SCA Packaging Obbola AB

Sodahuskommittén Protokoll SPT 08 1(10) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson 2008-07-11 1 Tel 010-505 13 27 Sodahuskommittén Fax 010-505 27 57 SCA Packaging Obbola AB lars.e.andersson@afconsult.com Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2008 Datum Torsdagen den 15 maj 2008 Plats SCA Packaging Obbola AB Vid protokollet Lars E Andersson ÅF Närvarande Enligt separat lista. Bilaga 7 Distribution Närvarande samt SHKs arkiv och SHKs hemsida De olika presentationerna finns på Sodahuskommitténs hemsida. Protokollet är en sammanfattning av de olika föredragen med en del av frågeställningarna som kom under dagens lopp. 1 Inledning Först hälsades vi välkomna av Mikael Ahlroth till årets Sodapanneträff hos SCA Obbola och på Folkets Hus i Umeå. 2 Presentation av SCA och Obbola; Per Strand Obbolas vd Per Strand önskade oss välkomna till det vackra Umeåområdet och speciellt till Obbola. SCA Packaging Obbola tillhör affärsområdet förpackning (Containerboard). SCA är nr 2 i tillverkningen av wellpapp i Europa med en marknadsandel något mindre än 10 %. Det är sju bruk som står för tillverkningen. Det är två kraftlinerbruk i Sverige (Obbola och Munksund) och fem testlinerbruk i övriga Europa. Kraftliner produktionen görs på färsk fiber medan testliner produktionen som går under beteckningen Eurokraft i huvudsak består av returfiber med ett ytskikt av färsk fiber. De sju bruken producerar tillsammans 2,4 miljoner ton. Sodahuskommittén c/o Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Box 8133, 104 20 Stockholm Tfn 010 505 00 00, Fax 08-650 91 18 Bankgiro 5168-9891 Postgiro 118 28 78-7

Protokoll SPT 08 2 Sodahuskommittén 2008-07-11 Obbolas omsättning 2007 var 1,7 miljarder SEK. Brukets kapacitet är 430 000 ton/år med en personalstyrka på 320 anställda. I framtiden skall produktionen öka till 500 000 ton/år nyfiberbaserad liner! SODAPANNAN Obbola fick 825 miljoner SEK för att bygga en ny sodapanna som skulle ersätta den gamla uttjänta pannan. Den gamla pannan är till salu för hugade spekulanter. Den 26 september 2007 började pannan att köras med lut. Det var en lugn och metodisk start av pannan och en lyckad start på Obbolas resa mot framtiden. Nästa steg i utvecklingen av bruket är installation av en ny indunstning som beräknas vara klar i oktober 2009. Se även Bilaga 1. 3 Beskrivning av Sodapanneprojektet; Fredrik Mellesmo Fredrik Mellesmo har arbetat på Obbola i 10 år och har fungerat som SCAs projektledare för Projekt SP 2 Varför investera i en ny sodapanna? Projektet började med en förstudie 2004 efter det att den gamla sodapannan bedömts ha ett mycket stort underhållsbehov med defekter i bägge domarna. Det har varit problem med grundmaterialet och i tätsvetsarna. I vattendomen fanns partier med en godstjocklek nära eller till och med under S-min. I förprojektet tittade man även på kostnaderna för en reinvestering med bland annat byte av domar och tubsats. Kostnaden för detta beräknades till cirka 500 miljoner SEK. Dessutom skulle det krävas ett långt ombyggnadsstopp. Slutsatsen blev att en renovering av pannan inte ansågs som ett bra projekt. I det nya projektet ingick en ny sodapanna, ny turbin och ny vattenbehandling. Den nya pannan byggdes för att producera mer grön el, som ger en tillskottsvinst till projektet. Styrelsens beslut att låta bygga en ny sodapanna i Obbola togs 2005-10-20. Upphandlingen gjordes 2005-12-01; ordern gick till Andritz. Byggstart på våren året därpå (2006-03-01). Lut in på pannan 2007-09-26. Turbin start 2007-11-15. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 3 Sodahuskommittén 2008-07-11 Andritz var huvudleverantör av pannan, SP 2, med större delen av kringutrustning som starkgasförbränning inklusive fackla, metanolanläggning, svaggassystem och ett nytt system för hantering av beckoljan. Dessutom ingick ett nytt styrsystem ABB 800XA. Turbin och generator har levererats av Siemens. MRAB från Åland har levererat vattenbehandlingen. Transformator på 145 kv har levererats av EIAB. Det ställdes stora krav på att sodapannan skulle ha bästa möjliga miljödata. Viktigt var att den externa bullernivån skulle vara låg. Arbetsmiljön skulle också vara bättre än på den gamla pannan. Resultatet på det området är en mycket bättre arbetsmiljö! Sodapannans kapacitet på lut är 1 000 tts/d. Nuvarande driftdata är 700 tts/d samt olja. Pannans ångdata är 110 Bar(a) och 505ºC. Ångproduktionen uppgår normalt till 100-160t/h. Extrautrustning är rökgaskylning där det upptagna värmet används till luftförvärmning tillsammans med värme från imångkondensorn. Spettrobotar har satts in på löprännorna, lutsprutorna och i alla luftregistren. Ångturbinen kan producera 25,3 MW el vid ett tryck på 110 Bar och en temperatur på504ºc. Generatoreffekten är 30 MVA och 10,5 kv. 3 olika nivåer på avtappningsånga från turbinen Mavaberedningen är dimensionerad att försörja SP 2 och barkpannan med spädvatten. Första halvårets drift har i stort sett fungerat väl. De driftstörningar som förekommit är problem med ojämn smältaavgång. Tidvis störtflöden av smälta som till och med runnit ut på lösarplanet. Variationer i grönlutsdensiteten har också varit ett problem. Sotångstyrningen har inte arbetat som den skall göra. Sotapparaterna i rökgaskylarna är inte bra. HAVERI! Ett allvarligt haveri har förekommit. Mavaledningen gick av 2008-02- 04 och hela pannhuset fylldes snabbt med ånga. Dessvärre kom ånga ut i trapphuset genom att en dörr från ett av planen var öppen. Det är något att tänka på att samtliga dörrar till skyddade utrymmen skall vara stängda. Nu var orsaken till den öppna dörren att arbeten pågick och det var mycket spring fram och tillbaka. Orsaken till haveriet på matarvattenledningen var att motorventilerna växlades och på grund av tryckchocken brast ett avtappningsrör med Ø 40 mm. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 4 Sodahuskommittén 2008-07-11 Haveriet är rapporterat till både Sodahuskommittén och Inspecta. Se även Bilaga 2. 4 Andritz presentation av projektet; Jan Storbacka (Fredrik Mellesmo) Tyvärr hade Andritz föredragshållare Jan Storbacka fastnat i Ryssland orsakat av flygtrassel. Därför fortsatte Fredrik Mellesmo med att hålla även Andritz föredrag. Presentationen började med projektdata som redan redovisats i protokollet. En del designdata som inte varit med tidigare redovisas i följande text. Designtrycket är 137 Bar(a), ångproduktion 48 kg/s (172,8 t/h), luttorrhalt 74 %, kalorimetriskt värmevärde 15 MJ/kg, lufttemperaturer (prim) 205ºC, (sek) 200 C och (tert) 205ºC. Svaggaserna är cirka 25 000 m 3 /h.. Rökgastemperaturen efter rökgaskylarna 186ºC. Stofthalten i rökgaserna efter rökgaskylarna skall vara mindre än 20 mg/nm 3. Pannans mått är Bredd 6 916 mm Djup 7 540 mm Bottenarea 52,1 m 2 Höjd till näsa o tak 26/39 m Totalt 5 st överhettare, som delvis är utförda i Sanicro. Näsan når in till 40 % av eldstadens djup. Totala antalet luftportar är 56. Sekundärluften är arrangerad med 3+2 fingrar i tre nivåer med totalt 20 portar. Likaså är tertiärluften arrangerad med 3+2 fingrar i tre nivåer om totalt 15 portar. Matarvattentemperaturen ligger på 140 ºC. Rökgaskylarna består av 3 stycken utdragbara paket med vertikal gasgenomströmning. Sotapparaterna är så kallade krattsotare. Tuberna i rökgaskylarna är ovala fenförsedda rör. Fenorna är inte lindade. Det har varit nödvändigt med vattentvätt av rökgaskylarna och det har behövts lite för ofta. Tvättintervallen har varit en tvätt varannan månad. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 5 Sodahuskommittén 2008-07-11 Spettrobotarna har i stort sett fungerat bra. På löprännorna är de av en modifierad version. Lutsprutorna är av ölburksmodell och de har fungerat bra med god spridning. Spettrobotarna är inte helt anpassade till den modellen av lutsprutor. Soningen sker med ånga från barkpannan för att det ger en bättre ekonomi än om sotångan tas från SP 2. En viss inblödning av ånga från SP 2 är nödvändig för att hålla trycket och för att överhetta ångan. Barkpannan har ingen överhettare utan den producerar bara mättad ånga. Sotapparaterna har levererats av Diamond. Sotångtrycket ligger på 18-20 Bar(a) Antalet sotapparater är endast 30 st då pannan är så liten att det räcker med att ha sotapparater från bara en sida. Det har också gjort att pannhuset blivit smalare. Pannan har två rökgasstråk. Pannan har en plan botten med studdad mittsektion medan resten av botten är utförd i Sanicro. Vid inspektion av botten har det diskuterats att man eventuellt skall prova smältapumpning. Pannan har 3 löprännor i samma nivå. Revisionsstopp tillsvidare varje år men längre fram eventuellt vart annat år. Rökgaskylarna sitter mellan elektrofiltren och rökgasfläktarna. Luttorrhalten ligger på 74 % och kommer att förbli så även med den nya indunstningen. Kostnaden för att gå upp till 80 % har bedömts vara för hög. Materialet i ringledningen runt pannan är i Duplex. Inga igensättningsproblem har noterats. De störtrinningar av smälta som förekommit har skett både med och utan lastolja. Dosering av Na i indunstningen kan ge problem med störtrinningar. Kapaciteten på lastoljebrännarna är 22 MW. Sotångstyrningen har varit ett problem och trimning av systemet kommer att ske under en lång tid framåt. Behovssotning? Nja! Sotångförbrukning är 8 t/h vid 1 000tTS/d. Målet är att komma ner till 5-6 t/h. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 6 Sodahuskommittén 2008-07-11 Askåterföring sker direkt till mixtanken. Lutstocken ökar och aska dumpas då och då. Se även Bilaga 3. Kommentar till SHK: Finns det generellt någon rekommendation för hur sotånga från yttre källa skall hanteras? Nej, någon sådan rekommendation finns inte. Skall tas upp i styrelsen. 5 Operatörssynpunkter; Torgny Forss Har arbetat på den gamla sodapannan i 5 år. Kommentarerna var i huvudsak Igångkörning bättre än förväntat Bra utbildning Inga stora inkörningsproblem Larmdiarré Riskerna med metanol och starkgasförbränning i SP 2 Modern teknik ger inte per automatik en bättre yttre miljö Inre miljö mycket bättre Oklar ansvarsfördelning SCA/Andritz Många förreglingar runt starkgasförbränningen som skall vara uppfyllda. Tillbud har förekommit delvis på grund av brist på erfarenhet med den nya utrustningen men det har varit olika varianter på tillbud. Städning av omklädningsrum och andra utrymmen sker inte så ofta som tidigare men det är ändå bättre rent generellt. Alla larm syns direkt och behöver inte plockas fram på någon sidoskärm. För många larm medför en viss riska att man kvitterar bort dem av bara farten fast de inte borde ha kvitterats, Antalet operatörer fördelar sig på följande sätt: Indunstning 2 st (max) X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 7 Sodahuskommittén 2008-07-11 SP 2 2 st Kokeriet 2 st Avlösare 1 st Personalen är tillsvidare fördelade på 3 manöverrum. Kommer att bli 2 manöverrum i framtiden när Obbola får en ny indunstning. 2 operatörer har varit med i projektet på heltid (dagtid). Men inga operatörer var med i förprojektet. Simulatorutbildningen har fungerat bra. Se även Bilaga 4. 6 Automatisk löprännespettning; Leif Bergmyren Diamond Power Sverige AB Tester med automatisk löprännespettning påbörjades redan på mitten av 1980 talet. Försöken har i huvudsak genomförts i Skutskär. I Obbola sker spettningen i både löphålet och i löprännorna. Löprännorna i Obbola är 450 mm medan de i Skutskär på SP 6 är 900 mm. För ytterligare information, se Bilaga 5. 7 Projektets utbildningsprogram; Mattias Thunholm 2006 kom uppdraget att ta hand om utbildningen av operatörerna till den nya sodapannan. Det är stort fokus på tekniken Sällan på människor Men; Resultatet är Människa Teknik! Det som var viktigt med utbildningen var att följa tidplanen och att vara beredd vid idrifttagningen. Personalen skall kunna känna trygghet när pannan tas i drift. Vad krävs för löpande underhåll och arbete. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 8 Sodahuskommittén 2008-07-11 Utbildningen bedrevs på ett systematiskt sätt med tydliga mål och att synliggöra vägen fram till målet. Det fanns olika metoder och verktyg för att uppnå det satta målet och man satsade mycket på en individuell utbildning Utbildningen följde en lämplig inlärningsgradient med ett klart tidsperspektiv. Det komponerades en profil med 12 olika komponenter som skulle utgöra basen i utbildningen. Det fanns då från utbildarnas sida en Önskeprofil! Utbildningen indelades i olika kategorier: Process Maskiner Driftkunskap Skydd och säkerhet Miljöpåverkan Utbildningen följde en tidsplan där alla operatörer skulle få genomgå de olika momenten i utbildningen. Det baserades på ett förkunskapsprov som sedan visade var tyngdpunkten i utbildningen skulle läggas. I tidsplanen fanns semestrar, behovsanlyser och leverantörsutbildningar inlagda som exempel på vad som visades. I grundutbildningen ingick bland annat föreläsningar, lärarledda rundvandringar och interaktiv handledning. De olika P/I schemana utgjorde också underlag i utbildningen. Se även Bilaga 6. 8 Rundvandring i Obbolas nya sodapannehus Efter en god lunch for vi med bussar till Obbola och vandrade in på fabriksområdet där vi genast fick det nya pannhuset i synfältet där det ligger på en ås inne på fabriksområdet. Väl framme i vad som skall bli en lokal verkstad delades vi upp i olika grupper som fick vandra genom pannhuset. Den grupp som jag tillhörde började på taket med en fantastisk utsikt över Umeälvens nedre delar och Holmsund på andra sidan älven. Vi fick en god överblick över hela fabriken också. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 9 Sodahuskommittén 2008-07-11 Därefter vandrade vi ner genom pannhuset och tittade på olika detaljer som till exempel reservugnen för starka gaser. Lutsprutorna rönte en stor uppmärksamhet då det var många som inte sätt dessa ölburks lutsprutor. Därefter fortsatte vi ner till löprännorna och tittade på löprännespettningen. Från den nivån tog vi oss ner till matarvattenberedningen med dess instrumentering och olika cisterner. På vägen uppåt tittade vi på elektrofiltren och på rökgaskylarna. Därefter fortsatte vi till ångturbinen och generatorn. Där såg vi också på det rör som förorsakat den hittills största incidenten! Rundvandringen i pannhuset avslutades för vår del i kontrollrummet där tillfälle gavs att diskutera driftsätt och bildernas utformning på bildskärmarna. Efter besöket där och när flera grupper samlats i kontrollrummet gick vi ner till utgångsplatsen för en efterlängtad kaffekopp. Diskussionerna fortsatte där och man gjorde jämförelser med hur det egna pannhuset var utformat jämfört med ett som var splitternytt. Det var nog mer än en operatör som var avundsjuk på det nya fina sodahuset i Obbola. Det är nog inte annat att vänta. En annan kommentar som hördes var att panna var ju så liten! Den är byggd för Obbolas behov och då sulfatmassaproduktionen inte förväntas öka så föreligger inget behov av någon jättepanna. Några av oss fortsatte sedan till kartongmaskinen, som trots allt är något av Obbolas stolthet. En stor och mycket flexibel maskin som byggts till och om i flera omgångar. För oss som var på Sodapanneträffen är ändå SP 2 den stora händelsen. 9 Middag på Folkets Hus Efter en stunds vila på hotellet med förfriskningar (?) fortsatte kvällen på Folkets Hus med en god middag. Till middagen serverades vi även underhållning och musik. Vi var alla hungriga så middagen smakade alldeles ypperligt. Ingen behövde gå hungrig eller för den delen törstig från den middagen. X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Protokoll SPT 08 10 Sodahuskommittén 2008-07-11 10 Avslutning Vi som fick glädjen att gästa OBBOLA ber att få tacka för en mycket intressant och trevlig dag med fina arrangemang bestående av föredragen på förmiddagen och rundvandringen på fabriken på eftermiddagen. Förhoppningsvis kommer den nya sodapannan med kringutrustning att visa sig vara både en effektiv energiproducerande anläggning och en säker och lättarbetad arbetsplats. Det vi fick se visade på att bägge kriterierna går att uppfylla. Personalen på bruket har fått en gedigen utbildning för att kunna utnyttja de möjligheter som finns för energioptimering och minskad miljöpåverkan. Vi som sett den gamla pannan förstår att arbetsmiljön verkligen ändrats till det bättre. Ett stort tack från deltagarna i Sodapanneträffen 2008 för ett mycket fint arrangemang. Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta och givande presentationer! Vid protokollet Lars Andersson X:\Proj\KUND\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT08\Protokoll_2008_B.doc

Bilaga 1 SCA Packaging Obbola möter framtiden med en ny sodapanna 2008-05-15 Per Strand 1 OBBOLA SCA Containerboard Kraftliner Testliner Munksund Obbola New Hythe 7 linerbruk 2 kraftliner 5 testliner/fluting Total kapacitet 2.4 miljoner ton De Hoop Witzenhausen Aschaffenburg Lucca 2 OBBOLA

Bilaga 1 Obbola Omsättning 2006 1,7 miljarder kronor Anställda Ca 320 Kapacitet 430 000 ton 3 OBBOLA Produkten Vi tillverkar liner vilket är ett kraftigt, oblekt papper som utgör ytskiktet i wellpapp Kraftliner, i huvudsak baserad på färsk vedfiber. Eurokraft, i huvudsak baserad på returfiber, men med ett ytskikt av färsk vedfiber. 4 OBBOLA

Bilaga 1 Marknad Cirka 80 % av produktionen exporteras Försäljning fördelat per marknad Norden 43 Tyskland 17 UK/Irland 12 Övr Europa 10 Spanien 8 Benelux 5 Utom Europa 3 Frankrike 2 0 10 20 30 40 50 5 OBBOLA Obbola Framtiden Marknadsledare som producerar och säljer 500 000 ton brun nyfiberbaserad liner! 6 OBBOLA

Bilaga 1 Obbola fick förtroendet att investera 825 MSEK i en ny sodapanna! 7 OBBOLA Lut in 26 september! 8 OBBOLA

Bilaga 1 9 OBBOLA 10 OBBOLA

Bilaga 1 En lyckad start på resan mot framtiden! 11 OBBOLA

Bilaga 2 SCA Packaging Obbola Obbola Projekt SP2 Pappersbruk 430 000 ton/år Massabruk 240 000 ton/år Antal anställda 320 Slide No. 1 Obbola Projekt SP2 Varför en ny sodapanna? Slide No. 2 1

Bilaga 2 Elfilter: korroderat Ångdom: sprickor, svetsrep. Fortiweld Konvektionstuber: Korrosion Överhettare &Ekonomiser: Korroderade/Eroderade Obbola Projekt SP2 Skorsten: utnött/korroderad Taktuber: korroderade Väggtuber: Korroderade Ekonomiser: korroderad, läckor Vattendom: Sprickor, s-min, Screen tuber: svårt korroderade, s-min Väggtuber & Bottentuber: Löprännor: Sprickor, betydande underhåll Luft- och rökgasfläktar: eroderade och ej möjliga att reparera Lösartank: Eroderad, följer ej myndighetskrav Luftkanaler: korroderade Slide No. 3 Skador ångdom 2005 Obbola Projekt SP2 Tidigare bortslipade defekter samt nya indikationer vid tätsvetsningentsvetsningen och i grundmaterialet Sprickliknande defekter i grundmaterialet mellan grovtuberna. Slide No. 4 2

Bilaga 2 Obbola Projekt SP2 Skador vattendom 2005 Markerade områden med sprickor i kraftsvetsarna Markerade sprickor i en djup urslipning i en av kraftsvetsarna. Slide No. 5 Obbola Projekt SP2 Reinvesteringsbehov av sodapanna 2004/2005 Utbyte av Ång- och vattendom, senast 2007 Nytt Elfilter, preliminärt senast 2009 Utbyte av Ekonomiser, senast 2007 Nya Rökgasfläktar, senast 2007 Utbyte av vattenscreen, senast 2007 Utbyte av överhettarna, senast 2008 Ny skorsten, senast 2007 Utbyte av Taktuber, senast 2008 Luft- och rökgaskanaler, akut underhållsbehov Ny lösartank, senast 2007 Slide No. 6 3

Bilaga 2 Obbola Projekt SP2 Reinvesteringsbehov SP1 ~500 MKr Mycket långt ombyggnadsstopp Slide No. 7 Förprojekt Obbola Projekt SP2 Ny sodapanna Ny turbin Ny vattenbehandling Slide No. 8 4

Bilaga 2 Projektmilstolpar Sodapanna SP2 Obbola Projekt SP2 Beslut 2005-10-20 Order Andritz 2005-12-01 Byggstart 2006-03-01 Första lut in 2007-09-26 Turbin idrift 2007-11-15 Slide No. 9 SP2 projektet ANDRITZ SIEMENS MRAB EIAB 145 kv Transformator Obbola Projekt SP2 Sodapanna 2 Metanolanläggning Starkgasförbränning inkl. fackla Svaggassystem Beckoljeinstallation Nytt styrsystem ABB 800XA Turbin & Generator Vattenbehandling inkl kondensatrening Slide No. 10 5

Bilaga 2 Obbola Projekt SP2 Sodapanna SP2 Miljö Bästa möjliga m miljödata Minskad luktproblematik Minskat externt buller Arbetsmiljö Förbättrad arbetsmiljö Slide No. 11 Data Sodapanna SP2 Obbola Projekt SP2 Kapacitet: Max: 1000 TTS/d Drift 2007/08: 700 TTS/d + olja Ångdata Temperatur 505 C Tryck 110bar(a) Exempel på Extra specifikt: Rökgaskylning Lastolja 30% (Beckolja) Spettrobotar ; Löprännor Lutsprutor Alla luftregister Slide No. 12 6

Bilaga 2 Turbin/Generator Mottrycksturbin typ Siemens SST300 Obbola Projekt SP2 Eleffekt, max 25,3 MW Ångtryck 110 bar(a) Ångtemp. 504 C Generatoreffekt inst 30 MVA Generatorspänning 10,5 kv Slide No. 13 Obbola Projekt SP2 SP2 110 bar(a), 505 C PC Turbin Fabrik Luftförvärmning G2 25 MW steg 1-3 Svaggas, 26 bar(e), blindad PC lut, olja 11,5 bar(e) Mavatank Fabrik 3,5 bar(e) Slide No. 14 7

Bilaga 2 Obbola Projekt SP2 Matarvattenberedning Kondensathantering Slide No. 15 Obbola Projekt SP2 Aktuella data Sodapanna SP2 Temperatur 505 C Tryck 110bar(a) Ångprod. 100-170 t/h Driftstörningar Störtrinningar i löpen Variation i grönlutsdensitet Sotångstyrning Slide No. 16 8

Bilaga 2 Haveri - 4 feb 2008 Obbola Projekt SP2 Påstick till en mavaledning (avtappningsledning) gick rakt av. Hela pannhuset ångfylldes sekundsnabbt och stora ytor kondensatfylldes ETT MYCKET ALLVARLIGT TILLBUD Rapporterat till sodahuskommiten Utredningen visade: o o Drift av motorventiler på trycksidan mavapumpar var växlade, därav blev avtappningstrycket högt ( tryckchock ) Inloppsledningen var dåligt konstruerad vilket har gett vibrationer. Vibrationerna har i sin tur lett till utmattning av materialet och en försprödning av svetsen orsakad av ej bra värmebehandling av svetsen. Bild påp rörände Bild påp skadan Slide No. 17 9

Bilaga 3 Ny Sodapanna i Obbola Obbola Projekt SP2 We accept the challenge! Milstolpar Obbola Projekt SP2 Kontrakt 03.12.2005 Byggstart 15.07.2006 Montage av tryckkärl 17.11.2006 Provtryckning 16.04.2007 Oljeförbränning 15.08.2007 Lutförbränning 26.09.2007 Övertagande 24.10.2007 Obbola presentation 1

Bilaga 3 Leveransomfattning Obbola Projekt SP2 Planering, tillverkning, leverans, montage och igångkörning Tryckdelar och kringutrustning Pannbyggnad och VVS Instrumentering och Elektrifiering Styr- och simuleringssystem Svag- och starkgassystem inklusive fackla (HVLC gas) Elfilteranläggning Matarvattentank och pumpar Obbola Leveransomfång Fundament Turbinhall och turbin Kontrollrum och teknikbyggnader Vattenbehandling Obbola presentation Förväntade prestanda Obbola Projekt SP2 Kapacitet, MCR 1 000 tds/24h Ånga och matarvatten Ångtemperatur 505 C Ångtryck 110 bar(a) Designtryck 137 bar(a) Ångproduktion, netto 48 kg/s Matarvattentemperatur till eko 140 C Brännlut Torrhalt 74 % Värmevärde 15.0 MJ/kgds Förbränningsluft prim./sek./tert. 205/200/205 C Svaggaser från fabrik 25 000 m3/h Rökgastemperatur efter eko 186 C O2-halt 2.5 % Stofthalt efter filter 20 mg/nm3 Obbola presentation 2

Bilaga 3 Dimensioner Obbola Projekt SP2 Tryckkärlet Bredd mm 6916 Djup mm 7540 Tväryta m 52.1 Höjd till näsa/totalt m 26 / 39 Svartlutlast tts/d/m 2 19.2 kw/ m 2 3719 Överhettare m 2 6000 Kokyta m 2 2850 Ekonomiser m 2 9900 Obbola presentation Överhettare / rökgasprofiler Obbola Projekt SP2 Kortare gittertuber ökar strömningsmotståndet och ger en jämnare rögkasprofil i överhettarområdet d.v.s. bättre utnyttjande av hela överhettarlängden. Näsans djup har optimerats och ligger runt 40% av eldstadens djup. Yttre länkar på utsatta överhettarpaneler tillverkas av bättre material och förkortas för att säkra kylningen. Primäröverhettarens askficka med kylda väggar Obbola presentation 3

Bilaga 3 Luftsystem Vertikalluftsystem Obbola Projekt SP2 Vertikalluftprincip Primärluftsystem Antal luftportar 56 st. Nivå ovanför botten, ca. 1.35 m Sekundärluftsystem (3 + 2 fingrar ) Antal portar, basprincip 10 + 5 + 5 = 20 st. (varav en för starkgasbrännare) Tre (3) nivåer ovanför botten Extra motportar på lägsta nivån Nivå ovan lastbrännare Tertiärluftsystem (3 + 2 fingrar ) Antal portar, basprincip 5 + 5 + 5 = 15 st. (varav två för oljebrännare) Tre (3) nivåer ovanför botten Extra sidoportar på översta nivån Obbola presentation Svaggaser och sekundärluft Obbola Projekt SP2 Obbola presentation 4

Bilaga 3 Rökgaskylarsystem Obbola Projekt SP2 Utnyttjande av rökgasvärme 10 MW Utnyttjande av imångavärme 2.5 MW Uppvärmning av förbränningsluft Uppvärmning av byggnader Imånga TIC TIC TIC TIC Primärluft Sekundär Rökgas Tertiär VVS TIC Obbola presentation Rökgaskylare Tre utdragbara paket per rökgasdrag Vertkal gaströmning ner Krattsotare Ovala fenförsedda rör ( ej lindade) Obbola Projekt SP2 Obbola presentation 5

Bilaga 3 Automatiska rensdon Obbola Projekt SP2 Luftportar Lutsprutor Löprännor Obbola presentation Legal Disclaimer Obbola Projekt SP2 All data, information, statements, photographs and graphic illustrations contained in this presentation are without any obligation to the publisher and raise no liabilities to Andritz AG or any affiliated companies, nor shall the contents in this presentation form part of any sales contracts, which may be concluded between Andritz Group companies and purchasers of equipment and/or systems referred to herein. Andritz AG 2007. All rights reserved. No part of this copyrighted work may be reproduced, modified or distributed in any form or by any means, or stored in any database or retrieval system, without the prior written permission of Andritz AG or its affiliates. Any such unauthorized use for any purpose is a violation of the relevant copyright laws. Obbola presentation 6

Bilaga 4 Förväntningar Farhågor Frukt Driftens betraktelser via Torgny Forss Genomförande Enkätundersökning Minst en från varje skift har deltagit anonymt Ju större samstämmighet desto färre svarsvariationer Alla svarande har jobbat på den gamla sodapannan

Bilaga 4 Utan SP 2 Nedläggning Ombyggnad Fortsatt drift Förväntningar inför den nya pannan arbetsmiljö pers. utrymmen yttre miljö trygg framtid ny teknik utbildningar

Bilaga 4 Farhågor inför den nya pannan inkörningsproblem olyckor fler uppg. styrsystemet gas o metanol löprännor stofthantering Utfall av förväntningar och farhågor Bättre än väntat Bra utbildningar Inte så farliga inkörningsproblem Larmdiarré Riskerna med metanol och starkgas Modern teknik ger inte per automatik en bättre yttre miljö

Bilaga 4 Fördelar SP 2 utbildning pers. utrymmen inre miljö turbin & vvx Nackdelar SP 2 larm & förreglingar städ pers. utrymn & manöverrum fler arb. uppg. auma ventiler oklar ansvarsfördelning sca/andritz ledning info uppfölj.

Bilaga 4 Övriga synpunkter Dagtidare för biorening och vattenhantering behövs som stöd för driften. Egna kommentarer Flera olyckor och tillbud har inträffat men ingen har kommenterat dessa i enkäten Stor diskussion om spettrobotarna till löpen har förekommit. Inte heller dessa har tagits upp i enkäten, varken positivt eller negativt

Bilaga 4 Slut! Frågor?

Tack för er uppmärksamhet! Bilaga 4

Bilaga 5 Leif Bergmyren Product Manager 2008 DIAMOND POWER INTERNATIONAL, INC. ALL RIGHTS RESERVED. This document is the property of DIAMOND POWER INTERNATIONAL, INC. (DPII) and is "CONFIDENTIAL AND PROPRIETARY" to DPII. Recipient and/or its representatives have, by receiving same, agreed to maintain its confidentiality and shall not reproduce, copy, disclose or disseminate the contents, in whole or in part, to any person or entity other than the Recipient and/or Recipient's representatives without the prior written consent of DPII. Löprännespett Bakgrund Tester gjordes redan på 80-talet Under min tid på EIE tog tog vi fram ett löprännespett i runt 2000 2002 började jag på Diamond Power. Vi beslutade att ta fram något något helt nytt något revolutionerande! 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner Kundkrav Spätta löphål & ränna Minska operatörernas tid på lösarplanet Största möjliga tillgänglighet för manuell spettning Minsta möjliga utrustning på lösarplanet Möjlighet att köra sodapannan med stängda dörrar på löpen Lätt att underhålla Hög person säkerhet Dessa kundkrav gjorde vi till vår specifikation 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner Vår ide En isskrapa? 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2006-09-11, Historisk dag 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner Detaljer 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner Styrskåp med låsvred och tyck knapp för manuell aktivering av knivbladen Styrskåp med inbyggd timer. 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 3D ritning av Obbola s BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner Gamla minihuven 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner Vår utrustning installerad 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner Under stoppet i Obbola v18, alltså efter 3 månaders drift konstaterades: Tidsintervallet stod kvar på 15 minuter Att bussningarna var helt intakta Inget nämnvärt slitage på knivbladen och absolut ingen åverkan på löprännorna 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 5 BladeRunner 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved. BladeRunner Obbola s 3 BladeRunner har varit i drift sedan 30 Jan. 2008 4 st installerade i USA under April Ytterligare 7 till i order. Tack för mig Leif Bergmyren Diamond Power Sweden AB 2008 Diamond Power International, Inc. All rights reserved.

Bilaga 6 Operatörsutbildning rsutbildning SP2 Obbola 1 OBBOLA Interaktion människa/teknik Stort fokus på teknik Sällan på människan R = M x T 2 OBBOLA

Bilaga 6 Syfte med utbildningsprogrammet Idrifttagning av SP2 enligt tidsplan samt minimera driftstörningar Idrifttagning av SP2 under goda arbetsmiljömässiga förhållanden Personalen ska kunna känna trygghet i den nya anläggningen och med sina nya arbetsuppgifter. Löpande arbete med drift och underhåll efter driftsättning ska kunna skötas på ett effektivt och säkert sätt av ordinarie organisation. 3 OBBOLA Nyckelfaktorer Systematisk utbildningsprocess Tydliga mål Vad behöver vi lära oss? Synliggöra vägen Vilka aktiviteter krävs för att vi ska nå våra kunskapsmål? Metoder och verktyg Hur ska vi genomföra utbildningsaktiviteterna? Individuell uppföljning Lämplig inlärningsgradient Vilka tidsperspektiv behöver vi ha på våra aktiviteter för att gynna inlärningsprocessen och motverka stress under utbildningen? Kvalitetssäkra utbildningsinnehåll Hur säkerställer vi att innehållet i aktiveterna ger önskad effekt? 4 OBBOLA

Bilaga 6 Vägens början För ett effektivt lärande måste mål och aktiviteter upplevas som betydelsefulla för det uppdrag som ska utföras Vill undvika hinder för lärande, såsom oro, farhågor och negativa förväntningar 5 OBBOLA Vägens början Profiler med 12 kompetenser Processorienterad uppdelning Bestämma önskad nivå 6 OBBOLA

Bilaga 6 Indelning i kategorier Processkunskap Maskinkunskap (utrustningar och anläggning) Driftkunskap Skydd och säkerhet Miljöpåverkan 7 OBBOLA Processkunskap Kunskap om den kemiska eller fyskaliska processen. Kunskap om vilka maskiner och utrustningar som ingår i processen. Kunskap om olika flödesvägar i processen 8 OBBOLA

Bilaga 6 Maskinkunskap Kunskap om hur maskiner och utrustningar fungerar. Kunskap om skötsel av maskiner och utrustningar. Kunskap om var maskiner och utrustningar finns placerade i anläggningen. 9 OBBOLA Driftkunskap Kunskap om styrning och optimering av processen. Kunskap om arbetsuppgifter. Kunskap om fel som kan uppstå samt hur dessa identifieras och åtgärdas. 10 OBBOLA

Bilaga 6 Skydd och säkerhet Kunskap om risker vid olika arbetsmoment eller i olika arbetsområden. Kunskap om säkra arbetssätt och användning av personlig skyddsutrustning. Kunskap om funktion och placering av personligt och fast installerat skydd. Kunskap om förebyggande arbetsmiljöarbete. 11 OBBOLA Miljöpåverkan Kunskap om verksamhetsområdets miljörisker och miljöpåverkan Kunskap om gränsvärden, kontroller och provtagningar Kunskap om miljöskydd och förebyggande miljöarbete 12 OBBOLA

Bilaga 6 Målnedbrytning Konkretisera de övergripande målen för att de ska vara tydliga och kännas betydelsefulla Använda kategorierna för att få en heltäckande beskrivning av kompetensmålen 13 OBBOLA Tidsplan First fire 15/8 Profiler Behovsanalys 3 Förkunskapsprov Lut in 26/9 Behovsanalys 1 Driftträning Semester 06/07 07/08 Grundutbildning Behovsanalys 2 Leverantörsutbildningar 14 OBBOLA

Bilaga 6 Organisation Schema med dagtidsvecka Sju skiftlag 4-skiftschema 12-timmarsskift Semester 06/07 07/08 En extraresurs per skift 15 OBBOLA Grundutbildning Med tillgängliga metoder och verktyg, tidigt bygga en kunskapsgrund för att lättare och snabbare kunna tillgodogöra sig mer av alla aktiviteter under den intensiva perioden vid utcheckning och igångkörning 16 OBBOLA

Bilaga 6 Metoder och verktyg Föreläsningar Lärarledd rundvandring Orientering Interaktiv handledning PI-scheman, ritningsläsning Lärarledd simulatorträning Driftträning vid utcheckning och uppstart 17 OBBOLA Grundutbildning; Process och Anläggning Interaktiv handledning Orientering 3D-viewer 18 OBBOLA

Bilaga 6 Grundutbildning; Process och Drift Lärarledd undervisning för genomgång av anläggningens funktioner och grundläggande driftinstruktioner Teoretisk utbildning kombinerad med rundvandringar i SP2 19 OBBOLA Grundutbildning; Simulator Genomfördes under sista fasen i grundutbildningen just innan semestern 20 OBBOLA

Bilaga 6 Grundutbildning ABB grundutbildning i 800xA Genomgång av nya systemet för vattebehandling 21 OBBOLA Individuell utvärdering Genomfördes av P&L i tre delar; Behovsanalys 1; Genomgång av förkunskapstest samt förväntningar och attityder Behovsanalys 2; Avstämning efter avslutad grundutbildning Behovsanalys 3; Avstämning innan uppstart 22 OBBOLA

Bilaga 6 Bekanta sig med sin nya arbetsplats En extraresurs på varje skiftlag Med syfte att frigöra en operatör för att delta i aktiviteterna i SP2 23 OBBOLA Delaktighet vid utcheckning Delta i utcheckningsaktiviterna i SP2 med stöd av de operatörer som lyfts ut för att delta i projektet 24 OBBOLA

Bilaga 6 First fire 15/8 kl.19.25-19.40 Det börjar hetta till 25 OBBOLA Onsdag 26/9; Dags för lut in Den riktiga utbildningen börjar 26 OBBOLA

Bilaga 6 Fyra skiftlag med 12-timmarsschema Sex skiftlag blir fyra under fyra veckor för att skapa möjligheter att tillbringa mer tid ute i anläggningen Möjlighet att jobba i lag och stötta varandra samt utbyta erfarenheter För maximalt utbyte av perioden efter uppstart arbetade man efter ett tätare schema än normalt 27 OBBOLA Huvudmoment i operatörsutbildningen Befattningsprofiler; nov -06 till jan -07 Beskrivning av kunskapsnivåer (utbildningsmål) Grundutbildning, 147 timmar mars-juni Lokalkännedom (40 tim); Maskiner, utrustningar, anläggning. Interaktiv utbildning med 3D-viewer, PI-scheman och ritningar som stöd. Orienteringsrundor. Process, drift och säkerhet (48 tim); Process- och funktionsbeskrivningar, driftinstruktioner, rundvandring. Driftkunskap (56 tim); DCS, Simulatorutbildning Löpande uppföljning genom skriftliga utvärderingar och individuella intervjuer. Utbildning under drifttagning juli-/sept- Periodisk avstämning mot befattningsprofilen Leverantörsutbildningar, 60 tim sept-dec Skriftliga utvärderingar 28 OBBOLA

Bilaga 6 Sammanfattning Start nov -06. Avslutas dec -07. Ostörd semesterperiod. Cirka 90 utbildningsmål Total utbildningsinsats drygt 200 timmar exklusive utbildning under drifttagning. Utbildning under ordinarie arbetstid cirka 80 timmar Särskilt skiftschema under grundutbildningens 12 veckor samt under fyra veckor efter lut in. Extra operatörsresurser; 7:e skiftlag (tre operatörer) mars-juni. Extra operatör per skiftlag (sex operatörer) sept-okt. Samarbete med P&L; Profiler, handledarutbildning, intervjuer och utvärderingar 29 OBBOLA Redo för den nya arbetsplatsen Jag vet att jag är redo för det här jobbet, och om inte så är det sådant som händer George W. Bush 30 OBBOLA

Bilaga 6 Operatörsutbildning rsutbildning SP2 Obbola 31 OBBOLA