Dokument nr: Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (1)10 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Trygg natt Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets inriktning / syfte Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Person / Grupp som godkänt dok Projektbeskrivning Trygg Natt Innehållsförteckning PROJEKTBESKRIVNING... 1 1 INLEDNING... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 3 2 MÅLBESKRIVNING... 3 2.1 Effektmål... 3 2.1.1 Redovisning av nyttan... 3 2.2 Arbetsmål... 3 2.3 Förutsättningar... 3 3 BESKRIVNING... 4 3.1 Omfattning... 4 3.2 Organisation och bemanning... 5 3.3 Tidsram... 5 3.4 Kostnad... 5 3.5 Finansiering... 7 3.6 Beroenden och avgränsningar... 7 3.7 Förvaltning... 7 4 KOMMUNIKATIONSPLAN... 7 4.1 Målgrupper... 7 4.2 Kommunikationskanaler... 7 5 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS... 8 5.1 Rikshantering... 9 DOK.NAMN: PROJEKTBESKRIVNING TRYGG NATT+2014+TROLLHÄTTAN UTSKRIFTSDATUM: 14-03-31
Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (2)10 Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets inriktning/syfte 1 Inledning 1.1 Bakgrund Digital teknik och digitala tjänster har stor potential att bidra till att äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan bo kvar i ordinärt boende. Det kan bland annat handla om digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt och e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. På flera håll i landet har man börjat använda e-tjänster och digital teknik i socialtjänsten. Men osäkerheten hos både kommuner och enskilda utförare är stor, både kring frågor om tekniska lösningar och krav på informationssäkerhet och om vad som är tillåtet och lämpligt ur ett juridiskt, etiskt och integritetsmässigt perspektiv. Personalen har ibland en motvilja att använda ny teknik som en del av omsorgsarbetet. Detta är ett hinder för att socialtjänsten och hemsjukvården. Socialdepartementet, 2014-02-13. För att nå framgång behöver mycket fokus läggas på grundarbetet. Med utgångspunkt i ovanstående har mycket fokus att lagts på information och utbildningssatsningar. Under hösten 2013 har mycket arbete lagts på implementering med informationstillfällen rikatde mot personal, politiker, pensionärsorganisationer, föreningar, anhöriga samt facklig organisation. Inledningsvis har mest fokus legat på personalinformation. Tanken är att personalen skall känna sig informerade och trygga med tjänsten då det är ett helt nytt sätt att arbeta. Om inte personalen känner sig informerade och trygga kan man inte heller förvänta sig att de skall kunna informera och förmedla tjänsten på ett bra sätt. Slutrapport, Nattfrid 2013. Inom ramen för projektet arbetades det fram en modell för införandet av etjänster inom hemvårdens verksamhetsområde. Målet var att under hösten 2013 arbeta fram en hållbar plan för implementering av genomförandet av digital nattillsyn. Vilket i sin tur skulle ligga till grund för införande av fler etjänster inom vård och omsorg i respektive kommun. Modellen ska inefatta såväl metod för implementering, avtal och ansvarsfördelning mellan kommun och teknikleverantör, biståndsbedömningskriterier, rutiner och tillämpningsanvisningar för praktisk installation, rutiner och tillämpningar för utförande och åtgärd samt uppföljningsinstrument avseende brukarnytta och ekonomi. Att under en så kort tid som 4 månader ha en färdig prövad och utvärderad modell för införande har inte varit möjlig att genomföra vilket därmed föranleder ansökan om fortsatt projektmedel i syfte att slutföra arbetet.
1.2 Syfte Syftet med en utarbetatd modell för införande av etjänster är att möjliggöra vidareutveckling inom området. Att genom en väl grundad modell för implementering och införande kunna få stöd i att införa fler tekniska lösningar som kan utveckla och stärka vården och omsorgen. För att kunna pröva modellen i skarpt läge med införande av etjänster behöver projektet förlängas i syfte att införa etjänst i form av digital nattillsyn. Att tjänsten prövas och utvärderas samt att modellen för prövas i sin helhet. Vidare ges möjlighet till att utreda om nattillsyn via webbaserad kamera kan vara ett allternativ och eller komplement till beslutat bistånd om nattillsyn utförd av nattpatrull eller boendets nattpersonal. 2 Målbeskrivning 2.1 Effektmål Målet är att under 2014 inom ramen för projektet testa digital fjärrtillsyn hos ca. 10 personer. Under projekttiden skall testet utvärderas såväl när det gäller brukarnytta, ekonomi, ansvar, etik, juridiska aspekter samt säkerhet. Målsättningen är att etjänster skall införas som en naturlig del i vården och omsorgens utbud av tjänster. Att ett hållbart arbetssätt har implementerats och arbetats fram. 2.1.1 Redovisning av nyttan Redovisning kommer att ske i rapportform samt genom framtagande av handbok/vägledning för införande av etjänster inom kommunal äldre- och handikappomsorg. 2.2 Arbetsmål Målsättningen är att under 2014; driva verksamhet med webbaserad nattillsyn i enskilda hem och/ eller på särskilt boende. utreda användarvänligheten, funktionalitet samt ekonomisk hållbarhet för eventuellt permanent införande. eventuellt skapa ett upphandlingsunderlag inför permanent införande under 2015 utforma underlag för införande av ehemtjänst utforma riktlinjer och tillämpningsansvisningar för ehemtjänst 2.3 Förutsättningar Juridik Det finns många obesvarade frågor kring ansvar för leverans av tjänsten, ekonomi samt frågor kring samtycken vid erbjudande till beslutsoförmögna personer. Rent juridiskt krävs samma samtycke oavsett om tillsynen sker personligen eller via
kamera men rent pedagogiskt är det mycket svårare att försäkra sig om att den enskilde har förstått vad hen ger samtycke till. Vidare har diskussion hållits kring myndighetsutövning. Skall insatsen ligga som en del i ett genomföande av nattillsyn eller som ett eget biståndsbeslut. Munkedal har valt den första varianten och Trollhättan den som avser ett eget biståndsbeslut. Etik De etiska aspekterna måste noga avvägas eftersom ehemtjänst inbegriper i den enskildes liv på ett annat sätt än tidigare. Det kan vara svårt med etiskt ställningstagande om det är obegripligt för brukaren vad tjänsten avser och hur den kommer att användas. Det är därmed mycket viktigt att informationen sker på ett begripligt sätt så att den enskilde förstår vad insaten innebär. Teknik Teknikens funktionallitet behöver testas, anpassas och utvecklas. Ansvarsfrågor kring driftssäkerhet, stabilitet, installation, support och inloggning/sekretessinställningar. Att ett tydligt avtal upprättas med teknikleverantör så det inte blir oklarheter kring ansvarsfrågan. Säkerhet Många frågor kvarstår när det gäller säkerhet vid införande av tekniklösningar inom hemvården. Det handlar om driftsäkerhet, amsvar och kunskap hos perspnal. För att kunna genomföra ett permanent införande av ehemtjänst med digital nattillsyn krävs ytterligare arbete inom dessa områden. Vidare har vi kunnat identifiera svårigheter med att arbeta vidare med ett breddinförande utifrån avsaknaden av en mer övergripande strategisk planering av bredbandsuppkopplingar inom kommunen. Att införa välfärdsteknologi som en resurs inom hemvården ser vi som i stort sett omöjlig uppgift om inte denna fråga först löses. En övergripande diskussion kring ett breddinförande av ehemtjänst krävs där frågor kring leverans, ansvar och drift behöver tas upp då tjänsterna är beroende av en trygg och säker tekniklösning. Ett breddinförande utan en driftsäker lösning med tydligt ansvar blir svårt att genomföra. I Trollhättan har denna fråga lyfts till kommunledning och ansvariga politiker. En fråga som även torde finnas på agendan även regionalt. 3 Beskrivning 3.1 Omfattning För att kunna dra slutsatser av projektets genomslag och ekonomi krävs också att insatsen testas under minst 6 månader men troligen upp mot ett år. Testet bör också omfatta minst 10 användare för att det skall vara möjligt att göra en användbar utvärdering av tjänsten. Då det i dagsläget är svårt att veta hur många brukare som kan bli aktuella i respektive kommun är samverkan mellan flera kommuner ett måste.
En annan viktig del i projektet är att utforma tydliga riktlinjer och tillämpningsanvisningar där ansvar, åtagande och organisation är tydliggjort. Att var del inom organisationen vet vad som skall göras, när och hur man skall agera vid ett införande av insatsen. Att tydliga handlingsplaner finns när det gäller oförutsedda händelser och driftsstopp. Den juridiska aspekten är mycket viktig eftersom urvalet av testpersoner innefattar såväl personer som kan föra sin egen talan som personer som är att betrakta som beslutsoförmögna. Tydliga rutiner för hur man förmedlar tjänsten och dess innehåll samt hur man hanterar ett samtycke från dessa persoenr är av stor vikt. Eventuellt upprättande av upphandlingsunderlag 3.2 Organisation och bemanning Trollhättan En projektledare och en projektsamordnare med budgetansvar har till uppgift att samordna projektet. Projektet består vidare av en styrgrupp med representanter från chefsleden avseende hemvård och nattpatrull, biståndsenheten, rehab.enhet, IT-verksamhet, ekonomi samt anhörigstöd. Projektet kommer vidare att innefatta såväl natt som dagpersonal i hemvården, teknikleverantör samt personal vid larmenhet. Munkedal: En lokal projektsamordnare som har i uppgift att samordna projektet. Projektsamordnaren är organisatoriskt förlagd under sektorn Vård och Omsorg. Vidare ingår It-tekniker, sektorchef, enhetschef, undersköterskor ur nattpersonal (ca 2 stycken) samt eventuellt upphandlare i slutfasen 3.3 Tidsram 3.4 Kostnad Projektet beräknas fortgå under 2014 med avslut 31 december 2014. Beräknad tidsåtgång är totalt 5 206 timmar fördelat på 3 916 timmar för Trollhättan samt 1 290 för Munkedal. Munkedal Aktivitet: Enskilda timmar: Grupp timmar: Projektsamordnare (20 %) 330 It-tekniker (5 %) 165 Övriga projektgruppsdeltagare 95 Drift 100 Support 10
Kommunicering/ Information 250 Studiebesök 50 Installation 10 Övrig tid 280 SUMMA -timmar 990 300 SUMMA - kronor 990 * 250 247 500 300 * 250 75 000 Trollhättan Aktivitet Tim/månad Tim/år (11 mån) Kostnad Projektledartid heltid 142 1562 781 000 Kameratillsyn/drift 30 330 165 000 Tid övr personal/styrgrupp 64 704 352 000 Biståndshanläggare 10 110 55 000 Support, installation, leverans kameror 10 110 55 000 Studiebesök 100 50 000 Hyra kamera, (50 %) 10 st * 2000/månad, (8 mån) 80 000 (50% 40 000) Totalt år 256 2 916 1 538 000 Begärd finsnsiering 500 kr varannan timma 128 1 458 769 000 Uppskattad totalkostnad för projektet 2 183 000 kr Begärd finansiering med totalt 1 091 500 kr (769 000 kr Trollhättan) (322 500 Munkedal)
3.5 Finansiering Projektet finansieras med likaledes stor insats av arbetade timmar och övriga kostnader som ansökta medel för projektet. 3.6 Beroenden och avgränsningar Inga kända. 3.7 Förvaltning Projektet Webbaserad nattillsyn beräknas löpa till 2014-12-31. Om projektsammanfattningen visar att denna typ av ehemtjänst ej är aktuell för permanent införande avslutas projektet utan någon fortsättning. Visar projektsammanfattningen att webbaserad nattillsyn är aktuellt ska projektets erfarenheter ligga till grund för upphandling och permanent införande i ordinarie verksamhet. Upphandling, inköp, drift och förvaltning kommer då ej att drivas i projektform utan införlivas i ordinarie verksamhet från start. 4 Kommunikationsplan Information till allmänheten sker genom pressrelease gemensamt med Fyrbodal. Information kommer även att läggas ut på kommunernas hemsidor. De enskilda som ingår av målgruppen måste få tillgång till bra och saklig information för att på ett aktivt sätt kunna ta ställning till om de vill medverka. Detta kommer göras på flera sätt såsom skriftliga utskick, muntlig information samt fördjupad enskild skriftlig och muntlig information. Denna kommunikation kommer ske löpande under den projketfas som fokuserar på aktiv drift. Vid de tillfällen projektet är på väg in i, eller nyss har kommit in i, en ny fas kommer olika typer av kommuniceringar vara av vikt. Dessa bör ske med personal, brukare, intresseorganisationer, fackförbund, politiska grupper samt tjänstemän inom kommunen. Någon precis plan över vid vilka tidpunkter vilken information ska ges till vem är inte möjlig att göra idag då detta är beroende av projektets framskridande. 4.1 Målgrupper Primär målgrupp: Personer, i ordinärt eller särskilt boende, som har behov av nattillsyn. Sekundär målgrupp: Personal, politiker, anhöriga, intresseorganisationer, övriga kommuner inom ehälseprojektet samt VästKom och FyrBoDal. 4.2 Kommunikationskanaler Se kommunikationsplan.
5 Risk- och sårbarhetsanalys Munkedal Interna Positiva Styrkor Liten organisation Styrkor Korta beslutsvägar Förändringsvilja Flexibilitet Liten personalgrupp att implementera i Negativa Svagheter Liten organisation Sårbarhet i personalstyrka Dålig ekonomi Slimmad organisation Externa Möjligheter Projektpengar Draghjälp av större kommun Infrastruktur, ADSL i hela kommunen och utbyggd fiber på landsbyggd Hot Negativ publicitet För få intressenter Infrastruktur, få i målgruppen har installerat fiber Bristande teknik Risk för beroende av nyckelpersoner
Trollhättan Interna Positiva Styrkor Stor organisation Styrkor Förändringsvilja, personal och politiker Flexibel organisation Effektivare personalanvändning Ekonomi, kostnadseffektivt Negativa Svagheter Stor organisation Många personer inblandade, risk för informationsbrister Förändringsvilja, personal och politiker Ekonomi, kostsamt vid införande initialt Slimmade verksamheter Externa Möjligheter Projektpengar Draghjälp av annan kommun Draghjälp av att frågan finns på agendan nationellt Infrastruktur, ADSL i hela kommunen och utbyggd fiber på landsbyggd Hot Negativ publicitet För få intressenter Juridik och säkerhet Infrastruktur, hållbar plan saknas Bristande teknik 5.1 Rikshantering Ett aktivt arbete fortgår under hela projekttiden för att säkerställa att trygg natt skall kunna genomföras på ett trygg och säkert sätt. Under 2014 kommer fokus ligga på drift och utvärdering. Detta innebär att aktiviteterna främst innebär: Processanalys Juridisk analys Teknisk analys Såbarhetsanalys Ekonomisk analys Mätning av brukarnytta Mätning av användarvänlighet
Dessa mätningar och analyser skall ligga till grund för utvärdering och vidare planering av införande av etjänster i kommunen.