Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius - Ågrenska november

2 Stödet i skolan och stödet till skolan Hur kan skolans pedagogik stötta eleven och skapa möjligheter? Vad säger den nya skollagen och läroplanen om stöd? Hur bedömer skolan elevens kunskaper? Vilket stöd kan skolan få? Wern Palmius - Ågrenska november

3 Rätten att få lyckas i skolan Framgång föder framgång Wern Palmius - Ågrenska november

4 MÖJLIGHETER ELLER SVÅRIGHETER Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om han passar i klassrummet. Fråga hur han passar i klassrummet. Wern Palmius - Ågrenska november

5 Erfarenheten ger konsekvenser Man har varit med om en oerhörd händelse. Ingen jämnårig (och i värsta fall ingen vuxen) förstår vad man har varit med om. Man har förlorat sin tidigare identitet. Man minns när man orkade och kunde. Man har svårt att själv acceptera sin nuvarande identitet och sina nuvarande svårigheter. Wern Palmius - Ågrenska november

6 För stort jagfokus ensam är inte stark Jag kommer aldrig hinna med allt det där! Ingen förstår hur jag har det. Alla verkar förstå men inte jag! Jag tycker att allt verkar svårt! Vågar jag pröva? Jag är så trött. Hur ska jag klara det här? Kommer jag förstå idag? Förut hade jag alltid kunnat! Wern Palmius - Ågrenska november

7 Förutsättningar Undervisning i ämnet ska ge eleven förutsättningar att utveckla Läroplan 2011 gymnasieskolan Elevens inneboende förutsättning. De man har och har haft. Elevens förutsättningar varierar De förutsättningar vi hjälper eleven att utveckla och återutveckla Omgivningens förmåga att skapa förutsättningar för tillgänglighet, lärande, utveckling och rehabilitering. Omgivningens kompetens att bedöma elevens kunskaper Wern Palmius - Ågrenska november

8 Vad är en coach eller förtroendevuxen? Kontaktperson mellan hem och skola. Elevens ständiga talesperson/advokat. Den som påminner kollegor om behov av planering. Viktig i elevhälsoteamet Rollen sanktionerad av rektor som också ger resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag) Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier. Hjälp med självinsikt/kartläggning, hitta målen Wern Palmius - Ågrenska november

9 Barnkonsekvensanalys Särskild hänsyn till barnets bästa Skollagen 1 kap. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Wern Palmius - Ågrenska november

10 Tillgänglighetsplan Hur ska skolan anpassas för att eleven ska kunna genomföra och lyckas med sin utbildning? Skolan behöver göra en noggrann skriftlig plan tillsammans med föräldrar och elev om hur man ska göra skoldagen möjlig. Hur den ska anpassas. Hur hanteras trötthet / uttröttbarhet? Hur hanteras perioder av okoncentration / sömn? Hur hanteras behov av vila? Hur reduceras / mängden arbetsuppgifter? Hur hanteras hög frånvaro? Hur hanteras infektionskänslighet? Osv.. Palmius & Thole

11 Tillgänglighetsplan Vem vinner på en tillgänglighetsplan Rektor - kvalitetssäkring av undervisningen Lärarna - trygga med anpassningarna Undervisningen - planering och ev. åtgärdsprogram handlar om kunskaper Eleven - man kan, vill och orkar vara med Föräldrarna - får vara föräldrar Kamraterna - en kompis som är med Planen om anpassningarna är en överenskommelse med skolan och kräver en pågående dialog. Att inte anpassa är en fråga om diskriminering. Wern Palmius - Ågrenska november

12 Vad ska orken och tiden räcka till? Anpassade studier - Förlängd studietid och provtid Anpassning av arbetssätt och redovisningssätt Möjlighet till paus innan kraften tar slut Kvalitet kvantitet i arbetet? Redan nådda mål? Skriv- & läshjälp assistans, andra elevers anteckningar Träna att använda ljudböcker Social samvaro och fritid Att komma ikapp? Hemuppgifter? Vanlighetsprincipen? Wern Palmius - Ågrenska november

13 Hur ska man kunna minnas allt? Minnespärm, dagbok, arbetsscheman Mobiltelefon, I-pad Information till omgivningen Strukturerad inlärning i små steg Försök använda annan minnesfunktion Hitta och träna associationer Sätt på banan repetera Hur permanenta är våra kunskaper? Wern Palmius - Ågrenska november

14 Arbeta utifrån förutsägbarhet Hjälp att strukturera sin arbetsdag och sitt arbete. Fasta och förutsägbara rutiner Uppgifter i anpassad omfattning Enskild instruktion / tavlans text på eget papper (Smartboard, uppgifter på mail, I-Pad etc.) Tillgång till arbetsschema, checklistor etc Hjälp att genom frågor sätta eleven på banan Vad kostar koncentrationen? Varför uteblir den ibland? Wern Palmius - Ågrenska november

15 Hur beskrivs stödet till eleven i styrdokumenten för skolan? Wern Palmius - Ågrenska november

16 Skollagen 1 kap 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Gymnasieförordningen 13 kap 28 För en elev som har behov av extra stöd i skolarbetet ska stödundervisning anordnas Wern Palmius - Ågrenska november

17 Läroplan för gymnasiet sid 6 En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt* eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elev ernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Därför inte heller bedömningen.* Wern Palmius - Ågrenska november

18 Läroplanen för gymnasiet sid 10 Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Wern Palmius - Ågrenska november

19 Individuell studieplan En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om: vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort, huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat program, vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut, huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort, elevens studier i grundskolans ämnen, och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionsprogram. (Skolverket 2012, Den individuella studieplanen i gymnasieskolan, sid 4) Wern Palmius - Ågrenska november

20 Stöd för kunskapsutveckling För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat, vad eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven samt hur undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla detta. (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Wern Palmius - Ågrenska november

21 Rätt till särskilt stöd Anmälnings- och utredningsskyldighet Anmälnings- och utredningsskyldighet 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen sid 12) Wern Palmius - Ågrenska november

22 Rätt till särskilt stöd Åtgärdsprogrammet en pedagogisk planering Målen skall beskrivas som: vad är det som eleven ska kunna, förstå och göra hur ska eleven visa sin kunskap Åtgärderna ska visa: de förutsättningar som undervisningen bör ge eleven för att nå målen hur tillgängligheten ska tillgodoses vilka förutsättningar behöver skapas för att eleven ska kunna visa sin kunskap så att den kan bedömas Utvärderingen ska visa: om undervisningen har skapat förutsättningar för eleven att nå de satta målen Intervallen ska vara täta Wern Palmius - Ågrenska november

23 Stödet ska inte upphöra vid E Skollagen 3 kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Wern Palmius - Ågrenska november

24 Kunskapskrav för Svenska 1 Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet Wern Palmius - Ågrenska november

25 Kunskapskrav för Svenska 1 Wern Palmius - Ågrenska november

26 Läroplan gymnasiet sid 15 Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen*, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. *t.ex. vilka kunskaper fanns före insjuknandet Wern Palmius - Ågrenska november

27 Geografi 1 E-krav, gymnasieskolan Eleven redogör översiktligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven översiktligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör översiktligt för enkla samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Jordbruksstödets konsekvens. 12/9 Kartprojektioner 15/9 Syrien 21/10 Israel-Palestina 5/11 Wern Palmius - Ågrenska november

28 Gymnasieförordningen 9 kap. 1 Stödåtgärder - Rätt att gå om en kurs Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om det en gång. Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret. Wern Palmius - Ågrenska november

29 Gymnasieförordningen Reducerat program 9 kap. 6 En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. Förlängd undervisning 9 kap. 7 Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Wern Palmius - Ågrenska november

30 Gymnasieförordningen 8 kap. 24 En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F. Wern Palmius - Ågrenska november

31 Gymnasieförordningen 9 kap. 7 Förlängd undervisning Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Wern Palmius - Ågrenska november

32 Skollagen 15 kap Undantagsregel (PYS) Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Wern Palmius - Ågrenska november

33 Hur får skolan stöd i sitt arbete? Kommunens resursteam Kommunens skoldatatek Habiliteringen (i vissa fall) Sjukhuset och sjukhusskolan Specialpedagogiska skolmyndigheten Wern Palmius - Ågrenska november

34 Hur får förskolan/skolan stöd i sitt arbete? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor. Övergripande uppdrag: Alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier. rådgivning till skolan fortbildning utredning av t.ex. synproblematik SPSM:s stöd till skolan är kostnadsfritt SPSM samarbetar gärna med Narkolepsiföreningen Wern Palmius - Ågrenska november

35 Wern Palmius - Ågrenska november

36 Anpassningar vid nationella prov Alla elever ska, så långt det är möjligt, få genomföra proven och känna sig delaktiga. Elever med funktionsnedsättningar (i undantagsbestämmelsens mening) har rätt till anpassningar. Anpassningen ska göras så att provet eller delprovet fortfarande prövar de mål som avses bli prövade (Skolverket 2010, föreläsning av Peter Fagerlund) Wern Palmius - Ågrenska november

37 Anpassningar vid nationella prov Förlängd provtid Uppdelning av provet på flera tillfällen Möjlighet att skriva svaren på dator och eventuellt bearbeta den egna texten med hjälp av talsyntes Möjlighet att få vissa instruktioner och uppgifter upplästa Få svara muntligt Förstorad text Kopior på färgat papper Punktskrift Teckenspråkstolkning Hörhjälpmedel eller andra kompensatoriska hjälpmedel som eleven behärskar (Föreläsning av Peter Fagerlund, Skolverket, 2010) Wern Palmius - Ågrenska november

38 Efter gymnasiet? Gott om tid med studie och yrkesvägsledaren under gymnasietiden. Planera högskola i god tid. Wern Palmius - Ågrenska november

39 Antagning till universitet och högskola Olika universitet arbetar lite olika Göteborgs universitet fri kvot Skicka in ansökan som vanligt. Skicka ett brev till studentavdelningen. Åberopa i det brevet Funktionsnedsättning/sjukdom Skicka med läkarintyg Ska detta fungera får inte eleven vara för långt från ordinarie intagningspoäng. Wern Palmius - Ågrenska november

40 Stödet på högskolan Samordnare på högskolor och universitet Det finns särskilda samordnare av pedagogiskt stöd på alla universitet och högskolor. Deras uppgift är att samordna pedagogiskt stöd som ska undanröja hinder och göra studiesituationen tillgänglig för studenter med funktionsnedsättning. Kontaktuppgifter och mer information finns på: Wern Palmius - Ågrenska november

41 Stödet på högskolan Starta planeringen för sina studier i god tid eftersom vissa former av stöd kräver förberedelser. Det kan till exempel ta tid att få studielitteratur som e-bok eller att hitta en lämplig handledare. En studieplan och individuellt stöd måste utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Samtal om studiesituationen kan behövas både före och under studietiden eftersom förutsättningarna kan förändras. (SPSM, 2012, Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning) Wern Palmius - Ågrenska november

42 Stödet på högskolan Stödinsatser för att öka den pedagogiska tillgängligheten Hjälp med studieteknik och organisering Lärarinsatser: extra handledning eller enskild undervisning Stödperson eller mentor Teknisk utrustning Tillgängliga läromedel Kognitivt stöd Anteckningsstöd Alternativa prov- och tentamensförhållanden Möjlighet till vila och förlängd studietid (även med studiestöd) (SPSM, 2012, Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning) Wern Palmius - Ågrenska november

43 Anpassningar i samhället En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten. Källa: Regeringens proposition 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, sidan 16. Wern Palmius - Ågrenska november