Hälso-och sjukvårdsnämnden Lars Blixt Verksamhetscontroller 040-675 36 38 Lars.Blixt@skane.se Dn YTTRANDE oat.. 2018-01-31 1700188 l:'iå{s;0f.i SKÅ.NE Revlsiorlen w"p!.1%. 1..h SKANE (7) Granskning av Nytqandegrad av dyrbar utrustning (rapport nr12-2017) Revisorema har översänt granskningsrapport nr 12 2017. Granskning av nyhjandegrad dyrbar utrustning. Det övergripande syftet med granskningen har varit att ge revisorerna ett underlag for att bedöma om s användande av dyrbar medicinsk teknisk utrustning hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt som förväntas och är önskvärt utifrån medborgares och patienters behov. Hälso- och qukvårdsnämnden vill frambra följande: har påbörjat ett mycket omfattande investeringsprogram och kommer under kommande år succesivt öka investeringsvolymema från nivåer mellan 1-2 miljarder kronor per år till nivåer mellan 5-6 miljarder kronor per år. Den huvudsakliga drivkraften i denna kraftiga volymökning är genomförandet av om- och nybyggnationer på gukhusområdena i Helsingborg, Ängelholm, Malmö och Lund, (NSX). Större delen av dessa investeringar kommer att vara bygginvesteringar men det kommer också att finnas behov av mycket omfattande utrustningsinvesteringar. För nya qukhusområdet i Malmö är den beräknade bygginvesteringen 12,2 miljarder kronor och motsvarande utmstningsinvestering bedöms i nuläget till 2,2 miljarder kronor. För nya qukhusområdet i Helsingborg är motsvarande proportion, 6,1 miljarder kronor i bygginvesteringar och 900 miljoner kronor i utrustningsinvesteringar. Beräkningama av utrustningsinvesteringama är osäkra till stor del beroende på vilken verksamhetsmix som kommer att Hinna i de nya lokalema och hur mycket befintlig utrustning som kan återanvändas. Utrustningen till de nya lokalerna delas upp i tre huvudkategorier: http://pactdia.reg.skane.se/arbetsdokument/17001 88 Postadress: 291 89 Kristianstad HSN.Yttrande.docx Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-30930 00 Fax: 044-30932 98 Internet: www.skane.se Organisationsnummer: 23 21 00-0255
n,t.. 2018-01-31 2 (7) e Fastighetsrelaterad utrustning e Medicinteknisk utrustning e Ovrig utrustning som exempelvis möbler Den aktuella granskningsrapporten fokuserar på kategorin dyrbar utrustning, över 5 miljoner kronor, och bedömningen är att en relativt liten del av investeringama i NSX-projekten hamnar inom denna kategori. Som framgår av granskningsrapporten finns huvuddelen av den dyrbara utrustningen inom verksamhetema bild- och funktionsmedicin samt laboratoriemedicin, strålbehandling och vissa delar av operationsverksamheten. Dessa områden berörs bara delvis av de stora utvecklingsprojekten. l granskningsrapporten anges att den beräknade investeringsvolymen de nämlaste åren i dyrbar utrustning är 7-800 Mkr/år. Baserat på della investeringsvolym görs i rapporten bedömningen att utnyhjandet av befintlig utrustning är strategiskt viktigt för Hlnansiellt. Hälso- och qukvårdsnämndens bedömning är att kommande investeringar i dyrbara utrustningar kommer att bli betydligt lägre än granskningsrapportens beräkningar. De senaste tio åren har investeringama i utrustning över 5 Mkr legat inom intervallet 54-239 miljoner kronor/år med ett genomsnitt på 140 Mkr/år. Nivån ett givet år är starkt kopplad till åldersutbyten i befintlig maskinpark. Troligt är därför att investeringsnivåema för dyrbara utrustningar kommer att ligga kvar inom sanmla intervall de kommande 10 åren. Detta innebär att investeringarna i dyrbar utrustning är en relativt liten del av s totala investeringar, en andel som kommer att minska i beaktande av den övriga ökning som påbörjats. Med detta sagt är hälso- och qukvårdsnämndens bedömning att det även fortsatt är av stort intresse att utnytljandegraden för de utrustningar som köper in blir så hög som möjligt. l granskningsrapporten beskrivs att det Hinns en omfattande dokumentation kopplat till prioriteringsprocessen. l rapporten föreslås ändå att ytterligare dokumentation och stödsystem Rör analys bör tillföras Rör att belysa effekter av utrustningens nyhjande. En del av de efterfrågade samjnanfattningama och analysverktygen fimls redan idag och används som ett centralt hjälpmedel i prioriteringsprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser därför att ytterligare administrativa rutiner inte bör införas annat än då tydliga analyser visat att den potentiella nyttan uppväger kostnaden för ett inf'firande. Av granskningsrapporten framgår att den sammanfattande bedömningen är
o;t.. 2018-01-31 3 (7) att s användande av dyrbar medicinte](msk utrustning till stora delar sker på ett ändamålsenlig och effektiv sätt, vissa utvecklingsmöjligheter bedöms dock finnas. Granskningen har bland annat identifierat sex förbättringsområden som de vill ha hälsa- och qukvårdsnämndens bedömning av: l 2 3 4 5 6 Större transparens i beredningen av investeringsärenden som sker på regional nivå och att investeringsbeslut utgår från en samlad utvecklingsstrategi Rör den skånska hälso- och gukvården Sjukvårdsnämndernas roll vad gäller äskandc om investeringsmedel Rör utrustning som överstiger äem miljoner kronor bör förtydligas. Samverkan mellan gukvårdshörvaltningama kring dyrbar utrustning. Insatser fbr en mer adekvat bemanning av dyrbar utrustning och tillhörande patientprocesser. Patient och eller patientföreträdares delaktighet i utvecklingsprocesser inrörinvesteringsbeslut. Åtgärder Rör att minska antalet onödiga remisser och att öka kvaliteten på inkommande remisser. Större transparens i beredningen av investeringsärenden som sker på regional nivå och att investeringsbeslut utgår från en samlad utvecklingsstrategi för den skånska hälso- och sjukvården. s investeringsprocess, senast fastställd i oktober 20 16, beskriver hur beslut om investeringar fattas. En årliga process fastställer vilka dyrbara investeringar som skall genomforas ett givet år. Processen bygger på dialog mellan lokal och regional nivå både i politiken och i Uänstemannaorganisationen och syftar till att tidigt klargöra Rör alla inblandade parter vilka objekt som är prioriterade inför kommande år. Hjälpverktyg Rör Rörvaltningama i prioriteringsprocessen består av standardiserade blanketter och dokumentation som samlas i det regiongemensamma systemet PRAO. Detta är tillgängligt Rör samtliga förvaltningar inom hälso- och gukvården och ligger till grund för förvaltningamas förslag om prioritering till sina respektive nämnder. Det inkomna prioriterade materialet från lokal nivå granskas på regional nivå av den regionala utrustningsgruppen PROSAMT och en preliminär lista upprättas över prioriterade objekt inom de ramar som Htm)s tillgängliga. Skriftliga frågor rörande oklarheter och oprioriterade objekt tillställs därefter verksatnhetema och efter retur av svar hålls dialogmöten där den preliminära prioriteringen och kvarstående frågeställningar tydliggörs. Utmstningsgruppen lämnat förslag till en styrgrupprör investeringar inom hälso- och gukvården som tar fram ett samlat förslag till investeringar inom hälso- och gukvården. l denna finns representation från samtliga förvaltningar.
o,t.. 2018-01-31 4 (7) Den politiska processen bygger på att respektive nämnd gör en prioritering inom sitt område givet ekonomiska förutsättningar och uppdrag. På regional nivå görs sen en övergripande prioritering som presenteras i planeringsdirektivet. Nämnderna har sen mqlighet att yttra sig över denna prioritering. Denna process beskrivs i granskningsrapporten. Hälso- och qukvårdsnämndens bedömning är att investeringsprocessen ger samtliga inblandade en god påverkansmöjlighet och tydliga förklaringar varför vissa objekt blivit prioriterade och varför andra inte blivit prioriterade. l granskningsrapporten framhålls i flera avsnitt att det Hinns ett behov av ytterligare information och transparens i processen men utan att vidare gå in på vilka delar som behöver utvecklas. Det hade varit värdefullt om detta i granskningsrapporten hade konkretiserats bättre. Inför nästkommande budgetperiod kommer den regionala prioriteringsgruppen PROSAMT att utökas med adjungerade medlenmlar från förvaltningarna Rör att ytterligare säkerställa transparensen och ett fått flöde av infomtation. När det gäller behov av samlad utvecklingsstrategi för den skånska hälsooch gukvården har detta konstaterats i tidigare granskning av investeringar i framtidens gukhus(rapport 6 -- 201 6). 1 regionstyrelsens svar klargörs ansvaret inom den politiska organisationen. När det gäller tjänstemannaorganisationen har frågan särskilt uppmärksammats i den översyn av stymingen av hälso- och gukvården som genomfördes våren 2017 och har legat till grund för hälso- och gukvårdsledningens nya organisation. Sjukvårdsnämndernas roll vad gäller äskande om investeringsmedel för utrustning som överstiger fem miljoner kronor bör förtydligas. Ett av huvudsyftena med den reviderade investeringsprocess som fastställdes av regionstyrelsen hösten 2016 var att tydliggöra gukvårdsnämndernas roll i beredningen av investeringar. Nämndeinas roll innebär att: e e Ta ställning till och prioritera objekt inom det egna ansvarsområdet givet ekonomiska ramar och uppdrag. Detta beslut startar den regionala politiska processen. Yttra sig över det förslag till prioritering av investeringar som presenteras i det av regionstyrelsen fastställda planeringsdirektivet Budgetprocessen Rör budget 201 8 har varit det första år som den nya processen har tillämpats och det har under året blivit tydligt att infomlation om nyhetema i processen inte har nått fram överallt. Nämnder har avstått från att såväl göra en första prioritering av objekt som att yttra sig över det
n,t.. 2018-01-31 5 (7) förslag som films i planeringsdirektivet. Nämndema har hanterat uppdraget olika. En del har agerat utifrån den reviderade investeringsprocessen och andra inte. Hälso- och gukvårdsnämndens bedömning är att grundinformationen har funnits tillgänglig och att de avsteg som gjort har orsakats av inkömingsproblematik. Slutsatsen är au instruktionerna och dialogen kring processen behöver utvecklas inför det kommande år. Samverkan mellan sjukvårdsförvaltningarna kring dyrbar utrustning. Hälso- och gukvårdsnämnden delar uppfattningen att det finns en potential i en ökad samverkan mellan förvaltningama. Det är dock svårt att bedöma hur stor denna potential är och det fimis egentligen inget i granskningsrapporten, undantaget frågan om operationsrobotar, som visar att det finns stora regionala skillnader i grad av utnyttjande av utrustning eller stående outnyhjad kapacitet. Rapporten tar på annan plats upp att det största hindret mot ökad utnyujandegrad är den brist på specialutbildad personal som finns inom flera av de granskade områdena. Granskningsrapporten tar upp att det inte har tagits något slutgiltigt beslut i frågan gällande införskafeandet av operationsrobot till Centralqukhuset i Kristianstad. Nämndens uppfattning är att det har tagits ett inriktningsbeslut i denna fråga nämligen att det ska införskaffas en operationsrobot när upplärd personal finns. Vi hänvisar till regionstyrelsens beslut 20 1 7-04-06, dnr 1604612. l granskningsrapporten lyfts potentialen i ökad samordning av dokumentation, rutiner och gemensam köhantering. Det har under de senaste åren genomförts försök med införande av en gemensam kölista inom bild- och funktionsområdet med avsikt att erbjuda patienter som varit villiga att resa till annan bild- och funktionsavdelning med ledig kapacitet en kortare väntetid. Då möjlighetema till kortare väntetid vid de olika avdelningama i Skåne har varit små har denna möjlighet inte utnyttjats i någon större utsträckning och modellen har avvecklats. l slutet av november har en ny remissanvisning tagits i bruk där remisser kan flyttas till den avdelning som ligger närmast patientens bostadsort. Detta kommer inte heller lösa den generella kösituationen men bedömningen är ändå att det skall möjliggöra att snabbare utnytda ledig kapacitet som tillfälligt uppstår. Under de senaste åren har en samlad plan för utbyggnad av PET-CT kapacitet tagits fram i. Den senaste versionen av planen har tagits fram av en grupp där de olika nörvaltningama medverkat. Den regionala gruppen för prioritering av utrustningsinvesteringar ska i enlighet med sitt reviderade uppdrag arbeta på både kort och lång sikt. Avsikten är att med PET-CT planen som mall och i samverkan med förvaltningama ta fram långsiktiga planer för även annan dyrbar utrustningar. Insatser för en mer adekvat bemanning av dyrbar utrustning och tillhörande patientprocesser.
o;t.. 2018-01-31 6 (7) l grallskningen lyfts fram att det största hindret mot ökad utnyhjandegrad är den brist på specialutbildad personal som Htnns inom flera av de granskade områdena. Som tidigare nämnts delar hälso- och qukvårdsnämnden den bedömningen. l rapportens avsnitt med fördjupning avseende utvalda objekt framgår i delen om bild- och funktion, att åör flertalet utrustningskategorier har det under åren 2009-201 6 skett dels en ökad produktion och dels en ökad produktion/utmstning. Det senare beror dels på översyn av processer och teknikutveckling som möjliggjort fler undersökningar/timme och dels på grund av utökade drifttider på kvällar och helger. l den utbyggnad av PET-CT kapacitet som beskrivs i rapporten är en förutsättning att utrustningama används mer än på kontorstid. Utbyggnaden innebär också en teknikspridning då gukhusen i Kristianstad och Helsingborg kommer ha egna utrustningar. Här sker en samverkan mellan de enheter som skall bygga upp kompetens och SUS som idag är den enda förvaltningen med tillgång till tekniken. För att bygga ut kapacitet Römtsätts att de cyklotroner i Lund som försörjer PET-CT verksamheten med isotoper startar sin produktion tidigare på morgonen och har flera produktionstillcällen per dag än i dag. l den kortsiktiga personalrörsödning har respektive förvaltning ett ansvar givet de personalpolitiska strategier som beslutas av personalnämnden utifrån regionfullmäktiges fastställda mål När det gäller långsiktig personal- och kompetensförsörjning har revisionen nyligen genomfört en granskning avseende detta och hälso- och gukvårdsnämnden vill i övrigt här hänvisa till regionstyrelsens svar avseende denna granskning: regionstyrelsen 201 7-10-05 $ 21 7. Patient och eller patientforeträdares delaktighet i utvecklingsprocessen införinvesteringsbeslut. Frågan om patient eller patientröreträdares delaktighet inför investeringsbeslut lyra i granskningsrapporten upp i anslutning till ett resonemang om operationsrobotar. PatientRöreningarnas åsikt är att de bör skapas ett samlat centrum i Skåne och inte att robottekniken skall spridas på flera qukhus. Detta synsätt är kongruent med hälso- och qukvårdsnämnden mening som också nyligen brakat en slutrapport om införandet av ett centrum Rör prostatacancer. Rapporten togs fram under ledning av s chefläkare och med en arbetsgrupp som inkluderade dels Röicträdare från respektive utförande förvaltning och dels företrädare för flera patientnöreningar. Utgångspunkten har varit en struktur Rör hela prostatacancerprocessen med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade vårdetiska prioriteringsprincipema. Rangordningen är att människovärdesprincipen har företräde före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur har företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen. l arbetet med rapporten har patientröreningarna spelatjust den roll som revisionens granskning efterlyste.
o;t.. 2018-01-31 7 (7) Åtgärder för att minska antalet onödiga remisser och att öka kvaliteten på inkommande remisser. Hälsa- och qukvårdsnämndcn delar granskningsrapportens uppfattning att onödiga remisser är ett område där ytterligare insatser behöver göras. inom bild- och funktionsmedicin kommer det som en följd av ny strålskyddslag från och med nästa år att finnas krav på beslutsstöd Rör undersökningar mcd joniserande strålning. Ett sådant beslutsstöd kan öka kvaliteten på remisserna och i förlängningen på populationsnivå minska expositionen nörjoniserad strålning. Under hösten 2017 kom nya intima riktlinjer Rör remisser som innebär att bild- och funktionsmedicin gcs mandat att ändra en remiss till vad dc bedömer som den mest optimala tmdersökningsmetod Hör den medicinska frågeställningen. Parallellt med detta arbete pågår utvecklingen av lokala vårdprogram för att minska antalet remisser som uppfattas som onödiga. Ett sådant exempel är bildundersökning av smärta i ländrygg där ett arbete med primärvården lett liam till ett gemensamt vårdprogram. Aven arbetet med införande av standardiserade vårdaörlopp innebär en ökad tydlighet i detta avseende. Alma-Lena Hogerud Ordförande f. hälso- och gukvårdsdirektör