Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner



Relevanta dokument
Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Nacka

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Öppna jämförelser inom folkhälsa ur ett Botkyrkaperspektiv

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

RMPG Hälsofrämjande strategier

Hur jämlik är vården?

2(16) Innehållsförteckning

Tid Tisdagen den 27 oktober 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 5. Folkhälsa

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Hälsans. och arv hälsan.

Välfärdsbokslut 2015

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hälsa / vård på lika villkor

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun


Delaktighet och inflytande i samhället

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen



Avdelning för hälsofrämjande -

Öppna jämförelser folkhälsa Bilaga Indikatorbeskrivning


Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program. Redovisning maj 2018

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län år

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Välfärds- och folkhälsoprogram

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Välfärdsbokslut Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Hälsa på lika villkor? År 2010

Folkhälsoplan Grästorp

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län


Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr




Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015







Transkript:

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region. vara reliabel/tillförlitlig (liten slumpvariation). vara rimligt accepterad

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten Indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt stöd tillit till andra Trygg miljö Behörighet till gymnasieskolan Levnadsvanor Fysisk aktivitet Matvanor frukt och grönt Rökvanor Rökande blivande mammor Riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Medellivslängd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt Lungcancer Skador bland barn Fallskador bland personer 65 år och äldre Tonårsaborter Klamydia 15 29 år Fetma Tandhälsa samt bakgrundsfaktorer

Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009 Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt stöd Trygg miljö Behörighet till gymnasium Andel (%) med lågt socialt deltagande, 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) med låg tillit till andra 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) som avstår från att gå ut ensam 18-80 år, 2006-2008 Andel (%)elever med behörighet till gymnsieskolan, 2008 Totalt 21,1 Män 25,7 Kvinnor 17,3 Totalt 23,4 Män 25,7 Kvinnor 21,4 Totalt 19,6 Män 7,1 Kvinnor 30,1 Totalt 90,2 Män 88,5 Kvinnor 91,8 1/3 sämsta värden bland landsting/regioner (de sju från botten) 1/3 av värden i mitten bland landsting/regioner 1/3 bästa värden bland landsting/regioner (de sju från toppen)

Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009 Levnadsvanor Fysisk aktivitet Matvanor - frukt och grönt Rökvanor Rökande blivande mammor Riskabla alkoholvanor Andel (%) fysikst aktiva minst 30 minuter per dag, 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag, 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) dagligrökare, 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) rökare vid inskrivning till mödrahälsovården (gravv 8-12) 2007 Andel (%) med riskabla alkoholvanor 18-80 år, 2006-2008 Totalt 65,5 Män 66,8 Kvinnor 64,5 Totalt 9,4 Män 4,1 Kvinnor 13,8 Totalt 14,2 Män 12,7 Kvinnor 15,4 Totalt 7 Totalt 11,2 Män 16,2 Kvinnor 7,1

Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009 Hälsoeffekter (1) Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Medellivslängd Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt Andel (%) med bra självskattat hälsotillstånd 18-80 år, 2006-2008 Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande, 18-80 år, 2006-2008 Beräknad återstående medellivslängd (år) vid födelsen, 2003-2007 Antal avlidna per 100 000, 1-74 år, 2004-2007 Akut hjärtinfarkt, attacker per 100 000, 20 år eller äldre, 2002-2006 Lungcancer Antal insjuknade i lungcancer per 10 000, 2007 Totalt 68,9 Män 71,6 Kvinnor 66,6 Totalt 16,7 Män 12,3 Kvinnor 20,3 Totalt 79,9 Män 77,8 Kvinnor 82,2 Totalt 32,4 Män 38,6 Kvinnor 26 Totalt 640,9 Män 859,1 Kvinnor 459,5 Män 1,8 Kvinnor 2,5

Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009 Hälsoeffekter (2) Skador bland barn Fallskador Tonårsaborter Antal aborter bland kvinnor 15-19 år per 1000 kvinnor, 2008 Klamydia Antal fall per 100 000, 15-29 år, 2008 Fetma Andel (%) med fetma, 18-80 år, 2006-2008 Tandhälsa Antal vårdade i sluten vård per 100 000, 0-6år, 2007 Antal personer 65 år och äldre vårdade i sluten vård per 100 000, 2007 Andel (%) med god självskattad tandhälsa 18-80 år, 2006-2008 Pojkar 890 Flickor 598 Män 2132 Kvinnor 3290 Totalt 25,9 Totalt 1890 Män 1585 Kvinnor 2242 Totalt 14,3 Män 13,7 Kvinnor 14,7 Totalt 72,3 Män 67,3 Kvinnor 76,4

Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan Män anger i allmänhet lägre social delaktighet än kvinnor. Personer med lång utbildning är mer delaktiga än personer med kort utbildning. Gäller både män och kvinnor. Personer med lång utbildning litar på andra människor i högre grad än personer med kort utbildning. Detta är tydligare bland kvinnor än bland män. Fysisk aktivitet, både bland kvinnor och män, förekommer ofta mer bland dem med lång utbildning än kort. Det finns fler rökare bland kvinnor än män. Andelen dagligrökare är högre bland personer med kort utbildning än bland dem med lång utbildning.

Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan forts Det finns fler bland männen som tycker sig ha bra hälsotillstånd än det finns bland kvinnorna. Andelen personer med bra/gott allmänt hälsotillstånd finns oftare bland dem med lång utbildning, jämfört med dem med kort utbildning. Personer med lång utbildning har högre medellivslängd än personer med kort utbildning, detta gäller både kvinnor och män. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Fler äldre vårdas på grund av fallolyckor i norra Sverige. Kvinnor skadar sig betydligt oftare än män. I många län har både kvinnor och män med kort utbildning fetma i högre grad än bland dem med lång utbildning.

Bakgrundsvariabler Norrbotten Riket Varians mellan länen Andel (%) kvinnor, 2008 49,3 50,3 49,3-50,6 Medelålder 42,8 41 39-43,5 Andel (%) utrikesfödda, 2008 9,7 16,4 5,6-24,4 Andel med eftergymnasial utbildning 26,3 30,9 23,1-39,2 Medianinkomst 1000 kr, 2007 214,2 215,3 195,3-236,7 Andel (%) förvärvsarbetande 20-64 år, 2007 77,8 77,9 73,7-63,2 Andel (%) med svårigheter att klara utgifter, 18-80 år, 2006-2008 17,6 17,8 13,1-22,1 Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag 8,8 11,8 7,9-15,3

Rökande blivande mammor Arjeplog Under 3 år ingen rökande blivande mamma

Rökvanor i befolkningen Kvinnor med kort utbildning röker mer än de med lång utbildning Gäller även män

Nedsatt psykiskt välbefinnande Älvdalen 6,2% Pajala 7,1 % Arvidsjaur 8,2 % Svenljunga 8,8 %