Resursbehovsutveckling

Relevanta dokument
Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar till högskolestudier 2016

Övergångar till högskolestudier 2017

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Hushållsstatistik 2012

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Befolkningsprognos för Norrköping

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Att fråga om könstillhörighet i formulär och enkäter

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter.

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

Långsiktig befolkningsprognos

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Långsiktig befolkningsprognos

Arbetskraftflöden 2011

Befolkningsprognos 2013

Fritidshusområden 2010

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsprognos

Befolkningsförändringar under 2014

Uppföljning volymprognos 2011

Befolkningsprognos 2014

Preliminär delområdesprognos för geografiska indelningar av Norrköping

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Allmänna val i Norrköping 2014 preliminära resultat

Befolkningsprognos 2016

Den totala kommunala skattesatsen i Norrköping år 2018 är oförändrad i jämförelse med år 2017 och uppgår till 32,45 procent.

Av landets 290 kommuner är det 57 stycken som får en höjd total kommunal skattesats år 2018, medan den sänks för invånarna i sex kommuner.

Befolkningsprognos BFP18A

TEMADAG Befolkningsprognoser under osäkra tider Hur hanterar man osäkerhet i prognoser?

Hushållens boende 2012

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Förskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos

Effektivitetspotential i Malmö kommun

Arbetskraftflöden 2012

Befolkningsprognos BFP17A

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Effektivitetspotential i Stockholms kommun

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun

Kommunalskatten 2012

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Norrköping i siffror 2014

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Effektivitetspotential i Umeå kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos BFP16A

Norrköping i siffror 2012

Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköpings delområden

Effektivitetspotential i Luleå kommun

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

Befolkningsförändringar under 2013

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos BFP15A

Effektiviseringspotential för Kalmar kommun

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Norrköping i siffror 2013

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Effektiviseringspotential för Gävle kommun

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Ekonomi - resultat 2008

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Arbetskraftflöden 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Transkript:

FS 213:6 213-1-17 FOKUS: STATISTIK Resursbehovsutveckling 212-222 Utvecklingen av resursbehoven redovisas för fyra verksamhetsområden: barnomsorg, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Samtliga verksamheters resursbehov ökar under perioden på grund av den demografiska utvecklingen. Grundskolan har i dagsläget de högsta kostnaderna och förväntas också ha den största ökningen av resursbehovet under perioden, +19 procent. Totalt sett förväntas resursbehovet inom de fyra verksamhetsområdena öka med 48 mnkr fram till år 222. Äldreomsorgen kommer på sikt, efter år 22, få kraftigt ökat resursbehov på grund av att antalet resurskrävande äldre kommer att öka

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Verksamheter i beräkningarna... 3 Metod... 3 Befolkningsutveckling... 4 Resursbehov per verksamhet... 8 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Ekonomi- och styrningskontoret (ESK) Text och diagram: Charlotte Lundberg, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, planeringochstatistik@norrkoping.se Tidigare publikationer i serien Fokus Statistik: Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad 211-1-6) Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad 211-11-22) Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad 211-12-13) Uppföljning av Easyresearch (daterad 211-12-16) Kommunalskatten 212 (daterad 212-1-19) Framtida utbildning och arbetsmarknad (daterad 212-1-27) Fritidshusområden 21 (daterad 212-2-1) Tätorter 21 (daterad 212-2-2) Totalprognos 212 (daterad 212-4-3) Arbetspendling 21 (daterad 212-8-24) Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 211 (daterad 212-12-12) Kommunalskatterna 213 (daterad 212-12-14) Resursbehovsutveckling 211-221 (FS 213:1, daterad 213-1-22) Arbetskraftsflöden 211 (FS 213:2, daterad 213-2-28) Befolkningsprognos 213 (FS 213:3, daterad 213-4-8) Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 212 (FS 213:4, daterad 213-7-25) Befolkningsförändring 1:a halvåret 213 (FS 213:5, daterad 213-8-15) Länk till publikationerna på hemsidan: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/publikationer/fokus-statistik/ 2

Inledning Den demografiska utvecklingen, påverkar kommunens kostnader för vissa verksamheter. För några verksamheter är sambandet mycket tydligt, där en ökning av folkmängden i en åldersgrupp ger en direkt ökning av resursbehovet. Inom andra verksamheter är inte kopplingen lika tydlig. Genom att använda verksamheternas kostnader idag, tillsammans med den prognostiserad demografiska utvecklingen gånger ett snittpris per person i viss ålder, kan vi få en bild över de framtida resursbehoven i olika verksamheter. Syftet med rapporten är att ge en förståelse för den demografiska utvecklingens inverkan på framtida resursbehov. Modellen och resultatet redovisades på kommunens budgetdagar den 2 september 213. Verksamheter i beräkningarna Vi har valt verksamheter vars kostnadsutveckling har ett starkt samband med befolkningsutvecklingen. Nedan visas en lista på verksamheterna samt de ingående åldrar som till stor del finns inom respektive verksamhet. Barnomsorg Förskola Fritidshem Grundskola Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasium Äldreomsorg 1-5 år 6-9 år 6 år 7-9 år 1-12 år 13-15 år 16-18 år 65 år och över Metod För Norrköping görs varje år en befolkningsprognos som prognostiserar den demografiska utveckningen i Norrköping de kommande fem åren samt ger en utblick över ytterligare fem år. Totalt innehåller prognosen alltså uppgifter för tio år framåt i tiden. Befolkningsprognosen bygger på antaganden om fruktsamhetstal, dödlighet och flyttningar. Med hjälp av uppgifter från befolkningsprognosen beräknas volymskattningar vilka motsvarar de volymer som förväntas finnas inom olika verksamheter. I volymskattningarna finns antaganden om bland annat aktuella åldersgrupper och nyttjandegrad. Exempel på volymskattningar kan vara antalet elever i förskola som baseras på totalt antal barn enligt befolkningsprognosen och antagande om andel som kommer att finns i förskolan. 3

Ett annat exempel är en årskurs i grundskolan där det under ett kalenderår går två olika årskullar. Exempelvis i en förskoleklass går sex-åringar i skolan under höstterminen, medan det under vårterminen samma år är de som blir sju år under året som går i förskoleklass. När volymerna är beräknade multipliceras dessa med en prislapp för de olika verksamheterna. Prislapparna motsvarar det nuvarande kostnadsläget för verksamheterna. Om prislapparna förändras kommer givetvis den framtida kostnaden att förändras. Modellbeskrivning av resursbehovsutveckling Befolkningsprognos (prognosår 213-222) Antagande: - Fruktsamhetstal - Dödlighet - Flyttningar Volymskattning aktuell verksamhet Befolkningsmängd i aktuell åldersgrupp Nyttjandegrad Övriga antaganden Kostnader Prislappar per person i olika verksamheter. Nuvarande kostnadsläge enligt RS 212 Resursbehovsutveckling per verksamhet Not: RS=Räkenskapssammandraget Som modellskissen ovan visar, så hämtas dagens kostnadsläge främst från räkenskapssammandraget. Kontakter har tagits med sakkunniga på respektive verksamhet. Vi vet att kostnaden per person i olika verksamheter inte är konstant över tid. De kan komma att förändras under kommande år på grund av nya lagar, ändrade preferenser, effektivisering, politiska beslut med mera. Men kommande förändringar är svåra att förutse. Modellen beskriver alltså framtida kostnader utifrån dagens servicenivå. Befolkningsutveckling Nedan visas befolkningsutvecklingen i Norrköping under perioden 199-222 för olika åldersgrupper. Uppgifterna fram till 212 avser den faktiska befolkningen 4

enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Perioden från 213 till 217 visar den prognostiserade utvecklingen och 218-222 är en utblick, båda framtagna av ekonomi- och styrningskontoret (ESK). För barnomsorgen ser vi att antalet barn är i en uppåtgående trend. Barn i åldern 1-5 år har ökat stadigt sedan 23 och förväntas fortsätta öka under prognostiden. Även barn i åldern 6-9 år ökar stadigt under hela prognosperioden Befolkningsutveckling år 199-212 samt prognos år 213-217, utblick år 218-222 Barnomsorg (förskola och fritidshem) Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1-5 år 6-9 år Källa: SCB 199-212,ESK 213-222 Även antal barn som finns i förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 förväntas öka under de kommande tio åren. Barn i åldern 7-9 år ökar fram till år 217 för att sedan plana ut något innan antalet ökar igen år 221. För åldrarna 1-12 år samt 13-15 år är kurvorna liknande fast förskjutna framåt i tiden Befolkningsutveckling år 199-212 samt prognos år 213-217, utblick år 218-222 Grundskola (förskoleklass och årskurs 1-9) Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 De tre kurvorna visar hur de olika årskullarna förflyttar sig mellan de tre stadierna i skolan. Det stora antal som år 1998 fanns i åldersgruppen 7-9 år befann sig år 24 i åldersgruppen 13-15 år. 6 år 7-9 år 1-12 år 13-15 år Källa: SCB 199-212, ESK 213-222 5

Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år och kommer att fortsätta minska i antal fram till år 215 till ungefär 4 35 ungdomar. Därefter ökar åldersgruppen igen fram till 222 då de förväntas vara 5 personer, cirka 2 fler än dagens nivå. Befolkningsutveckling år 199-212 samt prognos år 213-217, utblick år 218-222 Gymnasium Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 16-18 år Källa: SCB 199-212, ESK 213-222 Den äldre befolkningen i Norrköping kommer att fortsätta öka under perioden 213-222. Antalet personer som är 65 år och äldre har ökat sedan mitten av 2-talet. Befolkningsutveckling år 199-212 samt prognos år 213-217, utblick år 218-222 Äldreomsorg Antal 3 25 65 år och äldre 2 15 1 5 Källa: SCB 199-212, ESK 213-222 De kommunala kostnaderna för äldreomsorgen är högre ju äldre man är. Diagrammet på nästa sida visar därför de som är 65 år och äldre uppdelat i femårsklasser för att visa inom vilka åldersgrupper ökningen förväntas ske. 6

Diagrammet nedan visar att Norrköping år 213 kommer att ha nått toppen för åldersgruppen 65-69 år och antalet kommer därefter att börja avta. Det är antalet personer i ålder 7-74 år som kommer att öka kraftigt i början av prognosperioden. Under andra halvan av prognosperioden kommer dessa personer övergå till åldersgruppen 75-79 år som ökar kraftigt. Befolkningsutveckling år 199-212 samt prognos år 213-217, utblick år 218-222 Äldreomsorg Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 65-69 år 7-74 år 75-79 år 8-84 år 85-89 år 9 år och äldre Källa: SCB 199-212, ESK 213-222 I åldern 8-84 år ökar folkmängden något, men först i slutet av perioden. 7

Resursbehov per verksamhet Efter att ha beräknat volymer baserade på befolkningsprognosen, används kostnader per person för att beräkna kommande resursbehov. Som tidigare nämnts är det verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasium och äldreomsorg som redovisas i modellen. I diagrammet nedan visas resursbehovsutvecklingen för perioden 212 till 223. Resursbehov per verksamhet år 212-222 tkr 1 6 1 4 1 2 1 8 6 Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg 4 2 Källa: Räkenskapssammandraget (RS)212, ESK 213-222 Grundskolan och äldreomsorgen är de två verksamheter som för närvarande har de högsta kostnaderna (enligt RS). Lägst kostnad har gymnasiet. Diagrammet visar också att samtliga verksamheter ökar sitt resursbehov under perioden på grund av den demografiska utvecklingen. En indexering av utvecklingen där år 212 motsvarar 1 visar att grundskolan är den verksamhet som har den högsta utvecklingen under perioden och resursbehovet för grundskolan förväntas öka med 19 procent. Barnomsorgen och äldreomsorgen förväntas ha samma procentuella ökning under perioden 212-222. Dock förväntas barnomsorgen ha sin ökning de första fem åren för att sedan ligga relativt still medan äldreomsorgen har en kraftigare ökning de sista fem åren av perioden. Resursbehovet för gymnasiet förväntas minska under de första åren, för att sedan öka fram till år 222 och då vara något högre än nuvarande nivå. 8

Kostnadsindex per verksamhet år 212-222 Index (212=1) 13 12 11 1 9 8 7 119 113 12 Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Källa: ESK 213-222 Nedan visas två diagram över förändringen i resursbehov från år 212 till år 222 för de fyra verksamheterna. Total kostnad enligt RS 212 samt beräknat resursbehov 222 tkr 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 +13% +19% Äldreomsorg Grundskola inkl f- klass +13% Barnomsorg (förskola o fritidshem) +2% Gymnasium RS 212 Resursbehov 222 Källa: Räkenskapssammandraget (RS) 212, ESK 213-222 Totalt för alla fyra verksamhetsområden förväntas resursbehovet öka med 48 miljoner kronor fram till år 222 på grund av den demografiska utvecklingen och beräknat med snittpriser för år 212. 9

Förändring i resursbehovet mellan år 212 och 222 tkr 25 2 15 1 5 Äldreomsorg Grundskola inkl f- klass Barnomsorg (förskola o fritidshem) Gymnasium Källa: Räkenskapssammandraget (RS) 212,ESK 222 Mer om äldreomsorgen Enligt ovanstående beräkningar kommer resursbehovet inom äldreomsorgen att öka med 13 procent till 222 och ökningen sker främst under den senare delen av perioden. Volymökningen inom åldersgruppen 65 år och äldre är högre, nämligen +16 procent. Det vill säga volymerna stiger mer än kostnaderna och förklaringen till detta är att det är främst de lägre åldrarna i gruppen som ökar i antal. Den ackumulerade förändringen av antalet äldre ligger nästan uteslutande i åldersgruppen 65-84 år medan ökningen i åldersgruppen 85 år och äldre är liten, +3 8 respektive +9. De kommunala kostnaderna för personer mellan 65-84 åringar är avsevärt mycket lägre än kostnaden för personer över 84 år, vilket gör att kostnadsökningen inte blir lika kraftig som volymökningen. Tittar man däremot på en längre tidsperiod, visar en beräkning av befolkningsutvecklingen till och med år 25 att det kommer att bli en ökning av antalet personer över 84 år. Diagrammen på nästa sida visar resultatet av en beräkning av folkmängden till och med år 25 för antalet personer 65 år och äldre. Första diagrammet visar förändringen av antalet personer i två åldersgrupper, medan diagram nummer två visar utvecklingen av volymen samt resursbehovet för de 65 år och äldre. 1

Ackumulerad befolkningsförändring år 213-25, enligt prognos och utblick till 222 och en förlängd utblick till år 25 Antal 12 1 8 6 4 2-2 65-84 år 85 år och äldre Källa: ESK Under perioden 222-25 beräknas antalet i åldern 65-84 år fortsätta öka med 6 personer. Antalet personer över 84 år beräknas öka med 4 under åren 222-25, vilket kommer att påverka kostnadsutvecklingen kraftigt fram till år 25. Se diagram nedan. Volym- och kostnadsutveckling år 213-25, enligt prognos och utblick till 222 och förlängd utblick till år 25 Index 22 Volymindex Kostnadsindex 2 18 16 14 12 1 8 Källa: ESK Från och med år 225 kommer kostnaderna stiga mer än volymerna inom äldreomsorgen. 11

Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet. I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område. Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 medarbetare. Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter. Ekonomi- och styrningskontoret Adress: Rådhuset, 61 81 Norrköping Tel: 11-15 E-post: ekosty@norrkoping.se www.norrkoping.se