Besqab Projekt och Fastigheter AB & Fastighets AB Förvaltaren. Riskbedömning planerad bostadsbebyggelse i närhet till värmecentral

Uppdragsledare Fredrik Zachrisson Tel +46 10 505 47 41 Mobil +46 76 772 43 53 Fredrik.zachrisson@afconsult.com Datum 2013-09-20 1 (18) Besqab Projekt och Fastigheter AB & Fastighets AB Förvaltaren Riskbedömning planerad bostadsbebyggelse i närhet till värmecentral ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Fredrik Zachrisson Ulrika Follin ÅF-Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

RAPPORT 2 (18) Sammanfattning Besqab Projekt och Fastigheter AB (Besqab) har för avsikt att undersöka möjligheten att bygga ett punkthus om ca 7 våningar (ca 40 lägenheter) i kvarteret Bävern i Sundbyberg. Fastighets AB Förvaltaren planerar också ett äldreboende om cirka 3-4 våningar och 54 lägenheter i samma område. De planerade bostadshuset kommer att vara belägna i närheten av Sundbybergs värmecentral, Sundbybergsverket. På uppdrag av Besqab och Fastighets AB Förvaltaren har ÅF Infrastructure AB (ÅF) upprättat en övergripande riskbedömning för Sundbybergsverket. Syftet med analysen är att identifiera och analysera de risker samt värdera risken för olyckor som kan medföra betydande påverkan på människor som i framtiden kan komma att bosätta sig i de planerade bostadshusen. Den övergripande riskbedömningen ska verka som underlag i samband med beslutsfattande huruvida detaljplaneändring för del av kvarter Bävern 2 ska genomföras eller ej. Av de risker/skadehändelser som identifierats dels inom Sundbybergsverket, dels vid transporter till verket har inga bedömts kunna ge direkt/akut påverkan på människor som befinner sig i anslutning till det planerade punkthuset eller dess parkeringsplatser. En större oljebrand på verket eller en trafikolycka där en bil som transporterar hydrazin börjar brinna skulle dock kunna påverka människor i omgivningen då det uppstår ohälsosamma rökgaser. Konsekvensen för dessa händelser har bedömts till nivå 3, svåra obehag, medan sannolikheten bedömts till nivå 1, liten sannolikhet. Det bedöms inte föreligga någon risk för att personer inom det framtida bostadsområdet ska komma att skadas allvarligt. De identifierade olyckshändelserna bedöms inte leda till risk för dödsfall i planerade bostäder. Pölbränder som kan uppstå vid cisterner i invallningar kommer ej generera värmestrålning som drabbar omgivningen på avståndet 100 meter. Som följd av att Individrisk och Samhällsrisk per definition endast beaktar konsekvenser i form av dödsfall leder ovanstående resonemang till att risknivån betraktas som tolerabel.

RAPPORT 3 (18) Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...4 1.1 Syfte och bakgrund 4 1.2 Resurser 4 1.3 Avgränsningar 4 1.4 Metodik 5 Genomförande 6 1.5 6 2 Beskrivning av planområdet...7 2.1 Planförhållanden 8 2.2 Befintlig bebyggelse 8 2.3 Planerat bostadshus 8 3 Värmecentral...9 3.1 Verksamheten 9 3.1.1 Panncentral 9 3.1.2 Fjärrkylaanläggning 10 3.1.3 Kemikalier 10 3.2 Externa farligt godstransporter 11 3.3 Planer för verksamheten 12 3.4 Övrigt 12 3.5 Olycks- och skadeförebyggande åtgärder 12 4 Omgivningsrisker vid värmecentralen... 13 4.1 Inventering, analys och värdering 13 4.1.1 Kemikalietransporter 14 4.1.2 Utsläpp till luft från verksamheten 15 4.1.3 Brand/explosion inom verksamheten 15 4.2 Riktlinjer för skyddsavstånd 16 5 Slutsats... 17 Referenser... 18

RAPPORT 4 (18) 1 Inledning 1.1 Syfte och bakgrund Besqab Projekt och Fastigheter AB (Besqab) har för avsikt att undersöka möjligheten att bygga ett lamellhus om ca 7 våningar (ca 40 lägenheter) i kvarteret Bävern i Sundbyberg. Fastighets AB Förvaltaren planerar också ett äldreboende om cirka 3-4 våningar och 54 lägenheter i samma område. De planerade byggnaderna kommer att vara belägna i närheten av Sundbybergs värmecentral, Sundbybergsverket. På uppdrag av Besqab har ÅF Infrastructure AB (ÅF) upprättat en övergripande riskbedömning för värmecentralen. Syftet med analysen är att identifiera och analysera de risker samt värdera risken för olyckor som kan medföra betydande påverkan på människor som i framtiden kan komma att bosätta sig i de planerade bostadshusen. Den övergripande riskbedömningen ska verka som underlag i samband med beslutsfattande huruvida detaljplaneändring för del av kvarter Bävern 2 ska genomföras eller ej. ÅF har genomfört uppdraget efter bästa förmåga man kan inte garantera att samtliga förekommande riskkällor och risker vid värmeverket har identifierats. Riskbedömningen upprättades under 2006 och revideras nu under 2013 då Besqab har beslutat att återuppta projektet. 1.2 Resurser Riskanalysen har utförts med deltagande av följande personer: Fredrik Zachrisson Uppdragsansvarig, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg Ulrika Follin Kvalitetsgranskning, Sektionschef Risk Management, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg 1.3 Avgränsningar Med olyckor avses i riskbedömningen onormala händelser vid värmecentralen som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på människor i omgivningen och därmed människor bosatta i de planerade bostadshusen. Riskbedömningen utgår från befintlig verksamhet vid värmecentralen. Bedömningen omfattar värmecentralen och kemikalietransporter till verksamheten.

RAPPORT 5 (18) 1.4 Metodik Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Inledningsvis bestäms de mål och avgränsningar som gäller för den aktuella riskutredningen. Även principer för hur risken värderas skall fastställas. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att komma fram till vilka risker som är specifika för den studerade processen. I riskanalysen bedöms konsekvensen av olika olyckor och med vilken frekvens de kan förväntas inträffa, för att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att komma fram till om risken är acceptabel eller ej. Slutsatser dras utifrån detta resultat om behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Processen åskådliggörs i Figur 1 nedan. Figur 1 Riskhanteringsprocessen Oberoende av resultatet från riskutredningen står det klart att det alltid är motiverat att genomföra åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken väsentligt.

RAPPORT 6 (18) 1.5 Genomförande Riskbedömningen genomfördes utifrån platsbesök, intervjuer, granskning av dokument samt ingenjörsmässiga bedömningar. Följande personer har varit delaktiga i arbetet med riskbedömningen. Fredrik Zachrisson ÅF-Infrastructure AB Uppdragsledare Risk Management Riskbedömningen utfördes ursprungligen under 2006 men revideras nu år 2013. Vid genomförande av riskanalysen användes riskanalysmetoden grovanalys. För att systematisera arbetet användes ett protokoll, se Bilaga 1. En grovanalys lämpar sig bra för att identifiera och analysera riskkällor och risker/skadehändelser. Som verktyg vid riskvärderingen användes en s.k. riskmatris. Matrisen är baserad på en matris framtagen av Räddningsverket, se figur 2. För de enskilda identifierade skadehändelse sattes en sannolikhetsnivå och en konsekvensnivå. Den diagonala gula zonen 1 i matrisen i figur 2 kan inte används som ett absolut mått på vilka risker som kan tolereras. Den kan dock användas till att prioritera det följande arbetet med att reducera de olika riskerna. Riskreducerande åtgärder kan syfta till att reducera sannolikheten för en skadehändelse eller att minska konsekvenserna av en skadehändelse. Figur 2 Riskmatris Sannolikhet Mycket sannolik; mer än 1 gång/år 5 Hög risk 1 gång per 1-10 år 4 Sannolik; 1 gång per 10-100 år 3 1 gång per 100-1000 2 år Liten sannolikhet; < 1 gång per 1000 år 1 Låg risk 1 2 3 4 5 Övergående Lindriga obehag Enstaka skadade Varaktiga obehag Enstaka svårt skadade Svåra obehag Konsekvenser Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 1 ALARP = As Low As Reasonably Possible, Risken kan tolereras under förutsättning att det är orimligt (opraktiskt eller mycket kostsamt) att reducera den.

RAPPORT 7 (18) Bedömningen av konsekvenser är genomförd bl.a. utifrån fakta om de olika kemikaliernas riskfraser, fysikaliska egenskaper samt human-toxikologiska och eko-toxikologiska egenskaper. Vid uppskattningar av konsekvenser tas hänsyn till förebyggande- och skadebegränsande åtgärder, såsom invallningar och rutiner. Sannolikheten för att en olycka ska inträffa anges i antal olyckstillfällen per år. Här måste beaktas att skalan för sannolikhet utgör en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikhet 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång på tusen år. Uppskattningen av sannolikheten för en olycka är baserad på ÅF:s ingenjörsmässiga erfarenhet från industrin och dess olyckshändelser och tillbud. 2 Beskrivning av planområdet Området som detaljplaneändringen avser en del av kvarteret Bävern 2, vilket är beläget i den nordvästra stadsdelen Storskogen i Sundbyberg, se figur 3. Kvarteret Bävern 2 Värmecentralen Äldreboende Figur 3 Karta över planområdet

RAPPORT 8 (18) 2.1 Planförhållanden I Sundbybergs översiktsplan anges stadsbebyggelse för aktuellt område. Planområdet omfattas av tre olika detaljplaner. Enligt planerna utgör området mark för bilservice som inte får bebyggas, gatumark samt industrimark som inte får bebyggas. Genomförandetiderna för planerna har gått ut. 2.2 Befintlig bebyggelse Kvarteret Bävern och området däromkring utgörs i huvudsak av bostadsbebyggelse, allt ifrån 3- till 16-våningshus. I kvarteret finns även en bilverkstad och mindre garagebyggnader. 2.3 Planerade bostadshus De planerade bostadshusen utgörs av ett ca 7 våningar högt lamellhus innehållande ca 40 lägenheter samt ett äldreboende med ca 54 lägenheter (4 våningar). Avståndet till Sundbybergsverkets produktionsdel skulle bli ca 100 m. Platsen som är tänkt för den planerade bebyggelsen utgörs främst av asfalterad yta med parkering samt uppställningsplats tillhörande bilverkstaden. Parkeringsplatser för bostäderna upprättas på kvartersmark.

RAPPORT 9 (18) 3 Värmecentral Norr om kvarteret Bävern ligger, sedan år 1953, värmecentralen Sundbybergsverket. Värmecentralen nyttjas främst som spets- och reservanläggning för fjärrvärmeförsörjning. Sundbybergsverket ägs av Norrenergi AB. Norrenergi producerar, köper, distribuerar och säljer energi i huvudsak i form av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Bolagets operativa verksamhet inleddes 1993 och det ägs av Solna Stad och Sundbybergs Stad. Kunderna för fjärrvärme och fjärrkyla finns i Solna, Sundbyberg, Danderyd och delar av Stockholm. Verksamhetsområdet är topografiskt sett något lägre än området kvarter Bävern 2. Avstånd till närmsta befintliga bebyggelse är 25 m. Oljemottagning Infart Styckegodslager Cisternlager Figur 4 Layout över värmecentralen 3.1 Verksamheten Centralen producerar fjärrvärme och fjärrkyla med hjälp av elkraft och förbränning av lätt eldningsolja av typen Eo 1. Driften av Sundbybergsverket kan ske obemannad och sker till stor del från anläggningen i Solna. Normalt är verket endast bemannat dagtid med en person. 3.1.1 Panncentral Verksamheten utgörs av tre oljeeldade hetvattenpannor (140 MW) och två elångpannor (60 MW).

RAPPORT 10 (18) 3.1.2 Fjärrkylaanläggning Inom verksamheten finns en fjärrkylaanläggningen består av bl.a. kylmaskiner och kyltorn. Som köldmedium utnyttjas R134a och det finns drygt 1 ton i vätskekylaren. Gasen kan vara kvävande då den som följd av sin höga densitet undantränger luftens syre. 3.1.3 Kemikalier Eldningsolja Eldningsoljan som används utgörs av lätt eldningsolja Eo1, vilken är klassad som miljöfarlig och hälsoskadlig (Riskfraser; R40-65-66-51/53). Oljan lagras i fyra oljecisterner á 350 m 3. Normalt förvaras över 1000 m 3 eldningsolja inom verksamheten. Cisternerna är placerade inomhus i invallade cisternrum med brandlarm och nivålarm i invallningarna. Oljan transporteras till värmecentralen med tankbil. Lossning sker på en betongplatta med brunn till uppsamlingstank. Lossningsplatsen ligger i norra delen av verksamhetsområdet, d.v.s. vänd från bostäderna. Styckegodskemikalier Inom värmecentralen hanteras och lagras kemikalien hydrazin. Hydrazin är klassad som brandfarlig, giftig och miljöfarlig (Riskfraser; R10-23/24/25-34-43-45-50/53). Ångorna kan vara kraftigt irriterande på ögon och slemhinnor. Vätskan verkar frätande på ögon, slemhinnor och hud. Vid upphettning eller brand bildas bl. a. nitrösa gaser. Hydrazin är ett brännbart ämne. Ämnet kan självantända om det kommer i kontakt med porösa material som jord, sand, trä, tyg etc. I kontakt med metalloxider kan hydrazin lätt antändas. Kemikalien lagras i mindre mängd (container 1 m 3 ) och används för att ta bort restsyre i vatten till elpannorna. Tillstånd från Arbetsmiljöverket för hantering och lagring av hydrazin finns. Inom verksamheten förvaras även mindre mängder trinatriumfosfat (< 1 ton). Ämnet är klassat som irriterande för ögonen, andningsorganen och huden (Riskfraser; R36/ 37/ 38). Vid stark upphettning eller brand kan giftiga fosforoxider bildas. Hygieniskt gränsvärde totalt damm är 10 mg/m 3. Gasol På anläggningsområdet finns även gasol. Gasolen används för att starta förbränningen i pannorna. Gasolen hanteras i flaskor, storlek P45. Totalt finns det två stycken flaskor på anläggningen (ca 100 kg gasol).

RAPPORT 12 (18) 3.3 Planer för verksamheten Gällande miljötillstånd är enligt dom från miljödomstolen beslut 2002-11-14 (produktion av fjärrvärme och fjärrkyla) samt Länsstyrelsens beslut 2004-12-28 (utsläpp av koldioxid). I avvaktan på ett permanent tillstånd att elda vegetabilisk olja finns ett tillsvidare tillstånd. 3.4 Övrigt Under hösten 2006 revs de befintliga två skorstenarna (72 respektive 81 m) och ersattes av en skorsten på 93 m. 3.5 Olycks- och skadeförebyggande åtgärder Norrenergi är miljöcertifierat enligt ISO 14 001. Enligt företagets miljöpolicy ska verksamheten minst uppfylla de krav som lagar och myndigheters föreskrifter ställer samt beakta de betydande miljöaspekterna. Daglig tillsyn sker genom rondering och det förs driftjournal i loggbok. Brandskyddsdokumentation finns och brandlarm finns installerat. Rutiner/instruktioner för ensamarbete, lossning av kemikalier, heta arbeten och hantering av entreprenörer finns. Nödlägesövningar genomförs regelbundet. Cisternerna med Eo 1 är invallade och placerade i cisternrum med brandlarm och nivålarm för detektion av läckage.

RAPPORT 13 (18) 4 Omgivningsrisker vid värmecentralen 4.1 Inventering, analys och värdering Identifierade risker/skadehändelser, tänkbara orsaker samt vidtagna och föreslagna åtgärder finns sammanställda i ett riskanalysprotokoll. I protokollet finns även bedömda sannolikheter och konsekvenser. För vidare information se Bilaga 1. Inga skadehändelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. De identifierade risker som enligt riskbedömningen uppvisar högst risknivå, med avseende på påverkan på människor i omgivningen, finns redovisade i Tabell. Tabell 1 Beskrivning av risker/skadehändelser med signifikant risknivå Nr i Bilaga 1 Skadehändelse S K Kommentar A:4 Trafikolycka utmed Vackra vägen med tyckegodstransport innehållande bl.a. Hydrazin brand 1 3 Personer kan befinna sig på kort avstånd från olycksplatsen. Små mängder som brinner. Inte lika snabbt brandförlopp då det är styckegods. B:3 Utsläpp av bl.a. Hydrazin i samband med lossning av styckegods, utomhus B:5 Utsläpp av Hydrazin alternativt trinatrium-fosfat i lager, inomhus 3 1 Små mängder kemikalier. Långt till planerade bostäder. 3 1 Små mängder kemikalier. Långt till planerade bostäder. B:6 Brand i cisternlager, inomhus 2 2 B:8 Mindre brand på anläggningen 3 1 Långt till planerade bostäder. B:9 Stor brand i oljelagret på anläggningen 1 3

RAPPORT 14 (18) 4.1.1 Kemikalietransporter Kemikalietransporterna utgörs av kemikalier med egenskaper såsom miljöfarliga och hälsoskadliga. En olycka i samband med en transport kan därför innebära negativa konsekvenser för tredje person i form av: Hälsoeffekter på tredje man i form av inandning av hälsoskadliga ämnen eller rökgaser Hälsoeffekter på tredje man i form av bränn-, frät- och/eller tryckvågsskador Konsekvenser Konsekvenserna av en kemikaliegodsolycka är beroende av var den inträffar. Platser där konsekvenserna skulle kunna vara större är där fler personer rör sig. Då transporterna går utmed Vackra vägen kommer de att passera det planerade bostadshuset. Kemikalierna till värmecentralen levereras både som styckegods och i tankbil. Hydrazin och trinatriumfosfat transporteras som styckegods och levereras i 1 m 3 container respektive 25 kg säckar. Med hänsyn till den låga förbrukningen är det inte sannolikt att mer än en container alternativt pall åt gången transporteras. Vid en eventuell trafikolycka kan det inte uteslutas att det blir läckage på förpackningarna även om sannolikheten är låg. Konsekvensen på tredje person vid en kemikalieolycka är dock inte enbart kopplad till den mängd kemikalie som läcker ut utan även kemikaliernas humantoxiska och ekotoxiska egenskaper är av betydelse. I samband med en trafikolycka innebärande ett utsläpp av kemikalien ifråga kan personer som befinner sig i direkt närhet påverkas av ångor från hydrazin alternativt damm från trinatriumfosfat. Då det rör sig om små mängder av respektive kemikalie torde det inte kunna uppkomma några höga halter varför inga allvarliga personskador bedöms kunna uppkomma. Personer som vistas i det planerade bostadshuset bedöms inte kunna beröras annat än marginellt. Om dessutom en brand uppkommer kan giftiga rökgaser spridas till närområdet runt olycksplatsen. Personer som vid olyckan befinner sig i direkt närhet av olyckan kan påverkas genom irritation på ögon, slemhinnor och andningsorganen. Personer som vistas i det planerade huset bedöms inte kunna beröras annat än marginellt. En skada på en tankbil med Eo 1 kan innebära att ett antal m 3 olja kan komma att läcka ut på en och samma gång. Detta bedöms inte leda till risk för skada på tredje man. Om utsläppet antänds, av exempelvis brand i bilen, uppkommer dels flamstrålning som kan leda till brännskada på tredje person, dels rökgas som kan leda till förgiftning. Branden bedöms inte bli så kraftig att personer som vistas i det planerade huset berörs annat än marginellt. En svårighet med konsekvensbedömning av farligt godsolycka som bör nämnas är att godstransporten kan innehålla fler kemikalier än dem som levereras tillvärmecentralen, vilket innebär att konsekvenserna kan bli svåra att förutse. Närvaron av andra kemikalier har inte beaktats.

RAPPORT 15 (18) Sannolikhet Sannolikheten för att en trafikolycka ska inträffa utmed Vackra vägen är beroende av olika parametrar såsom standard på väg, trafikföring, hastighetsbegräsningar, antal korsningar, siktförhållanden samt huruvida vägen är kurvig eller inte. Några parametrar för de aktuella vägarna beskrivs nedan: Standarden på Vackra vägen bedöms som god Hastighetsbegränsningen är 30 km/h och vägen har försetts med hastighetsnedsättande vägbulor Vägen är rak utan några skarpa kurvor, d.v.s. det föreligger goda siktförhållanden och inga korsningar finns Trafikföringen utmed Vackra vägen är låg då det inte är någon genomfartstrafik utan vägen slutar vid Sundbybergsverket med en vändplan Sannolikheten att en tankbil/styckegodsbil ska vara inblandad i en eventuell trafikolycka bedöms som mycket låg. Utöver sannolikheten för trafikolycka med farligt godsfordon inblandat måste sannolikheten att tank/behållare springer läck beaktas. Det är endast då tanken skadas som ett utsläpp av kemikalier blir aktuellt. Sannolikheten för farligt godsolycka med följdeffekten utsläpp av kemikalier bedöms som liten, < 1 gång per 1000 år, d.v.s. 1 i matrisen (se Tabell 1). Att dessutom den utläckta oljan antänds sänker sannolikheten ytterligare. Eo 1 är inte klassad som brandfarlig och flampunkten ligger klart över normal utetemperatur (<61 0 C). 4.1.2 Utsläpp till luft från verksamheten De kemikalier som används (undantaget eldningsolja ej flyktig) hanteras i så små mängder att det inte kan bli något större utsläpp. Människor som befinner sig i anslutning till det planerade bostadshuset eller parkeringsplatserna bedöms inte påverkas. I fjärrkylaanläggningen köldmedium utnyttjas R134a köldmedium. Det finns drygt 1 ton i vätskekylaren. Gasen kan vara kvävande då den som följd av sin höga densitet undantränger luftens syre. Ett stort utsläpp kan således generera en gasvolym på ca 200 m 3 ren gas. Gasen kommer att rinna ned i källarplanet som ligger under mark och som rymmer mer än 200 m 3. Det planerade bostadshuset ligger på en högre nivå än verket varför den tunga gasen inte rinner mot bostadshuset. Det bedöms därför inte föreligga någon risk för de boende vid ett utsläpp av köldmedia. 4.1.3 Brand/explosion inom verksamheten En brand och/eller explosion kan påverka människor i omgivningen indirekt genom spridning av ohälsosamma rökgaser eller genom den tryckvåg en explosion kan ge. Utsläpp till luft kan ske i form av ohälsosamma rökgaser i samband med en brand. Brännbara ämnen inom verksamheten är främst Eo 1. I övrigt rör det sig om så små mängder brännbara ämnen att de inte bedöms kunna utgöra en risk för omgivningen. Oljecisternerna är placerade inomhus i cisternrum där de är invallade och placerade i separata brandceller med brandlarm och nivålarm för detektion av läckage.

RAPPORT 16 (18) Negativa konsekvenser på människor som befinner sig i anslutning till planerat bostadshus direkt orsakade av värmestrålningen från en brand och/eller tryckvågen från en explosion bedöms som små, då det ligger på ett avstånd på ca 100 m från anläggningen och dess lagringsplatser. Risken är större att omgivningen påverkas indirekt av kemikalier vid brand och/eller explosion då de sprids med rökgaser. Sannolikheten för cisternhaveri är mycket låg. På uppdrag av Svenska Petroleuminstitutet och Svenska Oljehamnsforum utförde Agrenius Ingenjörsbyrå 2001 en utredning Riskanalys av cisterner. I denna utredning redovisas statistik för cisternbrott. Här noteras att i Sverige har inget cisternbrott inträffat på cisterner för oljeprodukter. Det finns 1786 hamnförlagda stora cisterner med en drifttid på i medeltal 35 år. För att ändå en statistisk punkt skall erhållas görs antagandet att en cistern havererar i morgon med en sannolikhet på 50 procent. Detta medför att sannolikheten för ett cisternbrott kan skattas till 8x10-6 per år motsvarande sannolikhetsnivå 1. Sannolikheten förändras inte som följd av planerad förändring. Att dessutom antändning sker bedöms, med hänsyn till hur förvaringen sker, som mycket osannolikt. 4.2 Riktlinjer för skyddsavstånd I de allmänna råden Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5) vill. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen presenterar en gemensam syn på miljö, hälsa och säkerhet i arbetsplatsplanering. I Tabell nedan anges riktvärden för skyddsavstånd från förbränningsanläggningar. Dessa allmänna råd är upphävda men presenteras då andra riktlinjer (skyddsavstånd) saknas. Tabell 2 Riktvärden för skyddsavstånd förbränningsanläggningar Tillförd energi oljeeldad Skyddsavstånd 250 MW 300 m 100 MW 200 m Tillförd energi är idag ca 140 MW och kan komma att bli ca 190 MW om en ny panna installeras. De skyddsavstånd som anges i Boverkets Bättre plats för arbete är schablonmässigt framtagna och omfattar både hälsoaspekter vid normal verksamhet och säkerhetsmässiga aspekter vid en olycka. Avstånden är framtagna enligt principen ask-i-ask, d.v.s. om flera olika skyddsavstånd tagits fram, alla med hänsyn till olika faktorer (buller, lukt, säkerhet osv.), har det högsta värdet angivits som riktvärde. De är också allmänt hållna i avseendet att de skall gälla för flera olika sorters anläggningar inom samma kategori, t.ex. förbränningsanläggningar.

RAPPORT 17 (18) 5 Slutsats Av de risker/skadehändelser som identifierats dels inom Sundbybergsverket, dels vid transporter till verket har inga bedömts kunna ge direkt/akut påverkan på människor som befinner sig i anslutning till de planerade bostadshusen. En större oljebrand på verket eller en trafikolycka där en bil som transporterar hydrazin börjar brinna skulle dock kunna påverka människor i omgivningen då det uppstår ohälsosamma rökgaser. Konsekvensen för dessa händelser har bedömts till nivå 3, svåra obehag, medan sannolikheten bedömts till nivå 1, liten sannolikhet. I händelse av olycka bedöms möjligheten att utrymma bostaden eller stänga öppna ytor för att undvika rökgaser som mycket god. En större pölbrand som uppstår på verket medför ej värmestrålning som drabbar omgivning på 100 meters avstånd. Det bedöms inte föreligga någon risk för att personer inom framtida bostadsområde allvarligt skadas. Den identifierade olyckshändelserna bedöms inte leda till risk för dödsfall i planerade bostäder. Som följd av att Individrisk och Samhällsrisk per definition endast beaktar konsekvenser i form av dödsfall leder ovanstående resonemang till att risknivån betraktas som tolerabel.

RAPPORT 18 (18) Referenser 1. International Electrotechical Comission (IEC) (1995) International Standard Dependability management part 3: Application guide Section 9: Risk Analysis of technological systems. 2. Agrenius Ingenjörsbyrå (2001) Riskanalys av cisterner. 3. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen (1995) Bättre plats för arbete Allmänna råd 1995:5.