Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411
Har du någon gång känt oro för ett barn?
Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett barn som riskerar att fara illa är ingen lätt uppgift. Studier visar att personal ofta känner sig villrådiga och till och med rädda i samband med en anmälan. Personal kan känna okunskap och uppgivenhet.
Studier visar Alla vet att de har en anmälningsskyldighet men kunskapen om den varierar. (Rädda barnen, 2012) Oro finns för att misstankarna inte ska vara tillförlitliga eller tillräckligt allvarliga. (BVCssk, 2012) Några var rädda att anmälan alltid ledde till omhändertagande. (BVCssk, 2012) Många önskar tydlighet och återkoppling från socialtjänsten. (Rädda barnen, 2012) Anmälan tänktes som något som görs i sista hand. (Rädda barnen, 2012) Studie från Stockholm visar att även om barn får diagnoskod för misshandel eller sexuella övergrepp anmäls inte alla ( 63% av misshandelsfallen och 51% av sexuella övergrepp). (Tingström, 2010)
Jag har vetat hela mitt yrkesverksamma liv att jag har anmälningsplikt men inte förstått hur jag ska använda den!
Varför ska vi anmäla oro till socialtjänsten?
Barnkonventionen Artikel 6 handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Barn behöver många saker för att utvecklas bra såsom trygghet, kärlek, mat och möjlighet till lek och skola. Artikel 19 handlar om att barn ska skyddas mot fysisk eller psykisk våld, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsovård och sjukvård.
Anmälningsplikten SoL 14 1 Skyldigheten gäller myndigheter och yrkesverksamma som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Exempel på verksamheter enligt ovan är skola, förskola, hälsooch sjukvård, tandvård, kriminalvård och socialtjänst. Anmälningsplikten är absolut och personlig. Det finns möjlighet att konsultera socialtjänsten. Anmälan från professionella kan inte göras anonymt.
Uttrycket att fara illa innebär: Alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa och utveckling. Detta gäller oavsett om det avsiktligt eller oavsiktligt, har kulturella bakgrundsfaktorer eller beror på okunnighet om barns behov. (Socialstyrelsens vägledning för Barnhälsovården, 2014)
Exempel när barn far illa eller riskerar att fara illa Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuella övergrepp eller kränkningar Fysisk försummelse Psykisk försummelse Barnet har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj Barnet lever i en miljö där våld eller hot om våld förekommer (Socialstyrelsen vägledning för hälso- och sjukvården, 2014)
Varför är det så farligt för ett barn att leva i en miljö med våld eller hot om våld? Om det finns våld mellan de vuxna i familjen ökar risken för att även barnet utsätts för våld. Barnet förlorar trygghet och tillit till dem som de är beroende av. Barnet blir känslomässigt övergivet. Förövaren är våldsam och skrämmande och den hotade/utsatta kan inte ge trygghet. (Socialstyrelsen vägledning för Barnhälsovården, 2014(
När en vuxen är patient När den vuxne är patient kan också oroanmälan för ett barn göras. När ett barns förälder eller någon barnet varaktigt bor ihop med har en funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom/skada eller missbruk, även vid psykisk störning eller funktionsnedsättning. Våld i nära relation.
Hur vill lagen att vi ska anmäla? Genast vid misstanke. Behöver inte vara mer än en misstanke. För att ge möjlighet att erbjuda stöd och hjälp till familjen. Barnets behov ska vara utgångspunkten. Socialtjänsten har uppgiften att utreda. Konsultera gärna, anonymt om du vill. Inte informera föräldrarna om det finns misstanke om våld eller sexuella övergrepp. Vi kan begära återkoppling men den är begränsad.
Hur kan vi tänka? Vi anmäler för att vi vill barnets bästa. Barnet behöver/mår bra av att någon utifrån ser att det inte har det bra och anmäler sin oro. Det handlar sällan om dåliga föräldrarna utan oftast är det en situation som är svår. Alla verksamheter/vårdgivare behöver anmäla sin egen oro! Socialtjänsten behöver vår hjälp att se hela bilden. Din anmälan kan vara den pusselbit som behövs för att familjen ska få/tar emot hjälp Samverkan kan hjälpa barnet. Kvarstår oron vid ett nytt besök behövs en ny anmälan. Prova ett trepartssamtal!
Konsultation med socialtjänsten Vi som anmälare kan konsultera socialtjänsten före en anmälan för vägledning och stöd. Det går att göra utan att röja barnets identitet. Viktigt att komma ihåg att en konsultation med socialtjänsten inte ersätter en orosanmälan.
Ansökan till socialtjänsten Alla kan ansöka om stöd och hjälp från socialtjänsten. En ansökan kan inte ersätta en anmälan. Ansökan är alltid frivillig, familjen kan dra sig ur eller neka hjälp när som helst.
Trepartssamtal/Anmälningsmöte/SIP Möte med familjen/den unge, anmälaren, socialtjänsten. Behöver inte vara kring anmälan, kan vara för information från socialtjänsten. Kan vara fler än tre parter. Viktigt att vara tydlig med vad mötet gäller så ingen känner sig lurad.
Lita på känslan i magen, känns det inte bra så är det troligen inte det heller..
Tack för mig! anna.b.berg@ltdalarna.se