Riktlinjer för handläggning av ärenden avseende socialpsykiatri

Sida 1 Vård, omsorg och IFO Datum 2017-09-13 Antagen av Kommunstyrelsen Diarienummer Dnr KSN 2017 000745 Paragraf KS 198 Riktlinjer för handläggning av ärenden avseende socialpsykiatri

2 Inledning Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag. Lagen sätter ramarna för socialtjänsten för varje kommun. Socialtjänstlagens tolkning kan därmed se olika ut beroende på vilken kommun den enskilde bor i. Utgångspunkten vid bedömning av behov är socialtjänstlagen samt annan gällande lagstiftning inom verksamhetsområdet; exempelvis offentlighetsoch sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FL), socialtjänstförordningen, tillsynsmyndigheternas föreskrifter och allmänna råd samt rättspraxis. Vägledande principer Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet samt respekt för den enskildes rätt att bestämma över sitt liv. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Möjlighet att bo hemma regleras i 3 kap. 6 SoL: "Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra". Syfte Dessa riktlinjer omfattar biståndsbedömning och handläggning inom avgiftsfritt ordinärt boende. Syftet med riktlinjerna är att oavsett handläggare ska invånarnas likaberättigande följas enligt gällande lagstiftning samt att socialnämndens intentioner för verksamheten tydliggörs. Riktlinjerna syftar huvudsakligen till att vara ett stöd för handläggarna i biståndsbedömningen utifrån den enskildes ansökan och behov. Här klarläggs vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa insatser vanligtvis kan beviljas. Stödet ska leda till en ökad rättssäkerhet för den enskilde i behov av bistånd samt säkerställa att biståndsbeslut i högre omfattning fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte en ersättning för, de lagar och föreskrifter som styr verksamheter inom området. Riktlinjerna är avsedda att vara normgivande för biståndsbedömning och insatsernas omfattning, bistånd kan dock aldrig vägras den enskilde med hänvisning till att insatsen inte finns med i dessa riktlinjer. Det är alltid den enskildes speciella situation och behov som ska ligga till grund för ett biståndsbeslut. Mål Målet med en beviljad insats är enligt socialtjänstlagen att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Den enskildes egen förmåga att klara sig själv ska tas tillvara och stärkas. Den enskildes möjlighet att delta i sin egen omsorg och vård ska beaktas. Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Vidare framgår att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Ytterligare

3 bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:09) Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen Alla insatser som ges med stöd av denna lag ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Övergripande syfte med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och insatser som erbjuds från socialtjänsten. I varje enskilt ärende skall en individuell bedömning göras. Riktlinjerna skall vara ett stöd för handläggaren i bedömning av biståndsbeslut och insatser och utgår från Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service (LSS), Hälso-och sjukvårdslagen (HSL), Offentlighets- och Sekretesslagen samt Förvaltningslagen och annan relevant lagstiftning. Målgrupp för socialtjänstens insatser inom socialpsykiatrin avgränsas och definieras i psykiatrireformen och omfattar personer från 18 år och uppåt som har en allvarlig psykisk sjukdom/funktionshinder som orsakar en funktionsnedsättning som bedöms som långvarig. Riktlinjerna skall ses som ett styrinstrument för handläggare som utreder och fattar beslut om insatser för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar enligt Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna skall även ge stöd och vägledning till handläggarna och är ett komplement till gällande lagstiftning. Dessa riktlinjer avser insatser inom socialpsykiatrin. Insatser som t.ex. hemtjänst innefattas inte här. Målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning avgränsas enligt psykiatrisamordningens definition SoU 2006:5: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller förväntas bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk funktionsnedsättning. Varaktighetstiden formuleras som en minst årslång historik av påtaglig aktivitetsnedsättning eller där man kan anta en förutsägbar aktivitetsnedsättning om minst ett år. Den del av målgruppen som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha flera olika neuropsykiatriska diagnoser samtidigt. Finns flera diagnoser krävs som regel en bred samverkan mellan verksamheter inom bl.a. socialtjänsten, psykiatrin, habilitering samt övrig hälso- och sjukvård. Ytterligare en målgrupp är personer med samsjuklighet och missbruk. Den som har ett missbruks/beroendeproblematik löper med tiden större risk att även utveckla personlighetsförändringar och psykiska sjukdomar. Även det motsatta förhållandet gäller. Även här är det aktuellt med samverkan från flera olika myndigheter och samverkansinstanser. Det är angeläget att olika myndigheter även på ett bra sätt kan möta våldsutsatta kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar.

4 Boendestöd Målgrupp och syfte: Målgrupp för boendestödet är personer med psykiska funktionshinder och som har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller antas bestå under en längre tid. Med längre tid avses ett år. Den enskilde skall med stöd klara ett eget boende och aktivt kunna medverka i förändringsarbetet. Aktuell för insatsen är den som fyllt 18 år och uppåt. Syftet med insatser i form av boendestöd är att stärka och utveckla den enskildes egna förmågor och resurser och det betyder att insatserna skall utformas så att de utgör hjälp till självhjälp. Insatserna ges med utgångspunkt att öka den enskildes självständighet och oberoende. Målet med boendestödet är även att brukaren tillsammans med boendestödjaren skall utveckla sådana rutiner och strategier som stärker och möjliggör för den enskilde att klara sin vardag på egen hand. Behov av boendestöd anses inte föreligga om den enskilde har bestående hjälpinsatser som löpande måste utföras åt den enskilde. Den enskildes hjälpbehov kan då vara bestående över tid och det skall då övervägas om personen istället behöver avgiftsbelagda insatser från hemtjänsten, t.ex. personlig omvårdnad och serviceinsatser i hemmet. Boendestödjande insats skall för att få vara avgiftsfri vara av rehabiliterande/habiliterande art och beslut om boendestöd skall beviljas för normalt sex månader alternativt upp till max ett år. Det är bättre för den enskilde att bistånd beviljas för en kortare tid eftersom det då blir tydligare för handläggaren att kartlägga fortsatt behov av insatser samt ta ställning till om insatserna bidrar till en mer självständig och oberoende vardag. Biståndet utgår från ett individuellt biståndsbeslut. Boendestöd sätts in som insats i den enskildes hem i första hand och insatsen kan innefatta: - Socialt, pedagogiskt och stödjande insatser för att stärka självförtroende och verka för att personen fattar egna beslut och kan ta ställning till olika frågor i vardagen - Nätverksskapande insatser för att behålla och vid behov återknyta kontakter med anhöriga, släkt och vänner. - Stöd i att fylla i vissa blanketter och planera hushållsinköp tillsammans. Boendestödet skall inte omfatta ett övergripande ansvar för en brukares ekonomi utan då kan det istället bli aktuellt med en god man, konsumentsekreterare eller kontakt med IFO och ekonomisk bistånd. - Vid behov få stöttning i att själv så långt möjligt ta kontakter med myndigheter, m.fl. I annat fall är boendestödjaren med när kontakt skall tas. Viktigt att även den enskilde närvarar för att stärka självförtroendet. - Ledsagning om den är ett led i att den enskilde får träna att klara en personlig angelägenhet utanför hemmet, t.ex. ett läkarbesök. Avsikten är att den enskilde med träning skall klara dessa kontakter på egen hand.

5 - Bryta passivitet och motivera den enskilde att själv klara av det sociala livsområde som personen har kring sig såsom att klara personlig omvårdnad, klara att sköta sitt boende, göra inköp, delta i sysselsättning, klara att åka kollektiva kommunikationer, m.m. Sysselsättning Målgrupp och syfte Socialtjänstlagen reglerar att kommunerna skall medverka till att personer med psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning. Sysselsättning beviljas som behovsprövat individuellt stöd enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1. Insatsen erbjuds personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande och insatsen är aktuell för personer mellan 21 65 år. De som beviljas detta bistånd har svårigheter att bryta isolering och har sådana begränsningar med aktiviteter i sitt nuvarande liv att de förväntas kvarstå minst ett år. Insatserna skall varar individanpassade efter den enskildes behov och förutsättningar och verka för individuella lösningar när det gäller närvaro, aktivitet och mål med sysselsättningen. Övergripande syfte är att ge brukaren möjligheter att leva ett självständigare liv och att sysselsättningen långsiktigt skall öka delaktigheten i samhället och ge den enskilde en möjlighet att testa sin arbetsförmåga både individuellt och i grupp. Där det är möjligt är målsättningen ett arbete för den enskilde. Sysselsättningen skall vara meningsfull och aktivitetsutbudet kan t.ex. vara: catering, caféverksamhet för deltagare och besökare, skapande verksamhet/utställningar, studiecirklar, secondhandaffär, ansvara för träffpunktens skötsel, m.m. Sysselsättning kan övergå till arbetsinriktad rehabilitering om förutsättningarna för den enskilde föreligger och denne själv är motiverad. För att delta i daglig verksamhet/sysselsättning krävs drogfrihet. Kommunen kan själv genomföra insatser avseende sysselsättning genom egen dagverksamhet alternativt upphandla privata utförare. Öppna verksamheter är ett komplement för de brukare som inte beviljas sysselsättning som behovsprövat individuellt stöd. Kontaktperson Målgrupp och syfte Insatsen är ett beslut enligt 4 kap. 1 SoL och skall tillförsäkra den enskilde delaktigheten i samhällslivet och stärka möjligheten till att denne kan leva ett självständigt liv. Kontaktpersonens uppdrag är att främst vara en medmänniska och finnas med som stöd till och från aktiviteter. Aktiviteter skall utföras i närområdet och avse att underlätta social samvaro och fritidsaktiviteter. Innan biståndsbeslut om kontaktperson tas skall handläggaren först ha försökt att hitta personer som kan ge stöd i den enskildes egna nätverk. Insatsen är ett tidsbegränsat bistånd som regelbundet skall följas upp och omprövas.

6 Särskilda boendeformer Målgrupp och syfte Enligt 5 kap. 7 SoL skall kommunen medverka till att den enskilde får bo i ett boende anpassat efter hennes eller hans behov av särskilt stöd. Om inte sådant stöd kan erbjudas i det egna boendet är det kommunens skyldighet att erbjuda bostad med särskild service till dem som av psykiska, fysiska eller av andra orsaker har betydande svårigheter i sin vardag och därför bedöms behöva ett sådant boende. Det innebär även att hemtjänst inte kan ges i den omfattning den enskilde behöver utan ett boende med särskilt stöd är nödvändigt. Det är kommunens ansvar att planera för och inrätta bostäder till personer med psykisk funktionsnedsättning om behov föreligger. Gruppbostad fattas beslut om enligt 4 kap. 1 SoL eller LSS 9 9 p. Denna boendeform är ett alternativ för personer med ett så omfattande tillsyns- och stödbehov att det behövs personal dygnet runt i boendet. Övriga icke biståndsbedömda insatser Träffpunkt/ Öppen verksamhet En verksamhet dit alla är välkomna för att umgås och träffas och där målsättningen är social gemenskap. Det behövs inget bistånd för att komma dit. Tillsammans lägger besökarna upp olika aktiviteter som kan ske enskilt eller i grupp. En öppen verksamhet och aktivitet skall inte förväxlas med bistånd sysselsättning som där det är möjligt istället tar sitt fokus på en arbetsinriktad rehabilitering för den enskilde. Personligt ombud Psykiskt funktionshindrade skall ha till gång till ett personligt ombud om så önskas. Det personliga ombudet arbetar helt fristående från socialtjänsten och andra myndigheter och skall vid behov kunna bistå den enskilde med stöd hjälp i mötet med myndigheter och organisationer. God man God man utses av tingsrätt för att utföra ett visst uppdrag Godmanskap kan anordnas för en person av olika anledningar och en är psykiskt funktionshinder. En god man skall bevaka den enskildes rätt, förvalta dennes egendom och sörja för den enskildes person. Huvudregeln är att den enskilde/huvudmannen skall godkänna att en god man utses och den enskilde behåller sin rättshandlingsförmåga. Det innebär även att den enskilde kan säga upp godmanskapet och att god man inte får gå emot den enskildes vilja. Undantagsvis kan god man utses utan den enskildes samtycke om det är uppenbart att hon eller han inte förmår att sörja för sin person eller inser sin psykiska oförmåga i den aktuella situationen. Förvaltare Utses liksom god man av tingsrätten för den som är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom. Den som utses till förvaltare är dock inte beroende av

7 huvudmannens samtycke för sina åtgärder utan handlar på eget ansvar för den enskildes intresse och räkning. Den enskilde behöver inte heller samtycka till att en förvaltare utses och förlorar så länge förvaltaren finns sin rättshandlingsförmåga. Förvaltarskap skall vara en restriktiv åtgärd och vid behov är det i första hand godmanskap som gäller.