt på ledningsnivå, råder medvetenhet om aktuella frågor med anknytning till lika möjligheter och mångfald. 1.2 Göra lika möjligheter och mångfald till centrala värderingar för Europaparlamentets sekretariat ÅTGÄRDER a. utveckla utbildningsmoduler om lika möjligheter och mångfald för chefer b. regelbundet under sammanträden på GD-nivå påminna om viktiga frågor med anknytning till lika möjligheter och mångfald c. vid varje generaldirektorat ge de medarbetare som handlägger frågor om lika möjligheter ansvaret för frågor som rör mångfald a. främja frågor om lika möjligheter och mångfald i samband med sekretariatets årliga mål som sedan integreras i lämplig form inom varje enskilt generaldirektorat b. mäta de framsteg som gjorts och offentliggöra och sprida resultaten 1.3 Betona ledningens ansvar för lika möjligheter och mångfald a. inkludera hantering av frågor som rör lika möjligheter och mångfald i den uppsättning färdigheter som krävs på chefsnivå och värdesätta de positiva resultat som chefer uppnått ÖVERGRIPANDE MÅL 2 Främja en öppen och inkluderande arbetsmiljö SÄRSKILDA MÅL 2.1 Förhindra all risk för diskriminering på de grunder som anges i artikel 1d i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. ÅTGÄRDER a. skapa en kultur av nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier b. utveckla en politik för att förhindra och bekämpa trakasserier (artikel 12a i tjänsteföreskrifterna) och höja personalens medvetenhet om den rådgivande kommittén om mobbning, dess arbete och befogenheter c. införa och utveckla ett könsneutralt och icke-diskriminerande språkbruk 2.2 Införa kompletterande åtgärder för bättre balans mellan yrkesliv och privatliv a. höja medvetenheten bland chefer på alla nivåer om åtgärder för bättre balans mellan yrkesliv och privatliv b. främja både mäns och kvinnors utnyttjande av åtgärderna för balans mellan yrkesliv och privatliv 2.3 Främja rekryteringsförfaranden som överensstämmer med de tre handlingslinjerna (pelarna) och stärker Europaparlamentets framtoning som en inkluderande arbetsgivare c. skapa en arbetsmiljö som är öppen för de anställda som utnyttjar åtgärderna för balans mellan yrkesliv och privatliv a. främja medvetenhet och sakkunskap bland uttagningskommittéernas medlemmar om lika möjligheter och mångfald (inklusive jämställdhet, funktionshinder och etnokulturell mångfald) b. främja en jämn könsfördelning och mångfald i uttagningskommittéernas sammansättning c. införliva alla aspekter av politiken för lika möjligheter och mångfald i uttagnings- och rekryteringsförfarandena Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 23

Kvinnor i Europaparlamentet Organ som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män Inom Europaparlamentets förvaltning finns det ett antal organ och strukturer som arbetar med jämställdhet mellan kvinnor och män. Under de senaste åren har vissa av dessa strukturer omorganiserats och förstärkts. Även om de har olika roller och uppgifter är deras allt närmare samarbete en viktig faktor för att gå vidare med dagordningen för lika möjligheter och uppnå resultat. Enheten för lika möjligheter och mångfald Enheten för lika möjligheter och mångfald (EDU) rapporterar till generaldirektoratet för personal. Dess befogenheter omfattar utformning, genomförande och kontroll av politiken för lika möjligheter och mångfald inom Europaparlamentets generalsekretariat. I detalj är enheten ansvarig för följande uppgifter: Följa upp och genomföra den politik för lika möjligheter och mångfald som parlamentets presidium har fastställt, särskilt genomförandet av handlingsplanen för att främja jämställdhet och mångfald i Europaparlamentets sekretariat (2009 2013). Rosa BRIGNONE Enhetschef Se till att Europaparlamentets politik för mänskliga resurser speglar principerna om lika möjligheter och respekt för mångfald och övervaka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av personalpolitiken. Utarbeta undersökningar och rapporter, samla och analysera statistik ur ett jämställdhetsperspektiv samt verka för att förebygga och undanröja all diskriminering i enlighet med artikel 1d i tjänsteföreskrifterna. Främja, samordna och utvärdera riktlinjerna för god praxis för personer med funktionshinder samt utforma och samordna projekt som gynnar fullt deltagande och inkludering av personer med funktionshinder. Främja inrättandet av en öppen och inkluderande arbetsmiljö, utforma och samordna projekt som underlättar balans mellan arbetsliv och privatliv samt delta i utvecklingen och tillämpningen av en politik för värdighet på arbetet för att undanröja alla former av trakasserier på arbetsplatsen. Organisera evenemang och utbildningar för att öka medvetenheten samt ge stöd till personalen i frågor som rör lika möjligheter och mångfald. Enheten för lika möjligheter och mångfald tillhandahåller stöd och bistånd till den vice talmannen med ansvar för jämställdhet och högnivågruppens ordförande. Den tillhandahåller också råd och bistånd till tillsättningsmyndigheten, Copec (den rådgivande jämställdhetskommittén) och andra interna organ i frågor som rör utvecklingen av lika möjligheter och mångfald i Europaparlamentets sekretariat. Enheten samordnar gruppen av samordnare för lika möjligheter och mångfald inom generaldirektoraten och främjar utbytet av information och god praxis med sina interinstitutionella samarbetspartner. 24 Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum

Kvinnor på administrativ nivå Samordnare för lika möjligheter och mångfald Två samordnare för lika möjligheter och mångfald utses vid varje generaldirektorat av generaldirektören. Deras uppgift är att hjälpa till att genomföra sekretariatets politik för lika möjligheter och mångfald på generaldirektoratsnivå. Samordnarna ger råd till ledningen och sina kolleger och erbjuder dem expertkunskap i frågor sin rör lika möjligheter och mångfald. De förbinder sig att motverka alla former av diskriminering genom att förbättra dialogen och öka medvetenheten för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö. Samordnarna samarbetar nära med enheten för lika möjligheter och mångfald (EDU). Samordningsgruppen för lika möjligheter och mångfald (som består av samordnarna och EDU) träffas regelbundet. De kan utarbeta dokument, pm och förslag till generalsekreteraren och generaldirektörerna om viktiga ämnen av allmänt intresse inom ramen för sitt uppdrag. Enheten för lika möjligheter och mångfald svarar för samordningen och gruppens sekretariat. Den rådgivande jämställdhetskommittén (Copec) Copec inrättades 1987 av Europaparlamentets generalsekreterare. Det är ett gemensamt organ som består av en ordförande, fyra ledamöter som utses av förvaltningen och fyra ledamöter som väljs av personalkommittén. Copecs allmänna uppgifter är att föreslå och övervaka jämställdhetsåtgärder vid Europaparlamentets sekretariat. Copec har observatörer i flera utskott som behandlar frågor som rör mänskliga resurser (t.ex. rapporter, befordringar, yrkesmässig utveckling, praktikplatser, förebyggande och skydd på arbetsplatsen) och en observatör i rådgivande utskottet för utnämning av högre tjänstemän. Copec rådfrågas regelbundet av förvaltningen om regler och tillämpningsföreskrifter avseende personalpolitik som härrör från tjänsteföreskrifterna samt avger yttranden i dessa frågor. Personalkommittén Personalkommittén företräder personalens intresse i dess mellanhavanden med parlamentet. Den upprätthåller ständigt kontakterna mellan parlamentet och dess personal och bidrar till att parlamentets enheter fungerar smidigt genom att göra det möjligt för personalen att uttrycka sina åsikter. Andelen kvinnor i personalkommittén ökade betydligt efter 2010 års val (från 27,6 procent till 48,3 procent). Personalkommittén har nu en kvinnlig ordförande. 15 51,7% 14 48,3% Enheten för lika möjligheter och mångfald Generaldirektoratet för personal Den 8 mars 2011 25

Enheten för lika möjligheter och mångfald GD Personal European Parliament, President Building, 37B avenue J.F. Kennedy, L-1855 Luxembourg Tfn +352 430023715 E-post: egalitedeschances@europarl.europa.eu Internet: http://persluxsweb/uec Intranät: http://www.epintranet.ep.parl.union.eu/intranet/ep/ lang/en/content/administrative_life/personnel