Specialpedagogiska skolmyndigheten

Relevanta dokument
Specialpedagogiskt perspektiv på undervisning och bedömning. Rätten att få lyckas möjligheter eller svårigheter?

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Bridge the Gap

Vad krävs av undervisningen för att utveckla de kunskaper som finns i kunskapskraven? Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Habiliteringens föräldrainformation

Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer

Skola för alla. Anpassa bedöma betygsätta

Yttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt.

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Nationella prov i NO årskurs 6

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK

Kursplanen i svenska som andraspråk

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

STÖDINSATSER I SKOLAN

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Introduktion Få syn på språket

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK 15 MAJ 2018

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Göteborg 5 december Teknik

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL /15/2013

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

BETYG GYMNASIESKOLAN

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Kursplanen i engelska

svenska kurskod: sgrsve7 50

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Nya samlade läroplaner

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Stockholm 15 mars 2013

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Beslut för förskoleklass och grundskola

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Den nya skollagen 2010:800

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Broskolans röda tråd i Svenska

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Elever i behov av särskilt stöd

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Kursplan - Grundläggande svenska

Barn och Familj Språkutveckling

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Förslag den 25 september Engelska

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Transkript:

Anpassningar och stöd Svenska dyslexiföreningen 2018-04-19 Lennart Rådbrink lennart.radbrink@spsm.se Wern Palmius wern.palmius@spsm.se 1 Vad vi kommer att tala om i kväll Vad säger styrdokumenten Läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi Undervisning som leder mot högre betyg Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning, prov och nationella prov PYS-paragrafen Delaktighet och likvärdighet Lennart Rådbrink & Wern Palmius 1

Diskrimineringslagen Bristande tillgänglighet är en form under diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning vilket betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. do.se En likvärdig utbildning för alla vad innebär det? Hur beskrivs stödet till eleven i styrdokumenten för förskolan och skolan? Vad är rättvist? Vad är likvärdigt? funktionshinder funktionsnedsättning anpassning funktionsrätt Universell utformning Regeringen menar med universell utformning att samhället utformas med medvetenhet om den variation som återfinns i befolkningen och möjliggör att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Samhället utformas så att det i största möjliga utsträckning kan användas av alla. Universell utformning ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. (Regeringens proposition 2016/17:188, sidan 83) Lennart Rådbrink & Wern Palmius 2

Skolans kompensatoriska uppdrag Skollagen 1 kap. 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdighet = att uppväga skillnader Läroplanens definition av likvärdighet En likvärdig utbildning Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket 2017, Läroplan för grundskolan sid 8) Likvärdighet = att göra olika Likvärdig bedömning Kan alla bedömas på samma sätt? I det arbetet är det viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 15) Likvärdighet = att anpassa bedömningssituationen Lennart Rådbrink & Wern Palmius 3

Motverka konsekvenserna 3 kap. 3. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.. Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt, vilket innebär att även kunna nå de högre betygsstegen. Det innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen från planering till bedömning. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 12) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Mer muntlig undervisning IT-stöd (talsyntes, diktering, rättstavning, lämpliga program, appar, inspelningsfunktion, mobiltelefon, lärplatta) Inlästa läromedel (inläsningstjänst), inläst litteratur (legimus) Lästräning för att utveckla och upprätthålla läsförmåga Läs- och skrivträning med IT-verktygen Mer tid om eleven behöver det. Genre-pedagogik, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kompensation lästräning SPSM - https://vimeo.com/52341280 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Lennart Rådbrink & Wern Palmius 4

Hur ser SPSM på skillnaden mellan läsförståelse och hörförståelse för en elev som använder digitala verktyg? Läsförståelse är att förstå det skrivna språket, oavsett vilket läsmedium läsaren använder. Hörförståelse är att förstå det talade språket direkt i talsituationen, avsett vilket medium som används i dialogen. https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/hurser-ni-pa-skillnaden-mellan-lasforstaelse-och-horforstaelse/ Skriftspråk Skriftspråk innebär att texten tillkommit tidigare. Språket är mera distanserat och svalt än talspråk. Skriftspråket saknar talets alla tillfälliga variationer, det kan ha en hög abstraktionsnivå och det håller sig till ämnet. Vokabulären är mycket rikare än talspråkets. Det är monologiskt, skribenten är den som styr innehållet. www.spsm.se Talspråk Talspråket präglas av dialog, inlevelse och underförstådd information som överförs via blickar, gester och kroppsspråk. Det sker i stunden, är ofta vardagligt och handlar om näraliggande teman. Det har många tvekpauser och avbrutna meningar och har ofta en enkel struktur. Även talspråket kan kommuniceras via flera sinnen, via öronen, via händerna med svenskt teckenspråk eller andra alternativa och kompletterande kommunikationsmedel. För personer med kommunikationssvårigheter kan talspråket till viss del förmedlas i chattsamtal. Läroplanen bygger på sociokulturella teorier kring lärandet En grundläggande princip är elevens lärande är beroende stöttning, stöd och handledning, stöttande strukturer och fokus på att utveckla elevens metakognitiva tänkande. Frågan om stöd, hjälp eller fusk omformuleras till att stöd och stöttning blir en förutsättning för lärande och utveckling. Lennart Rådbrink & Wern Palmius 5

Formativ undervisning G A B A: Den avsedda läroplanen G: Den genomförda läroplanen B: Den bedömda läroplanen Fritt efter: Åsa Hirsh: Så utvecklar du ditt lärande https://www.youtube.com/watch?v=-ygh29sqbyo Läroplanens kunskapskrav lyfter fram språk- och kommunikationsförmåga. Hur hanterar vi det? Hem- och Biologi Fysik Religionskunskap konsumentkunskap Historia använda använda kunskaper fysikens i biologi resonera begrepp, för att och modeller granska Idrott argumentera information, och och teorier kring hälsa moraliska för att beskriva frågeställningar kommunicera och förklara och ta fysikaliska ställning Recept och instruktioner och hur de kan använda historiska begrepp och för värderingar i samband frågor som att utifrån i naturen rör etiska hälsa, och begrepp samhället Ord och begrepp för och och samtal modeller om naturbruk och ekologisk hållbarhet läsas och följas samt vanliga ord och analysera Teknikhur historisk kunskap ordnas, upplevelser av lek, hälsa, natur- och begrepp för bakning och matlagning skapas och används Svenska, utevistelser. sva använda teknikområdets begrepp och Kemi uttrycksformer formulera sig och kommunicera i tal och Dokumentation av enkla skrift undersökningar Musik med tabeller, bilder och enkla skriftliga analysera rapporter och samtala om musikens uttryck i Matematik Samhällskunskap Slöjd Bild olika sociala, kulturella och historiska använda uttrycka matematikens och uttrycksformer för att sammanhang samtala om, argumentera analysera värdera Ord och och olika begrepp och värdera ståndpunkter för redogöra arbetsprocesser att kunna i till exempel läsa, för och aktuella samhällsfrågor resultat skriva med och hjälp och samtala av argumentera slöjdspecifika om bilders utifrån utformning begrepp fakta, frågeställningar, värderingar och beräkningar och olika budskap. perspektiv och slutsatser (Skolverket 2011, från föreläsning kursplanekonferens) Ämnesdidaktiken har inspireras av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket innebär ett fokus på att utveckla elevens genrekompetens, läsförståelse, textproduktion. kommunikativa och kognitiva kompetenser och begreppsförståelse. Lennart Rådbrink & Wern Palmius 6

1 2 God ordavkodning HÖG Svår ordavkodning God förståelse God förståelse Svag ordavkodning Svag förståelse LÅG God ordavkodning Svag förståelse 3 4 Skolverket 2016 Barbro Westlund, Att läsa och förstå, sidan 36 Språklig stöttning Hellre än att sätta ett tak för vad eleverna förväntas kunna läsa kan läraren istället bygga en bro till texten. Läsaktiviteterna kan indelas i tre typer: de som äger rum före, under och efter läsningen. (Gibbons 2015, Lyft språket, lyft lärandet, sid 126) Stegvis och med stöttning från läraren går eleverna mellan vardagsspråket och skolspråket i sin lärandeprocess. (Skolverket 2011,Greppa språket sid 41) Olika verktyg för lärandet Språklig stöttning Språkliga strategier för att minnas bilder, symboler, rim och ramsor, tankekartor osv. Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen Mallar för tal och skrift (Hajer & Meestringa 2014, Språkinriktad undervisning) Lennart Rådbrink & Wern Palmius 7

Att öppna byrålådan Greppa begreppen Många elever kan mycket mer än de får fram. Får man stöd av begreppen ökar det möjligheterna att visa sina kunskaper. Begreppskorten tränar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne, språk, logiskt och kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning. (Helene Fägerblad) Lärande med och av varandra kondens تكاثف Metakognition Begreppskedjor Logiskt tänkande Orsakskedjor Att arbeta språkutvecklande med begrepp om vattnets former och faser åk 4, Agneta Isaksson 2016 https://www.youtube.com/watch?v=djxwxlgcldq 2.00-3.50 Kvalitet på resonemang bedöms i de flesta ämnen Modell för att visa spännvidd mellan E och A Bedömningsaspekter : bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering, konkretisering, slutsatser Betyg E-nivå Undervisning Betyg A-nivå Magert innehåll Bredd Utförligt innehåll Korta resonemangskedjor Djup Långa resonemangskedjor Vardagsord Begreppsanvändning Ämnesord Ur ett perspektiv Problematisering Ur olika perspektiv Exemplifierar inte Konkretisering Relevanta exempel Ej underbyggt med fakta och logik Slutsatser Underbyggt med fakta och logik Skolverket: Vad innebär "välutvecklat"? https://www.youtube.com/watch?v=vmmo4odpuwc Karlstads Universitet: Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang https://www.youtube.com/watch?v=dfkvpauvu_s Lennart Rådbrink & Wern Palmius 8

Tillgänglig lärmiljö Särskilt stöd Extra anpassningar Tillgänglig lärmiljö Ledning och stimulans Speciallärarrollen och specialpedagogens roll? Vilka elever behöver stöd och anpassad undervisning? Vilka lärare behöver stöd för att anpassa sin undervisning? Vem skall arbeta med anpassning och stöd till eleven och hur? När är det dags för extra anpassningar? Om ledning och stimulans inte räcker Om situationen visar att eleven är i behov av extra anpassningar. Diskussionen om anpassningarna kan göras i samarbete med exempelvis specialpedagog. Lennart Rådbrink & Wern Palmius 9

Men vad är en extra anpassning? En insats av mindre ingripande karaktär, som vanligtvis kan ges inom ramen för ordinarie undervisning av lärare eller övrig skolpersonal. Den sätts in skyndsamt när behov har upptäckts och behöver inte generera ett åtgärdsprogram, men väl dokumenteras, noga utvärderas och omformas vid behov. Den är individuell och beror på hur långt skolan i övrigt har kommit i sitt tillgänglighetsarbete. Extra anpassningar är kopplat till undervisningen och bedömningen och vad är särskilt stöd? Det särskilda stödet innebär att man går vidare och anpassar undervisningen ytterligare efter elevens behov och förutsättningar. Särskilt stöd är insatser som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal i den ordinarie undervisningen. Begreppet särskilt stöd är något man kommer fram till efter en utredning. Det krävs ingen diagnos för att en elev ska ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Det särskilda stödet dokumenteras i åtgärdsprogram. Lärarens metakognitiva samtal eleven Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. Läraren behöver få veta vad och hur eleven förstått och tänker. Undervisningen måste bedrivas på gränsen mellan kan och kan inte där man kan tillsammans med någon (Partanen 2008 Från Vygotskij till lärande samtal) Lennart Rådbrink & Wern Palmius 10

Elevens segerlista För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Oscar Mathisen. Fotograf: L. Szacinski 1914 Är det fusk med anpassningar och stöd i bedömningen? I provsituationer är ofta frågan upp om det inte är fusk med bildstöd, teckenstöd och digitala lärverktyg. För när det är prov så ska ju eleven visa vad hen kan. Vilket utan stöd, i många fall, inte blir så mycket och i värsta fall kanske eleven inte ens kan delta. Istället väljer man att säga att eleven inte nått kunskapskraven och vill PYS:a Att låta eleverna använda sina verktyg som en naturlig del i både undervisning och i bedömning kan inte ses som ett sätt att undgå skollagen utan ger fler elever möjlighet att bli delaktiga i utbildningen och nå kunskapskraven. SPSM Blogg Wern Palmius 16 november 2017 https://www.spsm.s e/om-oss/spsmbloggar/ Proven är inte allt Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper (Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid 21) Ett nationellt prov väger tungt men det kan aldrig vara det enda underlag som läraren motiverar ett betyg utifrån. (Skolverket: Hur sätter lärare betyg?) https://www.youtube.com/watch?v=bo5vctyz0na Palmius - Lärarstudenter - 2018 Lennart Rådbrink & Wern Palmius 11

Nationella proven hur förhåller de sig till betygen? Det finns ingen fastställd relation mellan provbetyg och betyg. Om man enbart utgår ifrån nationella prov när man sätter betyg kan det innebära att betygsättningen inte grundat med hänsyn till all tillgänglig information. Två anledningar: Delproven utförs vid ett tillfälle, vilket gör att provresultaten kan påverkas av tillfälligheter, missuppfattat uppgiften, svårt att koncentrera sig, Provet prövar inte alla delar i ämnet, kursen, eller kunskapskraven Skolverket: Hur ska provbetyget förhålla sig till betyget? https://www.youtube.com/watch?v=qxpd8unb15o Anpassningar av prov PYS-paragrafen Grundskolan undantagsbestämmelsen 10 kap, 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav Lennart Rådbrink & Wern Palmius 12

Särskild hänsyn till barnens bästa 1 kap. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnets bästa? Att man inger hopp och självförtroende Att man samtalar med barnet Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man låter barnet att redovisa sina kunskaper på ett sätt som gynnar henom Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra Lennart Rådbrink & Wern Palmius 13