Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Relevanta dokument
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Rapport från 20/20 projektet

Kvävestrategier till höstraps

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Kvävestrategier till höstraps

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Optimal N-giva på våren till höstraps

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Liten mineralisering denna vecka

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Varmt väder har gett ökat upptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Utnyttja restkvävet i marken

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt varierande kväveupptag

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Framgångsrik precisionssådd

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Markens mineralisering högre än normalt

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Årets kvävemätningar har startat

Höstoljeväxter. Sorter

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Nu är höstvetet i axgång

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptaget ökar ordentligt

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Högt kväveupptag senaste veckan

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder ger snabb utveckling

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Att välja höstrapssort kan

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Höstraps sortprovning

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävepass med Gunsorna

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Samodling av majs och åkerböna

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Transkript:

2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet utvecklingsstadie Förhöjd växtföljdsintensitet medför att angrepp av sjukdomar och skadeinsekter blir allvarligare de år de slår till Utvintring sänker skörden enskilda år 1

Hur skall rapsvädret vara på hösten Antal dagar Uppkomst 4-15 20 C Jord temp. Temp summa >0 C Kväve kg/ha t.s dt/ha Optimu m medeltemp Nederbörd mm 60 0 0,1 grofukt 1-6 blad Långdag 45 12 550 40 0,8 20 6-10 blad Kortdag 45 6 270 40 12 50 Vegetation speriod Höst 100 c:a 850-900 C >80 20 70-100 Uppkomsttid höstraps 2

OS 190 Sort-Såtid 9 försök 2008-2010 Sen sådd sänker råfettinnehållet med 2,0 % e.h Var observant på sen sådd av dvärghybrider Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 45 kg/ha. 15 dagars senare såtid kostar 2100 kr/ha exklusive oljehalt Lägre oljehalt kostar ytterligare c:a 300 kr/ha Summa: 160 kr/ha/dygn. (3500 kg/ha och 3,20 fritt gård) Höstrapsskörden grundläggs på hösten Vi eftersträvar minst 8-8-8 Vi behöver värme och ljus Sista veckan i augusti och första i september är de viktigaste I bladvecken anläggs de fröbärande sidoskotten 3

Hösttemperatur i Sverige 2011 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 05 aug 07 aug 09 aug 11 aug 13 aug 15 aug 17 aug 19 aug 21 aug 23 aug 25 aug 27 aug 29 aug 31 aug Sturup Malmöhus Sandby Gård Kristianstad Borgeby Malmöhus Helgegården Kristianstad Logården Västergötland Vadstena Östergötland Hacksta Uppland Östergötland våren 2012, sått omkring 5/8 4

Sort Sådd Vikt kg/m 2 t.s färsk gröda N i raps 12,5% 4,50% 1 Fasion Södra Skåne 18-aug 2,4 0,30 135 2 Compass Södra Skåne 20-aug 3,5 0,44 197 3 Epure Södra Skåne 21-aug 3,3 0,41 186 4 Galileo Södra Skåne 27-aug 0,84 0,11 47 5 Compass Södra Skåne 31-aug 0,9 0,11 51 6 Excalibur Uppland 2,1 0,26 118 7 Excalibur Uppland 1,6 0,20 90 8 Compass Östergötland 06-aug 2,4 0,30 135 9 Compass Östergötland 06-aug 1,4 0,18 79 10 Compass/Vision Skåne 04-sep 0,9 0,11 51 11 Excalibur Östergötland 08-aug 2,1 0,26 118 12 Compass Sörmland 04-aug 5,5 0,69 309 13 Compass Sörmland 17-aug 2,1 0,26 118 14 Visby Uppland 12-aug 2,85 0,36 160 15 Visby Uppland 12-aug 2,55 0,32 143 16 Excalibur Östergötland 03-aug 2,8 0,35 158 17 Excalibur Östergötland 12-aug 1,8 0,23 101 18 Compass Uppland 3 0,38 169 Max 5,5 309 Min 0,8 47 Medel 2,3 131 Vilka fält fick vinterskador 2011/2012 Främst raps norr om Skåne (exkl köldskador i mars etc) Raps sådd före 8 augusti tydlig gräns Mer än 50 pl/m 2 förvärrade skadorna avsevärt För mycket kväve blev tillgängligt Sorten hade liten betydelse uppkomstdatum destå större 5

Skördepåverkande faktorer på våren 70 % av fröskörden lagras in i plantan under perioden mellan blomningens början fram till mognad Denna period är c:a 70-75 dagar Sidoskott, skidor och frön utvecklas Beståndet växter med 170-180 kilo ts per hektar och dygn 65 kg frö bildas per dygn i ett bra bestånd För denna snabba tillväxt krävs Ljus Temperatur Vatten Växtnäring Optimalt sommarväder Sval och torr vår är bra för rapsen Endast lite nederbörd för kväveupptaget är tillräckligt Optimal temperatur från blomning till mognad är 20-25 C Vid temperaturer över 30 C avstannar tillväxten Vattenavgången från beståndet är då 6 mm/dygn Från begynnande blom till mognad en period om 70-75 dagar 250-300 mm tillgängligt vatten krävs från mitten av april till 20 juli Nederbörden april-juli är av största vikt 6

Hur var rapssommaren 2012 i Östergötland Från tillväxtstart till första gradering DC Nederbörd Max temp 30 april 56 0 15,6 8 maj 59 26 18,6 15 maj 62 0 15,9 22 maj 65 0 23,3 29 maj 66 0 26,2 5 juni 69 23 15,6 12 juni 75 21 16,7 19 juni 78 14 19,2 DC 80 till skörd 63 14 Antal dagar >25 C 4 st från DC 61-skörd Nederbörd DC 61 147 till skörd - 14 Total nederbörd 177 30 Hur var rapssommaren 2012 i Skåne (Sandby gård) Från tillväxtstart till första gradering DC Nederbörd Max temp 16 april 52 17 11,4 23 april 55 8 11,4 30 april 60 25 14,5 8 maj 63 0 15,7 15 maj 65 28 17,2 22 maj 67 5 18,2 29 maj 70 1 23,1 5 juni 78 4 14,9 DC 80 till skörd 14 102 28 Antal dagar >25 C från DC 61-skörd Nederbörd DC 61 165 till skörd 14 Total nederbörd 218 0 st 7

Nederbörden och markvatten I medeltal föll i Sverige 152 mm från DC 60 till skörd-14 dagar I Skåne 98-185 mm I en vattenmättad lerjord finns c:a 20 mm tillgängligt vatten per dm Om rapsens rotdjup är >50 cm fanns minst 100 mm vid tillväxtstart 100+165=265 vilket motsvarar 250-300 mm som är behovet Varför blev höstrapsskörden så bra 2012? Bra sorter på markanden Näst intill perfekt höstutveckling Bra kväveupptag på hösten Sval och torr vår bra effekt av vårgödslingen Perfekt väder från blomning till mognad Hellre fler regntillfällen än få skyfall Lågt sjukdomstryck och kontroll på skadegörare Större användning av Cantus/Amistar än vanligt kan ha bidragit till att säkra den höga skördepotentialen 8

Kan vi göra om det här? Byt sort ofta använd moderna sorter Sådd i tid inte så lätt för alla hösten 2012 Gödsla ordentligt på hösten NPKS Anpassa kvävenivån på våren Gör en vattenbalans kan du bevattna din raps? 9