TILLITENS VILLKOR. Ungas röster om tillit och hur den kan stärkas i Kronobergs län

Relevanta dokument
TILLITENS VILLKOR tappar vi de unga? Linda Hiltunen Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling

TILLITENS VILLKOR UNGAS RÖSTER OM TILLIT OCH HUR DEN KAN STÄRKAS I KRONOBERGS LÄN

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

LUPP med fokus Osbeck

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Det handlar om kärlek

En värdegrundad skola

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

Samverkan för inkludering. - Barn och ungas hälsa och livsvillkor Amina Boulaabi, Strateg Social hållbarhet

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Om mig. Metod och resultat

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Elevernas likabehandlingsplan

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

LUPP 2012 Vimmerby kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Bra att veta om sexuella övergrepp

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Lärarhandledning och diskussionsunderlag för elever

Får man säga vad man vill på nätet?

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

2 (6) Måste det vara så?

Yttrande över motion - Motverka machokulturer - ge pojkar och unga killar en chans att få vara sig själva - inlämnad av V

LUPP om Trygghet och hälsa

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Barn och ungas utsatthet för våld

Lindgårdens förskola

Jämställdhetsutskottet

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Återkoppling. %., Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Bäckagårdsskolan i Örnsköldsvik.

Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Om mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Dags att prata om

Ökad skolnärvaro- vårt förbättringsområde

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

LUPP om Fritid, arbete och framtid

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

LIKABEHANDLINGSPLAN

Ungdomsforum 7 nov 2018

Skolenkät årskurs 7-9, 2018

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Vänskap. xx Inspiration

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

otrygg, kränkt eller hotad

Känsliga uppgifter och integritet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

SKL:s kongressmål och prioritering

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Social sammanhållning, omvärldsdag Erik Carlgren

Varför är jag inte normal!?

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Sammanfattning: Fokus Segregation

samverkan motivera agerar

Om mig. Länsrapport

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Transkript:

TILLITENS VILLKOR Ungas röster om tillit och hur den kan stärkas i Kronobergs län Linda Hiltunen Emma Johansson Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling

Bakgrund till studien Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronoberg - En kartläggningsstudie genomförd vart tredje år sedan 2003 År 2003 År 2006 År 2009 År 2012 År 2015

Utvecklingen: Tilliten till vuxna över tid har minskat

Studiens syfte är att bidra till fördjupad kunskap om ungas tillit med särskilt fokus på tilliten till vuxna Hur förstår och beskriver ungdomar själva begreppet tillit och i vilka avseenden har de tillit till andra? Vad menar unga själva är orsakerna bakom bristande tillit och hur kan det går till när tillit raseras? På vilket sätt kan tilliten, inte minst till vuxenvärlden, stärkas?

Metod och deltagare Fokusgruppintervjuer med ungdomar på gymnasiet - Totalt 69 deltagare (14 fokusgrupper och två enskilda intervjuer) - Totalt sju skolor varav fyra i Växjö och tre på mindre orter i länet Deskriptiv beskrivning av deltagarna ANDEL (%) ANTAL KÖN Tjej 55 38 Kille 45 31 Totalt 100 69 ÅRSKURS Första året 7 5 Andra året 68 46 Tredje året 26 18 Totalt 100 69 UTBILDNINGSINRIKTNING Högskoleförberedande 65 45 Yrkesförberedande 35 24 Totalt 100 69 BAKGRUND Svensk 73 50 Utländsk 27 19 Totalt 100 69

Teoretisk bakgrund - varför är tillit viktigt? Hög tillit utgör en väsentlig tillgång för såväl individer, som organisationer och hela samhällen! Samhällen med hög tillit har: bättre fungerande demokratiska institutioner och lägre korruption högre ekonomiskt och mer jämt fördelat välstånd klart bättre folkhälsa

Vinster på individ- och organisationsnivå Hög tillit gör människor mer benägna att samarbeta i vardagen förbättrar samarbetet med samhällets institutioner (t.ex. skola, arbetsmarknad och politiska instanser) ökad upplevd möjlighet att kunna ta kontroll över sitt liv mer tolerans, bättre hälsa samt personligt välbefinnande högre grad av optimism inför framtiden

Sverige är ett högtillitsland! Men De som är födda under 1980-talet eller senare uppvisar ett klart lägre mellanmänskligt förtroende än äldre generationer Materiellt sett har Sverige aldrig varit så rikt som nu, men vi skapar samtidigt alltfler unga människor som anser att man i allmänhet inte kan lita på andra människor. Källa: Oskarson och Rothstein 2012:543

Vad är tillit? Brist på enhetliga definitioner Dimensioner av tillit Skiljer på tillitsattityder och tillitshandlingar

Dimensioner av tillit Partikulär Generell Vertikal Horisontell Strategisk Moralisk

Resultat från studien Vad är tillit och vem kan man lita på?

Bilden av tillit är högst nyanserad Tillit är en känsla good wibes, feeling, connection en emotionell sammankoppling (som styr såväl attityder som handlingar) Tillit är en förtroenderelation (till familj, vänner och andra vuxna de träffar) Tillit till samhällets institutioner (t.ex. skola, polis, vård, politiker, etcetera) Tillit till okända människor ( främlingar ) på stan Tillit i form av moral och värderingar (hur bör vi agera mot varandra?)

Vem kan man lita på?

Tillit till de närmsta Den partikulära tilliten är utbredd dvs. tillit till familj, vänner, släkt och andra vuxna Bygger på att förtroenderelationer etableras Ett givande och tagande Unga efterfrågar fler och fördjupade förtroenderelationer till vuxenvärlden!

Anton: Utmana oss, eller sitt bara och kallprata med oss, så att vi får en mer vänskaplig känsla! Jag hade inte haft problem med att umgås med fler vuxna i mitt liv!

Tillit till samhällsinstitutioner Olika uppfattningar och erfarenheter av de vertikala tillitsformerna Närhet och avstånd Egna (eller andras) negativa erfarenheter spelar stor roll för tilliten!

Tillit till okända människor Den generella tilliten är begränsad och villkorad! Tillit till grupper som utgör en låg risk eller som de kan identifiera sig med (t.ex. barnfamiljer, äldre personer)

Om tilliten till de äldre Olivia: Jag tycker inte att de [pensionärerna] känns som hot när de är äldre. Carolina: Jag tror att det beror på att du har ett överläge gentemot dem. Säg att ni skulle springa ikapp. Vem vinner? De är ändå nedsatta så att säga. Man kan försvara sig. Fredrik: Överlag så kan jag säga att jag har mycket mer tillit till äldre personer. De orkar inte hålla på med brott och sådant längre.

Om tilliten till kvinnor med barn Agnes: Jag hade gått fram till en vuxen kvinna om hon hade barn. Om de har ett barn med sig så är det mer... alltså jag brukar tänka att det är en mamma liksom. Det är en mamma som också kan hjälpa mig då. Intervjuperson: Varför litar du mer på dem? Lisa: Ja, för att mamma är den som jag har mest tillit till i hela världen jag tänker att en mamma skulle förstå hur jag känner eller så.

Om tilliten till det man känner igen Oliver: Jag tror att med främlingar och så man vill kunna se nått i dem. Man vill kunna relatera. Pontus: Ja eller känna igen antingen sig själv eller se drag av någon annan som man litar på. Att man hittar någonting som påminner om någon som man litar på. Oliver: Jag tänker att de ska se ut som en medelsvensson. Då känner man sig trygg när man är i sin lilla bubbla.

Dimensioner av tillit

Varför raseras tilliten? Ungas röster om orsakerna bakom bristande tillit

Kommunikationssamhället Negativa erfarenheter Sexuella trakasserier och övergrepp Ett segregerat samhälle

Negativa erfarenheter Såväl egna som andra (närståendes) erfarenheter kan färga upplevelser Exempel på att erfarenheterna är delade: Erik: Ser du ett brott begås så kan du inte ringa polisen. Det går inte att lita på dem, eftersom de är där först två till tre timmar senare och då är det försent. Christoffer: Jag litar på polisen. Vad jag har sett är de väldigt professionella och gjort det som de ska göra. Hanna: Det krävs bara en dålig erfarenhet för att man ska tappa tilliten till andra runtomkring.

Bristfällig tillit i skolan Bristande kommunikation mellan lärare och elever Förtroenden som bryts Hur fungerar tystnadsplikten?

Kommunikationssamhället Information sprids snabbt (risk för ryktesspridning) Ett nyhetsflöde svårt att värja sig emot Konsekvens: Att ständigt vara på sin vakt

Ett exempel Sofia: Man kan inte lita på folk man inte känner för det finns onda människor också. [...] Alltså man hör så mycket som händer i samhället. Man kan bli våldtagen, dödad eller vad fan som helst. Intervjuperson: Är det någonting ni tänker på att man kan råka illa ut? Sofia: Ja, det är något jag tänker på. My: Jag tänker också på det. Ibland måste man tänka på det man måste för man vet ju aldrig om man själv kommer att hamna i sådan situation.

Ett segregerat samhälle Vi och dom andra Unga med svensk bakgrund skeptisk inställning mot individer med utländsk bakgrund Unga med utländsk bakgrund frustrerade över att inte bli fullt ut inkluderade Bryt segregationen i klassrum och skola!

Ungdomar med svensk bakgrund Louise: Jag får sämst vibbar av nyanlända invandrare, för det är människor som man inte kan känna någon tillit till. Man har hört och sett så mycket dåligt om de som är helt nya i landet. Därför kan jag känna att jag inte litar på sådana människor. Isak: Man gör det nog undermedvetet. Man tänker att: Där kommer någon som är mörkhyad. Honom kan man inte lita på lika mycket som en vit. Man gör det omedvetet. Alla gör det

Ungdomar med utländsk bakgrund Aida: När vi går in i ett klassrum så sitter alla invandrare på ena sidan och alla svenskar sitter på den andra sidan. Jag fattar ingenting. Det är så varje lektion. Jag tog upp det med klassen. Ingen tog illa upp, de skrattade bara. [...] När det är diskussioner i klassen vill inte läraren tvinga elever att umgås med någon som de inte vill umgås med. Så vi får bestämma grupper själva och då är alla invandrare i en grupp och alla svenskar i en annan.

Sexuella trakasserier och övergrepp Drabbar främst tjejer Konsekvens: utbredd otrygghet i offentliga rum En delförklaring till lägre tillitsnivåer bland tjejer?

Ett (av många) exempel Alicia: Jag blev tafsad på mitt på dagen, utanför mitt hus. Jag blev så chockad när det hände. Jag har aldrig varit med om något sådant. Så det var på ren reflex som jag slog till honom och skrek av ilska. När jag fick upp kameran och tog ett kort på honom så sprang han iväg. [...] Men polisutredningen lades ner. Där påverkas också tilliten till polisen. De vet att det hänt men gör ingenting åt det.

Hur kan tilliten stärkas? Ungas röster om hur tillit kan stärkas

Hur tilliten kan stärkas på olika arenor med stöd av olika aktörer

Tillitsfrämjande insatser i skolan Skolan som en plats för lärande Skolan som en social arena

Skolan som en plats för lärande Bryt segregation i klassrumsmiljöer Normkritisk pedagogik Samtala om tillit Hälsofrämjande insatser (hälsa och tillit nära sammankopplade)

Skolan som en social arena Mer vuxennärvaro i skolan Utveckla, systematisera och levandegör värdegrundsarbetet i skolan Vårda ungas förtroende! Elevhälsan personal viktig resurs för unga Information om hur tystnadsplikten fungerar

Delaktighet och inflytande i beslutsfattande och politiska processer Bjud in unga att ta del av politiken Gör unga till medskapare av ungdomspolitiken Våga möta unga på deras arenor och kommunicera på ett sätt som unga kan relatera till

Ett tryggare samhälle Ett socialt ansvar för individer som lever i utanförskap Ta ungas utsatthet för brott på allvar, inte minst sexuella trakasserier och hot om våld Öka upplevd trygghet i det offentliga rummet Stärkt föräldraskapsstöd

Fler mötesplatser Ett rikt kultur- nöjes och föreningsliv där vi kan få möta varandra Mötesplatser som erbjuder aktiviteter Ökad samverkan med civilsamhällets aktörer

Vi behöver ett tillitsarbete från professionernas sida!...från exempelvis lärare, elevhälsa, vård, socialtjänst, polis, politik, etcetera

Det svåra i det enkla? En vuxenvärld som i förtroende kan lyssna, finnas till hand och på ett okonstlat sätt hjälpa till när det behövs!

Till sist Jag kommer aldrig ge upp förens det blir mer tillit och att människor kommer att umgås mer med varandra. Om man inte försöker så kommer ingenting att förändras. Amira

Kontakt: linda.hiltunen@kronoberg.se ingrid.edvardsson@kronoberg.se emma.1.johansson@kronoberg.se