Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2013 ESV 2013:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 213 ESV 213:47

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 217. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 22 augusti 213. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 8-69 43 5 Datum: 213-9-3 Dnr: 5.3-737/213 ISBN: 978-91-7249-349- Tryckeri: Edita Västerås 213

Sammanfattning BNP ökar i år med måttliga 1,3 procent men en vändning är i sikte och nästa år blir tillväxten starkare. Trots detta blir tillväxten inte tillräckligt stark för att generera överskott i de offentliga finanserna. Det blir underskott 213 215. Årets underskott väntas bli 65 miljarder kronor och nästa år blir underskottet nästan lika stort, 53 miljarder kronor. Det kommer att krävas åtstramningar i någon form om överskottsmålet ska nås framöver. Regeringen har aviserat reformer i storleksordningen 25 miljarder kronor i den kommande budgetpropositionen. Dessa har inte beaktats i beräkningarna. Även om reformerna kan förväntas öka tillväxten skulle de offentligfinansiella underskotten bli betydligt större än i nuvarande prognos. Då de offentliga finanserna redan i nuläget inte når upp till överskottsmålet förordar ESV att eventuella reformer, som syftar till att stärka konjunkturen, görs tillfälliga snarare än permanenta. Vändning i sikte för tillväxten Under första halvåret i år sjönk exporten och investeringarna medan hushållens och den offentliga sektorns konsumtion ökade. Det finns nu tecken på en ljusare konjunktur i våra viktigaste exportländer och exporten väntas vända upp under andra halvåret. En ökad export leder också till att den negativa utvecklingen för investeringarna bryts. BNP väntas därför öka ganska starkt under andra halvåret. Trots det blir BNP-tillväxten för helåret 213 svag, 1,3 procent. Nästa år accelererar tillväxten men BNPökningen blir ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnyttjande. Tillväxten i ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 214 för att därefter höjas successivt. Avmattningen i ekonomin har dock inte lett till någon minskad sysselsättning. Trots att sysselsättningen fortsätter att stiga är emellertid arbetslösheten högre nu än för ett år sedan. Det beror på att arbetskraften har ökat mer än antalet sysselsatta. Det är delvis en effekt av att befolkningen ökar men ett ökat arbetskraftsdeltagande bidrar också. Indikatorerna tyder på en svag utveckling på arbetsmarknaden framöver och den låga aktiviteten i ekonomin väntas dämpa sysselsättningen under hösten. Svag utveckling för skatteintäkterna i år Skatteintäkterna ökar i år med måttliga 2,4 procent. Detta är främst en följd av konjunkturläget men ändrade skatteregler, inom främst kapitalskatteområdet, bidrar också negativt. Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 6 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsamt i år eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten är dämpad. Skatt på kapital minskar till följd av att bolagsskattesatsen har sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Därtill minskar skatteintäkterna från företagen av konjunkturella skäl. Avkastningsskatten blir lägre i år till följd av den låga statslåneräntan. Skatteintäkterna från mervärdesskatten ökar långsamt i år då investeringarna minskar och hushållens konsumtion är dämpad. Nästa år förbättras konjunkturen och skatteintäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar då med 3,5 procent. Måttlig underliggande utgiftsutveckling på statens budget I år uppgår de totala utgifterna på statens budget till 928 miljarder kronor vilket är en ökning med hela 116 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen är främst en effekt av att Riksbanken lånar cirka 1 miljarder kronor i Riksgälden. Övriga utgifter ökar däremot måttligt, med 16 miljarder kronor, motsvarande 2 procent. Nästa år blir de totala utgifterna betydligt lägre som ett resultat av att utgifterna 213 är tillfälligt

höga med anledning av Riksbankslånet. Övriga utgifter, det vill säga utgiftsområdenas utgifter, ökar nästa år med 19 miljarder kronor. Åren 215 217 fortsätter utgifterna att öka långsamt, med i genomsnitt 7 miljarder kronor årligen vilket motsvarar en ökningstakt som är lägre än 1 procent per år. Totalt uppgår utgiftsökningen under de fem prognosåren till knappt 7 procent. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 212 till 2 procent 217. Utgiftsandelen de kommande åren sjunker i ungefär samma takt som utfallet det senaste decenniet. Under prognosperioden bidrar flertalet utgiftsområden till nominella utgiftsökningar, vilket är naturligt med tanke på befolkningstillväxt och makroekonomiska faktorer såsom pris- och löneutveckling. Den största ökningen i miljarder kronor sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. Den procentuellt största utgiftsökningen sker inom området Integration och jämställdhet där kommunersättningarna ökar till följd av ett stort antal asylsökande. Sedan prognosen i juni har prognosen för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning reviderats upp. Antalet sjukpenningdagar väntas bli fler än tidigare beräknat hela prognosperioden. Riksbankslånet skapar stort lånebehov Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -143 miljarder kronor, vilket är en försämring med 118 miljarder kronor jämfört med förra året. Det beror främst på att Riksbanken lånar cirka 1 miljarder kronor i Riksgälden. Även något sjunkande kassamässiga skatteinkomster bidrar till försämringen av saldot. Försäljningen av aktier, främst i Nordea, bidrar till att saldot på statens budget blir 2 miljarder kronor mindre negativt jämfört med vad som annars skulle vara fallet. År 214 blir budgetsaldot -49 miljarder kronor, således betydligt bättre än i år då lånet till Riksbanken tillfälligt ökar utgifterna. Underskotten i de offentliga finanserna blir större om aviserade reformer blir verklighet Det blir underskott i de offentliga finanserna 213 215. Underskottet i år uppgår till 65 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av BNP. Nästa år minskar det något, till 53 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP. Regeringen har aviserat reformer i storleksordningen 25 miljarder kronor i den kommande budgetpropositionen. Dessa har inte beaktats i beräkningarna. Även om reformerna kan förväntas öka tillväxten skulle de offentligfinansiella underskotten bli betydligt större än i nuvarande prognos. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är i genomsnitt något negativt under prognosperioden. Utbetalningarna av allmänna pensioner ökar tämligen mycket i år, delvis av demografiska skäl, men även till följd av stigande pensioner. Nästa år ökar utgifterna långsammare eftersom den genomsnittliga pensionen minskar med 2,7 procent 214. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås de närmaste åren. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP. Ett annat sätt att uppnå överskottsmålet är därför att låta den automatiska åtstramningen i finanspolitiken få verka utan inslag av annan finanspolitik. En sådan åtstramande inriktning genererar tillräckliga överskott, men först på längre sikt. Då de offentliga finanserna redan i nuläget inte når upp till överskottsmålet förordar ESV att eventuella reformer, som syftar till att stärka den svaga konjunkturen, görs tillfälliga snarare än permanenta. Litet utrymme för permanenta utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken kan se stora ut men när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal 214 kan endast permanenta utgiftsökningar om högst 7 miljarder kronor genomföras.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 BNP, fasta priser, proc. utv. -,6-5, 6,6 3,7,7 1,3 2,3 3,1 3,3 2,4 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -,9-4,9 6,3 3,7 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6 Hushållens konsumtion, proc. utv., -,3 4, 2,1 1,5 2,3 2,8 3,1 3,3 2,4 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1, 2,2 2,1 1,1,7,7,3,3,7,1 Investeringar, proc. utv. 1,4-15,5 7,2 6,4 3,2-2,9 4, 6,9 6,8 5, Lager, bidrag till BNP-förändringen -,5-1,6 2,2,5-1,1,3 -,1,1,, Export, proc. utv. 1,7-13,8 11,4 7,1,8-1,5 4,9 6,5 6,8 5,4 Import, proc. utv. 3,5-14,3 12, 6,3, -2,2 5,1 7,1 7,5 5,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2, 1,6 3,6 3, 2,5 1,3 1,7 2,2 2,5 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,7 5,1 5,3 3,9 2,6 1,6 1,7 Lönesumma, proc. utv. 5,5,1 3,1 5,6 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8, 8,1 8, 7,5 7, 6,6 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr 69-3 1-22 -65-53 -7 26 47 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2-1,,, -,6-1,8-1,4 -,2,6 1,1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,4 38,4 38,1 41,5 41,6 39,9 37, 34, Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,4 1,2,8,7,7,7,5,3,1 -,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 1,1 1,,9,9,8,6,5,5,4 Sjuårsindikatorn 1,1,8,3 -,4 -,7 -,5, Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 1,1,9,6,3,,, Konjunkturjusterat sparande 2,2,8,5,1, -,9 -,6,2,6,9 Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37, 33,4 3,7 31,4 35,2 34,7 32,5 29,1 25,8 Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,6 45,4 44,2 44,2 44,3 44,2 44,1 44,1 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr 766 886 781 85 812 928 847 848 846 867 Takbegränsade utgifter, mdkr 943 965 986 989 122 167 181 19 119 1145 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 21 22 223 222 238 257 258 268 287 33 Marginal till utgiftstaket, mdkr 14 24 38 74 62 28 24 35 56 5 Budgetsaldo, mdkr 135-176 -1 68-25 -143-49 9 56 8 Engångseffekter på statens budget, mdkr 7-15 23 36 8-86 -1 8 Underliggande budgetsaldo, mdkr 65-71 -24 32-33 -57-48 9 49 8 Källa: SCB och ESV Temaavsnitt 1: Incitament och kommunal fastighetsavgift Den avgift som en fastighetsägare betalar går inte direkt till den kommun där fastigheten är belägen. När systemet infördes 28 utbetalades en kommunal fastighetsavgift till varje enskild kommun som motsvarade ett visst belopp per invånare Utbetalningssystemet från och med 29 innebär att det endast är intäktsförändringen från fastighetsavgiften mellan beskattningsåren som påverkar utbetalningen till kommunen. Vissa kommuner får därmed en lägre inkomst än vad kommunens fastighetsägare betalar in till systemet och vice versa. Av landets 29 kommuner är det 144 som har en inkomst som överstiger den totalt inbetalda

fastighetsavgiften och 146 kommuner som har en lägre intäkt. I temaavsnittet analyseras de incitament som systemet för utbetalning av kommunal fastighetsavgift skapar. Temaavsnitt 2: Inkomstskattens utveckling 1991 213 I ett särskilt temaavsnitt genomlyses inkomstskattens utveckling 1991 213. Analysen tar sikte på att besvara frågorna: Hur förhåller sig dagens skatteregler till reglerna i århundradets skattereform från 1991? Hur har ändrade skatteregler påverkat den genomsnittliga skatten, marginalskatten och inkomsten efter skatt? Analysen visar att den genomsnittliga skatten liksom marginalskatten i dag är lägre än 1991, undantaget de med de högsta inkomsterna. Därtill visas att utan införandet av jobbskatteavdraget så hade nettoinkomstandelen, andelen av inkomsten som får behållas efter skatt och avdrag för eventuella kostnader för arbetsresor, i dag varit lägre än 1991 i samtliga inkomstklasser. Den reala inkomsten, inkomsten korrigerad för inflationen, har ökat med cirka 6 procent i samtliga inkomstklasser. Skatteskalan är idag mer intuitiv en högre inkomst innebär även en högre marginalskatt till skillnad från 1991 års skala där marginalskatten kunde bli lägre när inkomsten ökade. Komplexiteten i skattesystemet har dock ökat, vilket gör det svårare att veta hur en ändring av bruttoinkomsten påverkar inkomsten efter skatt. 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 16 2.1.3 Skatt på konsumtion... 19 2.2 Inkomsterna på statens budget... 21 3 Tema Incitament och kommunal fastighetsavgift... 27 4 Tema Inkomstskattens utveckling 1991 213... 31 5 Utgifterna på statens budget... 41 5.1 Migration samt integration och jämställdhet (UO8 och UO13)... 42 5.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO1)... 44 5.3 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 45 5.4 Statsskuldsräntor (UO26)... 47 5.5 Riksgäldens nettoutlåning... 48 5.6 Realekonomiskt fördelade utgifter... 5 6 Saldot på statens budget... 53 7 Offentliga finanser... 55 7.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 55 7.2 Statens finansiella sparande... 56 7.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 58 7.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 6 7.5 Den offentliga skulden... 61 7.6 Finanspolitikens inriktning... 64 7.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 65 8 De budgetpolitiska målen... 67 8.1 Överskottsmålet... 67 8.2 Utgiftstaket... 68 9 Förslag eller beslut som helt eller delvis inte har beaktats i prognosen... 71 1 Revideringar sedan föregående prognos... 73 Appendix... 77 Kontaktpersoner... 94 Förteckning över faktarutor Olika räntebegrepp... 48 Riksgäldens nettoutlåning... 5 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 58 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 63 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 64 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 5

Indikatorerna för överskottsmålet... 67 Konjunkturjusterat sparande metod... 68 Engångseffekter... 87 Förändring av anslagsbehållningar... 9 Appendix Appendix 1. Volymer 212 217... 78 Appendix 2. Utgifter på statens budget 213 217, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos.... 79 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 211 217, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 8 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 212 217... 82 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 28 217... 83 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 211 217... 84 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 212 217... 85 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 212 217... 87 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 212 214... 9 Appendix 1. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2 217... 91 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 28 217... 91 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 212 217... 92 Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster... 93 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Vändning i sikte Första halvåret i år sjönk exporten och investeringarna medan konsumtionen, både hushållens och den offentliga sektorns, ökade. Nu finns tecken på en ljusning i konjunkturen i våra viktigaste exportländer och exporten väntas vända upp under andra halvåret. En ökad export leder också till att den negativa utvecklingen av investeringarna bryts. Samtidigt fortsätter konsumtionen att öka i god takt. BNP ökar därför ganska starkt under andra halvåret. Trots det blir BNP-tillväxten för helåret 213 svag och exporten och investeringarna sjunker jämfört med 212. Nästa år accelererar tillväxten men BNPökningen blir ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnyttjande. BNP ökar 214 lite starkare än den trendmässiga tillväxten. Åren 215 216 stiger tillväxttakten ytterligare och återhämtningen i ekonomin fortsätter. Återhämtningen i ekonomin går dock långsamt eftersom det kommer att krävas åtgärder för att komma tillrätta med skuldproblematiken i många länder i Europa under lång tid framöver. Det dämpar tillväxten i Sverige, främst genom en svagare export och återhållsamma investeringar. Fullt resursutnyttjande nås först 217. Tillväxten i ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 214 för att därefter höjas successivt. Värt att notera är att de reformer för 214 som regeringen nu har aviserat inte ingår i beräkningarna. Inkluderas dessa reformer blir även finanspolitiken expansiv nästa år vilket kan höja BNP-tillväxten och även leda till att reporäntan höjs snabbare än vad som antagits i prognosen. Avmattningen i ekonomin har inte lett till någon minskad sysselsättning. Trots att sysselsättningen fortsätter att stiga är arbetslösheten högre nu än för ett år sedan. Det beror på att arbetskraften har ökat mer än antalet sysselsatta. Det är delvis en effekt av att befolkningen ökar men ett ökat arbetskraftsdeltagande bidrar också. Den låga aktiviteten i ekonomin bör få effekt på sysselsättningen och indikatorerna tyder på en dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver. Antalet sysselsatta väntas därför öka svagt under resten av året och i början av nästa år. Under andra halvåret nästa år börjar den öka snabbare igen. Arbetslösheten ligger kvar på nuvarande nivå under resten av innevarande år och under större delen av nästa år. Under 215 217 leder återhämtningen i ekonomin till att sysselsättningen ökar snabbare och att arbetslösheten sjunker. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 2 99 96 93 9 87 84 81 78 28 21 212 214 216 Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Ljusning i global ekonomi ger skjuts i exporten Exporten har sjunkit sedan mitten av förra året som en följd av den svaga globala konjunkturen. Nu finns det tecken på ljusning i euroområdet, som är vår viktigaste exportmarknad, och i USA blir konjunkturåterhämtningen allt stabilare. Det talar för en vändning i exporten under andra halvåret vilket indikatorerna också tyder på även om det inte är någon tydlig uppgång. Företagen är mer optimistiska om efterfrågan från omvärlden 8 6 4 2-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN och produktionen kommande månader. Svensk export väntas därför stiga under andra halvåret jämfört med det första men sett över helåret sjunker exporten jämfört med 212. Nästa år stärks tillväxten i vår omvärld och exporten ökar då med närmare 5 procent. Ökningstakten är dock fortfarande relativt låg sett i ett historiskt perspektiv, framför allt om man beaktar att exporten befinner sig i en återhämtningsfas. Åren därefter ökar exporten starkt men det tar lång tid innan återhämtningen är avslutad. Problemen i Europa kommer således att ge avtryck under flera år. Importen har också sjunkit under det första halvåret i år men väntas, liksom exporten, vända upp under andra halvåret. Importen sjunker dock sett över helåret. Den sjunker mer än exporten och nettoexporten väntas därmed även i år ge ett positivt bidrag till tillväxten. Nästa år ökar efterfrågan på importerade varor till följd av att både exporten och investeringarna ökar. Bidraget från nettoexporten väntas fortsätta ge positiva bidrag till tillväxten. Tabell 2. Försörjningsbalansen uell förändring Utfall Prognos 212 213 214 215 216 217 Hushållens konsumtion 1,5 2,3 2,8 3,1 3,3 2,4 Offentlig konsumtion,7,7,3,3,7,1 Fasta investeringar 3,2-2,9 4, 6,9 6,8 5, Lager 1-1,1,3 -,1,1,, Export,8-1,5 4,9 6,5 6,8 5,4 Import, -2,2 5,1 7,1 7,5 5,7 Nettoexport 1,4,2,3,2,2,2 BNP,7 1,3 2,3 3,1 3,3 2,4 BNP, kalenderkorrigerad 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Konsumtionen är drivkraften i ekonomin i år Hushållens tillförsikt inför framtiden fortsätter att stärkas. Oron för konjunkturutvecklingen har dämpats och färre tror på en försämring på arbetsmarknaden. Konfidensindikatorn ligger nu strax över ett historiskt genomsnitt. De som har arbete har goda förutsättningar att öka konsumtionen. Trots låga löneökningar ökar deras reala disponibla inkomster förhållandevis starkt till följd av låg inflation och låga räntor. Dessutom ligger sparandet på en hög nivå eftersom konsumtionen ökat betydligt mindre än inkomsterna de senaste åren. Förbättrade framtidsutsikter och köpstarka hushåll tyder på att konsumtionen kommer att öka i god takt kommande kvartal. Hushållens konsumtion ökar snabbare än förra året trots att de disponibla inkomsterna totalt ökar svagare, till följd av en svag ökning av timmarna och timlönerna. Sparkvoten fortsätter ändå att öka något. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot 8 6 4 2-2 -4-6 1994 1997 2 23 26 29 212 215 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Nästa år ökar inkomsterna svagare än i år trots att timmarna då stiger snabbare. Det beror på att pensionerna sjunker, efter att ha ökat ganska mycket i år. Pensionsinkomsterna påverkas med viss eftersläpning av en svag utveckling på arbetsmarknaden och det är först 214 som försvagningen av timmarna slår igenom i pensionsinkomsterna. Den så kallade bromsen i pensionssystemet är aktiv under hela prognosperioden, vilket sänker den genomsnittliga pensionsinkomsten 214 (se avsnitt 7.4 om Ålderspensionssystemet). Pensionärer är en grupp som ofta är känsliga för inkomstförändringar. Den svaga utvecklingen av pensionerna dämpar konsumtionsökningen. Trots det tilltar ökningstakten i konsumtionen ytterligare nästa år i samband med att hushållens framtidsförväntningar fortsätter att förbättras. Även 8 6 4 2-2 -4-6 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN åren därefter väntas konsumtionen öka starkt. Den stiger snabbare än de reala disponibla inkomsterna från och med 214. Det innebär att sparkvoten, som har stigit de senaste åren och i dagsläget ligger på en hög nivå historiskt sett, faller. Låg aktivitet i ekonomin sänker investeringarna Investeringarna sjönk kraftigt första kvartalet i år vilket är i linje med företagens förväntningar i SCB:s investeringsenkät. Investeringarna har sjunkit i de flesta sektorer. Det senaste kvartalet syntes dock en vändning i bostadsinvesteringarna, som har fallit under en längre tid. Under andra halvåret väntas investeringarna vända uppåt igen. Botten i konjunkturen väntas nu ha nåtts och efterfrågan på exportvaror stiger under andra halvåret vilket för med sig ökade investeringar. Jämfört med 212 sjunker dock investeringarna i år. Nästa år blir det en rekyl och investeringarna ökar med drygt 4 procent. Bostadsinvesteringarna, som sjönk kraftigt förra året, har alltså börjat öka igen och väntas fortsätta öka. Det är investeringarna i nybyggda bostäder, som ligger på en låg nivå i dagsläget, som ökar. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en hög nivå sedan införandet av ROTavdraget, föll i slutet av förra året och fortsatte falla första halvåret i år. De väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå framöver. Investeringarna i kommunerna har ökat mycket de två senaste åren och ligger nu på en hög nivå. Kommunerna fick 212 tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från AFA Försäkring som bland annat användes till investeringar. I år ökar kommunernas inkomster svagt och utrymmet för investeringar under 213 är därmed mindre, vilket medför att ökningstakten avtar. Investeringarna ligger dock kvar på en hög nivå eftersom flera stora byggprojekt, exempelvis nybyggnationen av Nya Karolinska Solna, pågår i några år till. I slutet av prognosperioden avslutas flera projekt och då dämpas ökningstakten ytterligare. De statliga investeringarna sjunker i år och nästa år eftersom investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 215 ökar investeringarna igen som en följd av de satsningar som regeringen har gjort på förbättrad infrastruktur. Investeringarna i lager har varit oväntat höga första halvåret i år. Första kvartalet gav de ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Det var framför allt lagren av varor i arbete och färdigvaror inom industrin samt lagren i handeln som ökade, vilket kan vara ett tecken på att efterfrågan var mindre än företagen väntat sig. Därmed kommer det sannolikt ske en korrigering av lagren under andra halvåret. Kommande kvartal kommer därmed lagerinvesteringarna vara lägre än under det första halvåret och de sänker då BNP-tillväxten. För 213 väntas de ändå ge ett positivt bidrag men nästa år sänker de BNP-tillväxten lite. Resursutnyttjandet fortsätter sjunka 213 Den dämpade aktiviteten i ekonomin i år gör att resursutnyttjandet fortsätter att sjunka. Nästa år tar tillväxten i ekonomin fart och då stiger resursutnyttjandet igen. Prognosen för 213 214 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 215 217 görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 214 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den potentiella nivån 214 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt 215 217. Fullt resursutnyttjande nås 217. Oväntat stark sysselsättningsökning Sysselsättningen har stigit oväntat snabbt mot bakgrund av den svaga tillväxten i ekonomin och även sett till vad indikatorerna har visat. För kommande kvartal tyder indikatorerna på en svag utveckling på arbetsmarknaden och vi räknar med att den låga aktiviteten i ekonomin med viss eftersläpning sätter spår på arbetsmarknaden i form av en avmattning av sysselsättningstillväxten. Antalet sysselsatta väntas därför öka långsamt under resten av året. I början av nästa år fortsätter den att öka långsamt för att under andra halvåret börja öka lite snabbare igen. Syselsättningsgraden, EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN som har stigit något det senaste året, sjunker i slutet på innevarande år och fortsätter sjunka i början på nästa år. Därefter stiger den igen. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 68 67 66 65 64 27 29 211 213 215 217 Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Arbetslösheten steg under förra året trots att antalet sysselsatta ökade. Under första halvåret i år har den fortsatt att stiga något. Det beror på att antalet personer i arbetskraften ökat mer än antalet sysselsatta. Att arbetskraften har ökat relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Ett ökat arbetskraftsdeltagande är främst en följd av att andelen sjuka som står utanför arbetskraften fortsätter att minska. Även andelen studerande har minskat. Arbetslösheten väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå under resten av året och första halvåret nästa år. Därefter börjar den sjunka igen. Frånvaron har ökat mycket det senaste halvåret vilket har inneburit att antalet arbetade timmar ökat långsammare än sysselsättningen. Timmarna har dock svängt fram och tillbaka de senaste kvartalen och det är svårt att veta vilken nivå de kommer att ligga på framöver. Vi räknar ändå med att medelarbetstiden, som har sjunkit det första halvåret, kommer att minska jämfört med 212 och timmarna ökar därför långsammare än antalet sysselsatta. Nästa år ökar medelarbetstiden då frånvaron minskar igen. Därefter ligger den stilla. Åren 215 217 sker en återhämtning i ekonomin vilket får effekt på arbetsmarknaden. 9 8 7 6 5 Sysselsättningen ökar då snabbt och sysselsättningsgraden börjar stiga igen. I slutet av prognosperioden kommer sysselsättningsgraden att vara högre än i dagsläget men fortfarande betydligt lägre än 28 då den senast nådde sin toppnivå. Det beror på olika sammansättningseffekter, bland annat på att personer mellan 65 och 74 år vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet utgör en större andel av den arbetsföra befolkningen än 28. Dessutom har andelen som är födda utomlands ökat, och fortsätter att öka markant som andel av befolkningen. De har också en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. När sysselsättningsökningen tar fart börjar arbetslösheten att sjunka och den faller till 6,6 procent 217. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden uell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 212 213 214 215 216 217 BNP, fp 1,1 1,3 2,4 2,9 2,9 2,6 Produktivitet,7 1, 1,8 1,8 1,8 1,8 Arbetade timmar,6,2,6 1,1 1,1,8 Medelarbetstid, -,6,1,,, Sysselsatta,7,7,5 1,1 1,1,8 Arbetskraft,9,9,4,5,5,4 Personer i program, tusental 187 24 197 173 155 146 Arbetslöshet, ILO 1 8, 8,1 8, 7,5 7, 6,6 Öppen arbetslöshet 1,2 5,7 5,5 5,5 5,3 5, 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Lägre avtal dämpar löneökningstakten Nya avtal har slutits i år för en stor del av arbetsmarknaden. Industrins avtal fungerade som riktmärke. De avtal som har slutits är i de flesta fall treåriga och ger avtalsmässiga löneökningar på drygt 2 procent per år. Avtalen ger lägre löneökningar de kommande åren än de som slöts för 212. Löneökningarna dämpas därmed i år jämfört med förra året. Löneökningarna väntas vara låga även 214 och 215. Totalt sett väntas lönerna öka med i genomsnitt knappt 3 procent 1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN per år 213 215. Åren 216 217 ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Tabell 4. Löner, priser och reporänta uell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 212 213 214 215 216 217 Timlön, KL 1 3,1 2,7 2,9 3, 3,4 3,6 Timlön, NR 1 2,9 2,5 3, 3,1 3,5 3,7 Enhetsarbetskostnad 2,8 1,5 1,1 1,2 1,7 1,9 Lönesumma 3,9 2,8 3,7 4,3 4,7 4,6 KPI,9, 1, 1,9 2,5 2,8 KPIF 2 1,,9 1,3 1,6 1,8 1,9 Prisbasbelopp, nivå 44, 44,5 44,4 44,9 45,7 46,8 Reporänta, värde vid årets slut 1, 1, 1,25 2, 3, 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Inflationen nära noll i år Inflationstakten har sjunkit och den årliga procentuella förändringen av KPI har till och med varit negativ de senaste månaderna. Det finns flera faktorer som förklarar den låga inflationen. Den viktigaste förklaringen är den nedgång i bostadsräntorna som följt av Riksbankens sänkningar av reporäntan. Den underliggande inflationen, mätt med KPIF där effekterna av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, är också låg. Den låga underliggande inflationen beror på den svaga efterfrågan i ekonomin som har dämpat priset på både varor och tjänster. En starkare krona jämfört med för ett år sedan bidrar också till att hålla nere priset på importerade varor. Dessutom är energipriserna lägre nu än för ett år sedan. Inflationen väntas vara låg under resten av året. Nästa år bidrar återhämtningen i ekonomin till att inflationen stiger, men den är fortfarande låg. Den fortsatt svaga efterfrågan i ekonomin och ett lågt kostnadstryck, mätt som ökningen av arbetskraftskostnaderna per producerad enhet, dämpar prisökningarna på varor och tjänster. Energipriserna ligger dessutom kvar på samma nivå som i år och håller därmed nere inflationen. KPI fortsätter att vara lägre än KPIF 214 eftersom bostadsräntorna ligger på en lägre nivå än 213. De sjunker inte under året men de ligger i stort sett stilla och som årsgenomsnitt blir de därför lägre eftersom räntorna har sjunkit under 213. Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 5 4 3 2 1-1 -2 27 29 211 213 215 217 Källa: SCB och ESV KPI KPIF Åren 215 217 ökar inflationen i takt med att resursutnyttjandet stiger och den underliggande inflationen, mätt med KPIF, når Riksbankens inflationsmål på 2, procent 217. KPI blir högre än KPIF från och med 215 eftersom bostads-räntorna stiger i takt med att Riksbanken höjer reporäntan. Vi räknar med att Riksbanken väljer att lämna reporäntan oförändrad på dagens nivå till i slutet av 214. Inflationen är låg och efterfrågan i ekonomin svag men eftersom tillväxten väntas vända upp är bedömningen att Riksbanken inte sänker reporäntan ytterligare. Konjunkturläget är fortfarande osäkert Vi räknar med att konjunkturen vänder upp från och med andra halvåret och att det sker en återhämtning i ekonomin 214 217. Konjunkturläget är dock fortfarande osäkert. Problemen i krisländerna i Europa är långt ifrån över och det kan fortfarande komma bakslag i den sköra vändning vi nu har sett i tillväxten. I USA ser utsikterna ljusare ut men även där finns faktorer som kan äventyra återhämtningen i ekonomin. Sannolikheten för en lägre tillväxt än väntat, både i omvärlden och i Sverige, är därmed fortfarande relativt stor. 5 4 3 2 1-1 -2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 11

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den låga aktiviteten i ekonomin och effekten av ändrade skatteregler inom främst kapitalskatteområdet medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter 213. Skatteintäkterna ökar i år med 2,4 procent. Den underliggande ökningen, exklusive ändrade skatteregler, uppgår dock till 3,1 procent. Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 6 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsammare i år eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten dämpas. Skatt på kapital minskar till följd av att bolagsskatten sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Skatt på kapital från företag påverkas även av lägre företagsvinster. Även avkastningsskatten minskar i år på grund av en låg statslåneränta. Hushållens konsumtion i löpande priser är fortsatt svag till följd av låga prisökningar, vilket bidrar till att skatteintäkterna från framför allt mervärdesskatt ökar långsamt. Intäkterna från mervärdesskatt påverkas också av att investeringarna minskar 213. Intäkterna från energiskatt minskar 213 214 på grund av en lägre bensinförsäljning. Nästa år förbättras konjunkturen och skatteintäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar med 3,5 procent. Intäkterna från skatt på arbete ökar något mer än i år som en följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger. Konjunkturen blir också ljusare för företagen, vilket innebär att vinsterna utvecklas starkare och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. Även intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion och investeringar ökar. Diagram 5. Årlig förändring av skatteintäkter 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 26 28 21 212 214 216 Arbete Kapital Konsumtion Totala skatter exkl. skatteändringar Totala skatter inkl. skatteändringar Källa: SKV, Budgetpropositionen för 213 och ESV Åren 215 217 ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. Återhämtningen på arbetsmarknaden leder till en uppgång av intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt bidrar en stabilare konjunkturutveckling till en ökning i företagsskatterna och skatt på konsumtion. Skattekvoten beräknas i år uppgå till 44,3 procent av BNP, vilket är högre än 212. Skattekvoten ökar därmed något trots att ändrade skatteregler bidrar till att intäkterna i år minskar med drygt 11 miljarder kronor, motsvarande,3 procent av BNP. Det förklaras främst av att intäkterna från skatt på arbete ökar något snabbare än BNP. År 214 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant. Minskningen beror främst på den dämpade utvecklingen av punktskatterna. 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor av BNP 2 56 Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i avsnitt 1. 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Källa: SKV och ESV 53 5 47 44 41 38 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 6 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år ökar skatteintäkterna med 3,6 procent. Från och med 214 ökar intäkterna starkare till följd av återhämtningen på arbetsmarknaden. Statens skatteintäkter utvecklas svagt i år, framför allt skatt på kapital och konsumtion. En ytterligare förklaring till den svaga utvecklingen är de skattesänkningar som genomförts. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor uell förändring 211 212 213 214 215 216 217 Staten,4 -,5 1,2 3,8 5, 5,5 4,6 Kommunsektorn 2,9 4,6 3,9 3,2 4,1 4,9 4,7 ÅP-systemet 6,4 3,6 2,9 3,1 4,8 4,1 4,5 Totala skatteintäkter 2, 1,9 2,4 3,5 4,6 5,1 4,6 Källa: SKV och ESV Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna i år. Både i år och nästa år ökar kommunernas skatteunderlag, se tabell 6 med knappt 3,5 procent. Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer 211 212 213 214 215 216 217 Aktuell prognos 3, 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,6 Föregående prognos 3, 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 4,5 Fastställda 2,3 4,1 4,1 Tabell 7. Skatt på arbete Miljarder kronor/ 211 212 213 214 215 216 217 Nivå 95 939 973 1 1 1 54 1 17 1 159 Utvecklingstakt (%) 3,6 3,8 3,6 3,8 4,3 5, 4,7 Källa: SKV och ESV Höga pensionsutbetalningar stärker direkta skatter på arbete i år men inte nästa år I år utvecklas utbetalda löner svagt medan utbetalda pensioner, sjuk- och föräldrapenning, och arbetsmarknadsersättningar utvecklas starkare. Tabell 8. Skattebaser uell förändring om inget annat anges Nivå 1 211 212 213 214 215 216 217 Utbetalda löner 1 346 3,7 2,8 3,8 4,3 4,7 4,6 Aktivitets-och sjukersättning 34-6,1-4,4-6,4-5,8-3, -2, Sjukpenning och föräldrapenning 53 6,7 5,7 2,3 3,3 4, 4,2 Arbetsmarknadsersättningar 3 3,7 5,8-3,5-1,7-1,3-7, Pensioner 358 6,1 5,3 1,1 3,5 5,5 4,9 Taxerad inkomst 1 897 4,2 3,3 2,9 3,8 4,5 4,4 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 77 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,7 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Källa: SKV och ESV 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Sjukpenningen, som har minskat sedan 23, har börjat stiga igen på grund av ett återflöde av personer som tidigare utförsäkrats från sjukförsäkringssystemet och ett nytt inflöde av personer med längre sjukdomsperiod. Även arbetsmarknadsersättningar ökar eftersom antalet arbetslösa och andelen som får a-kassa ökar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Pensionsinkomsterna ökar i år med drygt 5 procent till följd av en betydande ökning av balansindex. Nästa år ökar pensionsinkomsterna svagt. Från och med 215 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att utbetalda löner ökar snabbare men arbetsmarknadsersättningarna sjunker. Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår i år till 527 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 5 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 1 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 4 3 Miljarder kronor 4 3 nivå. RUT-tjänster beräknas i år till knappt 3 miljarder kronor och väntas öka till nästan 4 miljarder kronor 217. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 446 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 14 miljarder kronor eller 3 procent från 212. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare 215 217. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4,2 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan andra, exempelvis HUS-avdraget, syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. 2 1-1 2 1-1 Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Miljarder kronor Utfall Prognos 211 212 213 214 215 216 217-2 21 211 212 213 214 215 216 217 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Skattereduktionerna beräknas i år till drygt 2 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget har ökat till 86 miljarder kronor i år medan reduktionen för den allmänna pensionsavgiften uppgår till drygt 1 miljarder kronor. Reduktionen för HUSavdrag uppgår till 17 miljarder kronor, huvuddelen avser ROT-tjänster som har nått en stabil -2 Sjöfartsstöd -2-2 -2-2 -2-2 -2 Ungdomar -2-2 -21-21 -22-22 -23 Regional nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Generell nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -2 Nystartsjobb -6-6 -6-6 -7-7 -7 Summa arbetsgivaravgifter -29-3 -3-32 -32-33 -34 RUT -2-2 -3-3 -3-3 -4 ROT -13-14 -15-15 -16-16 -17 Totalt -44-47 -48-5 -51-53 -55 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUS- avdraget samt nystartsjobb. Utbetalningarna av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 213 till drygt 48 miljarder kronor. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till 11 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 1. Skatt på kapital Miljarder kronor/ 211 212 213 214 215 216 217 Nivå 184 178 173 179 191 24 215 Utvecklingstakt,(%) -4,1-2,9-2,7 3,2 6,7 7, 5,2 Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster ökar starkt under 213 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelningsinkomster ökade med 14 miljarder kronor 212, vilket främst berodde på att utdelningarna ökade. I år sjunker räntorna, därmed minskar hushållens ränteinkomster. Även utdelningarna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara betydligt lägre i år än 212, vilket medför att ränteutgifterna och ränteavdragen minskar kraftigt. Från 215 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna ökar igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna utgör hushållens löpande kapitalinkomster. I år och nästa år är nettot högre än 212 fastän utdelningsinkomsterna från investeringsfonder väntas minska väsentligt på grund av den slopade skattskyldigheten. Det är först 215 som nettot är lägre än 212 trots att hushållens skulder ökar successivt. Exkluderas effekterna av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder är nettot lägre även 215. Det förklaras av att räntenivåerna är lägre 213 215. Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna, innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Detta leder till att skatteintäkterna ökar i år trots att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Hushållens kapitalvinster bedöms ha minskat 212 med 6 miljarder kronor. Det beror bland annat på en lägre omsättning på bostadsmarknaden än året innan. I år väntas hushållens kapitalvinster öka igen, med 13 miljarder kronor, till följd av en högre omsättning på bostadsmarknaden samt börsuppgången under 212 och 213. För prognosåren 214 217 beräknas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993 211 på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonto medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medelvärdet. Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Miljarder kronor 18 12 6 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. Miljarder kronor 18 12 Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Sänkt bolagsskatt till 22 procent i år I år väntas skatten på företagsvinster minska med 9 procent till 89 miljarder kronor, jämfört med året innan. Tre olika faktorer bidrar till den 6 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET kraftiga förändringen av företagsskatterna; sänkningen av bolagsskattesatsen, möjligheter att fondera vinstmedel till kommande år samt en fortsatt svag efterfrågan i omvärlden. Det stora skattebortfallet i år förklaras till stor del av att bolagsskatten sänkts från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån är svårbedömd, och företagen kan finna andra möjligheter att minska sina skattebetalningar. ESV har därför endast räknat med ökade skatteintäkter om 6 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen. Regeringen räknade med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen för 213. ESV bedömer att sänkt bolagsskatt och begränsningar av ränteavdragen sammantaget leder till ett skattebortfall om drygt 1 miljarder kronor i år. Ökad avsättning till periodiseringsfonder 212 En indirekt effekt av den sänkta bolagskatten är att företagen i betydligt större utsträckning än normalt väntas utnyttja möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder. Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes från januari 213, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska föregående års skattemässiga resultat som i stället kan tas upp till beskattning nästkommande år till en lägre skattesats. Vid en genomgång av ett antal stora företags bokslut kan det konstateras att exempelvis banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, har utnyttjat denna möjlighet. Svag efterfrågan, men återhämtning nästa år I år påverkas företagens vinster av en fortsatt svag konjunktur där företagen pressas av en låg efterfrågan i Sveriges viktigaste exportländer, framför allt i Europa. Dessutom påverkar en stark krona många exportföretag negativt. Därmed fortsätter nedgången från 212 och vinsterna väntas falla något i bolagssektorn även i år. Rapporterna för årets första halvår tyder på att tendensen från föregående år består. Det innebär att vinsterna bland företag inom banksektorn har en fortsatt positiv utveckling, medan företag inom verkstadsindustrin, råvaruproduktion och telekommunikation visar svagare resultat. Indikatorn för näringslivet enligt Konjunkturinstitutets barometer visar att läget inom näringslivet fortsatt är svagare än normalt. Det finns en stor variation mellan branscherna, där tillverkningsindustrin och byggföretagen har en svag utveckling, medan efterfrågan och optimismen är större inom livsmedelshandeln och tjänstebranscherna. Efter två svaga år bidrar den ekonomiska återhämtningen till att skatten på företagsvinster åter ökar från nästa år, då den beräknas uppgå till 92 miljarder kronor. Från 215 medför den förbättrade konjunkturen att skatten på företagsvinster ökar i snabbare takt, med i genomsnitt 6 procent per år under resten av prognosperioden. Som andel av BNP minskar skatten på företagsvinster i år till 2,4 procent, men i takt med återhämtningen i ekonomin ökar skatten till 2,5 procent av BNP i slutet av prognosperioden. Diagram 9. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 115 95 75 55 35 21 23 25 27 29 211 213 215 217 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) av BNP Avkastningsskatten rekordlåg i år Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. I år minskar 4 3 2 1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 SEPTEMBER 213 17