Mål och budget 2019 med ekonomisk plan för 2020 och 2021

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-10-29 RS170512 Förvaltning Verksamhet/avdelning Louise Lindstedt chef Regionstyrelsen Mål och budget 2019 med ekonomisk plan för 2020 och 2021 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskotts majoritet föreslår regionstyrelsen att efter samverkan skett föreslå regionfullmäktige besluta att: -Anta Mål och budget 2019 med ekonomisk plan för 2020-2021 i en-lighet med bilagt förslag. -Investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2019 anvi-sas till regionstyrelsen - för 2020-2021 utgör grunden för 2020 års budgetprocess -Medge Hallandstrafiken AB en genomsnittlig taxeförändring för kollektivtrafiken om högst tre (3) procent Sammanfattning Utifrån dagens ekonomiska och verksamhetsmässiga läge och för att få genomförandekraft pekas 10 fokusområden ut med konkretiserade mål som Region Halland ska arbeta med 2019. Dessa stödjer de övergripande, lång-siktiga målen i strategierna. förslaget fokuserar på Region Hallands kärnuppdrag och att minska kostnadsutvecklingstakten. Nya lösningar kommer att tvingas fram på grund av de ekonomiska förutsättningarna. I budget 2019 med ekonomisk plan 2020-2021 ingår krav på effektiviseringar och avgiftshöjningar. Arbetet med att genomföra åtgärder och nå effektiviseringarna sker tillsammans förslaget är utarbetat utifrån förutsättningen om en oförändrad utde-bitering

[Skriv text] om 10,82 kr samt förändrade avgifter i enlighet med beslutet om pa-tientavgifter och övriga avgifter inom hälso- och sjukvård. Beslut om tand-vårdstaxa och barntandvårdspeng för 2019 utgår från förändring av refe-rensprislistan som tas fram av Tandvård och läkemedelsverket (TLV) och tar även hänsyn till befolkningsförändringar. Från och med 2019 upphör risk-fond 1 efter att fonden har återställts. Bakgrund Mål och budget är regionens viktigaste styrdokument på kort och medellång sikt. Utifrån Region Hallands vision och uppdrag sammanfattar Mål och budget 2019 den regiongemensamma resursfördelningen, planen för utvecklingsarbetet samt indikatorer för att styra och följa upp verksamheten. Den årliga budgetprocessen utgår från en analys av de långsiktiga strategierna i hälso- och sjukvårdsstrategin, tillväxtstrategin och kompetensförsörjningspolicyn. Utifrån analysen har 10 fokusområden konkretiserats som de viktigaste att utveckla 2019. Mål och budget innehåller också resursfördelning och ekonomiska förutsättningar till nämnderna. Det kommer inte att ges några specifika uppdrag, utöver innehållet i Mål och budget, från regionstyrelsen som tidigare. Nytt för 2019 är också att det tagits fram regiongemensamma indikatorer med mål för att styra och följa upp verksamhetens grundläggande uppdrag. Ett utvecklingsarbete för att ta fram en styrmodell för Region Halland är uppstartat. I Mål och budget 2019 har kortsiktigt så mycket som möjligt hanterats i linje med intentionerna i det lite mer långsiktiga arbetet med ny styrmodell. Ekonomiska konsekvenser av beslutet förslaget innebär både avgiftshöjningar inom hälso och sjukvården samt minskade ramar för verksamheterna. Arbetet med att effektivisera verksamheten har pågått i flera år. Det har gett ekonomisk effekt, men är inte tillräckligt. Därför krävs nu fler åtgärder för att stoppa kostnadsutvecklingen och konkreta förslag från verksamheterna är under bearbetning. Regionkontort Jörgen Preuss Tf. regiondirektör Stefan Sorpola ekonomidirektör Bilaga: Mål och budget 2019 med ekonomisk plan 2020-2021

[Skriv text] Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Hallandstrafiken AB Teater Halland AB

Mål & 2019 Regionfullmäktige 2018-11-21 Alliansens förslag 1 (37)

Innehållsförteckning Ordförandes förord... 3 Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Målstyrning... 8 Fokusområden med konkretiserade mål... 8 Regional tillväxt och utveckling i Halland... 9 Fler i arbete... 9 Stark konkurrenskraft... 10 Hög attraktivitet... 13 Hälso- och sjukvård... 16 Digitalisering av vården... 17 Sammanhållen vård... 17 Möta fler behov nära patienten... 18 Kunskapsstyrning med fokus på hjärtsjukvård... 19 Region Halland som arbetsgivare... 21 Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling digitalt först... 21 Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer för att leda på ett nytt sätt... 21 Ekonomi... 22 Minska kostnadsutvecklingstakten för att möjliggöra en långsiktigt god ekonomisk hushållning... 22 till styrelse och nämnder avseende 2019-2021... 26... 35 Verksamhetsmått... 36 Egenavgifter... 37 2 (37)

Ordförandes förord Region Halland är en fantastisk region med goda resultat inom många områden och det ska vi vara stolta över! Men det är också en region med många utmaningar. Det är vår övertygelse att vi under mandatperioden kommer att få lägga mycket kraft på de utmaningarna, som ser lite olika ut. Vi behöver arbeta med att fortsätta upprätthålla den goda vård vi erbjuder men till allt fler. Det krävs också att vi ökar tillgängligheten inom psykiatrin, utvecklar vårt vårdval och stimulerar människors åkande med kollektivtrafik. Vi måste också främja jämställdhet och jobba med de olika förutsättningar som finns mellan män och kvinnor i Halland. Dessutom ser vi stora utmaningar i att rekrytera framtidens medarbetare med den arbetskraftsbrist som Sverige ställs inför när färre i arbetsför ålder ska försörja och ta hand om fler. Arbetet med våra utmaningar kommer att se ut på olika sätt men vi måste alla vara införstådda med att det kommer att ställa krav på oss alla. Region Halland har under flera år jobbat med olika åtgärdsarbeten samt utvecklingsarbeten och det är nu det är viktigt att hålla fast vid de frågor vi redan arbetar med. Vi ska känna en stolthet i det vi gör, men vara medvetna om att vi kommer behöva se mer till vad vi har, än att önska det vi inte har. Vi kommer behöva jobba här - men även tillsammans med andra. Vi kommer behöva våga ifrågasätta oss själva och det vi alltid har gjort - för att våga tänka nytt. Vi i Alliansen lägger i detta dokument fram en budget med en del satsningar, men också nödvändiga åtgärder. en har tagits fram i snabb takt efter valet och vi ser ett stort behov av att förändra och modernisera vår budgetprocess under mandatperioden. Processen skall breddas och göras tillgänglig för samtliga partier i fullmäktige och regionkontoret måste tillsammans med regionens förvaltningar jobba med analyser och underlag. Avslutningsvis så ska det sägas att Halland har de allra bästa förutsättningar och möjligheter att komma tillrätta med de utmaningar vi ser. En garant för detta är våra engagerade och kunniga medarbetare. Vi är vana att jobba tillsammans med andra och på så vis utveckla Halland. Vår måttliga storlek som region är också vår storhet! Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande 3 (37)

Inledning Vi fortsätter forma den bästa livsplatsen tillsammans Under kommande mandatperiod kommer vi att ta fram förslag på ett antal åtgärder i syfte att minska Region Hallands kostnader. Det handlar inte om att göra samma sak för mindre pengar. Det handlar om att möta en förändrad omvärld där vi måste ta steget in i framtiden för att Halland ska fortsätta vara den bästa livsplatsen. För att kunna leverera en hållbar välfärd i en attraktiv region måste vi arbeta på ett annat sätt än vi gör idag. Alla verksamheter inom Region Halland behöver vara delaktiga för att få fram konstruktiva förslag som på lång sikt ger den bästa effekten för hallänningarna. Det finns många utmaningar framför oss, både i befolkningsutveckling, ekonomi och när det gäller att använda kompetenser på rätt sätt för att kunna bemanna viktiga samhällsfunktioner och samtidigt erbjuda en bra och stimulerande arbetsmiljö. Halland har också utmaningar kopplat till jämställdhet, till exempel har vi den största löneskillnaden mellan män och kvinnor. I Halland finns en stark samverkans- och samarbetskultur med ambitionen att lösa utmaningar tillsammans. Ingen sitter ensam med vare sig problem eller lösningar. Varken inom organisationen Region Halland eller utanför den. Och ingen äger ensamt resurserna att långsiktigt och hållbart förändra inför framtiden. Vi tror på funktionella, gränsöverskridande samarbeten för långsiktig infrastrukturplanering, en hälso- och sjukvård som arbetar både med och för patienterna med digitalisering som en av lösningarna, och för en hållbar kompetensförsörjning. Samarbete kräver underhåll, nya arbetssätt kräver mycket av organisationen och utmaningarna finns både på kort och lång sikt. Under 2018-2020 pågår en process att, tillsammans med kommunerna, ta fram Hallands nya regionala utvecklingsstrategi, RUS. Det är ett arbete där stor involvering och bred delaktighet blir avgörande för att skapa genomförandekraft i pågående samhällsbygge, där t ex finansiering av den framtida välfärden är en stor utmaning. Att samlas kring gemensamma riktningar kräver mycket av dialogen och relationsbygge är en viktig del för att kunna utgå från gemensamma utmaningar istället för organisatoriska gränser. 4 (37)

Sammanfattning Mål och budget 2019 är ett steg mot framtiden, som utgår från våra strategier och styr våra prioriteringar under kommande år. Regionen utvecklas och den halländska hälso- och sjukvården kännetecknas av hög kvalitet och god tillgänglighet. Men vi kan inte vara nöjda, utan måste tänka framåt för att behålla nöjda patienter och invånare. Och vi måste sänka kostnadsutvecklingen för att få en långsiktigt hållbar finansiering. Därför är det fokus på ekonomi. Vi ska göra kloka satsningar som tar oss in i framtiden. Näringslivet står ständigt under ett omvandlingstryck för att bibehålla eller öka konkurrenskraften i en global marknad. Bristen på kompetens pekas ut som den största orsaken till begränsningar i företagens tillväxt, och behovet att skapa ett utbildningsutbud som matchar behovet av kompetens på arbetsmarknaden blir allt större. Den demografiska utvecklingen utgör en allt större utmaning. För att Halland ska fortsätta växa och vara attraktivt måste den regionala samhällsplaneringen skapa goda förutsättningar för en hållbar utveckling. Det framtida vårdbehovet kommer vara mycket större än tillväxten av arbetskraft. Det är inte bara en förväntad ökad befolkning utan även en ökad andel av de åldersgrupper som har störst vårdbehov. Människan lever allt längre och det sker snabb utveckling av demenssjukdomar. Allt fler sjukdomstillstånd övergår till att bli kroniska. Analys av den framtida kompetensförsörjningen visar på en fortsatt brist på sjuksköterskor såväl allmänsjuksköterskor som specialistsjuksköterskor. Hur regionen hanterar den framtida kompetensförsörjningen är avgörande ur såväl ett patientsäkerhets- som ett ekonomiskt perspektiv. Nya skräddarsydda och effektiva behandlingsmetoder och läkemedel samt den medicintekniska utvecklingen bidrar till en ökad kvalitet för patienten, men kostnadsutvecklingstakten för läkemedel och diagnostik är samtidigt hög. Regionen måste också följa samhällsutvecklingen och möta invånarnas ökade och förändrade förväntningar på hälso- och sjukvården, där den digitala utvecklingen sker i snabb takt med många helt nya aktörer på banan. Virtuell vård är på väg att bli en naturlig del av verksamheten. Utifrån dagens ekonomiska och verksamhetsmässiga läge och för att få genomförandekraft har Regionfullmäktige i Mål och 2019 pekat ut fokusområden med konkretiserade mål som Region Halland ska arbeta med 2019, som stödjer de övergripande, långsiktiga målen. Nya lösningar kommer att tvingas fram på grund av de ekonomiska förutsättningarna. I tabellen nedan sammanfattas årets fokusområden och konkretiserade målvärden. En utförlig beskrivning av de aktiviteter och den verksamhet som stödjer årets fokusområden återfinns under Regional tillväxt och utveckling i Halland, Hälso- och sjukvård, Region Halland som arbetsgivare samt Ekonomi. 5 (37)

Fokusområden och konkretiserade målvärden 2019 Fokusområde Delindikatorer Målvärde 2019 Flyttningsöverskottet från övriga Sverige till Hallands län 1200 personer per år Befolkningsökning 1 % i befolkningsökning Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Födelseöverskott Ökad andel förnybar energi Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Andel förnybar energi Stimulera produktutveckling i fossilfria material Födelseöverskott Minska koldioxidutsläppen med 10 % jämfört med 2015 inom regionens egna verksamheter Bland de tre bästa i Sverige Investera i förnybar energi som producerar mer än 200 000 kwh/år Investera i förnybar energi som producerar mer än 200 000 kwh/år Fler i arbete Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Bland de tre högsta i Sverige Möta fler behov nära Sammanhållen vård Då detta fokusområde består av utredningsarbete pekas ingen indikator ut Andel patienter med oplanerad återinskrivning inom 30 dagar ( 65 år) Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare En gemensam målbild 9 % 1035 6 (37)

Antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per 1 000 invånare 65 år och äldre Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt Akut öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt 130 57 % 85 % Basbehandling vid hjärtsvikt 60 % Kunskapsstyrning: Hjärtsjukvård Genomförda första besök inom 90 dagar i hjärtsjukvård 66 % Måluppfyllelse för blodtryck efter hjärtinfarkt 75 % Digitalisering RAAS-hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård Väntande 90 dagar eller kortare på första besök inom hjärtsjukvård Antal digitala distanskontakter som har genomförts (i snitt per månad) Andel invånare, av samtliga invånare, i Halland som loggat in på 1177 (%) 86 % 6,5 75 % En fördubbling 75 % Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer Minska kostnadsutveckli ngstakten för att möjliggöra en långsiktigt god ekonomisk hushållning Andel bokning, ombokning, avbokning gjorda av invånare via webbtidbok (%) Antal digitala kompetensutvecklingsinsatser som finns i Kompetensportalen. Är konkreta chefskompetenser framtagna (Ja/Nej) Chefskompetenserna används både i rekrytering och planering av kompetensutvecklingsinsatser (Ja/Nej) Resultat i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning 20 % Öka (Utgångsvärden definieras i samband med årsuppföljning 2018) Ja Ja Minst 0,1% Självfinansieringsgraden av investeringarna Minst 70% Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Ska stärkas jämfört med föregående år 7 (37)

Målstyrning Region Halland arbetar mot två övergripande och långsiktiga strategiska mål som är formulerade i Tillväxtstrategi för Halland 2014 2020 respektive Hälsooch sjukvårdsstrategi för Halland 2017 2025. Båda strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen, strategiska val och prioriteringar som anger hur målen ska uppnås. Utifrån dagens ekonomiska och verksamhetsmässiga läge och för att få genomförandekraft har Regionfullmäktige i Mål och 2019 pekat ut fokusområden med konkretiserade mål som Region Halland ska arbeta med 2019, som stödjer de övergripande, långsiktiga målen. De konkretiserade målen mäts på koncernnivå genom indikatorer med angivna målnivåer som ska uppnås under året. Utifrån fokusområden och konkretiserade mål kommer nämnderna att tilldelas uppdrag som ska konkretiseras i form av aktiviteter i verksamhetsplanen. Dessa aktiviteter mäts med uppföljningsvariabler. Även nämndens övriga uppdrag mäts med uppföljningsvariabler. (resurserna) följs upp genom sedvanlig redovisning samt genom ett antal verksamhetsindikatorer som Regionfullmäktige har målsatt på koncernnivå. Respektive nämnd ansvarar för att planering och genomförande av aktiviteter som styr mot målen sker inom respektive verksamhet. Att fokusområden och konkretiserade mål implementeras i verksamhetsplaner och budget på olika nivåer i organisationen är en avgörande faktor för framgång i hållbarhetsarbetet inom regionen. Fokusområden med konkretiserade mål Nedan beskrivs de områden som vi kommer fokusera på i Mål och 2019-2021 får att på lång sikt nå våra långsiktiga mål i strategierna. Områdena är strukturerade utifrån Regional tillväxt och utveckling i Halland, Hälso- och sjukvård, Region Halland som arbetsgivare samt Ekonomi. 8 (37)

Regional tillväxt och utveckling i Halland I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut de långsiktiga målen för tillväxtarbetet. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Region Halland leder, samordnar och koordinerar processer som leder till attraktivitet, konkurrenskraft och fler i arbete. Det regionala tillväxtarbetet involverar lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genomsyrar arbetet. Fler i arbete Regional kompetensförsörjning Bristen på kompetens pekas ut av det halländska näringslivet som den enskilt största orsaken till begränsningar i företagens tillväxt. Region Halland antar ett helhetsperspektiv i synen på kompetensförsörjning. Regionen deltar aktivt i utvecklingsarbetet för att skapa ett utbildningsutbud som matchar behovet av kompetens på arbetsmarknaden, bland annat genom ett kompetensråd med representanter från både utbildnings- och arbetsgivarsidan. I uppdraget ingår att arbeta fram nya prognoser och analyser som både kompletterar andra aktörers liknande uppdrag samt fungerar som ett underlag för strategisk utbildningsplanering så att tillgängligt utbildningsutbud matchar kompetens- och rekryteringsbehov på den halländska arbetsmarknaden. Insatser inom validering behövs för att bidra till att etablera effektiva strukturer på regional nivå. Det är också angeläget att utveckla strukturer för att stötta arbetsgivare att kompetensinventera och tänka strategiskt kring kompetensförsörjning även bland anställd personal. Omställningsförmåga och möjligheter till livslångt lärande kommer att vara avgörande för framtida kompetensförsörjning. Insatser behövs även för personer som står längre ifrån arbetsmarkaden, framförallt genom gymnasial vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning. Fokusområde Delindikatorer Målvärde 2019 Fler i arbete Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Bland de tre högsta i Sverige (Utgångsvärde definieras i samband med årsuppföljning 2018) 9 (37)

Stark konkurrenskraft Innovation och företagsutveckling Det offentligt finansierade innovationsstödet ska stimulera innovation, omställning och kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv samt bidra till marknadskompletterande finansiering av utvecklingsinsatser. Under 2019-2020 konsolideras insatserna på det generella innovations- och företagsstödet som innehåller olika former av marknadskompletterande stöd och affärsutvecklingsprogram. Även Almi företagspartner och Almi Invest erbjuder marknadskompletterande lån och riskkapital. Kommunikationen kring företagsstöden ska under 2019-2020 fokuseras på att nå ut till underrepresenterade grupper. Det regionala arbetet fokuserar även på smart specialisering, som kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential eller samhällsutmaningar som kräver samverkan. Arbetet förutsätter nära samverkan mellan olika aktörer och mellan olika nivåer i samhället. Hälsoinnovation Under 2019 stärks den pågående samordnade satsningen på artificiell intelligens inom Region Hallands styrkeområde Hälsoinnovation. Det datavarulager som utvecklats i Region Halland kan skapa underlag för nya individanpassade tjänster och produkter både inom och utanför den traditionella vården. För att detta skall kunna ske måste vården och företag tillföras ny kompetens, bland annat kring hur kunskap utvinns ur data. Företag och entreprenörer kan då möta upp med tjänster, såväl mot den enskilda individen, som mot hälso- och sjukvårdssystemet. Innovationssystemet i Halland har nu potential att utvecklas till en internationellt gångbar arena för innovation inom hälsoinnovationsområdet. Region Halland behöver då stärka den egna organisationens förmåga att vara en del i innovationssystemet, genom att skapa ett ärendehanteringssystem inom den egna verksamheten som ska skapa struktur för innovationsarbetet. Även Centrum för datadriven innovation (CIDD) är en viktig del av systemet. Till denna interna struktur kopplas Hälsoteknikcentrum och forskningen på Högskolan i Halmstad. Dessa olika delar i innovationssystemet behöver kopplas ihop på ett tydligt sätt för att både vård, omsorg och näringsliv ska kunna bidra till den omställning som krävs för att klara framtidens vård. Besöksnäring Sveriges nya basnäring Besöksnäringsutveckling och platsmarknadsföring är viktiga sätt att bidra till regionens attraktionskraft för besökare, företag och invånare. I besöksnäringen skapas arbetstillfällen för ungdomar och nyanlända vilket ger så kallade instegsjobb på arbetsmarknaden. Med hjälp av EU:s regionala fond har Region Halland och de halländska kommunerna tillsammans tagit fram en ny struktur för samverkan och utveckling av besöksnäringen. Inom de prioriterade tematiska områdena kust & hav, mat, 10 (37)

natur/landsbygd och kultur samordnar och genomför Region Halland destinationsutveckling med ett internationellt perspektiv. Kattegattledens utmärkelse Europas bästa cykelled 2018 ger en allt större internationell uppmärksamhet. Ökad synlighet på den internationella marknaden förutsätter mer bearbetning av press och researrangörer, kännedomsmarknadsföring och en fortsatt förvaltning och vidareutveckling av visithalland.com. Kommunikationsplattformen kan användas kopplat till inflyttning, kompetensförsörjning och etablering genom att utvecklas till att även riktas mot människor med efterfrågade kompetenser och entreprenörer som kan etablera företag i Halland. Grön tillväxt Halland har liksom övriga världen en utmaning kring behovet att minska utsläpp av växthusgaser och annan belastning på miljön. Förnybar energiproduktion och energi- och resurseffektivisering behöver utvecklas. Branscherna inom jord, skog och vatten i Halland behöver utvecklas för att möta marknadens efterfrågan och öka sitt förädlingsvärde. Därför krävs fungerande strukturer där aktörer samverkar i ett innovations- och utvecklingsarbete. Arbetet med att, i samverkan med aktörer i och utanför länet, utveckla ett hållbart innovationsstöd inom området Grön Tillväxt pågår. Livsmedel är en del av styrkeområdet Grön Tillväxt och utvecklas i enlighet med det regionala handlingsprogrammet för livsmedel som arbetats fram i bred samverkan. Programmet pekar ut fyra samverkansområden: Från vara/tjänst till konsument, Samverkan i nya eller etablerade former, Offentlig sektor som kund och Lokala producenter som leverantör och kompetens. Hållbar samhällsplanering för ett attraktivt Halland Fokus inom regional samhällsplanering är att skapa goda förutsättningar för en hållbar utveckling i ett växande Halland. Infrastruktur, kollektivtrafik, digitalisering och ekologiskt hållbara lösningar bygger ett hållbart attraktivt samhälle. I ett län som växer krävs samordning mellan berörda parter. Hallands samplaneringsmodell bygger både på samverkan och formella beslut och kommer fortsatt att användas i planering och genomförande där vi skapar förutsättningar för nya bostäder genom en väl fungerande infrastruktur. Samplanering förutsätter kunskapsunderlag och gemensamma planeringsförutsättningar som möjliggör ett gemensamt genomförande. En grundläggande förutsättning för en fortsatt hållbar utveckling i Halland är att ekosystemen och vår natur behåller sin attraktivitet, mångfald och förmåga att leverera nytta för oss människor genom så kallade ekosystemtjänster. Region Hallands markoch skogsinnehav är en strategisk resurs i detta arbete. För att klara att minska koldioxidutsläppen och bidra till att bromsa klimatförändringen behöver 11 (37)

användningen av fossila bränslen och material minska kraftigt. Här behöver Region Halland bidra med insatser inom den egna verksamheten. Under 2019 kommer regional samhällsplanering att bidra till att utveckla den nystartade forskningsstationen i Tiraholm (Bolmen) som har fokus på framtida tillgång på dricksvatten av god kvalitet. Digitalisering för hållbar och attraktiv samhällsutveckling I framtiden kommer många av våra välfärdstjänster att bäras av den digitala infrastrukturen. Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät är en förutsättning för digitalisering som möjliggör hållbar tillväxt. Målsättningen är att hela Halland ska vara uppkopplat. Den regionala bredbandsstrategin ses över under 2019 som en följd av en höjd nationell ambitionsnivå. Strategin ska skapa förutsättningar för att alla i Halland blir uppkopplade. De mindre tätorterna och den halländska landsbygden med jämförelsevis korta avstånd och goda kommunikationsmöjligheter ger förutsättningar att utveckla en attraktiv livsmiljö i hela Halland. En digitaliserad landsbygd skapar ännu bättre förutsättningar för att bo och verka på landsbygden, samtidigt som man känner att välfärdstjänsterna är nära. Infrastruktur för ett växande Halland och sydvästra Sverige Satsningar på transportinfrastruktur är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det handlar om regionförstoring som möjliggör inflyttning och pendling till studier, arbeten och fritid. En väl anpassad infrastruktur bidrar till tillväxt i länet genom att möjliggöra väl fungerande person- och godstransporter. Region Halland prioriterar årligen en summa om cirka 110 mkr i den regionala infrastrukturplanen, bestående av statliga medel ur nationell plan, för investeringar i det regionala transportsystemet. ering för persontrafik på Markarydsbanan pågår med sikte på trafikstart när infrastrukturen finns på plats vilket kräver att Region Halland samfinansierar mötesspår i Knäred med medel ur regional infrastrukturplan, tillsammans med Laholms kommun och Trafikverket. Stora underhållsatsningar planeras på Markaryds- och Viskadalsbanan vilket kommer att finansieras via den nationella planen. Regionens medverkan i Västsvenska paketet fortgår, där tågtunneln Västlänken är en viktig del för många halläningar. I planeringen för ett ökat hållbart resande behöver Region Halland tillsammans med kommunerna ta fram ny cykelplan. Allt fler halläningar väljer att cykla vilket är oerhört positivt men barn och unga cyklar i allt mindre omfattning vilket är en utmaning ur flera perspektiv; inte minst när det gäller hälsa. Kollektivtrafiksatsningar för regionförstoring och hållbart resande Tågtrafiken på Västkustbanan är av högsta prioritet i Halland. Den är en viktig förutsättning för Hallands tillväxt genom att bidra till arbetsmarknads- och regionförstoring. Den är också en av grunderna för ett ökat hållbart resande. Resandet fortsätter att öka på Västkustbanan. 12 (37)

Stora utmaningar för Region Halland är att skapa en attraktiv kollektivtrafik som bidrar till samhällsnytta på sträckorna Halmstad-Hässleholm, Varberg-Borås samt Halmstad-Jönköping/Nässjö. Satsningar som kommer att bidra till att öka kollektivtrafikens attraktivitet de närmaste åren är till exempel upprustning av Öresundstågen, ett nytt betalsystem som möjliggör biljettköp inom stora delar av Sveriges geografi samt en gemensam Sydtaxa inom RSS-området med en gränsrabatt över länsgränser för att för att skapa större arbets- och studiemarknader. Fokusområde Delindikatorer Målvärde 2019 Stark konkurrenskraft Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Andel förnybar energi Stimulera produktutveckling i fossilfria material Bland de tre bästa i Sverige Investera i förnybar energi som producerar mer än 200 000 kwh/år Investera i förnybar energi som producerar mer än 200 000 kwh/år (Utgångsvärden definieras i samband med årsuppföljning 2018) Hög attraktivitet Ett socialt hållbart Halland För en hållbar utveckling krävs ett långsiktigt hälsofrämjande arbete där insatser riktas utifrån behov för att minska påverkbara skillnader. Region Halland ska arbeta förutsättningsskapande med de faktorer som bidrar till hälsa: goda och jämlika uppväxtvillkor, att barn och unga klarar skolan, att vuxna ges möjligheter till egen försörjning samt att samhället erbjuder trygga och inkluderande livsmiljöer. Psykisk ohälsa bland unga och unga vuxna är en samhällsutmaning som kräver samordnade insatser på många olika nivåer och mellan många olika samhällsaktörer. Region Halland ska fortsätta utveckla strategisk samverkan med fokus på unga och unga vuxnas behov. Region Halland avser med hjälp av en statsbidragsansökan utveckla uppföljningen och kartläggningen av barn och ungas hälsa och livsvillkor. Andra utvecklingsområden för att förebygga psykisk ohälsa hos unga är ökad kunskap och bemötande som utgår ifrån individen. Genom att satsa på tidiga insatser kan Region Halland göra skillnad på lång sikt. Elevers skolresultat i Sverige börjar nu peka uppåt, men ojämlikheten i resultat fortsätter att växa. Region Halland arbetar förutsättningsskapande för att alla elever ska fullfölja grund- och gymnasieskolan. 13 (37)

Ett mer specifikt utvecklingsområde som är viktigt för att fler elever ska klara skolan är arbetet med att öka pedagogers och elevers välmående. I Halland tillämpas modellen Välmående ger resultat, där skolforskning knyts närmare praktik för att utveckla arbetet i förskolor och skolor. Ytterligare ett viktigt område inom skolutveckling är en likvärdig digitalisering i skolan. Undersökningar visar att det finns stora skillnader inom och mellan skolor i hur de digitala verktygen används. Region Halland ska även främja goda och jämlika uppväxtvillkor under barnets tidiga år och genomför satsningar på språkutveckling. Kulturverksamhet Tillgången till kultur är idag ojämnt fördelad och i arbetet med att skapa ett samhälle som inte polariseras och segregeras är det viktigt att vara angelägen och tillgänglig för alla samhällsgrupper, både i stad och på landsbygd. Region Halland behöver fortsatt utveckla insatser för att nå ut till fler grupper. Barn och unga är också ett gemensamt prioriterat område som regionen och kommunerna enats om att ägna särskild uppmärksamhet 2019. Området omfattar såväl satsningen Små barns språkstart som alla barn och ungas tillgång till konst och kultur. Region Halland kommer tillsammans med övriga sydsvenska regioner att arbeta efter den handlingsplan som fastställs av Regionsamverkan Sydsverige och som för 2019 bland annat omfattar satsningar på bild- och formområdet, biblioteksutveckling, kulturella och kreativa näringar samt fortsatt arbete med att inom dansområdet stärka dess infrastruktur, öka speltillfällen för konstnärer i regionerna och ge ett utökat och breddat utbud för publiken. En gemensam stor dansproduktion med premiär 2020 förbereds. Internt miljöarbete Region Hallands klimat- och miljöpolicy är grunden i det interna miljöarbetet. Policy och riktlinjer ska säkerställa att Region Hallands verksamheter har så låg miljöpåverkan som möjligt, att nationella och internationella miljö- och klimatmål nås samt att gällande miljölagstiftning följs. Region Hallands interna miljöarbete ska i huvudsak bedrivas systematiskt och långsiktigt utifrån de tre huvudområdena koldioxidneutralt, hållbar resurshushållning och innovationsdrivet. Region Halland ska som organisation aktivt medverka till att reducera klimatpåverkande utsläpp. Fokus 2019 är på solceller, laddinfrastruktur och elbilar. Regionen har som mål att reducera koldioxidutsläppen med 80% till 2025 i regionens egna verksamheter. Region Halland ska vara ett föredöme i klimat- och miljöarbetet. 14 (37)

Fokusområde Delindikatorer Målvärde 2019 Flyttningsöverskottet från övriga Sverige till Hallands län 1200 personer per år Befolkningsökning 1 % i befolkningsökning Hög attraktivitet Födelseöverskott Ökad andel förnybar energi Födelseöverskott Minska koldioxidutsläppen med 10 % jämfört med 2015 inom regionens egna verksamheter (Utgångsvärden definieras i samband med årsuppföljning 2018) 15 (37)

Hälso- och sjukvård Den halländska hälso- och sjukvården kännetecknas av en hög kvalitet och en god tillgänglighet samt av nöjda patienter och invånare, vilket visas i nationella jämförelser. Det svenska sjukvårdssystemet rankas ofta som ett av världens bästa, vilket innebär att nivån på den halländska sjukvården är hög ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Den halländska tillgängligheten till hälso- och sjukvård har i många år varit nationellt ledande. Halland är bäst i Sverige vid helhetsjämförelse av 24 utvalda hälso- och sjukvårdsområden i Vården i siffror 2017. Samtliga 21 landsting och regioner rankades inom 24 olika områden och Halland placerade sig i topp inom nio områden och bland de tre bästa inom femton. Inom endast ett område hjärtsjukdom placerade sig Region Halland på den nedre tredjedelen i jämförelsen med övriga regioner och landsting, och det är ett av de områden där vi ska lägga fokus under 2019. Hälso- och sjukvården i Halland ska ständigt utveckla och ompröva organisation, arbetssätt och metoder för att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart arbete av hög kvalitet. Utvecklingsarbetet ska ytterst syfta till att öka invånarnas hälsa och livskvalitet, liksom att förebygga och minska ohälsa. Alla förvaltningar behöver arbeta med att skapa förutsättningar för att driva ett systematiskt förbättringsarbete. En väl fungerade struktur för kunskapsstyrning och för ordnat införande av nya behandlingsformer likväl som utmönstrande av förlegade sådana är avgörande. Kommande år ska det nya nationella systemet för kunskapsstyrning etableras i Halland, vilket är en viktig pusselbit för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. I enlighet med den halländska hälso- och sjukvårdsstrategin går utvecklingen mot att en allt större andel av patienterna kan få hjälp i öppen vård, och antalet inläggningar på sjukhus minskar. Det är också en effekt av en medveten utveckling för att minska andelen patienter som läggs in från akutmottagningarna. Patienter ska i allt större utsträckning kunna få sin behandling på akutmottagningen och få gå hem direkt därifrån, utan att behöva läggas in på sjukhuset. Utvecklingen går också mot att patienter i genomsnitt inte behöver ligga lika länge på sjukhus, utan kan få komma hem tidigare. Samtidigt behöver en allt lägre andel av patienterna som vårdats på sjukhus läggas in på nytt, kort efter vårdtillfället. Denna utveckling kräver ett gott och nära samarbete mellan alla aktörer i sjukvården, både mellan regionens olika delar i form av närsjukvård och specialistsjukvård, och mellan regionen och den kommunala vården och omsorgen. Regionen driver här ett aktivt arbete, men ska vi kunna möta framtidens utmaningar i form av t ex demografi och ekonomi samt invånarnas behov, så behöver detta arbete utvecklas ytterligare och utvecklingen drivas på framåt. 16 (37)

Hälso- och sjukvården i Halland ska ha en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används och en hälso- och sjukvårdsbudget i balans. Alla förvaltningar ska arbeta aktivt med att minska kostnadsutvecklingstakten, bland annat genom att minska användandet av inhyrd personal. För att kunna nå en budget i balans och samtidigt kunna erbjuda Hallands invånare en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet behöver under 2019 följande områden ligga i fokus: Digitalisering, Sammanhållen vård, Möta fler behov nära patienten samt Kunskapsstyrning inom hjärtsjukvård. Digitalisering av vården Ett fokusområde 2019 är att utveckla den pågående digitaliseringen av hälsooch sjukvården. Region Halland och övriga landsting och regioner i Sverige står inför betydande utmaningar. De resurser som vården har i dag ska räcka till fler vilket kräver förändrade arbetssätt och därmed också nya verktyg och kompetenser för att möjliggöra detta. Digitalisering möjliggör och är en viktig drivkraft för förändring och ett bättre resursutnyttjande på väg mot en modern hälso- och sjukvård. Använd rätt kan digitaliseringen på längre sikt bidra till att minska kostnadsutvecklingstakten för hälso- och sjukvården, vilket är helt avgörande för att vi ska kunna erbjuda Hallands invånare en god och nära vård av hög kvalitet även i framtiden. Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025 1. Region Hallands bidrag till visionen är att utveckla hälso- och sjukvården mot att tänka digitalt först i förflyttningen mot en nära vård, samling av specialiserad vård samt i frågor rörande kunskapsstyrning och ordnat införande. Digitalt först förpliktigar till en mer ambitiös och kraftfull ansats mot allt bättre digitala verktyg och tjänster, ett allt mer digitalt vårdutbud att förflytta vård till, allt mer uppkopplade patienter och allt mer automatiserade och intelligenta tjänster. Resan mot Framtidens vårdinformationsstöd, som ska ersätta många av regionens centrala vårdsystem, är startad och kommer att bli ytterligare en viktig pusselbit, både som ett nytt primärt arbetsredskap för vårdpersonalen och som en plattform för vårdinformation. För att uppnå önskade effekter av Framtidens vårdinformationsstöd krävs ett aktivt och omfattande förändringsarbete i verksamheterna, i form av utveckling av vårdinformation, processer och samverkansformer samt ett stort fokus på förändringsledning. Som en mått på regionens arbete med digitalisering av hälso- och sjukvården mäts 2019 Antalet digitala distanskontakter som har genomförts, Andel invånare i Halland som loggat in på 1177, samt Andel invånare i Halland som använder e-tjänster. Sammanhållen vård Digitaliseringen av vården stärker förutsättningarna för att ge invånaren en sammanhållen och överblickbar resa genom sina vårdförlopp och sammanhållen vård är även det ett fokusområde för 2019. Sammanhållen vård innebär att patientens behov står i centrum, snarare än att vården utgår från traditionella organisatoriska indelningar. Det är särskilt viktigt med sammanhållen vård för patienter som har många och komplexa vårdkontakter. 1 Vision e-hälsa 2025 (S2016/0174/FS) 17 (37)

Enhetliga arbetssätt och samordning mellan vårdgivare skapar goda förutsättningar för att alla patienter ska känna sig trygga och uppleva bättre kontinuitet och koordination i vården. Sammanhållen vård mäts nationellt genom ett antal vedertagna indikatorer som handlar om oplanerade återinskrivningar, undvikbara slutenvårdstillfällen samt antalet vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara. Dessa kommer Halland att använda i sin uppföljning för att mäta regionens rörelse mot en mer sammanhållen vård. Den delindikator som handlar om oplanerade återinskrivningar mäter andelen patienter (65 år och äldre) som återinskrivits inom 30 dagar och indikatorn används nationellt för att beskriva kvaliteten på vården och omsorgen för gruppen mest sjuka äldre. Indikatorn belyser alltför tidig utskrivning från slutenvård, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via öppenvård inte är tillräckligt samordnad. Indikatorn belyser därigenom kvaliteten i slutenvården, men också i vårdsystemet som helhet. För att kunna erbjuda de halländska patienterna en sammanhållen vård krävs vidare att vi i Halland under 2019 utvecklar arbetssätt och processer för en trygg och effektiv utskrivning, samverkar kring hemsjukvården samt utvecklar användningen av det digitala systemet Lifecare SIP, som infördes 2018. Systemet möjliggör informationsöverföring i samband med samordnad vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP) och finns numera tillgängligt för alla aktörer digitalt och inte enbart som ett pappersdokument. Patienten ska också få tillgång till sin vårdplan digitalt. Möta fler behov nära patienten För att Halland ska kunna leverera en sammanhållen och individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet så är ett fokusområde under 2019 att möta fler behov nära patienten. Detta är ett område som har hög prioritet eftersom det kan bidra till eftertraktade förflyttningar i hälso- och sjukvårdssystemet för att möta den demografiska utvecklingen, öka invånarens möjlighet att påverka sin vård och bidra till en hållbar ekonomi. Närhet handlar inte bara om geografisk närhet, utan har flera dimensioner. Det kan till exempel handla om närhet i relationen mellan patienten och hälso- och sjukvården, om kontinuitet, trygghet och samordning eller om olika aspekter på tillgänglighet. Utgångspunkten är individens behov och upplevelse av närhet. Patienten ska känna sig trygg och utifrån sina möjligheter kunna vara aktiv och delaktig i sin egen vård. På så sätt blir patienten medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. För att möta behoven av hälso- och sjukvård och behålla tillgängligheten till vården måste patienternas behov mötas på nya sätt. Hälso- och sjukvården måste främja nya sätt för patienten att vara i kontakt med sjukvården, och på så sätt göra vården mer individualiserad och tillgänglig. Utvecklingen mot mer vård nära kräver samverkan mellan landsting, regioner och kommuner. Arbetssätten i hälso- och sjukvården måste också utvecklas genom användande av ny teknik. Det innebär att medarbetare behöver ha digital kompetens och medverka i utvecklingen av e-tjänster. Det innebär samtidigt att lita till 18 (37)

patienternas förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa. Utveckling av egenvård är viktigt inte minst för kroniskt sjuka patienter. I regionen har ett strategiskt utvecklingsarbete med fokus på detta inletts. Halland ska leverera en hälso- och sjukvård som utgår från patientens behov, där utvecklad arbetsfördelning är norm och där samverkan med kommunerna sker utifrån en samordnad och strukturerad process för patienternas bästa. Den vård som idag bedrivs som slutenvård ska kunna omhänderta behov nära patienten eller i patientens hem och primärvården ska vara den första instansen för vård. Det finns inget motsatsförhållande mellan att nivåstrukturera den högspecialiserade vården och att samordna vårdkedjan så att så mycket som möjligt av vården ges lokalt nära patienten. Fokus under 2019 är att utifrån Hallands förutsättningar, invånarnas förväntningar, den nationella utvecklingen och statliga utredningar definiera och beskriva vad det här i Halland skulle kunna innebära att möta fler behov nära. I detta ligger att skapa en gemensam målbild samt att enas om hur Halland ska ta sig dit. Kunskapsstyrning med fokus på hjärtsjukvård Halland ska arbeta aktivt med ordnat införande av ny kunskap och innovationer samt med ordnat utmönstrande av förlegade arbetssätt. En väl fungerade struktur för kunskapsstyrning är avgörande för att vi ska kunna leverera en fullgod vård till de halländska invånarna. Region Halland har idag samverkansavtal med två hälso- och sjukvårdsregioner, vilket bland annat inbegriper kunskapsstyrning inom regional nivåstrukturering. Utmaningen med att arbeta mot två stora sjukvårdsregioner är att hålla ihop frågorna och vara aktiv mot bägge parter med dess olikheter och storlek. Under 2019 kommer vi att etablera det nya nationella systemet för kunskapsstyrning. Den nya kunskapsstyrningsstrukturen ska framför allt fokusera på samspelet mellan kunskapsstöd och stöd för uppföljning och analyser i syfte att stödja en datadriven och evidensbaserad hälso- och sjukvårdsutveckling. Halland levererar överlag en god hälso- och sjukvård, men vid analys av 24 hälso- och sjukvårdsområden i Vården i siffror placerade sig Halland 2017 i nedersta tredjedelen jämfört med övriga regioner och landsting inom området hjärtsjukdom. Det är inom detta område särskilt fokus ska läggas 2019. Halland ska erbjuda sina invånare en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och då behöver t ex en högre andel patienter med större hjärtinfarkt behandlas med akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid. Snabbt insatt behandling är en viktig framgångsfaktor ju kortare tid till behandling, desto större behandlingsvinst. Ett annat exempel där utvecklingspotential finns är hjärtsvikt. Patienter som har hjärtsvikt bör i första hand erhålla basbehandling, dvs. RAAShämmare i kombination med betablockerare. Idag får endast knappt 56 % av de halländska hjärtsviktspatienterna basbehandling. För att erbjuda invånarna vård av hög kvalitet måste en högre andel av dessa patienter få rekommenderad 19 (37)

basbehandling. En god inställd basbehandling minskar risken för hjärtinfarkt, tidig död och kostsamma sjukhusinläggningar. För uppföljning av Mål och 2019 kommer kvaliteten på den halländska hjärtsjukvården att mätas genom analys av åtta nationella indikatorer där Halland placerar sig i nedersta tredjedelen i jämförelse med övriga regioner och landsting. Det är inom dessa områden som särskilda insatser krävs för att Halland ska kunna leverera en fullgod hjärtsjukvård. I tabellen nedan anges fokusområden och konkretiserade målvärden inom hälso- och sjukvård 2019 samt hur dessa kopplas till den långsiktiga Hälso- och sjukvårdsstrategin. Hälso- och sjukvårdsstrategin Delmål Fokusområde Delindikatorer Målvärde 2019 Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar Möta fler behov nära Sammanhållen vård Kunskapsstyrning: Hjärtsjukvård Digitalisering Då detta fokusområde består av utredningsarbete pekas ingen indikator ut Andel patienter med oplanerad återinskrivning inom 30 dagar ( 65 år) Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare Antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per 1 000 invånare 65 år och äldre Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt Akut öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt En gemensam målbild 9 % 1035 130 57 % 85 % Basbehandling vid hjärtsvikt 60 % Genomförda första besök inom 90 dagar i 66 % hjärtsjukvård Måluppfyllelse för blodtryck efter hjärtinfarkt 75 % RAAS- hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt 86 % Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård 6,5 Väntande 90 dagar eller kortare på första besök inom hjärtsjukvård 75 % Antal digitala distanskontakter som har En genomförts (i snitt per månad) fördubbling Andel invånare, av samtliga invånare, i Halland som loggat in på 1177 (%) 75 % 20 (37)

ansvar utifrån egen förmåga Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Detta delmål följs från och med 2019 inom ramen för Region Hallands ekonomiska mål. Andel bokning, ombokning, avbokning gjorda av invånare via webbtidbok (%) 20 % Region Halland som arbetsgivare Region Hallands långsiktiga inriktning fram till år 2026 beskrivs i kompetensförsörjningspolicyn, där den övergripande målsättningen är kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Detta är konkretiserat i fem delmål. Med utgångspunkt från vårt önskade läge 2026 och var verksamheterna befinner sig idag görs prioriteringar för varje år i syfte att närma sig målbilden. Genomförande pågår av den beslutade satsningen på vissa grupper av personal som arbetar helg, kväll och natt inom hälso- och sjukvården. Under 2019 ska effekterna av genomförda insatser följas upp, innan satsningen och beslutet sedan fullföljs nästkommande år. Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling digitalt först Nya roller, arbetssätt samt utvecklad arbetsfördelning ställer krav på att Region Halland som organisation kan försörjas med nya kompetenser snabbare och enklare, både när det handlar om att utveckla befintlig personal och att attrahera ny kompetens. I dagsläget tar det för lång tid för en medarbetare att ta till sig ny kompetens eller att som nyanställd introduceras i arbetet. Det beror på att regionen till största delen kompetensutvecklar på ett traditionellt sätt och inte alltid tar hänsyn till att kompetensutvecklingsinsatsen ska vara i rätt tid, plats och format. En mer effektiv form av kompetensutveckling sker nära jobbet och kopplas till erfarenheter som görs i det dagliga arbetet. För att säkra både snabbare och mer resurseffektiv kompetensutveckling kommer regionen under 2019 att arbeta med att utveckla det digitala lärandet. Vi kommer också arbeta mer strukturerat med att strategiskt planera kompetensutvecklingsinsatser, där effekten har bättre bäring på verksamhetens mål och behov. Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer för att leda på ett nytt sätt Chefers sätt att leda har betydelse för hur väl vi lyckas hantera framtidens krav på omställning och att utveckla verksamheter i önskad riktning. Därför är det 21 (37)

viktigt att tydliggöra vilka beteenden och färdigheter som Region Halland anser centrala i ledarskapet för att nå uppsatta mål. Att konkretisera chefskompetenser för Region Halland och låta dessa bli en naturlig del i rekryteringen och utvecklingen av chefer blir ett led i att tydliggöra vilket typ av ledarskap vi vill ska prägla Region Halland. Fokusområde Indikator Målvärde Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Antal digitala kompetensutvecklingsinsatser som finns i Kompetensportalen. Öka Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer Är konkreta chefskompetenser framtagna (Ja/Nej) Chefskompetenserna används både i rekrytering och planering av kompetensutvecklingsinsatser (Ja/Nej) Ja Ja (Utgångsvärden definieras i samband med årsuppföljning 2018) Ekonomi I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att kommuner och landsting ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Region Hallands viktigaste finansiella mål i budget 2019 och plan 2020 och 2021 är följande: Minska kostnadsutvecklingstakten för att möjliggöra en långsiktigt god ekonomisk hushållning Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. För att få en god ekonomisk hushållning och en budget i balans kommer fokus 2019 ligga på att sänka kostnadsökningstakten utifrån dagens kostnadsutveckling och prognosticerat resultat. Det innebär att alla verksamheter kommer behöva föreslå och genomföra flera olika åtgärder för att på lång sikt kunna leverera en hållbar välfärd. Resultat Region Halland redovisade för 2017 ett positivt resultat på 13 mnkr. Jämfört med budget innebar resultatet en negativ avvikelse med 4 mnkr. 2018 års 22 (37)