1 (9) Här är uppgifter för eleverna att arbeta vidare med efter att ha läst reportaget. Syftet är att ämnesplanernas mål för arbetsmiljö och säkerhet ska täckas in av dessa. Uppgifterna är indelade enligt: Ta reda på Enklare uppgifter och frågor som kan genomföras enskilt eller i grupp. Svaren kan redovisas skriftligen eller muntligen. De flesta frågorna kan också användas som underlag för att skapa testfrågor. Facit finns. Tidsåtgången är beräknad till 10 20 minuter per fråga eller uppgift. Diskutera Gruppdiskussionsuppgifter för hela klassen eller mindre grupper. Viss faktaundersökning kan vara nödvändig för att ta reda på mer. Resultatet presenteras med fördel muntligen, men skriftlig sammanställning fungerar också. För vissa uppgifter finns rätt och fel svar, men inte för andra. I dessa fall gör läraren en bedömning. Tidsåtgången är beräknad till 20 30 minuter per diskussionsfråga eller uppgift. Lägg till ytterligare tid om 20 30 minuter för sammanställning och redovisning. Uppgift Innefattar flera steg som att ta reda på fakta, att planera, att genomföra samt sammanställa och presentera uppgiften. Skriftligt eller muntligt. Kan genomföras enskilt eller i grupp. Inget facit finns. Bedömning görs av läraren. Tidsåtgången kan variera mellan 1 2 lektionstimmar beroende på hur omfattande man väljer att göra den. Referensmaterial I huvudsak använder eleverna faktaboken och internetsajter för att hitta svar på frågorna. Förslag på sajter är: www.av.se Arbetsmiljöverkets hemsida. Innehåller bland annat lagar, regler, författningar samt en temasida för omsorg och sociala tjänster. Även temasidor för skola, sjuk- och hälsovård samt hemtjänst finns. www.arbetsmiljoupplysningen.se Arbetsmiljöupplysningen är en sajt för nybörjare på arbetsmiljö. Där finns bland annat sökordsregister med arbetsmiljötermer från A Ö samt branschsidor. www.prevent.se På Prevents hemsida finns faktainformation om olika ämnesområden och om arbetsmiljöarbete, samt gratis material att ladda ned, exempelvis checklistor eller webbutbildningar. 1. Roller i arbetsmiljöarbetet Tänk dig att du är anställd på förskolan och att du tycker att bullernivån är för hög. Vad kan du göra som anställd för att se till att problemet åtgärdas? (Ditt ansvar som anställd)
2 (9) BARN- OCH FRTIDISPROGRAMMET Vad kan arbetsgivaren göra? (Arbetsgivarens ansvar) Vad kan arbetsledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombudet göra? (Skyddsombudets ansvar) Svar: En anställd som ser en risk eller ett tillbud har skyldighet att rapportera det till sin chef. Lyssnar inte chefen, får man gå till skyddsombudet. Alla anställda har också skyldighet att använda de skyddsanordningar som finns. Detta gäller även arbetsledare och chefer. Arbetsgivaren ansvarar för att se till att arbetsmiljön inte är farlig och att det finns skyddsanordningar samt att de används. Chefen, som har fått uppgiften delegerad till sig, är den som i praktiken ska se till att det finns skyddsanordningar och att de används av alla anställda. Skyddsombudet ska vaka över att arbetsgivaren ser till så att det finns skyddsanordningar samt att de används. Skyddsombudet ska också vara med och informera om risker på arbetsplatsen till alla anställda. Underlag: Boken Fokus på arbetsmiljö och säkerhet, kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen. B. Ta reda på Om du arbetar åt ett bemanningsföretag på en förskola, vem har arbetsmiljöansvar för dig? Arbetsgivaren på arbetsplatsen eller din arbetsgivare på bemanningsföretaget? Svar: Arbetsgivaren för bemanningsföretaget har kvar arbetsmiljöansvaret för sin personal. Arbetsgivaren/uthyraren ska ta reda på vilka arbetsuppgifter som ska utföras och hur arbetsförhållandena är på arbetsplatsen. Den som hyr in personal är sedan ansvarig för deras arbetsmiljö, precis som för den ordinarie personalens. Underlag: Fokus på arbetsmiljö och säkerhet, kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen samt Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. (Mer detaljerat finns detta beskrivet i boken Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser. Finns som PDF på www. av.se.) C. Ta reda på Vad händer om arbetsgivaren inte tar ansvar för arbetsmiljön, och om Arbetsmiljöverket påpekar det? Svar: Arbetsmiljöverkets uppgift är att kontrollera att arbetsgivaren följer de lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet. Kontrollen sker oftast genom en inspektion på arbetsplatsen. Om inspektören hittar några brister skickas ett inspektionsmeddelande till arbetsgivaren. Där uppmanas arbetsgivaren att först berätta hur bristerna ska rättas till och sedan redovisa hur man har gått tillväga. Om bristerna inte åtgärdas kan Arbetsmiljöverket förbjuda den del av verksamheten som är farlig. Förbudet gäller tills arbetsgivaren följt kraven som ställts för att göra arbetsplatsen säker. Den som bryter mot förbudet kan straffas. Underlag: www.av.se samt på www.arbetsmiljoupplysningen.se.
3 (9) D. Ta reda på Vad är ett regionalt skyddsombud? Svar: Regionala skyddsombuds huvudsakliga uppgift är att arbeta med de mindre arbetsplatserna som inte har någon egen skyddsorganisation. De utses av den fackliga avdelningen, förutsatt att den fackliga organisationen har minst en medlem på arbetsplatsen. Underlag: Fokus på arbetsmiljö och säkerhet, avsnittet Roller i arbetsmiljöarbetet. E. Ta reda på Kan vem som helst bli skyddsombud? Hur utses skyddsombud? Svar: Skyddsombud utses av den lokala fackliga organisationen som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Om facket inte finns representerat kan skyddsombud utses direkt av de anställda. Underlag: Fokus på arbetsmiljö och säkerhet, avsnittet Roller i arbetsmiljöarbetet. F. Ta reda på Har skyddsombud rätt till utbildning? Är skyddsombudet till för alla på arbetsplatsen även för dem som jobbar tillfälligt eller är inhyrda från bemanningsföretag? Svar: Skyddsombud har rätt till utbildning i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet företräder inte dem som arbetar tillfälligt eller är inhyrda från bemanningsföretag. Däremot kan skyddsombudet fungera som ombud för den tillfälligt anställda eller inhyrda personalen. Skyddsombudet kan också vända sig till sin arbetsgivare om han eller hon upptäcker behov av åtgärder för att uppnå en god arbetsmiljö. Det kan till exempel vara om en inhyrd person från bemanningsföretag inte följer säkerhetsrutiner. Underlag: Boken, avsnittet Roller i arbetsmiljöarbetet, samt www.av.se. 2. Lagar och avtal Föreskrifterna behandlar särskilda risker i arbetsmiljön. I föreskrifterna finns till exempel bestämmelser för hur maskiner och verktyg ska vara utformade samt användas för att minska riskerna. Ge exempel på föreskrifter inom den bransch du tänkt att arbeta inom, till exempel förskola eller annat omsorgsarbete. Svar: AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar AFS 2000:01 Manuell hantering AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
4 (9) BARN- OCH FRTIDISPROGRAMMET AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön Underlag: www.av.se, regelpaketet Barnomsorg. B. Ta reda på Finns det några gränser för hur många barn det får finnas i en barngrupp? Är det stora skillnader på barngruppens storlek om det är småbarn eller 5 6- åringar till exempel? Vad tycker du är lagom? Sök svar på internet, eller fråga några förskolelärare. Svar: Ingen gräns finns. Skolverket har statistik. Ur statistiken för 2010: Det genomsnittliga antalet barn var 16,9 per grupp. Det gick 5,4 barn per anställd. I skollagen sägs bl a: barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek lokalerna ska vara ändamålsenliga det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses verksamheten ska utgå från varje barns behov. C. Ta reda på Angränsande lagstiftning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter är läroplanen för förskolan. Läs igenom läroplanen och se vilka gemensamma nämnare det finns med arbetsmiljölagstiftningen. Svar: Ett exempel på gemensam nämnare är att det i läroplanen står att förskolans kvarlitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas, vilket motsvarar stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Underlag: Läroplanen finns på www.skolverket.se, arbetsmiljölagstiftningen beskrivs kortfattat i boken. D. Ta reda på Får du jobba hur länge som helst? Har du rätt till paus eller rast? Kan du lämna jobbet för att t ex röka eller göra något annat? Svar: Enligt arbetstidslagen gäller 40-timmars arbetsvecka. Viss personal, till exempel inom räddningstjänsten eller vården, kan undantas. Det finns också regler om hur mycket övertid en anställd får arbeta. Inom vissa områden har man kommit överens om en annan arbetstid genom kollektivavtal. Man har rätt till rast, och får inte arbeta mer än fem timmar i sträck utan rast. Med rast menas att man har rätt att lämna arbetet. Vill du röka så går det med andra ord bra. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange
5 (9) arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pauser räknas in i arbetstiden. Underlag: Boken och www.av.se. E. Diskutera En del vill ta bort karensdagen i sjukförsäkringen för dem som jobbar på till exempel förskola. Varför då? Vad tycker du/ni? 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM? Vad i reportaget är en del av det? Svar: Att gå skyddsrond och upptäcka risker samt åtgärda och följa upp, är grundstommen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I reportaget går man skyddsrond ett par gånger per år. Vid senaste skyddsronden upptäcktes till exempel en grind som frusit fast och gått sönder. Underlag: Boken, www.av.se och www.arbetsmiljoupplysningen.se. B. Uppgift På förskolan använder de olika checklistor för att undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj ut ett avgränsat område att undersöka, exempelvis trivsel, buller, brand och andra nödsituationer eller skyddsutrustning. Använd gärna någon av checklistorna på www.prevent.se att utgå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för att mäta ljudnivån. Förslag på tillvägagångssätt: Välj ut ett område att undersöka. Ta reda på vad som gäller genom att söka information i boken och i regelverket på www.av.se. Ladda ner en checklista från www.prevent.se och ta ut det område du/ni valt att undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fält. Riktlinjer för bedömning: Vet eleverna vad som gäller? Har de tagit reda på vad det står i boken eller aktuella föreskrifter? Har de upptäckt relevanta förbättringsåtgärder, föreslagit relevant åtgärd etc? Har de fyllt i alla fält i checklistan som krävs för att den ska fungera som en handlingsplan? Underlag: Boken, www.av.se och www.prevent.se. 4. Risker Vilka risker, som anställda kan utsättas för, beskrivs i reportaget? Gör en sammanställning och ta reda på om dessa är typiska för branschen. Kan du komma på andra risker inom barn- och fritidsverksamheten?
6 (9) BARN- OCH FRTIDISPROGRAMMET Svar: Några risker som beskrivs i reportaget är stress, smitta, hög ljudnivå och belastningsskador. Om man vill lyfta fram den psykosociala arbetsmiljön skulle en risk kunna vara kränkande särbehandling. Underlag: www.av.se. B. Ta reda på Vilka risker kan du själv påverka som anställd och hur? Svar: Några exempel är att lyfta rätt, använda skyddsutrustning som handskar, använda handsprit och de ergonomiska hjälpmedel som finns, t ex pallarna med hjul som beskrivs i reportaget. Andra exempel är att följa säkerhetsföreskrifterna, rapportera tillbud och vara medveten om sin egen hälsa, exempelvis genom att träna och äta bra, samt att bidra till den allmänna trivseln. Underlag: Boken, kapitlet Hälsa ditt eget ansvar samt avsnittet Belastning och ergonomi. 5. Arbetslokaler På förskolan i reportaget finns ett vilorum med massagestol. Måste det finnas ett vilorum på en arbetsplats? Finns det vilorum på din skola? Svar: Det ska finnas tillgång till personalutrymmen på arbetsplatsen. Det kan vara toalett, omklädningsrum, dusch, vilorum, kök och matsal. Det ska finnas eller vara lätt att ställa i ordning en lämplig plats för tillfällig vila, vid exempelvis illamående eller huvudvärk. På större arbetsplatser ska ett särskilt vilorum ordnas. Vilken typ av personalutrymmen som ska finnas och hur stora de ska vara beror på antal anställda, fördelning män och kvinnor och vilken typ av arbete det handlar om. Underlag: Boken samt www.av.se. 6. Personlig skyddsutrustning Vad är skillnaden mellan arbetskläder och personliga skyddskläder? Vilken typ av kläder och utrustning är nödvändiga inom barnomsorgen? Vilka kläder eller utrustning brukar arbetsgivaren på en sådan arbetsplats stå för? Svar: Personliga skyddskläder måste användas i arbeten där det inte är möjligt att minska eller ta bort riskerna. Arbetsgivaren är skyldig att se till att personlig skyddsutrustning finns, och den anställde har skyldighet att använda den, enligt lag. För arbetskläder finns inga sådana krav och skyldigheter. Exempel på skyddsutrustning är handskar.
7 (9) Bra utomhuskläder är viktiga att ha på en förskola. Vissa arbetsgivare bekostar sådana, men inte alla. De anställda i reportaget får jackor och byxor. Underlag: Boken. B. Diskutera Kan man vara klädd hur som helst på ett arbete? Hur är det med niqab, burka eller turban kan man ha det i alla yrken? Eller kortbyxor? Sök information i nyhetsartiklar på webben för att få veta mer om hur diskussionerna går. Svar: Som anställd är du skyldig att använda den skyddsutrustning som krävs för att minska riskerna med det arbete som ska utföras. Juridiskt sett har arbetsgivaren långtgående bestämmanderätt över de anställdas klädsel. Klädregler måste dock gälla alla med samma befattning. Rätten att bära religiös klädsel är skyddad genom internationella konventioner och diskrimineringslagen, men mot det ska ställas vilka krav som arbetsuppgifterna ställer. Det går inte att använda kläder som strider mot föreskrifter om skydd eller säkerhet. Ett uppmärksammat fall gäller en kvinna som hindrades att gå barnskötarutbildning pga att hon bar heltäckande niqab. Diskrimineringsombudsmannen, DO, säger att det var diskriminering. DO tog endast ställning till rätten till utbildning, ej om någon med niqab kan arbeta som barnskötare eller inte. Frågor och svar om detta fall finns på www.do.se. 7. Må bra på jobbet A. Diskutera Barn- och fritidsverksamheten är oftast kvinnodominerade arbetsplatser. Diskutera med varandra vad ni som arbetskamrater skulle kunna göra för att underlätta för en ensam kille på en arbetsplats. Diskutera också vad arbetsledningen kan göra, dvs arbetsgivaren och chefen eller arbetsledaren. Underlag: Boken. B. Diskutera vidare Vad är det som gör att man trivs på en arbetsplats oavsett om man är kille eller tjej, ung eller gammal? Hur beter vi oss mot varandra? Hur uttrycker vi oss? Är vi stressade? Hur är det med mobiltelefoner? Är det till exempel okej att alltid svara i mobiltelefonen när det ringer oavsett när? Underlag: Finns bland annat i boken.
8 (9) BARN- OCH FRTIDISPROGRAMMET 8. Hälsa ditt eget ansvar eller fundera på En förutsättning för att må bra på arbetsplatsen handlar om hur du mår det vill säga din personliga hälsa. Vad är viktigt för dig för att du ska må bra? Svar: Några exempel på vad som är viktigt att tänka på är att: träna fysiskt för att jämna ut belastningen på musklerna äta på regelbunda tider för att minska toppar och dalar i blodsockerkurvan samt komplettera med mellanmål, frukt och grönt ta regelbundna pauser. Underlag: Finns i boken. 9. Tillbudsrapportering Tillbud är händelser som kan leda till olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reportaget? I sådana fall, vilka? Svar: Inga tillbud nämns. B. Ta reda på Allvarliga tillbud ska rapporteras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapportering? Svar: Tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren är den som ska rapportera, se AMF 2. På arbetsplatser är rapporteringen ett viktigt underlag för att minska riskerna. Även mindre tillbud kan tillsammans med andra tillbud på sikt leda till olycka. Underlag: Boken, avsnittet Arbetssjukdomar och olycksfall samt arbetsmiljöförordningen 2 som finns på www.av.se. 10. Olyckor och arbetsskador I reportaget beskrivs några exempel på belastningar som är vanliga inom barnomsorgen. De vanligaste anmälda arbetsolyckorna generellt är de som orsakas av lyft eller fallolyckor på halt underlag. Hur kan man förebygga belastningsskador och fallolyckor? Svar: Genom att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och genomföra regelbundna skyddsronder så att risker upptäcks och kan åtgärdas. Belastningsskador kan förebyggas, till exempel genom att man lär sig att lyfta rätt, använder hjälpmedel för att minska belastningen, varierar arbetsställningen samt minskar stressen.
9 (9) I reportaget finns rådet att låta barnen göra mycket själva, till exempel klättra på en stege upp till skötbordet. Att träna är också viktigt för att förebygga belastningsskador. Fysisk belastning i kombination med stress ökar risken för belastningsbesvär. Underlag: Boken samt www.av.se. Extra på nätet Webbutbildning Uppgift Testa dina kunskaper om hot och våld och att minska riskerna genom att göra testet i webbutbildningen Säker i butik. Kräver registrering och inloggning, vänder sig till dem som arbetar i handeln. www.sakeributik.se Webbutbildning Uppgift Lär dig mer om krishantering genom att gå in på webbutbildningen www. handelnsarbetsmiljo.se. Välj kapitlet Om något allvarligt händer, Stöd i krissituation. Utbildningen vänder sig till handelsanställda, men informationen om krishantering är generell. Första hjälpen-app Tips Första hjälpen är bra att kunna. Men ibland kan det vara svårt att minnas hur man gör. På www.redcross.se finns en första hjälpen-app med två bildspel som guidar genom de viktigaste momenten i hjärt-lungräddning på vuxna samt luftvägsstopp för barn respektive vuxen.