Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Storfors Folkets Hus Piteå Kommun Gustav Larsson, ÅF Infrastructure Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1909 Area: 396 m² Atemp Verksamhet: Samlingslokal för uthyrning till privatpersoner och föreningar Byggnaden är placerad i stadsdelen Storfors ca 4 km sydväst om centrala Piteå. Fastigheten finns i ett villaområde och har ett skogsområde intill fasaden mot norr. Byggnaden är i två plan på totalt 396 m²atemp. Invändigt domineras byggnaden av en samlingssal dimensionerad för 150 personer, dubbel takhöjd, scen och läktaretage i övervåningen. Övriga rum är WC, kök, hall, fastighetsskötsel och mindre samlingsrum. Omfattande ombyggnation 1946 och renoverat 1977. Grunden är en ej krypbar torpargrund. I dagsläget används byggnaden sparsamt pga dess dåliga skick. Uthyrningsgraden är bara ett par tillfällen per år, jämfört med det förväntade flertalet gånger i veckan efter ombyggnation För att göra en rättvis jämförelse före och efter renovering har ett basfall skapats med drifttider och närvaro i befintlig byggnad som motsvarar brukandet i framtiden. Drifttid och flöden på ventilationsutrustning samt personnärvaro är alltså likadant i basfallet som efter renovering. Det är framförallt på kvällar och helger som lokalen kommer användas till möten, fester och andra sammankomster. Inneklimat I Ventilationen dimensioneras för 150 personer. Värmesystemet ska kunna hålla +21 C inomhus vid DVUT -28 C för Piteå. Ingen kyla finns, men ventilationssystemet ska vara behovsstyrt och kunna styras av inomhustemperatur/frånluftstemperatur, närvaro och koldioxid. Manuell styrning av ventilationsaggregat med timer. Ingen ventilation utöver självdrag vid frånvaro. Termostatstyrda elradiatorer och fläktkonvektorer. Trots låg närvaro hålls inomhustemperaturen konstant +21 C. Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Huset är byggt i trä. Ytterväggar är tjocka med god isoleringstjocklek. Fönster är treglasfönster av äldre typ, men i bra skick. Ytterdörrar är i dåligt skick. Vindsisoleringen är 10 cm spån och 10 cm gullfiber. 1 (5)
Värmesystem Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 augusti 2017 Fjärrvärme indraget 2009, men endast inkopplat för tappvarmvattenvärmning, en radiator och två fläktkonvektorer. I övrigt värms huset med direktverkande elradiatorer. El för uppvärmning är inräknad i fastighetsel. Transmissionsberäkning av byggnaden vid DVUT -28 C i Piteå ger ett effektbehov för uppvärmning på ca 18 kw. Ventilationssystem Två gamla ventilationsaggregat utan värmeåtervinning, med remdrivna fläktar och värmebatterier som går på el. Stort underhållsbehov för att få tillräckligt god funktion vid dimensionerande driftsfall. Aggregatet använder en del återluft i nuläget för att få rätt tilluftstemperatur vid låg utomhustemperatur och högt luftflöde. Styrt med timer. Komfortkylsystem Byggnaden saknar system för komfortkyla. Belysning Belysning är ett 30-tal glödljus och några T8 lysrörsarmaturer i nuläget. Manuell styrning och vissa med dimringsfunktion. Belysningsarmaturen med drygt 30 st glödljus i stora salen ska dock behållas efter verksamhetens önskemål för att behålla lokalens tidstypiska stil även om ett åtgärdsförslag med ny belysningsarmatur skulle vara lönsamt. Utrustning Två hushållskök med vanlig köksutrustning finns. Utöver det ingen elintensiv utrustning på fastigheten. Styr- och övervakningssystem Inget överordnat styrsystem. Termostatstyrda fläktkonvektorer, radiatorer och elradiatorer. Ventilationen styrs med manuellt aktiverad timer. Byggnaden är ej uppkopplad mot Piteå Kommuns överordnade system för styr och övervakning. Energianvändning före åtgärder I Specifik energianvändning före åtgärder Varav Värmeenergi Fastighetsel Hyresgästel 215 kwh/m²,år 10,3 kwh/m²,år 204,7 kwh/m²,år 7,7 kwh/m²,år Byggnaden har pga dåligt skick haft låg uthyrningsgrad under flera år. Det betyder låg driftstid på ventilation och lite energi till tappvattenuppvärmning vilket betyder en förhållandevis låg energiförbrukning. Efter renoveringen förväntas uthyrningsgraden öka stort vilket innebär mer drifttid på ventilation och tappvarmvatten. Därför har ett basfall skapats där byggnaden används i samma utsträckning före energisparåtgärder som efter. Detta ger en rättvis jämförelse eftersom byggnaden utnyttjas på samma sätt i basfallet som efter åtgärder. Identifierade åtgärder I Åtgärd 1: Fjärrvärmekonvertering. Denna åtgärd är redan påbörjad med inte slutförd. Värmesystemet ska dras ut till hela byggnaden och ventilationsaggregat. Tack vare demontering av elradiatorer och elvärmebatterier 2 (5)
minskar inkopplad eleffekt vilket möjliggör nedsäkring av hela byggnaden och lägre fast kostnad på elabonnemanget. Ingen energibesparing, men förflyttning av elenergi till fjärrvärmeenergi. Åtgärd 2: Tappvattenarmatur. Snålspolande tappvattenarmatur som minskar tappvattenuppvärmning och köpt kallvatten. Byte av WC-stolar och perlatorer i blandare. Åtgärd 3: Vindsisolering. Tilläggsisolering av 190 m² kallvind med 300 mm lösull. Åtgärd 4: FTX-ventilation. Byte av ventilationsaggregat till ett med roterande värmeväxlare, effektivare fläktar och vattenburen eftervärme. Nytt luftkanalsystem för till- och frånluft i hela byggnaden. På grund av stort underhållsbehov på ventilationen räknas bara 50% av total investeringskostnad som energiinvestering. Åtgärd 5: Fönsterbyte. Byte av befintliga treglasfönster till nya treglasfönster. Totalt 56,5 m² fönsteryta. Åtgärd 6. Styråtgärder. Schablonmässig energibesparing på 5 %. Åtgärd 7. Belysning. Byte av belysningsarmaturer mot energieffektivare variant typ LED. Minskad kostnad för underhåll tack vare längre hållbarhet på nya lampor. Åtgärd 1, 2, 3 och 4 visar sig vara lönsamma enligt Totalmetodiken. Dessa åtgärder bildar åtgärdspaketet. 3 (5)
Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år 1 Fjärrvärmekonvertering 220 23 0 2 Vindsisolering 26 3 6 3 Tappvattenarmatur 3 0 0 4 FTX-ventilation 500 23 34 5 Fönsterbyte 140 1 3 6 Styr 50 2 3 7 Belysning 40 1 0 - Summa 979 55 48 Energibesparing MWh/år 4 (5)
Resultat Fjärrvärmekonvertering sattes som en fix åtgärd som ska utföras oavsett ekonomiskt utfall eftersom det är en redan påbörjad åtgärd som fastighetsägaren vill slutföra. Övriga åtgärder som förbättrar klimatskalet ger därför minskad fjärrvärmeförbrukning. Investeringskostnaden för åtgärderna i åtgärdspaketet är totalt 750 kkr med en internränta på 5,9 %. Det ger en besparing på 50,4 kkr/år. På grund av fjärrvärmekonvertering ökar fjärrvärmeanvändningen med 34,1 MWh/år och ersätter elvärme. Elförbrukningen minskar med 75,1 MWh/år. Total energibesparing blir 41 MWh/år. Använda energipriser exkl. moms är 0,55 kr/kwh för fjärrvärme och 0,69 kr/kwh för el. 5 (5)