Regeringens arbete för hbtq-personers lika rättigheter
Regeringen stärker arbetet för hbtqpersoners lika rättigheter och möjligheter Under senare år har många reformer genomförts som stärkt hbtq-personers rättigheter. Den i grunden positiva samhällsutvecklingen som skett när det gäller dessa frågor har troligtvis bidragit till att situationen för hbtq-personer i Sverige är förhållandevis bra i jämförelse med många andra länder i världen. Det finns dock alltjämt brister när det gäller hbtqpersoners situation i Sverige, inte minst när det gäller transpersoners situation. Reformarbetet måste därför fortsätta för att hbtqpersoner ska kunna leva ett liv där deras rättig heter och identitet fullt ut respekteras. Regeringen tillsatte i december 2016 en utredning i syfte att göra en bred kartläggning av transpersoners villkor och situation i samhället och föreslå konkreta insatser som bidrar till förbättrade levnadsvillkor för transpersoner. Utredningen överlämnade betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) den 27 november 2017. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås ett antal åtgärder för att säkerställa transpersoners rättigheter och möjligheter. Förslagen kommer över vägas i den fortsatta beredningen. Sedan strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck presenterades 2014 har en rad ytterligare insatser vidtagits och flera utredningar som berör hbtq-personers rättigheter har tillsatts. Regeringen fortsätter arbetet och vidtar nya åtgärder för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Här följer några aktuella exempel på lagstiftningsarbete: En modern lagstiftning för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen Regeringen har tagit initiativ till två nya lagförslag, en lag om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen och en lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. Dessa två lagar föreslås ersätta nuvarande könstillhörighetslag. Lagförslagen har presenterats i två departementspromemorior som har remitterats. Att ändra kön i folkbokföringen ska som regel vara en snabb och enkel process som utgår från den enskildes självidentifikation. Ungas möjlighet att leva i enlighet med sin 2 Regeringskansliet
könsidentitet stärks. Lagförslagen bereds vidare i Regeringskansliet. Statlig ersättning till personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen Personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen kan nu söka statlig ersättning enligt en ny lag. Sterilisering som villkor för att få ändra sin könstillhörighet var uttryck för ett synsätt som samhället och regeringen i dag tar avstånd ifrån. Det var ett mycket långtgående och allvarligt ingrepp. Ersättningen utgör en symbolisk gottgörelse. Enligt lagen ska staten betala ersättning till personer som har ansökt om fast ställelse av ändrad könstillhörighet under perioden den 1 juli 1972 30 juni 2013, om denna ansökan har godkänts. Till de som beviljas ersättning utgår 225 000 kronor. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 1 maj 2020. Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner Det straffrättsliga skyddet för transpersoner utvidgas och förtydligas. Regeringen föreslog i propositionen Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck ska läggas till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt i åtalsregeln om föro lämpning. Det ska också uttryckligen framgå att det är en försvårande omständighet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Bestämmelserna om olaga diskriminering och åtalsregeln som avser förolämpning utvidgas så att reglerna omfattar fall där gärningsmannen har misstagit sig om de faktiska förhållandena, till exempel när någon diskrimineras utifrån ett felaktigt antagande om en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Reglerna ska också gälla fall där någon förolämpas eller diskrimineras på grund av omständigheter hos en annan person, till exempel när ett barn förolämpas på grund av föräldrarnas sexuella läggning. Riksdagen har bifallit förslagen förutom i de delar som gäller hets mot folkgrupp där förslagen delvis avser grundlagsändring och därför behandlas slutligt i höst. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018. Ändringarna i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Föräldraskapspresumtion och föräldraskap efter ändrad könstillhörighet Den föräldraskapsrättsliga regleringen har moderniserats och gjorts mer rättssäker. Regeringen har i en proposition föreslagit att reglerna om föräldra skap efter assisterad befruktning i utlandet ska vara desamma för olikkönade och samkönade par. Regeringen har även föreslagit särskilda regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet. Reglerna innebär bl.a. Regeringskansliet 3
att en man som föder barn ska anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst ska anses som mor till barnet. Därtill har regeringen tillsatt en utredning som bl.a. ska ta ställning till om föräldraskapet enligt 1 kap. 9 föräldrabalken för en make eller registrerad partner vid assisterad befruktning bör presumeras på motsvarande sätt som faderskapet i dag presumeras för en gift man. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2018. Utökade möjligheter till ledighet med föräldrapenning för regnbågsfamiljer Föräldraförsäkringen gör det möjligt för de allra flesta familjer att kombinera familjeliv, föräldraskap och arbetsliv. Familjer ser dock olika ut och har olika behov. Nuvarande regelverk kan innebära begränsningar för vissa familjekonstellationer, t.ex. vissa regnbågsfamiljer. Utredningen om en modern föräldraförsäkring har bl.a. haft i uppdrag att se över hur föräldraförsäkringen kan användas av fler familjekonstellationer. Som ett resultat av detta har regeringen lagt fram en proposition till riksdagen med förslag om att en förälders sambo ska likställas med en förälder när det gäller föräldrapenning och rätt till ledighet från arbetet i de fall föräldern och sambon inte har varit gifta med varandra eller inte har eller har haft barn tillsammans. Förslaget innebär att fler familjekonstellationer inkluderas i möjligheterna att vara föräldralediga och vårda ett barn med föräldrapenning. Försäkringskassan och RFSL har även samarbetat för att få till stånd en bättre rådgivning till föräldrar som identifierar sig som hbtq-personer. Andra exempel på aktuella insatser för att stärka hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter Arbetet för att stärka hbtq-personers lika rättigheter sker även genom en rad regeringsuppdrag till myndigheter. Nya hbtq-strategiska myndigheter De strategiska myndigheter som sedan 2014 getts en uttalat definierad roll för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter har bidragit till ökad kunskap om hbtq-personers situation och hur rättigheter kan främjas. Nya strategiska myndigheter ska nu bidra till att stärka detta arbete. Följande myndigheter 4 Regeringskansliet
utses därför till nya hbtqstrategiska myndigheter: Jämställdhetsmyndigheten Migrationsverket Statens skolverk De övriga hbtq-strategiska myndigheterna är sedan tidigare: Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens kulturråd. Strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck utgör alltjämt ramverket för ett långsiktigt och resultatinriktat arbete med syfte att stärka hbtq-personers situation i Sverige även om nya behov och därmed insatser tillkommit sedan strategin beslutades. Strategin utvärderades av Statskontoret under 2016. Utvärderingen visar att strategin har bidragit till en systematik och ett förstärkt arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Samtidigt lämnades ett antal rekommen dationer. En av rekommendationerna var att Migrationsverket och Statens skolverk borde utses till hbtq-strategiska myndigheter. Ytterligare förslag avseende strategin och de strategiska myndig heterna lämnades i betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92). Icke-binära i enkäter och undersökningar Regeringen avser att ge Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för hur offentliga aktörer kan inkludera binära och icke binära transpersoner i enkäter och undersökningar. Uppdrag om barn och unga med transerfarenhet Regeringen avser att ge Barnombudsmannen (BO) i upp drag att utifrån sin metod Unga Direkt prata med barn och unga om frågor som rör könsidentitet och om intersexvariationer. Erfarenheterna ska samlas och spridas så att de kan utgöra ett stöd för anhöriga och barn och unga med transerfarenheter. Kunskapsstöd för vård och behandling vid intersexuella tillstånd Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd riktat till hälso- och sjukvården om vård och behandling samt eftervård och uppföljning vid intersexuella tillstånd. Socialstyrelsen ska även överväga vilka åtgärder som vore lämpliga för att säkerställa patienternas rätt till information om den medicinska historiken. Det befintliga kunskapsstödet för personer med könsdysfori ska spridas för ökad kompetens inom hälsooch sjukvården. En öppen och inkluderande skola för hbtq-personer Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (MUCF) har fortsatt i uppdrag att genomföra insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtq-personer. Transpersoners utsatthet för hatbrott och förtroende för polisen Polismyndigheten har fått i uppdrag att bl.a. redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott med särskilt fokus på transpersoner. Av redovisningen ska vidare framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa ett gott bemötande av transpersoner, i synnerhet transpersoner utsatta för hatbrott. Regeringskansliet 5
Ökad kunskap om våld som drabbar hbtqpersoner Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) har i uppdrag att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om våld i samkönade relationer och annat våld mot hbtqpersoner. Fokus ska ligga på unga bisexuella kvinnor, transpersoner som utsätts för partnervåld och unga hbtq-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd till brottsoffer jour för hbtq-personer Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela medel till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till hbtq-personer som utsatts för våld i en nära relation. Utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen Östergötland har sedan 2005 haft nationella regeringsuppdrag som syftat till att förebygga och mot verka hedersrelaterat våld och förtryck som bl.a. drabbar hbtq-personer och har sedan 2013 utvecklat ett nationellt kompetensteam, inklusive en nationell stödtelefon. Regeringen gav 2018 ett förstärkt uppdrag till Länsstyrelsen Östergötland att bl.a. stödja enskilda yrkesverksamma och nationella myndigheter i deras arbete med frågor som rör barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersvåld m.m. Uppdraget utgår från den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor där även hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer m.m. ingår. Asylsökande hbtqpersoner Personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck har rätt till skydd i Sverige. Migrationsverket har haft flera uppdrag för att säkerställa rättslig kvalitet i ärenden där hbtq-skäl framkommit och kompetens för att kunna göra bedömningar av sådana ärenden. Som en följd av detta har Migrationsverket utvecklat en särskild handläggningsordning med hbtq-specialister. Under 2017 hade Migrationsverket ett särskilt uppdrag från regeringen att genomföra insatser för att bevara och stärka kompetensen för rättslig kvalitet och enhetlig rättstillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Uppdraget omfattade också att arbeta med ett tryggt och likvärdigt bemötande av hbtq-personer. Förebygga diskriminering Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Ändringarna innebär att arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter nu omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, bland annat könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att redovisa insatser avseende arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder som genomförts under 2018 samt en analys av dessa. Regeringen har även gett DO i uppdrag 6 Regeringskansliet
att särskilt redovisa de insatser myndigheten har genomfört som syftar till att förebygga och motverka diskriminering av transpersoner. Dialog med Riksidrottsförbundet Regeringen kommer att inleda en dialog med Riksidrottsförbundet om transpersoners situation inom idrotten i syfte att diskutera hur idrotten kan motverka diskriminering och förutsättningarna för ett mer medvetet normkritiskt förhållningssätt som identifierar, problematiserar och utmanar föreställningar om manligt och kvinnligt. Suicidprevention med fokus på trans personer Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att genomföra en fördjupningsstudie samt fördela medel rörande psykisk hälsa och suicidprevention riktad till transpersoner. I uppdraget ingår att lämna förslag till insatser som kan minska den psykiska ohälsan samt förebygga suicid hos transpersoner. Bättre bemötande och kunskap vid kommuner och landsting Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela medel till kommuner och land sting som avser att öka kunskapen om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation. Syftet är att främja hbtqpersoners rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och landsting. Fotograf: Johan Mård/Folio Images Regeringskansliet 7
Fotograf omslag: Oscar Bjarnason/Folio Images Regeringskansliet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress Malmtorgsgatan 3 Stockholm