ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Relevanta dokument
Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

ASR problematik i Sverige

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD

Standarder/nya regler

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

SVENSK STANDARD SS

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Nyheter i nya SS

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast

Betong Användning av EN i Sverige


Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

Betong med lägre klimatpåverkan

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

CBInytt. TEMA ASR - Forskning - Utredningar - Fuktens inverkan - Standardisering - Performance tests m.m. ASR - S:t Görans gymnasium SID.

Seminarium 4 Beprövade innovationer biter bäst provning och certifiering


Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Risker för alkalisilikareaktion i dammar av betong med lågalkaliska cement och ballast från fjällbergarter

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

Ackrediteringens omfattning

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?


SVENSK STANDARD SS :2015

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

Hans-Erik Gram

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

CBI Betonginstitutet Strategi för

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL

INVERKAN AV ASR PÅ BETONGENS BÄRFÖRMÅGA

CIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL

CBI-dagen Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

snabbare lättare enastående

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner

FUNKTIONSPROVNING AV TÄTSKIKTSYSTEM FÖR VÅTUTRYMMEN 2016

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

Fehmarnbält förbindelsen

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Inverkan av alkalisilikareaktion (ASR) på lamelldammars bärförmåga

Ackrediteringens omfattning

Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink

Asfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

Den svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM

Europa standarder gäller!

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Nyheter inom betongforskningen

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong

Karakterisering av några svenska naturstenar med tunnslipsmikroskopi

Reparationer av betongkonstruktioner

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material

Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Tätskikt forskning, utveckling och regler


Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

Sandningsförsök med Hyttsten

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

CMA (Kalcium Magnesium Acetat)

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

SPRICKBILDNING I BETONGGOLV

DELAMINERING I BETONGGOLV

Transkript:

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG CBI-dagen 15 mars 2017 Karin Appelquist Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET

Användning av alkalireaktiv ballast i betong Vad är ASR? Hur ser det ut i Sverige idag avseende ASR? Vilka provningsmetoder bör vi förhålla oss till? Vad är ett performance test? Hur vet vi att man kan lita på laboratorieprovningar? Åtgärder för att minimera ASR 2

Alkali-Silika Reaktioner (ASR) =Alkali-Kisel Reaktioner (AKR) +Ca SiO 2 SiO 2 Reaktiv kisel/silika i ballast (mikro-/kryptokristallin/amorf kvarts) ASR-gel (Na,K) 2 SiO 3 H 2 O Na,K Alkalier från cement, vissa ballasttyper, tösalter, havsvatten mm Na,K H 2 O H 2 O Vatten - fungerar både som reaktant och transportmedium

Effekten av ASR Svällande gel -> sprickbildning -> konstruktioners bärighet äventyras Ballast-korn med kraftig sprick-bildning Luftpor fylld med ASR-gel Tunnslip i fluorescerande ljus med sprickbildning orsakad av ASR. (Ytan 2,1 x 2,8 mm 2 ). Sprickbildning med typiskt ASR-mönster (map-cracking). Pelare med sprickbildning orsakad av ASR.

Hur ser det ut i Sverige idag? 8% 27% Broar Kraftverk 54% 11% Byggnader Dammar Första fallen upptäcktes på 70-t Dagens fall vanligen ej så allvarliga Ser allvarlig ASR i främst äldre konstruktioner, från 60- och 70-t Relativt ovanligt med ASR tack vare användningen av låg-alkaliska cement

Ballasttyper i Sverige Reaktivitet Idag skiljer man mellan snabboch långsamt alkali-reaktiv ballast (SS 137003:2015) Förslag på ny indelning: Snabb-reaktiv (A) Medel-reaktiv (B) Långsamt reaktiv (C+D) 6

Ex på alkalisilika-reaktiva ballasttyper i Sverige Hälleflinta Mylonit/kataklasit Heterogen sandsten Protomylonit Sparagmit Gråvacka Kalksten med flinta Finkornig vulkanit Tunnslipsfotografier av alkalireaktiva ballasttyper, i polariserande ljus. Bildytan 2,1 x 2,8 mm.

SS 137003:2015 Betong Användning av SS-EN 206 i Sverige Ballast till betong som ska användas i fuktiga miljöer får inte innehålla alkalireaktiva mineral i sådan mängd att betongkonstruktionens bärförmåga, stadga eller bärighet äventyras. För betong till kategori E1 krävs inga särskilda åtgärder, men för användning i kategori E2 eller E3 ska ballasten utvärderas och provas. Metoder för expansionsprovning: RILEM AAR-2 RILEM AAR-3 NT BUILD 295 CBI-metod nr 1 Om ballasten vid den petrografiska analysen innehåller Snabbreaktiva komponenter eller Mer än 15% potentiellt långsamt alkalireaktiva komponenter SKA ballastens alkalireaktivitet utvärderas E1: Betongen skyddad från utvändig fukt E2: Betongen utsätts för fukt E3: Betongen utsätts för fukt och ytterligare förvärrande faktorer (t.ex. tösalter)

Rekommenderas i SS 137003:2015 Standardmetoder för ballast avseende ASR Typ av provning Petrografisk analys RILEM ENmetoder RILEM AAR-1 ASTM Kanada Sverige Norge Danmark Storbritannien Tyskland Frankrike/ Schweiz EN 932-3 ASTM C295 CSA 2009, A23.2-15A SP metod 1441 NB 32, App C TI-B 52 BS 812-104 Referensprovningar, har företräde framför resultat från andra provningar Sydafrika Ultra-accelererad bruksprovning i NaOH, 80 C RILEM AAR-2 ASTM C1260 CSA 2009, A23.2-25A SP metod 1666 NB 32, App D DAfStb Alkali Guideline, Part 3 NBRI-M Accelerated test method Accelererad bruksprovning i NaCl, 50 C Accelererad bruksprovning i ånga, 150 C NT BUILD 295 TI-B 51 AFNOR P18-594 Accelererad betongprism-metod, 38 C RILEM AAR-3 ASTM C1293 CSA 2009, A23.2-14A NB 32, App E BS 812-123 Accelererad betongprism-metod, 60 C RILEM AAR-4 DAfStb Alkali Guideline, Part 3 Accelererad betongprism-metod, 50 C i saltlösning CBI metod nr 1 DAfStb Alkali Guideline, Annex B Kemiska metoder ASTM C289 (indragen) TK 84 DAfStb Alkali Guideline, Part 2 Lätta korn DS 405.4 Kritisk absorption 9 TI-B 75

Utveckling av performance test för ASR - Val av provningsmetod Typ av provning RILEM ASTM Kanada Sverige Norge Frankrike/ Schweiz Ultra-accelererad bruksprovning i NaOH, 80 C ASTM C1567 Användningsområde: Kritiska alkalihalter i Portland cement för användning av specifik ballast i betong Accelererad bruksprovning i 38 C Accelererad betongprismmetod, 38 C Accelererad betongprismmetod, 60 C Accelererad betongprismmetod, 50 C i saltlösning RILEM AAR-3 RILEM AAR-4 ASTM C 227 CSA 2009, A23.2-28A 2) CBI metod nr 1 NB 32, App F Fält-test NB 32, App G AFNOR P18-454 Utvärdering av nya bindemedelskombinationer Bestämning av kritiska halter puzzolana tillsatsmaterial för att hindra ASR Bestämning av kritiska alkalihalter i olika bindemedelskombinationer Specifika betongrecept 10 Mest lämplig för kategori E3

Utveckling av performance test för ASR Provuppställning för RILEM AAR-3 & -4 Ballastsorter och alkalihalter Alkali -halt Kg/m 3 Na 2 O ekv % Cement 2.4 0.55 CEM I 42,5 LA 3.0 0.68 2) CEM I 42,5 LA 3.5 0.80 2) CEM I 42,5 LA 4.0 0.9 CEM II/A-LL 42,5 R 4.2 0.96 CEM I 52,5 R 5.4 1.19-1.23 3) Metaryolit 1) Kommande provningar 2) Förhöjd m.h.a. tillsatt NaOH lösning 3) Olika batcher Granit Mylonit Naturgrus F Naturgrus H 3A 5A 6A 7A 8A 16A 3B 5B 6B 3C 5C 6C 7C 8C 16C 7S 3D 5D 6D 7D 8D 16D CEM I 42,5 3E 5E 6E 7E 8E 16E Naturgrus M 1) Bindemedelskombinationer Alkali halt 1) Kg/m 3 Na 2 O ekv 2) % Cement Tillsatsmaterial Metaryolit Naturgrus H 2,0 0,55 CEM II/A-V LA 14% flygaska + 4% kalksten fabriksblandad 3,3 1,02 CEM II/A-V 52,5 N 14% flygaska + 4% kalksten fabriksblandad 4,5 1,19 CEM I R 42,5 R 15% flygaska 3V1 8V1 3,7 1,19 CEM I R 42,5 R 30% flygaska 3V1a 8V1a 3,7 1,19 CEM I R 42,5 R 30% slagg 3S1 8S1 1) Alkalier från tillsatsmaterial (SCMs) ej medräknade i alkalihalten. 2) Na 2 O ekv bestämd i Portland cement-delen 3VA 3V 8V 11

Expansion RILEM AAR-2 (%) Utveckling av performance test för ASR Screening-test för lämplig ballast till projektet 0,45 0,35 Metarhyolite Mylonite Reference granite Reference granite B Glaciofluvial gravel F Glaciofluvial gravel G1 Glaciofluvial gravel G2 Glaciofluvial gravel G3 Glaciofluvial gravel H Glaciofluvial gravel M 0,25 Sample F-G 0,15 0,05-0,05 0 7 14 21 28 Time (d)

Expansion RILEM AAR-3 (%) Utveckling av performance test för ASR Kritisk alkalihalt för specifik ballast 0,20 2,4 3 0,15 3,5 4,5 5,4 RILEM AAR-3: 0,10 Metavulkanit (Trehörna) + alkalihalter 2,4-5,4 kg/m 3 0,05 0,00 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Time (d) 13

Expansion (%) Expansion (%) Utveckling av performance test för ASR Utvärdering av bindemedelskombinationer RILEM AAR-3 0,20 0,15 0,10 Metarhyolite std method Metarhyolite+CEM II A-V Metarhyolite+CEM II A-V LA Metarhyolite + CEM I + 15% FA Metarhyolite + CEM I + 30% FA Metarhyolite + CEM I + 30% slag Metarhyolite + CEM I LA RILEM AAR-4 0,05 0,04 0,03 Metarhyolite std method Metarhyolite+CEM II A-V Metarhyolite+CEM II A-V LA Metarhyolite + CEM I + 15% FA Metarhyolite + CEM I + 30% FA Metarhyolite + CEM I + 30% slag Metarhyolite + CEM I LA 0,02 0,05 0,01 0,00 0,00-0,05 0 50 100 150 200 250 300 350 400-0,01 0 50 100 150 Time (d) Time (d) 14

Validering av laboratorieprovningar PARTNER: Europeisk ASR-studie 15 år gamla provkroppar En svensk ryolit resterande ballast från övriga världen Ingen tillsatt luft -> frostproblematik 15

Validering av laboratorieprovningar - Fältprovningar Träslövsläge (marin miljö) Riksväg 40 (tösalter) Borås skogen (inga externa alkalier) 16

Validering av laboratorieprovningar Provning av ballast från skadad / icke skadad konstruktion 17

Åtgärder för att minimera ASR Användning av oskadlig ballast Reducerad alkalihalt i betong & upprättande av specifika alkalihalter för specifik ballast Användning av tillräcklig mängd tillsatsmaterial, vilka har en dokumenterad effekt att mildra ASR Bestämning av kritiska alkalihalter med olika bindemedelskombinationer Överst: Deformerad ortognejs (i fluorescerande UV-ljus t.v. och polariserande ljus t.h.). Underst: Protomylonit. Varje bildruta 2,1 x 2,8 mm. 18

Åtgärder för att minimera ASR Viktigt att beakta det svenska regelverket! Rekommenderade nivåer tillsatsmaterial (SCM) för att stävja ASR internationellt 1-2 : 20-30% naturliga puzzolaner 17-30% flygaska 32-50% granulerad masugnsslagg 10-12% kiselstoft eller metakaolin 19 1 NB21 Durable Concrete with Alkali Reactive Aggregates (Norsk standard) 2 Fournier B., Nkinamubanzi P.-C., Chevrier R., 2004, Comparative Field and Laboratory investigations on the Use of Supplementary Cementing Materials to Control Alkali-Silica Reaction in Concrete, Proceedings of the 12 th International Conference on Alkali-Aggregate Reaction in Concrete (ICAAR), Beijing, China, October 2004

Åtgärder för att minimera ASR Ballast till betong i kategori E2 som inte innehåller högreaktiva komponenter (t.ex. flinta), kan användas om Halten alkali begränsas till max 3,0 kg/m 3 eller Ett lågalkaliskt cement av typ CEM II eller CEM III som uppfyller kraven i 134203 används 20

Åtgärder för att minimera ASR Hållbart samhällsbyggande med beständig betong Projekt för framtagande av riktlinjer för ASR Ny vägledningsrapport för ASR Publicering i Svenska Betongföreningens rapportserie Implementering i SS 137003 Aktörer från forskningsinstitut, myndigheter, ägare, konsulter, ballast-, cement- & betongindustrin Finansieras av SBUF, BeFo, Energiforsk, Trafikverket, Cementa, Svensk Betong och Rebet 21

Åtgärder för att minimera ASR Användning av alkalireaktiv ballast parametrar att ta hänsyn till Ballasttyp / reaktivitet Kritisk alkalihalt Bindemedel Miljöklass/exponeringsmiljö (särskilt fukt/externa alkalier) Livslängd 22

TACK! Karin Appelquist Karin.Appelquist@ri.se 010-5166843 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET