~»: ::ti ::ti m ~ m Z ~.. Västmanlands läns museum - Stadsbyggnadskontoret /) I o - ','o.. '.:..., _ Kärrbo socken Kulturhistorisk byggnadsinve ntering i Västerås kommun
Kärrbo socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun
I N N EHALLSFÖRTECKN I N G 3 I INLEDNING........................... 5 II METOD OCH MÅLSÄTTNING... 6 I I: linventer ing... 6 11:2 Utvärdering... 7 III KÄRRBO SOCKEN... 9 III: 1 Landskapet... 9 111:2 Bebyggelsens karaktär... 11 111:3 Offentliga byggnader... 14 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEByGGELSEMILJÖER... 17 IV:l IV:2 Byggnader och byggnadsgrupper... 17 Större områden av betydelse för kulturminnesvården... 39 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING... 40 VI BILAGOR Bil Råd och rekommendationer i byggnadsvård... 41 Bil 2 Förteckning över utvärderad bebyggelse... 45 Bil 3 Karta över utvärderad bebyggelse... 49 Bil 4 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan... 51
4
5 I N LEDN ING Den fysiska riksplaneringen tog bl.a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktii.r och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen inom Västerås kommun. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen 1890-1975". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. För Tillberga stationssamhälle och Skult una brukssamhälle utgesemellertid separata häften. Värderingar, slutsatser och rekomrnendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildningsärenden. Fältarbete i Kärrbo socken har utförts av fil kand Annchristine Sigurdsson 1978, som också sammanställt rapporten 1979. Inventeringen är utförd som selektiv inventering.
6 II METOD OCH MÅLSÄTTN I NG 11:1 Inventering Inventeringarna är antingen utförda som totala eller selektiva inventeringar. Den totala inventeringen tillgår så att inom ett begränsat geografiskt område registreras, beskrivs och framtas fakta om samtliga fastigheter. I den selektiva inventeringen behandlas ett urval t ex endast fastigheter där få förändringar skett i exteriören eller en viss typ av byggnader som t ex prästgårdar. Byggnadsinventeringen består av tre led: ~~~~~!~!i~g - fältarbete med faktainsamling på blanketter, samt fotografering av samt-. liga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. ~~~!~~!~i~g - faktasammanställning och analys i text och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. ~!i~!i~~!i~g - värdering och klassificering av de utpekade värdefulla objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. ~~~i~~_!i~~e!~~~!i~g - inventeringen ger underlag för avgränsningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. ~~~~~~~~!~i~~~~ - inventeringen underlag för redovisning av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. Q~~~!~!:_~~~_~~!~~~~E!~~ - inventeringen underlag för avgränsning av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av milj öregler. ~~gg~~~~~~~~~~ - inventeringen underlag för granskning av ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. ~~~~E!~~~i~g - avseende statiigt lånestöd för kult~rellt värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i information till allmänheten om bebyggelsens värde. Im-el1teringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och ~,k3 förståelsen för, samt samhörighetskäns1311 med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.
II: 2 Utvärdering 7 Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. 1. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som for~farande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700-talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från 1910-talet kan förhållandet bli det motsatta om 1700-talshuset senare fått en modern exteriör och interiör men 1910- talshuset har kvar sin ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter o,ch mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti. 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka
8 villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriör inventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bil 2. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderlag. 1). Punkt 7 betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmiljöområde känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. 1) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.
III KÄRRBO SOCKEN 9 111;1 Landskapet De gamla socknarna upphörde formellt som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är j,ordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Sockennamnet har tidigare skrivits Kyaewer, Kyewr, Kaewaer, Kaewr och Käfverbo. Övergången till Kärr torde komma av att Kaewr eller Kaever betyder sank mark, ' beväxt med buskar. Kärrbo är beläget i Siende härad, som är bildat av de två hundarna Seunda och Gorunda. Sammanslagningen av dessa skedde troligen vid 1300- talets mitt. Häradets tingsplats har legat vid Anundshög. Frösåker Under 1700-talet var socknen enligt Olof Grau (Beskrifwning öfwer Wästmanland, 1754) mycket beroende av de i socknen belägna säterierna Lindö med Walla, Aggarön, Frösåker och Springsta. Grau skriver "Folket nära sig endast af åkerbruket, ty til andra bisysslor än hwilka deras hemman ~ordra, hafwa de icke tid til, emedan de råda icke om sig sjelfwa, utan lyda under Herregårdarna." Socknens areal består till ca 1/3 av öppen mark och ca 2/3 skogsmark. De öppna partierna finns i större sammanhängande område dels kring Springsta och Lindö dels kring gårdarna Frösåker och Täby, ett stråk från Täby med sträckning åt
10 nordväst till Geddeholm i Irsta socken samt två stråk från Frösåkers gård med sträckning över Skyttebo till Harkie och Vretbo och dels ett över Kottebo till Hornby. Tillgången på bra jordbruksmark gör skogsbruket till den dominerande näringen. De områden som ur landskapsbildssynpunkt är värdefulla, är de som ligger i övergången mellan öppen mark och skog samt stranden. Dessa områden är karaktäristiska för en del av Mälarlandskapet. De små och spridda åkrarna ger en inblick i landskapets uppbyggnad och människans anpassning till detta. Bra exempel på denna typ av områden är jordbruksmarken kring de större gårdarna, med möjligheter till vida utblickar i landskapet. Växlingarna mellan skog och öppen mark förmedlas också på ett fint sätt av de befintliga enskilda vägarna. Lindö 2:1, Solvik Fornlämningar Kärrbo med intilliggande socken Irsta ligger i en rik forntidsbygd. på omkring 400 platser finns fornlämningar. De flesta av dem kan dateras till järnålder framförallt vikingatiden. Lösfynd av stenyxor, sammanlagt ett 10- tal, har gjorts på spridda platser. 4000 år sedan i den skärgård som dessa marker då utgjorde. Från bronsålder (ca 1500-400 f Kr) är mycket få fynd kända. Typiska gravar från den tiden, framför allt rösen i höjdlägen finns nere vid Mälaren nära bl a Harkie och Frösåker. Även inåt landet vid Skämsta, Springsta, Kusta, Ullvi och Grävlinge uppträder bronsåldersgravar i stort antal. på vissa håll är tätheten så stor att vi måste räkna med betydande bosättningar här för omkring 3000 år sedan. Intill Irsta kyrka och öster därom finns samtida hällristningar. Bronsålderslokalerna i Irsta - Kärrbo är så omfattande att de måste bedömas vara av betydelse för svensk arkeologisk forskning. Nästan varje större gård och by har sitt gravfält på ett intilliggande impediment. Där har bosättningens döda fått sin sista vila i brandgravar. Gravarnas utseende varierar. på flera håll antyder deras konstruktion att de tillkommit under en tidig del av järnålder - århundradena omkring år noll. Sådana gravfält har i
stort antal upptäckts eller snarare återfunnits under senare år. De ligger norr och sydost om 1rsta kyrka samt i dalstråket norr om Kärrbo kyrka. De yngre järnåldersgravfälten med framför allt runda, jordfyllda stensättningar, ligger som sagt intill byar och gårdar vars namn på -sta, -inge och -by vittnar om kontinuerlig bosättning från heden tid fram till våra dagar. Ett fåtal av dessa fornlämningar har undersökts. 11 Från järnålder bör de här belägna fornborgarna kunna dateras. Dybo borg nort om Gäddeholm torde en gång ha nyttjats som en strategiskt belägen borg vid den vik som där ännu under vikingatiden trängde norrut. Tätheten av fornlämningar kring denna vik som nu till största delen upptas av Hässlö flygplats vittnar om dess betydelse för mer än 1000 år sedan. En annan fornborg, Solviks borg öster om Lindö, har haft en liknande betydelse. Områdets tredje bevarade borg, Ekevi borg, ligger sydväst om Kusta. 111:2 Bebyggelsens karaktär Frösåker på samma sätt som den intilliggande socknen 1rsta har Kärrbo dominerats av de stora godsen. Säterierna med stat a jordbruksarealer har haft behov aven stor arbetarstab, som haft sina bostäder i de kring gårdarna liggande torpen. Kontrasten mellan de stora anläggningarna och de små torpen ger bebyggelsen dess speciella karaktär, vad man för Mälarlandskapen brukar beteckna som det typiska herrgårdslandskapet. på senare år har en ny typ av bebyggelse - fritidsbostäderna - tillkommit. Områden med sådan bebyggelse finns vid Fröholmen, Harkie, Nybynäs och Lindö tegelbruk. Fritidsboendet är också utbrett i den gamla torpbebyggelsen. Fd säterier De fyra fd säterierna Aggarön, Frösåker, Lindö och Springsta har som tidigare nämnts dominerat socknens liv och kräver därför en närmare presentation. Aggarön är en gammal sätesgård, som tillsammans med Frösåker och Edeby i Södermanland länge gick som arvegård inom ätten Cruus av Edeby. 1571 bytte Nils Larsson Cruus till sig 1 mantal Frösåker mot ett hemman i Uppland. Aggarön kom på så sätt
12 Frösåker Springsta i ättens händer. Aggarön köptes senare av friherren Carl Cronstedt, som ungefär samtidigt köpte Geddeholm (Irsta socken). 1743 stiftade han Geddeholm som fideikom miss för sin äldsta son och Aggarön för sin yngre son. Gårdens manbyggnad är uppförd under 1700-talet i timmer. Det är en envånig rödfärgad byggnad med säteritak. Grau beskrev byggnaden redan 1754 som mycket vacker. I anslutning till denna står en äldre gästrumsflygel. Till gården hör 28 byggnader, samtliga rödfärgade. Fr.ös.åker "en gammal sätesgård, ligger härliga til vid en wik" enligt Grau. Under slutet av l800-talet ägdes gården av familjen von Post, som även anlade ett tegelbruk vid gården. Tidigare hade gården innehafts av ätterna Cronstedt och Gyllenstierna samt under 1500- och 1600-talen av Cruus af Edeby. vid tegelbruket fanns en ångbåtsbrygga och förr bedrev godsherrarna också en rederirörelse med skutor byggda av virke från den egna skogen. Av gårdens manbyggnad återstår bara källargrunden, men två tvåvåniga, reveterade flyglar som finns kvar ger trots detta gården en ståndsmässig prägel. Lindö har anor från medeltiden. Dess prägel i dag är dock gustavianskt. Gårdens ägare under slutet av 1700-talet Gustaf Silverstråhle gav gården denna utformning. Här finns inskriftstavlor, utsiktstempel, broar och andra anläggningar som är karaktäristiska för den gustavianska tidens smak. Manbyggnaden är uppförd på 1600- talet och dess karolinska drag är fortfarande påtagliga trots den gustavianska utsmyckningen bl a i form av ett frontespisparti. Gustav Vasa har en gång ägt gården, han fick den vid sitt andra giftermål 1555 och från 1559 blev gården säteri. Den förste kände ägare är dock "Herr Philip på Lindö" som skrivit sin namnteckning på en handling från 1365. Säteriet har också ägts av släkterna Lewenhaupt, Soop, Sparre, de la Gardie, Baner och Fleming. Springsta var förr en av Engsö-domänens strögårdar och tillhörde grevarna Piper. Hur gammalt godset är, är inte fastställt. Vid mitten av 1600-talet var dock gården bebodd av Christer Bonde. Trol igen utverkade han säterirättigheter för gården. Huvudbyggnaden från omkring 1720 står på en medeltida källare.
I anslutning till de större godsen har det förr funnits tegelbruk. Av råvarorna har tillgången på lera haft den största betydelsen för lokaliseringen samt till viss del avsättningsmöjligheterna. Lokaliseringen till segelbara vattenleder var också viktig. Lindö, Frösåker och Springsta tegelbruk anl'ades omkring 1850. Tegelbruket vid Springsta lades ned i slutet av 1800-talet och de två övriga på 1930-talet. Nedläggningen av tegelbruken gav en viss avtolkning av bygden. Utvecklingen av konnnunikationerna ocl} möjligheten till större enheter förklarar herrgårds tegelbrukens minskade betydelse och konkurrenskraft. Gårdar 13 Några större bybildningar har inte funnits i socknen, som därför inte heller påverkats i någon nämnvärd grad av de skiften som genomfördes i Sverige under 1800-talet. De enda bybildning som är av något större omfång är Kyrkbyn. Förutom sockenkyrkan ligger där skola, fd prästgård, en jordbruksfastighet tillhörig kyrkan, bygdegården och fd klockargården. Tillsammans bildar byggnaderna en värdefull miljö, som ligger i norra delen av det öppna landskapsparti som går ned mot Frösåker. Skämsta De fåtal jordbruksfastigheter som finns i socknen är oftast ensamliggande. Av de gårdar som idag driver jordbruk kan nämnas Harkie, Nyby, Skämsta och Täby. De har samtliga mangårdsbyggnader i timmer klädda med rödfärgad panel. Byggnaderna är trots det enhetliga byggnadsmaterialet sinsemellan mycket olika, då de uppförts under skilda tidsperioder. Harkie har den äldsta manbyggnaden. Husets stomme är från tidigt 1700-tal, vilket kan avläsas i den smala huskroppen. Senare tillbyggnader och byggnadsdetaljer gör att byggnaden i övrigt förlorat sin 1700-tals karaktär. Nybys manbyggnad har den låga, satta formen under ett dominerande brutet tak, som var vanlig hos de byggnader som uppfördes under decennierna kring sekelskiftet 1800. Även på detta hus har vissa förändringar skett genom till- och ombyggnader. Skämsta har ett tidstypiskt sekelskifteshus byggt 1905. Det har den för tiden typiska salsplanen. I exteriören märks frontespispartiet, de höga fönstren och förstugan med lövsågade detaljer. Fasaden är också uppdelad genom våningsband. Även Täby har en huvudbyggnad från sekelskiftet 1900, men den har förlorat sitt ur-
14 sprungliga utseende genom ett flertal ombyggnader. Till gårdarna hör ett flertal ekonomibyggnader som är en rest från det månghussystem som var vanligt vid jordbruksfastigheter. Flera av byggnaderna har idag förlorat sin funktion, men är viktiga för gårds- och landskapsbilden. De faluröda ekonomibyggnaderna under tegeltak är karaktäristiska för den svenska landskapsbygden och det är därför viktigt att de underhålls och bevaras. Parstugan var på 1600-talet en dominerande bostadsform för bönderna i Mälarlandskapen. I dag finns ytterst få bevarade byggnader med denna plantyp i länet. I Kärrbo finns två välbevarade parstugor vid Solvik (Lindö 2:1). Bostadshusen vid Gryta (Täby 1:1) och (Vallhall 1:3) är troligen också parstugor, vilka senare byggts om. Karlsro 1:1, fd torp I socknen finns en mängd torp, vilkas ursprungliga invånare gjorde dagsverken vid de stora godsen. I anslutning till de senare finns också rena arbetarbostäder, som vid Frösåker, Lindö och Springsta. Torpen och även arbetarbostäderna vid godsen är huvudsakligen enkel- eller sidokammarstugor. Liggande timmer klätt med faluröd locklistpanel är det vanligaste byggnadsmaterialet. Undantag finns som t ex torpen vid Bryggan som är reveterade och vitkalkade. I länet i övrigt är annars reveterade byggnader vanligast i bruksmiljöer. Bebyggelsen i Kärrbo är till övervägande delen mycket enkel. Den propaganda, som spreds genom Hushållningssällskapens skrifter under 1800-talets senare del för bl a snickarglädje har inte fått någon större genomslagskratt här. Endast i undantagsfall har verandorna någon lövsågad dekor. Torpen är också ovanligt ursprungliga, få ombyggnader har gjorts. 111:3 Offentliga byggnader Klockstapel Kyrkan är medeltida. Koret byggdes till under 1400-talet. I kyrkan finns ett välbevarat altarskåp från omkring 1500. Till de äldsta inventarierna hör en dopfunt av kalksten från 1300-talet. Predikstolen är från 1633. I vapenhuset finns en dörr med medeltida smide. Klockstapeln, med klockor från 1754 och 1803, flyttades till nuvarande plats 1937.
I nära anslutning till kyrkan ligger den fd prästgården, skolhus och klockarboställe. Tillsammans bildar byggnaderna en värdefull milj ö. Skolor Socknen fick sin första skola redan 1647. Då köpte de tre frälsehemmanen Frösåker, Lindö och Springsta mark som skänktes till kyrkan. Där uppfördes en klockargård, klockaren skulle också bedriva undervisn1ng. En fattigskola kom till stånd, genom en donation av Hedvig Christina Cruus på Springsta~ 1727. Förutom undervisning skulle eleverna få mat och kläder. Endast de fyra fattigaste barnen skulle antas till undervisningen. 1842 utfärdades Sveriges första folkskolestadga. 1847 skulle reformen vara genomförd. Folk- och småskolan har legat vid kyrkan sedan 1731, medan man i Harkie, en halvmil söder om kyrkan, hade en mindre folkskola. De två skolhusen som står 1ntill kyrkan är uppförda under senare delen av 1800-talet. Småskolan byggdes 1875 och folkskolan 1885. Affärer En affärslokal skall ha funnits i Kyrkbyn, den skall ha brunnit i början av 1900- talet. vid samma tid fanns en lanthandel vid Valla (Valhall 1:3), som omkring 1920 flyttades över till en intilliggande ny byggnad (Valhall 1:2), där lanthandel bedrevs in på 1960-talet. Samlingslokal Den 5 juli 1942 tillsattes en kommitte för att utreda frågan om byggande aven gymnastik- och samlingslokal - en bygdegård. Byggnaden uppfördes av folk från trakten och stod färdig 1947. Bygdegården ligger norr om kyrkan. 15
IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 17 IV:l Byggnader och byggnadsgrupper 1 AGGARÖN 1:1, 1:2, Aggarö gård, belägen på sydvästra delen av ön. Hangården består av huvudbyggnad från 1100-talet samt gästflygel. Båda byggnaderna är uppförda i timmer, panelade, rödfärgade och täckta med tegeltak. Norr om mangården ligger fägården. Huvuddelen av ekonomibyggnaderna är rödfärgade och täckta med tegeltak. Totalt omfattar gården 28 byggnader. Pga dåliga kommunikationer med ön har bebyggelsen endast kunnat bedömas utifrån flygfotografier. Manbyggnaden med säteritak och flygeln framträder då som de kulturhistoriskt mest intressanta. Gårdens övriga bebyggelse samt läget vid vattnet bidrar till att göra det hela till en värdefull miljö. 2 BRYGGAN 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:5. Torpanläggning, f n fritidsbostäder. Tio byggnader ingår. F d del av Frösåkers gård. Byggnad I (1:2) - bostadshus av sidokammar typ, troligen uppfört under l800-talets första hälft. Stomme - reveterat timmer. Fasad - vit spritputs, svarta knutlådor. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Längs husets bakre långsida finns en bod uppförd av brädor. Murad spis i köket. Ett uthus tillhör torpet. Byggnad III (1:3) - bostadshus av s~dokammartyp, troligen uppfört i början av l800-talet. Stomme - reveterat timmer. Fasad - vitfärgad spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Till byggnaden finns ett uthus och ett f d fähus V.
18 Byggnad V - f d fähus från 1800- talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, knutlådor, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, vass under. Grund - kallmurad natursten. Ytterligare ett reveterat torp ligger i anslutning till de nämnda. Byggnad I och III är kulturhistoriskt värdefulla genom ursprunglighet och den i länet relativt ovanliga reveteringen. Värdefull miljö. I 3 FRÖSÄKER 1:1, TÄNGSTA 5:1,5:3,5:4, 5:5. Frösåkers gård, f d säteri, jordbruksfastighet. Sexton byggnader ingår i anläggningen. Byggnad I - östra flygeln, bostadshus, uppförd 1736. Stomme - timmer. Fasad - vitputsad revetering. Tak - tvåkupigt taktegel. Grund - hög stensockel i vilken en källarvåning är inrymd. Ytterdörr i gustaviansk stil. Den ursprungliga rumsdisponeringen är i stort sett oförändrad (sexdelad grundplan). Äldre kakelugnar och snickerier finns bevarade i interiören. Byggnad II - västra flygeln, bostadshus, uppförd 1736, renoverad 1918. Stomme - timmer. Fasad - vitputsad revetering. Grund - hög stensockel i vilken en källarvåning är inrymd. Den ursprungliga rumsdisponeringen är i stort sett oförändrad - några mellanväggar och en ny trappa till övervåningen har tillkommit. III Byggnad III - bostadshus, "Bäckstugan", uppförd på l700-talet. Sidokammarstuga. Stomme - timmer. Fasad - vit spritputsad revetering, gröna foder. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - natursten.
19 Byggnad VI och VII - f d stall/ladugård/ loge, byggd i etapper under 1700-talets senare del (norra längan äldst), färdigställd år 1800 enligt inskrift. Stomme och fasad - gråsten. Byggnad IX - magasin, uppfört före 1812 (förekommer då på en karta). Stomme och fasad - falurött timmer. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - murad natursten. IX XI, XII XIII -rtt_... ~...:--.. ~," Byggnad XI, XII - f d ångsåg, f n förråd, troligen byggd före 1812-14. Stomme - stolpkonstruktion och timmer. Fasad - panel på förvandring, timmer, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Byggnad XIII - bostadshus, "Rian", f n fritidsbostad, urspr. torkria, ombyggd till arbetarbostad för flera familjer under 1800-talets senare del. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Byggnad XIV - smedja, byggd före 1812-14 (markerad på 1812-14 års karta). Stomme och fasad - murad gråsten, gavelrösten i tegel med slätputs. Härden finns kvar. Gården är uppdelad i tre grupper: mangården, arbetarbostäderna och ladugårdsdelen. Arbetarbostäderna är numera avstyckade från stamfastigheten. Mangårdens flygelbyggnader var från början avsedda som flyglar till en större byggnad, vilken brann innan den blev färdigställd. på dess plats står idag en klockstapel med en klocka, som Jesper Nilsson Cruus till Frösåker skänkte till kyrkan men senare vid en schism återfördes till gården. Den har tjänat som vällingklocka. Frösåkers gårdsbebyggelse har flyttats åtminstone en gång. Gården omnämns första gången 1291. Ärkebiskop Ängel var då ägare och överlät gården till sin broder biskopen i Västerås på 1290-talet. Från 18S0-talet till omkring 1930 drev gården ett "herrgårds tegelbruk" vid Frösåkersviken. Ett saltpetersjuderi har också funnits. XIV
20 4 GRISSLE 1: 3, 1:4 Två fastigheter med varsitt bostadshus som f n används som fritidsbostäder. Grissle finns markerad på en karta från 1694. Grissle 1:4 är från 1700-talet. Värdefull miljö. 5 HARKIE 1:1 och 1:100 har tidigare varit en gård (Harkie gård). Jordbruksfastighet där tio byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, tillbyggt i början av 1900-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel på mansardtak med brutna gavelspetsar. Grund - natursten delvis huggen. I Byggnad III - f d brygghus/lider/ bodar. Uppförd vid 1900-talets början. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer, stående locklistoch stående lockpanel, falurödfärg. I brygghusdelen finns en pannmur kvar. Byggnad VI - smedja från omkring 1900. Stomme och fasad - rött tegel. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - kallmurad natursten. Byggnaden ligger isolerad från övrig bebyggelse. VI Byggnad VII - magasin. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Byggnad IX - ladugård/lider, från 1862 enligt inskription. Stomme - gråsten och stolpkonstruktion. Fasad - gråsten och stående slätpanel (falurödfärg). Tak - tvåkupigt tegel, vass under. Följande inskription finns inhuggen i sten ovanför en dörr: A L V D B C C R V P 1862 A L Q C R V P = Carl Rangel von Post. De uppräknade byggnaderna är de på gården som är av kulturhistoriskt intresse. Värdefull miljö. IX
6 HAP~IE 2:14, Roligheten. F d torp, f n fritidsbostad. Fern byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från 1800- talets senare del. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupiga betongpannor. Grund - natursten. Exteriören har en sen l800-tals prägel. Öppen veranda med lövsågade räcken och taklister. I köket finns en murad spis med bakugn och kakelugn i kammaren. Byggnad II - kammare/bod från samma tid som I. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och stående slätpanel, falurödfärg. Tak - röd plåt. Tidstypisk mindre jordbruksfastighet. Värdefull närmiljö. 21 7 HARKIE 2:85, Skillnaden. F d torp, f n fritidsbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, troligen från l800-talets senare del. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - natursten. Murad spis i köket och rörspis i kammaren. Torpet ligger isolerat från övrig bebyggelse omgivet av skog. Värdefull miljö. 8 HORN BY 1:2, f d Stora Hornby. Hornby finns markerad på en karta från 1694. Enligt en karta från 1812 fanns här en kringbyggd gård med nio byggnader. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad, troligen från 1700-talets slut. Stomme - liggande timmer. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - kallmurad natursten.
22 Byggnad II - jordkällare/bod/lider med portlider. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Byggnad III - sädesmagasin. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Torpanläggningen är ålderdomlig. på 1812 års karta är samtliga uppräknade byggnader markerade. Kulturhistoriskt intressanta byggnader, och värdefull miljö. 9 KARLSRO 1:1, f d torp, nu fritidsbostäder. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, troligen från 1800-talets slut. Stomme - liggande timmer. Fasad - liggande fasspontpanel och övervåning i stående slätpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen natursten. Byggnad III - bostadshus av sidokammartyp. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Murad spis med bakugn i köket och rörspis i kammaren. Bostadshusen avskiljs ifrån varandra genom en väg. Värdefull miljö.
10 KLOCKARGÄRDEN 1:2, f d skola. Skolbyggnaden är en del av kyrkbyn. F n fungerar byggnaden som bostad. Byggnad I - f d skolhus, byggt 1875 enligt inskription. Stomme - tegel. Fasad - vit slätputs. Tak - tvåkupigt tegel; profilerade taksporrar. Grund - huggen natursten. Tomten gränsar till kyrkan. Ursprunglig och tidstypisk byggnad, som genom sin tidigare funktion är knuten till kyrkomiljön. 23 11 KLOCKARGÄRDEN 1:3. Bostadshus med ekonomibyggnader från 1900-talets första decennier. Byggnaderna ingår som en del av bymiljön. Värdefull miljö. 12 KOTTEBO 1:5, Snäppan. Är 1910 lät Västerås folkskolor bygga en barnkoloni här. Nu är verksamheten nedlagd. Byggnad I - institutionsbyggnad, uppförd i början av 1900-talet. Stomme - troligen plank. Fasad - stående locklist- och stående lockpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Från början var Kottebo 1:5 ett torp under Frösåker och det gamla bostadshuset (II) härrör från den tiden. Det f d bostadshuset är av parstugutyp och är panelat. Huset var tidigare vitputsat. Ett flertal baracker och uthus finns utplacerade kring huvudbyggnaden. Byggnaderna är belägna vid Frösåkersviken. Strax intill Snäppan låg det gamla tegelbruket som tillhörde Frösåkers säteri. Värdefull miljö. 13 KOTTEBO l: 7. Två byggnader ingår och en jordkällare. Byggnad I - bostadshus, troligen från 1800-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - natursten. Öppen veranda med lövsågade snickerier. Ytterdörren är av döbattangtyp med överljusfönster.
24 Byggnad II - bodlänga av ovanligt slag. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Byggnaden finns inte utmarker ad på 1907 års ekonomiska karta, då den senare flyttats hit från Harkie. Till gårdsbilden hör en jordkällare. Gamla vägen går förbi Kottebo. Värdefull miljö. 14 LINDÖ 2:1, Brunnsviken, f d Braunsweig. F d dagsverkstorp, f n fritidsbostad. Två byggnader ingår. Byggnad I - boningshus av enkelstugutyp. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg, vita knutlådor. Tak - enkupigt tegel, breda vindskivor. Grund - natursten. Byggnad II - bod. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Ytterligare ekonomibyggnader har funnits till torpet. Torpet är beläget i skogsranden med öppna hagar mot väster. Torpet nämns på en karta från 1763. Kulturhistoriskt intressanta byggnader med värdefull miljö. 15 LINDÖ 2:1, Källtorpet. F d dagsverkstorp, f n fritidsbostad. Två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av enkelstugutyp. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, mångåstak. En syrenberså finns på tomten samt ett uthus. Källtorpet ligger isolerat från övrig bebyggelse, omgivet av skog. Källtorpet är markerat på karta från 1763. Kulturhistoriskt intressant byggnad och värdefull torpmilj ö.
16 LINDÖ 2:1, Lindö gård. Jordbruksfastighet där tjugofem byggnader ingår. 25 I Byggnad I - huvudbyggnad i karolinsk stil. Uppförd under 1600-ta1ets senare del. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående slätpanel, gulfärgad, inklädda pilastrar. Tak - säteritak med enkupigt tegel och två vindskupor. Utsmyckningen av dörrar, fönsteromfattningar, frontespis, smiden samt delar av interiören är från den gustavianska tiden. Gustav Si1ferstråh1e gav det gamla karolinska huset dess gustavianska stil. Huvudbyggnaden är omgiven av 1inda11eer och flankerad av ett par senare flyglar. II Byggnad II - östra flygeln, troligen uppförd under senare delen av 1800- talet. Renoverad 1928. F d mejeri. Stomme - tegel. Fasad - gulmålad stående locklistpanel, grå pilastrar. Grund - natursten. Byggnad III - västra flygeln, f d brygghus och bagarstuga, f n bostad. Troligen uppförd på 1700-ta1et. Stomme - liggande timmer. Fasad - gulmålad stående locklistpanel, grå pilastrar. Grund - natursten. på karta från 1763 finns två flyglar markerade på samma plats där de nuvarande är uppförda. IV Byggnad IV - f d svinhus från 1800- talets senare del. Stomme - sten. Fasad - vit spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad VII - f d arbetarbostad från 1800-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - timmer och liggande fas spontspanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Ingång från gaveln vilket är ovanligt i trakten. VII
26 Byggnad VIII - lusthus i form av ett doriskt tempel. Uppfört på 1700-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående rosafärgad slätpanel. Fasaden har en målad yta som imiterad sten. Rikt utsmyckade fönsteromfattningar. Vitmålade tympanongavelfält. Byggnad XI - f d stall, f n verkstad. Stomme - troligen timmer. Fasad - stående locklist- och stående slätpanel, falurödfärg. VIII Byggnad XII - f d magasin, f n traktorgarage. Stomme - tegel. Fasad - vitfärgad spritputs. Tak' - enkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnaden har rundbågade fönster. Byggnad XIV - ladugård, uppförd 1876 enligt inskription på vägg. Stomme och fasad - gråsten. Tak - plåt. XII Byggnad XVI - smedja/snickarverkstad, troligen uppförd i slutet av 1800- talet. Stomme och fasad - rött tegel. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad XVII ~ f d kvarnhus, f n såg. Stomme - stolpkonstruktion och tegel. Fasad - rödfärgad stående slätpanel och grå spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. XVI Byggnad XIX - f d arbetarbostad, f n fritidsbostad. Uppfört omkring 1800. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Ingång från gavelsidan. Ovanlig grundplan. Byggnad XXIII - f d atelje det s k Erimitaget som uppfördes på l700-talet av Gustav Silferstråhle. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel, valmad gavelspets på norra gaveln. XIX De övriga byggnaderna ingår som en viktig del i gårds bebyggelsen. Ekonomibyggnaderna är koncentrerade väster om huvud-
27 gården och de f d arbetarbostäderna är utspridda norr därom. XXIII på lantmäterikarta från 1736 är Lindö Säteri markerat med tre flygelpar som inramar gården och ladugårdstomten är kringbyggd och placerad på samma ställe som den nuvarande. Lindö har haft ett herrgårdstegelbruk, som lades ner på 1920- talet. Byggnad I är av stort kulturhistoriskt värde pga sin sällsynthet. Värdefull milj ö. 17 LINDÖ 2:1, Lugnet, helårsbostad (fiskarboställe), f d arbetarbostad. Två byggnader ingår. Byggnaden innehåller äldre delar. Bl a gångjärn av l700-talstyp och dörrar med utanpåliggande fyllningar. Fastigheten är dock kulturhistoriskt intressant främst som miljö. 18 LINDÖ 2:1, Skärsholmen Värdefull torpmiljö, där tre byggnader ingår. Bostadshuset är delvis förändrat exteriört. F d bostad för fiskare. 19 LINDÖ 2:1, Solmanstorpet. F d torp, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av enkelstugutyp, troligen från l800-talets mitt. Sto~ne - liggande timmer. Fasad -stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - natursten. Öppen spis finns i kammaren. Byggnaden är placerad högt i terrängen. Värdefull torpmiljö.
28 20 LINDÖ 2:1, Solvik, f d Solviks by. Två boningshus ingår som f n är fritidsbostäder. Byggnad I - bostadshus av parstugutyp, troligen uppförd på l700-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten. Interiört finns en murad spis. Byggnad II - bostadshus av parstugutyp, troligen uppfört på l700-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - kallmurad natursten. Interiört finns en murad spis ~ stugan, öppen spis i kammaren. Tympanonformade dörr- och fönsteröverstycken. Solviks by är markerad på en karta från 1696. på en karta från 1763 kan man utläsa att Solvik bestod av två frälsehemman, fördelade på fyra åboer. Byggnaderna är placerade på en höjd i en skogsdunge med omkringliggande åker. Byggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla pga sin ålder och byggnads typens sparsamma förekomst i socknen och i länet. Värdefullt miljöområde. 21 NYBY 1:1, jordbruksfastighet med n~o ingående byggnader. Byggnad I - bostadshus, troligen från l8do-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Östra gavels idan har en tillbyggnad. Byggnad II - bostadshus, f d arbetarbostad fr~n l800-talets senare del. Stomme - timmer. Fasad -.citrongul spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen natursten. II Byggnad V - brygghus. Stomme - (brädor). Fasad - liggande fasspontspanel, falurödfärg.
29 övriga byggnader såsom magasin, loge, lider, vedbod och ladugård är betydelsefulla för helhetsmiljön. Värdefull miljö. v 22 PRÄSTGÅRDEN 1:1 (del av). Två-familjsbostad med tillhörande uthus ingår som en del av miljön kring kyrkbyn. 23 PRÄSTGÄRDEN 1:1, bygdegården. Uppfördes på 1940-talet av sockenborna. Bygdegården ingår som en del av miljön kring kyrkbyn. 24 PRÄSTGÄRDEN 1:1, kyrkan. vid l200-talets mitt byggdes kyrkan av gråsten och försågs med platt innertak av trä. Under 1280-1350 inlades ett trätunnvalv. Stjärnvalvet av tegel tillkom på l480-talet. Koret tillbyggdes under l400-talet. Klockstapeln med klockor från 1754 och 1803 flyttades till nuvarande plats 1937. Kyrkan ingår som en del av kyrkbyn. Värdefull mi lj ö. 25 PRÄSTGÄRDEN 1:1, f d löneboställe, jordbruksfastighet. Gården ingår som en del av den värdefulla miljön kring kyrkbyn.
30 26 PRÄSTGÅRDEN 1:2, skolbyggnad. Småskola uppförd 1885. Byggnad I - f d skola, f n bostadshus. Stomme - tegel. Fasad - vit slätputs. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen natursten. Byggnaden ligger centralt i kyrkbyn och är kulturhistoriskt värdefull samt värdefull miljö. 27 PRÄSTGÅRDEN 1:3, f d kyrkoherdeboställe/pastorsexpedition, frånsåld. Fyra byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus uppfört 1853. Stomme - liggande timmer. Fasad - gulfärgad stående locklistpanel. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - natursten. på framsidan finns en frontespis med öppen veranda. Byggnad III - f d tvätt-, bakstuga och kammare från l8dd-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad IV - f d magasin, troligen uppfört i början av l8dd-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. på taket finns en vindflöjel i form av en tupp. Grund - natursten, med källare. Byggnaderna ligger symmetriskt grupperade och ingår som en del i kyrkbymiljön. 28 SKÄMSTA 1:1, 2:1, Skämsta gård. Jordbruksfastighet där åtta byggnader ingår. Gården är av sekelskifteskaraktär. Byggnad I - bostadshus från 19D5. Stomme - timmer. Fasad - liggande fasspontspanel, falurödfärg. Tak - tvikupigt tegel, profilerade taksporrar. Grund - huggen sten. Sexdelad grundplan. Murad spis med bakugn i köket. Ursprungliga kakelugnar och innerdörrar. Glasveranda med profilerade taklister. Frontespis mot norr och söder.
Byggnad VI - ladugård från 1800- talets senare del. Stomme och fasad - gråsten. Tak - plåt. övriga byggnader är av stor betydelse för gårdens helhetsbild. Värdefull miljö och kulturhistoriskt intressanta byggnader. 31 29 SKÄMSTA 1:1, 2:1, Anneberg. F d arbetarbostad för tre familjer plus änkerum. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad. Uppfört 1918. Stomme - troligen plank. Fasad - liggande fasspontspanel (bottenvåning) ocr stående fasspontspanel (övervåning), falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen natursten. Interiört finns hög bröstpanel och vita kakelugnar. Värdefull närmiljö. 30 SKÄMSTA 1:1, 2:1, Lärktorpet. Värdefull torpmiljö som ingår i området kring Skämsta gård. Torpet ligger nordväst om Pettersborg. 31 SKÄMSTA 1:1, 2:1, Pettersborg. Torp som f n är fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus från tidigt l800-tal. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Interiört finns murad spis i köket och kakelugn i kammaren. Grundplan av enkelstugutyp. Värdefull miljö. 32 SPRINGSTA 1:1, 2:1, 3:1, 4:1, f d Springsta Säteri. Jordbruk och hönseri bedrivs på gården. Femton byggnader ingår. Byggnad I - huvudbyggnad från 1720- talet med medeltida källare. Stomme - reveterat timmer. Fasad - vitfärgad slätputs. Tak - betongpannor. Grund - huggen gatsten, tegel och slaggsten.