Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
Utbildningsinspektion i Trelleborg SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kommunal vuxenutbildning, gymnasial Kommunal vuxenutbildning, grundläggande Antal studerande 495 heltidsstuderande, 654 individer 120 heltidsstuderande, 225 individer Svenskundervisning för invandrare (sfi) 136 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 34 Den kommunala vuxenutbildningen i Trelleborg utgör rektorsområde fem inom Utbildningsområde Söderslätt där de övriga fyra rektorsområdena organiserar gymnasieskolan. Lokalerna är integrerade med gymnasieskolans samt förlagd till Gråbrödersskolan. Ord- och matematikverkstaden har egna lokaler på Evas gränd och all vägledningsverksamhet för vuxna bedrivs i gemensamma lokaler på Kompetenshörnan. Utbildning bedrivs även på entreprenad av Folkuniversitetet i egna lokaler i Trelleborg. Uppdragsutbildningar ges till Migrationsverket av sfi och till Arbetsförmedlingen av ord- och matematikverkstaden. Verksamheten är organiserad i sammanlagt sex sektorer: ekonomi och samhällsvetenskap; naturvetenskap och matematik; svenska och språk; vård; särvux; sfi. Utbildning erbjuds på olika sätt: traditionella ämneskurser, sammanhållna yrkesutbildningar, lärcentrum med distansstudier, individuella studier med handledning, validering inom kurs med flexibel studietid, individuellt handledda studier i ord- och matematikverkstaden samt genom s.k. flexibelt lärande/kontinuerlig intagning vilket innebär att studerande kan påbörja kurser löpande efter överenskommelse med respektive lärare. Inom ramen för den gymnasiala vuxenutbildningen finns tre olika varianter av sammanhållna utbildningar: - Vårddokumentation - Omvårdnadsprogram med validering - Kurser ur Omvårdnadsprogrammet, tre terminer, heltid och deltid I särvux går 34 studerande, varav 15 i träningsskola, 5 i den grundläggande utbildningen och 14 i den gymnasiala utbildningen. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kommunala i Trelleborg har bestått av undervisningsråden Göran Arnman, Ingela Jonasson och Lotta Kårlind. Besök i Kommunala genomfördes den 14-17 och den 20 september 2004. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborg Dnr53-2004:1448 Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I vuxenutbildningen genomfördes formella intervjuer med rektor, samordnare, lärare, studerande, studie- och yrkesvägledare, kuratorer samt lärare vid Ordoch matematikverkstaden. Lektionsbesök i de olika skolformerna genomfördes. Under besöken genomfördes också intervjuer med ordföranden och vice ordföranden i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt med förvaltningsledningen för gymnasium och vuxenutbildning. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inom vuxenutbildningen i Trelleborg råder en positiv anda och de studerande uppger att de trivs och att de blir respektfullt bemötta såväl av andra studerande som av lärarna. Vid något enstaka tillfälle har dock hot förekommit, som verksamheten på ett framgångsrikt sätt kommit till rätta med. Det arbetssätt som används inom flexibelt lärande/kontinuerlig intagning har inneburit att de studerande där utvecklat ansvarstagande för sina studier och haft goda möjligheter att påverka sin egen studiesituation. För de studerande som valt en traditionell, sammanhållen utbildningsform är möjligheten till inflytande och delaktighet beroende av den enskilde undervisande läraren. Något systematiskt arbete inriktat på värdegrundsmålen har inte organiserats inom vuxenutbildningen. Studerande påpekar att gemensamt förhållningssätt hos lärarna saknas (se vidare under Arbetsmiljö och delaktighet). Fem representanter ur studerandekåren deltar två gånger per termin tillsammans med rektorn samt fyra personalrepresentanter vid den vuxenutbildnings- 3
Utbildningsinspektion i Trelleborg SKOLVERKET konferens, som fungerar som ett rådgivande organ för den kommunala vuxenutbildningen i Trelleborg. Innevarande termin har en ny styrelse bildats inom studerandekåren vilket kan förklara att de studerande ännu inte sett resultat av frågor som behandlas vid vuxenutbildningskonferensen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att resultatet av arbetet med normer och värden varierar men är mycket gott inom flexibelt lärande/kontinuerlig intagning. saknar dock ett systematiskt målinriktat arbete för utbildningen som helhet så att ett gemensamt förhållningssätt kan åstadkommas. Verksamheten behöver också utveckla ett gemensamt system och rutiner så att de studerandes inflytande och möjlighet att påverka undervisningen kan öka. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I vuxenutbildningen fullföljde 80,6 procent av de studerande sina studier vårterminen 2004. Av totalt 223 studerande på sfi år 2003 avbröt 42 studerande, d.v.s. 18,8 procent, sina studier och 35 studerande, 15,7 procent, gjorde tillfälligt avbrott. Av intervjuerna framgår att studieavbrotten kan bero på studiesvårigheter men också på positiva förändringar i den enskildes liv. Någon systematisk uppföljning av avbrotten görs emellertid inte. Det genomsnittliga betygsvärdet inom vuxenutbildningen visar vid en jämförelse med den nationella betygsstatistiken att det är något lägre än vid jämförbara skolor. Studieklimatet beskrivs som lugnt, man känner samhörighet och upplever ingen betygshets. Betygsstatistik höstterminen 2003 för samtliga studerande som fick betyg i nedanstående kurser: IG G VG MVG Ma A 8 26 21 9 Sv A 1 7 13 8 Nationella prov genomförs i alla de kurser där sådana förekommer. Någon samlad statistik över resultaten på de nationella proven finns inte vilket medför en risk att skolans möjlighet till uppföljning försvåras. Kunskapsresultat som inte enbart är knutna till en viss kurs, såsom förmågan att utvärdera sitt eget lärande, har vuxenutbildningen inte någon systematisk dokumentation över eller redovisning av. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörsteamet att det genomsnittliga betygsvärdet inom vuxenutbildningen vid en jämförelse med den nationella betygsstatistiken är något lägre än vid jämförbara skolor. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborg Dnr53-2004:1448 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiskall värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Det arbete som bedrivs är vuxenanpassat och präglas huvudsakligen av en ömsesidig respekt för varje individ. Lärarna är knutna till sektorer ledda av en sektorssamordnare. Principer för hur arbetet inom sektorerna skall bedrivas kring skolans värdegrund saknas och behöver utvecklas så att gemensamt förhållningssätt kan uppnås inom vuxenutbildningen. De studerande är representerade med fem studerande ur Studeranderådet i Vuxenutbildningskonferensen som träffas två gånger per termin. Det café som bedrivs inom vuxenutbildningens lokaler har kommit till stånd tack vare studerandeönskemål som framförts i Vuxenutbildningskonferensen. Handlingsprogram mot kränkande behandling saknas men har uppdragits åt kuratorerna att utarbetas under innevarande hösttermin. Inspektörerna understryker vikten av att de studerande bereds möjlighet att vara delaktiga vid framtagandet av handlingsprogrammet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att principer för hur arbetet inom sektorerna skall bedrivas kring skolans värdegrund saknas och behöver utvecklas så att ett gemensamt förhållningssätt kan uppnås inom vuxenutbildningen. Det påbörjade utarbetandet av handlingsprogram mot kränkande behandling bör fortsätta. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. i Trelleborg har lyckats mycket väl med att anpassa studierna för den enskilde individen. De studerande kan välja att studera på traditionellt sätt med sammanhållna kurser, eller att bedriva s.k. flexibelt lärande. Det flexibla lärandet är sammankopplat med kontinuerlig intagning, d.v.s att studerande kan påbörja sin utbildning när som helst under året. En tredje möjlighet erbjuds också genom att de studerande kan välja att studera på distans, antingen på helfart eller på halvfart. Slutligen finns också möjlighet för studerande att 5
Utbildningsinspektion i Trelleborg SKOLVERKET validera sina kunskaper, där detta är aktuellt. Denna möjlighet används framför allt inom vårdämnen men förekommer även bland kärnämnen. Inom flexibelt lärande läggs utbildningen upp så att de studerande har ett individuellt schema med olika positioner inlagda då gemensam undervisning äger rum. Dessemellan kan de studerande välja hur mycket enskild handledning de vill ha och välja var de vill förlägga arbetet med studierna. De studerande som intervjuats uppger att de är mycket nöjda med att det finns så många olika studievägar att välja mellan. De studerande är också i huvudsak nöjda med sina lärare men påtalar dock att det inte är ovanligt att man väljer kurs efter vilken lärare som undervisar i kursen. De lektionsbesök som inspektörsteamet genomförde gav intryck av att de studerande bereds möjlighet att arbeta såväl självständigt som i grupp. I samband med kursstarterna får de studerande information om kursplaner och betygskriterier. Flertalet av de intervjuade studerande anser att de har en god överblick över utbildningens innehåll, särskilt gäller detta de studerande som bedriver studier enligt s.k. flexibelt lärande och de på distansutbildningar. De menar också att de vet hur de skall arbeta för att få kunskaper. Däremot upplever de inte att de uppnådda betygen alltid kopplas till betygskriterierna. Gemensamt framtagna konkretiseringar av kursplaner och betygskriterier saknas inom vuxenutbildningen. Såväl bland intervjuade studerande som bland intervjuade lärare framkom att studerandes närvaro och engagemang kan utgöra kriterier i betygsbedömningen vilket inte är förenligt med gällande bestämmelser. Betygsunderlagen är inte alltid allsidiga utan skriftliga provresultat dominerar underlaget i en del kurser. Läroplanens mål är endast undantagsvis kända för de studerande. Inspektörerna konstaterar att det saknas gemensamt forum för att lärarna skall kunna ges möjlighet att säkra en likvärdig och rättvis betygssättning. Enligt vuxenutbildningens utvecklingsplan för 2004 är en av de övergripande målsättningarna dock att säkerställa att de studerande får en rättssäker och likvärdig betygssättning. Under innevarande hösttermin kommer, som ett steg i riktning mot ökat medvetande kring likvärdig och allsidig betygssättning, en gemensam kompetensutveckling att äga rum för hela Utbildningsområde Söderslätt. Vid inspektionstillfället fanns 34 studerande inskrivna i särvux. 15 studerar inom gymnasiesärskolan, fem i grundläggande särskola och 14 i träningsskola. De studerande inom särvux får undervisning enligt önskemål, för närvarande mellan två och sex timmar per vecka. Målet är bl.a. att de studerande skall trivas och utveckla sin självkännedom vilket intervjuade studerande uppger att de gör. Inom träningsskolan ägnas undervisningen åt kommunikation. Lärarna sätter inga betyg inom särvux vilket är i strid mot gällande författningar. Inom svenskundervisning för invandrare, sfi, tillämpas flexibelt lärande på så sätt att alla nya studerande kommer till den s.k. Slussen varifrån de successivt slussas vidare till olika grupper beroende på individuella behov och förutsättningar. För de studerande på sfi tillämpas s.k. språkpraktik vilket innebär att de studerande gör praktik med särskilt fokus på språket ute på olika arbetsplatser. Sfi samverkar med bl.a. arbetsförmedlingen och sociala myndigheter. Samtliga studerande i sfi har vid utbildningsstarten ett samtal med studie- och yrkesvägledaren då också en individuell studieplan görs upp. För övriga stude- 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborg Dnr53-2004:1448 rande upprättas individuell studieplan endast om den studerande själv önskar en sådan. För studerande med behov av stöd erbjuds sådant genom Ord- och matematikverkstaden, där de studerande kan få stöd i språk och matematik. Tre lärare, varav den ena är utbildad specialpedagog, ansvarar för undervisningen där. Ord- och matematikverkstaden samarbetar med de studerandes kurslärare t.ex. genom att den studerande utför ett muntligt prov tillsammans med både sin kurslärare och Ord- och matematikläraren. De studerande som får stöd genom Ord- och matematikverkstaden uppvisar goda resultat i sina studier. Övriga eventuella stödbehov tillgodoses inom ramen för den enskilda kursen och möjligheten för de studerande att välja studietakt och studieform innebär att verksamheten har goda möjligheter att ge de studerande det stöd de behöver. Enstaka studerande får inte det stöd som skall utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Dock finns för vuxenutbildningen i Trelleborg riktlinjer för att så skall ske. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningen i Trelleborg har nått långt med individualiserad undervisning. Verksamheten behöver utforma system och rutiner för att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning liksom att tillse att betygsunderlagen blir allsidiga. Individuella studieplaner skall upprättas för samtliga deltagare. Läroplanens mål bör tydliggöras för de studerande. De studerande inom särvux skall ha betyg efter avslutad kurs. Verksamheten bör försäkra sig om att alla studerande får stöd utformat utifrån den enskildes behov och förutsättningar. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn sedan två år tillbaka har ett helhetsansvar för samtliga skolformer inom den kommunala vuxenutbildningen i Trelleborg med undantag av studievägledarna och kuratorerna som har en annan arbetsledare. Den organisationsförändring som för närvarande pågår inom Trelleborgs kommun omfattar även vuxenutbildningen. Fram till årsskiftet 2004 fanns i Trelleborg endast en skolförvaltning för alla Trelleborgs kommunala skolor medan det nu finns två: en för förskolor och grundskolor och en för gymnasieskola och vuxenutbildning. Rektorn påtalar själv att hon ännu inte är lika förtrogen med den del av verksamheten som särvux utgör som för den övriga verksamheten men att den vilar på en trygg och stabil grund genom den personal som är verksam där. Ledningen av den entreprenadförlagda verksamhet som är förlagd till Folkuniversitetet behöver utvecklas. T.ex. vet inte de studerande där vem som är deras rektor eller tror att det är den på Folkuniversitetet verksamhetsansvariga. Rektorn har administrativt stöd i verksamheten. I ledningsgruppen för vuxenutbildningen 7
Utbildningsinspektion i Trelleborg SKOLVERKET ingår förutom rektorn även en kvalitetsutvecklare och sex befattningshavare som i sina tjänster har ansvar för samordning inom olika sektorer och verksamhetsområden. Rektorn för vuxenutbildningen har en uttalad pedagogisk vision och har genomfört utbildningens flexibilitet. Rektorns funktion som pedagogisk ledare upplevs av en del lärare som inte helt tydligt. Dessa lärare anser att de inte behöver någon pedagogisk ledare utan att de vill bedriva pedagogisk utveckling på egna initiativ. I vuxenutbildningens arbete kring skolans kvalitetsredovisning är lärarna på ett konkret sätt delaktiga då varje sektor ansvarar för sitt område. Dock redovisas inte tydligt mål kopplade till nationella mål och kvalitetsredovisningen utgör därmed mera en verksamhetsberättelse än en redovisning där övergripande mål, resultat, analys och åtgärder tydliggörs. Emellertid utgör lärarnas delaktighet en angelägen förutsättning för att en kvalitetsredovisning skall fungera som ett levande dokument och i den Utvecklingsplan, arbetsplanen, som gäller för 2004 har målen mera riktats mot de nationella. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att i Trelleborg har en väl fungerande rektor som dock behöver bli mer förtrogen med särvux. Ledningen av den entreprenadförlagda verksamheten behöver utvecklas. Verksamhetens kvalitetsredovisning behöver utvecklas så att den på ett tydligt sätt utgår ifrån nationella mål. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom vuxenutbildningen kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds svenska, svenska som andra språk, engelska, matematik, samhällskunskap och dataorientering. Däremot erbjuds inte religionskunskap, geografi, historia, hem- och konsumentkunskap, fysik, kemi och biologi. Genom det flexibla lärandet och distansutbildning får deltagare möjlighet att bedriva studier vid sidan av förvärvsarbete. Efterfrågan till platser inom sfi är stor men ingen behöver vänta på studieplats mer än tre månader. I genomsnitt studerar särvuxeleverna 2,7 timmar per vecka. Som mest kan de studerande innevarande läsår inom särvux erbjudas sex timmars undervisning per vecka. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborg Dnr53-2004:1448 Information om vuxenutbildningen sprids bl.a. via arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till pedagogisk verksamhet och utbildning huvudsakligen är god. Däremot måste vuxenutbildningen erbjuda de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen undervisning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Totalt finns 53 medarbetare inom vuxenutbildningen motsvarande totalt 35,5 heltidstjänster på lärarsidan. Särvux har 1,25 heltidstjänster, sfi 6,8, den grundläggande vuxenutbildningen 6,8 samt den gymnasiala vuxenutbildningen 20,5 heltidstjänster. Det finns en kompetensutvecklingsplan för såväl kollektiv som individuell kompetensutveckling. Denna behandlas vid medarbetarsamtalen. Tillgången till datorer är god i vuxenutbildningen och samtliga studerande har möjlighet att ansluta sig till First Class, ett internt nätverk. De studerande med flexibelt lärande och som bedriver distansutbildning är alla anslutna till detta system. Undervisningsgrupperna är i allmänhet jämförelsevis små. Flertalet lärare har såväl ämnesmässig som pedagogisk behörighet. Lokalerna medger oftast arbete i de former som lärare och studerande finner ändamålsenliga för att nå utbildningens mål. De delar av undervisningen som bedrivs i nyare lokaler är fräscha medan övriga lokaler är slitna och trista. har tillgång till ett nytt och fint mediatek med utbildad bibliotekarie. Dock kan bibliotekariens kompetens bättre tas tillvara i det pedagogiska arbetet och litteraturutbudet bättre spegla alla studerandes behov. T.ex. kan utbudet av litteratur på olika modersmål öka. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att vuxenutbildningen har goda resurser genom behörig personal och god tillgång till läromedel. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i vuxenutbildningen övergripande är av god kvalitet. Verksamheten präglas av en trygg miljö och ett gott klimat. Det finns många goda exempel på individualisering och flera alternativa studiemodeller erbjuds för de studerande. 9
Utbildningsinspektion i Trelleborg SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - att upprätta handlingsprogram mot kränkande behandling, - att tydliggöra läroplanens mål för de studerande, - att ytterligare öka de studerandes möjligheter till inflytande i utbildningen, - att ge förutsättningar för personalen att utveckla ett gemensamt förhållningssätt inriktat på skollagens värdegrund, - att utveckla rutiner och system för att säkra en allsidig och likvärdig bedömning och betygssättning och att betygsunderlagen blir allsidiga, - att försäkra sig om att stöd till studerande ges utifrån den enskildes behov och förutsättningar, - att skapa förutsättningar för att ledningen av den entreprenadförlagda verksamheten kan utvecklas och - att utveckla kvalitetsredovisningen så att den på ett tydligt sätt utgår från nationella mål. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Individuella studieplaner upprättas inte för samtliga deltagare (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - De studerande inom särvux får inga betyg efter avslutad kurs (4 kap.1 särvuxförordningen). - Alla ämnen i den grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte (2 kap. 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Datum Ort 2005-02-15 Lund Ingela Jonasson Lotta Kårlind Göran Arnman 10