Pågående metodutveckling för tolkning av film

Relevanta dokument
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Utvärdering av metoder för tolkning av undervattensfilmer

Provtagning med dykmetod och videometod en jämförelse Pilotstudie inför ett nytt miljöövervakningsprogram för vegetationsklädda bottnar i Västerhavet

Utvärdering av videoteknik som visuell undervattensmetod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv


UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Gotland nytt område i övervakningen

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Kartering av habitat med undervattensvideo

Pilotstudie av visuella metoder i Blekinge län. Genomförd i Blekinge skärgård, september 2013

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

Pilotstudie av visuella metoder i Västernorrlands län. Genomförd i augusti 2013

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Index för ängs- och betesmarker

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Introduktion till statistik för statsvetare

Pilotstudie av visuella metoder i Uppsala län. Genomförd i Gräsö östra skärgård augusti 2013

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

Föreläsning 7. Statistikens grunder.

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

P650 - Takscreen. Installationsguide EN

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Dataanalys kopplat till undersökningar

Intro utvärdering

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Kartering av marina arter och naturvärden

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Täckningsgrad av ålgräs

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Högskoleprovet Kvantitativ del

Aborter i Sverige 2001 januari december

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

Urval. Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval) Fördelar med slumpmässiga urval

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

Kävlingeåns vattenråd

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Högskoleprovet Kvantitativ del

fjord och Styrsö-Vrångö

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Naturvårdsverkets författningssamling

Visualisering med Rhino/Vray/Photoshop av modell som skapats i Revit. AADA15 Revit Workshop 2017 LTH Ludvig Hofsten

Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap )

SKOGSPRISER HALVÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Övervakning av Sveriges våtmarker med satellit

Allt färre drömmer om tidig pension

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna?

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Bilaga 2 Kartering av biotiska ekosystemkomponenter Antonia Nyström Sandman, Hedvig Hogfors och Frida Fyhr

Transkript:

Pågående metodutveckling för tolkning av film Göran Sundblad 08-522 302 51 goran.sundblad@aquabiota.se 2013-09-23 Workshop, Järnavik, Blekinge

Innehåll 1. Pilotstudie Koster-Hvaler 2. Workshop Uddevalla 3. Optimering av videometoder Utvärdering av provtagningsyta Uppföljning Visuella Metoder reducera metodologisk osäkerhet 4. BALSAM test av nya koncept för integrerad miljöövervakning

Metodutveckling Kamerasystem Vinkel? Begränsningar? Sikt, vågor osv Lösliggande? Substrat? Taxonomi osv Osäkerhet & Repeterbarhet? Provtagningsyta (avst. botten)? Tolkningsstöd Vilda västern

1. Pilotstudie Koster-Hvaler Integrerad övervakning och kartering i Ytre Hvaler- Kosterhavet Metodstudie 10 platser 2 Videometoder + Dyk Pilotstudie 143 platser, real-case Sundblad G, Gundersen H, Gitmark JK, Isaeus M, Lindegarth M. 2013. Video or dive? Methods for integrated monitoring and mapping of marine habitats in the Hvaler-Koster area. AquaBiota Report 2013:04. http://www.aquabiota.se/publikationersveng/reports/index.html

Metodstudie: Jämförelse av alternativa videoanalyser Fri tolkning Styrd tolkning (10p10s): Dela filmen i tio lika långa delar. Inom varje del stoppas filmen (slumpmässigt) och 10 punkter läggs på skärmen. Alla observerade taxa noteras mellan stoppen kvalitativt, dvs finns/finns inte. Två personer Två gånger Styrd skattning Guidad (10:10) Fri skattning Mats Lindegarth

Metodstudie: Repeterbarhet Medel per person och repetition Repeterbarhet inom avläsare god för båda metoderna Repeterbarhet mellan avläsare bäst för styrd metod (röda)

Metodstudie: Repeterbarhet Precision över repetitioner (inom person), jämfört mellan metod och person Ena personen väldigt precis med Fri (B, blå) Skillnad mellan personer större med Fri än 10p10s -> Precisionen mindre personberoende med 10p10s än med Fri Styrd tolkning att föredra: Kvalitativ tolkning av diversitet för hela filmen Kvantitativ guidad skattning av täckningsgrader via 10 stopp á 10 punkter Ger stabilare precision och medelvärdesskattning Uppföljning Visuella Hur står sig 10p10s mot övriga metoder inom Visuella? Ostkusten?

Pilotstudie: Övervakning med video Bra rumslig beskrivning Begränsad taxonomisk upplösning Precisa skattningar av habitatbildande arter Framstår som direkt användbart för övervakning och kartering + hur många prover som behövs för en viss statistisk precision, och hur detta förändras med olika provtagningsdesign (stratifiering), + hur kartering och övervakning kan integreras + Kostnadsuppskattning

Pilotstudie: Övervakning med video Stratifiering efter substrat och djup reducerade ansträngningen som krävs för önskad precision Ca 100 stationer för en normalt accepterad precision och statistisk styrka, på grunda hårda bottnar (i denna studie) Number of samples 1000 100 10 1 Hard substrates: 0-15m depth, Encrusting >15m n_prec n_power medel 92.8 94.2 53.9 47.4 46.7 39.0 28.2 7.0 37.0 9.3 5.0 2.5 Figure 11. Number of samples stratified by substrate and depth that are needed for a normally accepted precision and power. The precision is defined as CI s that are within 20 % of the mean and a power with 80 % probability of detecting a deviation of 20 %. Stratification by depth is 0-15 meters depth, except for encrusting algae which are only shown for deeper stations (15-30 m).

Workshop Uddevalla, dec 2012 Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Urval slutsatser Videometoden kan ge information om ett större område. Det är dock viktigt att inse att kostnadseffektiva metoder inte ger den [taxonomiska] detaljnivå som man eventuellt vill ha. För utbredning och täckning av karaktäristiska habitatbildande arter kan kostnadseffektiva metoder som video vara att föredra, medan dykmetod kan krävas för säker identifiering av alla arter. Med dropvideo kan endast det översta lagret dokumenteras. Vinkeln på kameran när man filmar påverkar hur man kan göra tolkningar/bedömningar i fält resp. i lab. Problem orsakas bland annat av sedimentpålagring, hårda strömmar och lösliggande material. Vid filmning bör man standardisera hastighet och höjd ovan botten så långt som möjligt ev. även en standardiserad sträcka enligt flera utförare. Det behövs en strategi för hur man bedömer täckning vid filmning Anna Dimming och Mats Lindegarth, www.havmoterland.se, Rapportnummer 23

Optimering av videometoder Vad är lämplig provtagningsyta? Jämförelse av många korta vs färre långa transekter (samma totalyta) 3 län x 3 objekt x 2 habitat x 7 stationer á 20 m2 respektive 28 provytor á 5 m2 Västerbotten, Östergötland och Skåne utför filmning och tolkning Analyseras masp kostnadseffektivitet i förhållande till precision Redovisas innan årsskiftet

Optimering av videometoder Uppföljning Visuella Metoder Vilken tolkningsmetod är lämpligast att använda? Jämförelse av Visuella metoders Fri skattning och Styrda skattningar: 5s100p, 5s25r, som redan är gjorda, i förhållande till 10s10p, som fungerat bra i Koster, och rekommenderats av WS Uddevalla Filmerna från Visuella I återanalyseras av två personer, två gånger var, med 10p10s Begränsar oss till Västerbotten, Östergötland och Västra Götaland Skillnader mellan och inom personer kommer att jämföras, liksom precision i förhållande till kostnad. n tid (min) Även om dessa exempel inte ger någon entydig bild av skillnader mellan metoder enades gruppen om att kopplingen mellan osäkerhet och kostnader är en viktig komponent för framtida rekommendationer om metodval. Vidare antyder resultaten att den metod stickprovsmetod som användes i Hav Möter Lands Koster Hvaler studie (10 bilder x 10 punkter) är mer kostnadseffektiv än de bildmetoder metoder som användes inom Visuella metoder. (A. Johansson)

Optimering av videometoder Uppföljning Visuella Metoder Preliminära första resultat

Optimering av videometoder Uppföljning Visuella Metoder t transekt a avläsare b bilder n repetitioner variationen runt ett medelvärde inom ett område å ä Dyk, Video å ä Styrd tolkning Variansbidrag: För län, metoder och olika habitatbildande arter Modellera variation och osäkerhet hos skattat medelvärde beroende på ansträngning + kostnad -> beräkna Precision som en funktion av kostnad

BALSAM DG Env -> HELCOM 19 partners, 6 WP, 461,803 Oct 2013 March 2015 Enhance the capacity of the BSR EU member states to develop monitoring programmes by 2014

Sammanfattning Dropvideo: Kan ge precisa skattningar av habitatbildande arter Fångar relativa skillnader i diversitet (geografisk skillnad) Kostnadseffektivt alternativ för integrerad övervakning och kartering Standard & Manual behövs: Styrd skattning att föredra 10p10s har fungerat väl i Koster-Hvaler Står sig mot övriga metoder och på ostkusten? Pågående Provtagningsyta - pågående Praktiska aspekter Fältmetodik och utförande ( dunka, avstånd, begränsningar) Utrustning och teknik (system, kameravinkel, laser, ljus) Tolkningar (substrat, överlagring, storlek punkt) Harmonisering inom BSR

Tack!