Ett syfte för vem? Vinstsyftets krav på aktiebolagens skatteplanering.

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Brodd Ett syfte för vem? Vinstsyftets krav på aktiebolagens skatteplanering. Termin: 8 Antal ord: 3792

Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Syfte och frågeställning 3 1.2 Metod och Material 3 1.3 Avgränsningar 3 1.4 CSR en introduktion 4 1.5 Skatt en introduktion 4 2 BOLAGET, BESKATTNINGEN OCH MORALEN 6 2.1 Konstlad entitet 6 2.2 Medborgarentitet 6 2.3 Samlingsentitet 7 2.4 Bolaget moraliska skyldighet 7 2.5 Beskattningen och moral 8 3 VINSTSYFTET OCH BESKATTNINGEN 10 3.1 Vinstsyftets innebörd 10 3.2 Beskattning och vinst 10 4 ANALYS OCH SAMMANFATTNING 12 4.1 Sammanfattning 12 4.2 Slutsats 13 5 KÄLLFÖRTECKNING 14 5.1 Litteratur 14 5.2 Artiklar 14 5.3 Webbaserat material 14 5.4 Proposition 14

1 Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Driften av svenska aktiebolag präglas av vinstsyftet som återfinns i 3 kap 3 Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Ett företag ska, om inget annat anges i bolagsordningen, anses driva sin verksamhet med syftet att generera vinst till delägarna. I förhållande till beskattningen finns det många som argumenterar att detta vinstsyfte mer eller mindre innebär en skyldighet för bolagen att minska sin skatt så mycket som går. Det är med denna motivering de anser att aggressiv skatteplanering är något bolagen bör göra och att en bokstavstolkning av lagen är den enda möjliga. Syftet med denna uppsats är att utreda om denna tolkning av vinstsyftet är rimlig och vad ett bolag kan anses ha för skyldigheter. Jag har valt att utgå från följande frågeställningar för att uppfylla syftet: - Hur ska man se på ett bolags moraliska förmåga? - Innebär vinstsyftet en skyldighet för bolag att skatteplanera? 1.2 Metod och Material Primärt har jag använt mig av två argumenterande artiklar om CSR och beskattning. Den ena är skriven av Revuen S. Avi-Yonah som är professor i Internationell beskattningsrätt vid Juridiska Fakulteten på University of Michigan. Den andra artikeln är skriven av Professor i Affärsrätt vid Åbo Universitet Reijo Knuutinen. Knuutinen hänvisar själv mycket till Avi- Yonahs artikel men tolkar påståenden och använder dessa i sin egen argumentation. Båda dessa artiklar hänvisas till av andra författare frekvent. Jag har också använt mig av tolkningar från både Tax Justice Network och Roger Persson Österman/Carl Svernlöv för att få en bredd i åsikterna. Den sistnämna består av en artikel som härstammar från en rapport författarna gjorde på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Eftersom uppsatsen är mer filosofiskt och etisk inriktad än att utreda just gällande rätt har jag valt att förklara synen på bolag utifrån olika perspektiv då detta är avgörande för hur man ser på bolags skyldighet att skatteplanera. Jag har valt att lyfta moral som en central fråga kring bolagen och hur detta hör samman med beskattningen. 1.3 Avgränsningar Jag hade gärna skrivit mer utförligt om CSR och dess samband med beskattningen. Det finns många fler moraliska perspektiv och förklaringar som jag tyvärr inte kunde ta med på grund av platsbrist. Även vinstens betydelse för verksamheten har jag varit tvungen att tona ner mycket på grund av för få ord tillgängliga. 3

1.4 CSR en introduktion CSR eller Corporate Social Responsibility innehåller frågor som funnits lika länge som företag har funnit. Men trots att det är ett så pass gammalt koncept är den akademiska världen oense om vad som definierar och inkluderas i begreppet. 1 Milton Friedman ansåg 1970 att ett företags enda sociala åtagande skulle utgöras av att generera vinst, medan Keith Davis 1973 ansåg att CSR krävde en åtanke riktad mot andra områden än den rent ekonomiska, tekniska eller legala sfären. Idag rör sig definitionen inom spektrumet från att klassificera CSR som en skyldighet att svara mot externa problem som är skapade av företagets agerande på marknaden till att se CSR som ett frivilligt åtagande att ta det ansvar som motsvarar förväntningarna från lagen och samhällets normer i kombination. 2 Traditionellt har däremot tre dimensioner av CSR fått ta större plats: ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner har setts och ses som del av CSR. Detta innebär att samhället förväntar sig att företagen ska ta dessa faktorer i beaktning när de fattar beslut om sin styrning av bolaget. 3 Under lång tid var det främst de miljömässiga och sociala dimensionerna som associerades med CSR, men på senare tid har mycket av debatten fokuserat på företagens ansvar att betala skatt och framför allt skatteplaneringen som utförs av multi-nationella företag i en internationell kontext. Detta bör rymmas inom den ekonomiska delen av CSR. 4 Det är däremot inte helt självklart att så är fallet och delade meningar råder. 1.5 Skatt en introduktion Det är inom företagssfären norm att klassificera skatt som en kostnad bland alla andra. Skatt kan anses vara en kostnad på så sätt att det minskar aktieägares utdelning då företagets egna kapital minskas och bör således minimeras som alla andra kostnader. Skatt redovisas också som en kostnadspost vid beräkning av det egna kapitalet. Företagarperspektivet är inte det enda som finns avseende beskattningens roll. Utifrån statens perspektiv ses det istället på som en omdistribution av tillgångar från en sektor till en annan. 5 Tax Justice Network argumenterar för denna syn och anser att skatt bör klassificeras på samma sätt som en utdelning, då en skatt på samma sätt som utdelning tas från vinsten i företaget. Det är något som ska utgå till företagets intressenter, alltså de som har investerat i företaget. De anser att detta också reflekterar det faktum att företaget inte enbart gör vinst genom att använda aktieägarnas kapital, utan också genom det samhälle de verkar i. Samhället bidrar med utbildad 1 Crane, Andrew Mfl. Oxford Handbooks. 2 A.a. 3 Knuutinen s.37. 4 A.a. s. 37. 5 Tax Justice Network, Tax and Corporate Responsibility. 4

personal, fysisk infrastruktur (vägar, järnväg etc.) samt legal infrastruktur vilket tillåter företagen att skydda sina intressen. Skatt ses alltså som en form av återbetalning till samhället som företaget får nyttja för sin verksamhet. 6 Detta är enbart två perspektiv på skatt, när det säkerligen finns många fler. Skatt kan också vara något helt eget, alltså inte en kostnad eller återbetalning, utan något med en egen mening och innebörd. För att kunna bestämma hur vi ska se på just företagsbeskattningen bör vi undersöka vad ett bolag är och om bolag kan anses besitta någon form av moralisk plikt att vara goda medborgare eller ej. 6 Knuutinen s. 50f. 5

2 Bolaget, beskattningen och moralen Det finns historiskt tre olika sätt att se på ett bolag. Det första är att företaget huvudsakligen är en skapelse av staten, alltså en konstlad syn på bolaget, eller en artificial entity. Det andra är att företaget ses som en enhet separerad både från staten och aktieägarna, den så kallade Medborgarentiten eller The real entity. Den tredje och sista synen är den så kallade samlingsentiteten vilket är den vanligaste synen från företagshållet. 7 Vart och ett av dessa synsätt påverkar hur vi ser på CSR och beskattningen, varför en närmare genomgång av innebörden för respektive synsätt bör vara lämpligt. 2.1 Konstlad entitet Den så kallade konstlade synen på ett bolag innebär kort att bolaget anses vara skyldig staten sin existens och att bolaget blir tilldelad vissa privilegier för att kunna fullfölja det staten vill ha ut av bolagen. 8 Eftersom då bolaget enligt detta perspektiv kan anses vara skyldig staten sin existens blir CSR en naturlig del av bolagets verksamhet och bolagsbeskattningen kan ses som ett sätt att uppfylla bolagets åtaganden enligt CSR. Detta synsätt motiveras med att bolaget, precis som Tax Justice Network anser, inte kunnat utföra sin verksamhet utan stöd från samhällets funktioner såsom infrastruktur och rättssystem. Det skulle då bli motsägelsefullt för ett bolag att skatteplanera aggressivt om man använder detta synsätt. 9 Man har genom detta synsätt en skyldighet att ge tillbaka till staten. Man ska också komma ihåg att aktieägarnas privata tillgångar är skyddade från bolagets borgenärer vilket är ett privilegium bolaget får genom den legala infrastrukturen. Staten har rätt att både pålägga bolaget skatter samt styra dess CSR-aktivitet eftersom bolaget är en enhet skapad av och för staten. 10 2.2 Medborgarentitet Att ett bolag skulle ses som en vanlig medborgare, precis som övriga individer i samhället, är idén bakom det andra synsättet. Ett bolag skulle, precis som en vanlig medborgare, inte ha något lagligt tvång att hjälpa andra individer, men bör uppmuntras att göra detta. 11 Detta kan då appliceras på CSR bolaget har inget tvång att engagera sig i CSR men bör då belönas för detta. Man har däremot ett legalt krav på sig att betala skatt, och 7 Avi-Yonah, 2006 s.2. 8 A.a. s.3. 9 Knuutinen, s. 48. 10 Avi-Yonah 2006 s.3. 11 Avi-Yonah 2006 s.3. 6

förväntas också att undvika aggressiv skatteplanering som har till syfte att minska skatten. 2.3 Samlingsentitet Det sista synsättet som presenteras är vad jag har valt att kalla samlingsentiten. Det innebär att ett bolag enbart är en sorts nexus för avtal mellan aktieägarna, och att det därför enbart är gentemot dessa bolaget har någon form av skyldighet. CSR ses som ett sätt för ledningen att extrabeskatta aktieägarna, vilket anses oansvarigt gentemot delägarna som valt ledning. Genom detta synsätt skulle alltså ledningen ha en skyldighet att skatteplanera så långt det går för att maximera den utdelning som delägarna kan ta del av. Staten har heller ingen rätt att uppmuntra företagen att engagera sig i CSR då konceptet inte kan ses legitimt från denna synvinkel. Detta synsätt är också det som omges av störst debatt, och vissa kallar synsättet för direkt motsträvande både för bolag och samhälle. 12 Om man har en syn på bolag att dessa enbart är till för vinstmaximering så bör det följas av att man vill minimera skatten så mycket som möjligt. Om man drar argumentet till sin logiska extrem att alla företag aktivt försöker undvika att betala skatt kommer staten inte ha resurser att uppfylla sina sociala skyldigheter vilka den ensam bär när bolagen enligt denna syn inte ska ta något socialt ansvar. Detta leder alltså till att ingen i samhället har möjlighet att handha det sociala ansvaret. 13 Bolagen kommer i sin tur då inte heller att ha tillgång till de funktioner i samhället de behöver för att lyckas, vilket resulterar i att även utifrån den synvinkeln bör ett bolag betala skatt för att över huvud taget kunna gå med vinst. 14 Betalar bolagen den skatt som krävs kan man också säga att bolagen faktiskt inte ska behöva ägna sig åt CSR (då de övriga delarna) för att man helt har skiftat över det sociala ansvaret på staten. 2.4 Bolaget moraliska skyldighet Å andra sidan torde det stå klart att företaget som en sammansatt organism knappast kan antas besitta en moral eller ens en själ. Detta påstående är hämtat från en artikel som bygger på en rapport om CSR från Svenskt Näringsliv och representerar den syn som finns inom företagssfären när det kommer till bolag. 15 Denna åsikt om bolags moral bygger på premissen att bolaget enbart fungerar som ett avtalsnexus för aktieägarna men som är redovisat under föregående rubrik är detta inte den enda aktuella synen på ett bolag. Men vad menas med moral? För en 12 Avi-Yonah 2006 s.5. 13 A.a s.5. 14 A.a. s.22f. 15 Persson Österman, Roger och Svernlöv, Carl s. 98. 7

jurist kan det kännas mest bekant att prata om naturlagar. CSR bör kunna ses som en form av naturlag, om än ej en icke-nedskriven sådan. 16 Huruvida ett företag kan inneha någon moral eller ej beror enligt mig på vilken syn man har på bolaget. Utifrån den premiss att bolaget enbart är ett avtalsnexus för aktieägarna anser författaren ovan att ett företag inte kan anses inneha moral, men det kan också finnas andra möjligheter för ett företag att vara bundna av moraliska förpliktelser. Ett sådant sätt torde vara genom att anamma så kallade företagspolicys. Genom dessa bestämmer ledningen riktlinjer för verksamheten att rätta sig efter när bolaget bedriver affärer. Detta kan liknas vid andra individers moral, alltså riktlinjer om vad som är rätt och fel utifrån individens egna förutsättningar och åsikter. Om ett bolag istället ses som en medborgare, bör bolaget också anses besitta samma typ av moral som andra medborgare besitter. Det innebär inget lagstadgat rätt och fel, men det finns sociala normer som anger hur man ska bete sig mot andra individer. Dessa varierar självklart från person till person, men vissa normer torde vara gemensamma. Även företag bör också kunna besitta någon förmåga att avgöra vad som är rätt och fel utifrån detta perspektiv. Om företaget istället ses som en skapelse av staten blir det en icke-fråga om bolaget besitter någon moral eller ej. En lojalitet mot övriga samhället och staten förutsätts utifrån den synen och det är en skyldighet för bolagen att bidra till samhällets sociala sfär. 2.5 Beskattningen och moral Beskattningen är inte skönsmässig utan ska tas ut genom lag. I Sverige har vi jurister fått lära oss om uppsalaskolan och rättspositivismen där det anges att rätt och moral inte har med varandra att göra. En beskattningsregels uppkomst föregås av ideologiska meningsskiljaktigheter där moral tolkas på olika sätt. Men regeln är ändå en kompromiss mellan dessa olika värden och moraliska inställningar. När regeln väl är införd är den enbart lag, och har endast relevans för lagens tillämpning. 17 Att rätt och moral är helt separerade är däremot ingenting som accepteras som en definitiv sanning av samtliga jurister. Vissa anser att det finns ett naturligt samband mellan lag och moral. Detta fokuserar mer på processen i hur lagen blir till snarare än den faktiska regeln. Detta innebär att en bra lag också motsvarar de förväntningar samhället har på det moraliska innehållet och resulterar i en slags regelintern moral. 18 Detta återspeglar väl beskattningsrätten som under förberedelserna har som ett av de största målen att vara rättvis. Detta är något som samhället förväntar sig av skattelagstiftningen och tillhör de moraliska krav som en medborgare kan ställa på lagstiftningen. Moral ska dock inte spela in när det kommer till 16 Knuutinen s. 40. 17 Knuutinen s. 41. 18 A.a. s. 41. 8

tillämpningen av en beskattningsregel. 19 Den skatterättsliga moralen bör därför återfinnas i bakgrunden och syftet med lagen och det är dessa som får en påverkan när det kommer till synen på utnyttjande av skattelagstiftningen. 20 19 Knuutinen s. 41. 20 Knuutinen. s.43. 9

3 Vinstsyftet och beskattningen 3.1 Vinstsyftets innebörd Aktiebolagslagens 3 kap 3 stadgar att syftet med ett aktiebolags verksamhet är att ge vinst till fördelning till delägarna. 21 Denna regel är ägnad att skydda aktieägarna mot att ledningen i företaget använder bolagets resurser till verksamhet som inte är till nytta för företaget. Aktieägare i sin tur är så kallade residualägare, vilket innebär att de får dela på den vinst som blir över efter att övriga fordringar är betalda. Aktieägande kommer således med en viss risk. 22 Denna risk kompenseras i viss mån av aktieägarnas skyddsställning gentemot borgenärerna, då en aktieägare ej kan drabbas personligen när företaget missköter sina affärer. Vinstsyftet är då det enda beslutskriteriet en företagsledning ska ta hänsyn till när de fattar beslut. Kontroll är ett av argumenten för att behålla detta rättsläge. Att en ägare till bolaget inte skulle ha kontroll över verksamheten kan bli resultatet om bolagsordningen skulle innehålla otydliga mål och syften. Tanken är alltså att aktieägarna genom bolagets redovisning kan kontrollera huruvida verksamheten uppnår sitt syfte och att ledningen bedriver verksamheten med ägarnas intresse i fokus. Om en verksamhet skulle ha flera syften skulle det kunna resultera i att ledningen kan invända att de i konkurrensen mellan enskilda mål har valt att prioritera på ett visst sätt, och att det är därför bolaget ej går med lika hög vinst. 23 I Storbritannien har man valt att genom lag utöka skyldigheten för ledningen och ställer upp krav på att man bl.a. ska ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser, påverkan på samhället och miljön samt att upprätthålla ett gott verksamhetsutövande. 24 Det är inte närmare specificerat hur dessa andra syften står i förhållande till vinstsyftet, och detta är något som rättstillämparen får lösa i praxis. 25 I Sverige har vi än inte tagit denna väg, och det är oklart huruvida en sådan förändring är önskvärd. 3.2 Beskattning och vinst För att ett företag ens ska bli beskattat ska detta gå med vinst, och det samma gäller för att ett företag ska kunna ta det sociala ansvar som kommer med CSR. Detta kan alltså ses som en grundpelare för hela verksamheten, ett företag måste gå med vinst. Archie B. Carrol anger att ett företag måste 21 Prop 2004/05:85 s. 218ff. 22 Kommentar 3:3 ABL Lexino Rubrik 2. 23 A.a. Rubrik 2.4. 24 Ohlsson s. 89 f. 25 A.a. s. 90. 10

uppfylla en slags pyramid för att helt kunna adressera sociala problem. Dessa grundpelare är något varje företag bör uppfylla. 26 Basen i pyramiden utgörs av det ekonomiska ansvaret vilket alltså då är bolagets primära ansvar. Nästa steg utgörs av det legala ansvaret att ett företag förväntas verka inom de ramar som lagen sätter upp för verksamheten. 27 Dessa följs sedan av ett etiskt ansvar och frivilligt ansvar 28. Man ska inte se dessa pelare som helt separata och det ekonomiska och legala ansvaret ska alltså uppfyllas parallellt med det etiska och frivilliga ansvaret. 29 Beskattningen bör omfattas av det legala ansvaret och enligt min tolkning innefattar det legala ansvaret att inte motarbeta lagens syfte. Ett legalt ansvar beskrivs med att ett företag ges möjligheter genom lagen, men att de också förväntas att hållas inom lagens ramar. 30 Man ska alltså inte motarbeta skattelagstiftning, precis som med annan lagstiftning. Det förs inte en lika kraftig argumentation kring att företagen ska få lov att tumma på miljölagstiftning eller arbetsmiljölagstiftning så varför ska man då motarbeta just beskattningen. Som nämnt i tidigare avsnitt ses skatt utifrån ett renodlat ekonomiskt perspektiv som en kostnad och en kostnad vill man minska. Man har till skillnad från miljöarbete - svårt att peka direkt på vart dessa skattepengar går och därför hur man kan motivera denna kostnad i förhållande till vad man får. Det kan därför vara svårt för företag att se betalning av skatt som en del av uppfyllandet av det sociala ansvar samhället anser att de ändå har. Som redogjort för tidigare blir aggressiv skatteplanering vid sin logiska extrem dock skadlig för företagen själva när samhället inte längre kan upprätthålla de funktioner som ett företag är beroende av för att kunna bedriva sin verksamhet om finansieringen av dessa undanröjs. 26 Carroll, Archie B. s. 500. 27 A.a. s. 499. 28 Discretionary Responsibility jag hittade ingen riktigt bra översättning. 29 A.a. s. 500. 30 A.a. s. 500. 11

4 Analys och sammanfattning 4.1 Sammanfattning Att ett företag enbart skulle utgöra ett avtalsnexus för aktieägarna är inte den enda synen att ha på ett bolag. Ett bolag kan även ses som en medborgare i samhället med motsvarande förväntningar på sig som övriga individer eller som en skapelse av staten där bolaget har en slags skyldighet mot staten att bidra till samhället som möjliggör dess existens. Ses företaget som en samlingsentitet innebär detta en långtgående skyldighet gentemot aktieägarna att maximera vinsten vilket vid en första anblick kan anses innebära en skyldighet att skatteplanera aggressivt. Detta kan dock leda till oönskade effekter när investeringar minskar och statens resurser inte längre räcker till att upprätthålla de sociala åtaganden som är helt överlagda på staten utifrån denna syn. Även om ett företag inte i sig själv skulle kunna anses besitta någon moral bör det faktum att de har en ledning som sätter policys för verksamheten kunna ses som en form av moraliskt medvetande. Man bör alltså kunna ställa krav på verksamheten att de tar en viss hänsyn till övriga samhället när de planerar sin verksamhet och sina investeringar. Dessa krav är inga legala krav, men likväl sociala krav som samhället ställer på företaget. Även beskattningsrätten kan anses härstamma från moraliska överväganden då ett av skattelagstiftningens främsta syften är rättvisa. Moralen i skattelagstiftningen återfinns därför i processen bakom lagen och i syftet med lagen, men inte vid en tillämpning av beskattningsreglerna. Vinstsyftet som styr ett bolags verksamhet finns som en möjlighet för aktieägarna att utföra viss kontroll på bolagets ledning och de investeringar de gör. Om en verksamhet skulle åläggas flera syften skulle detta kunna leda till att ledningen i bolag kan motivera ett dåligt resultat genom att hänvisa till prioritering av andra syften vilka kan vara svårare att kvantifiera och ge en objektiv bedömning. Detta är däremot något Storbritannien har infört genom lag att ålägga ledningen flera syften att beakta vid sitt beslutsfattande. Vinsten har oavsett en viktig, om inte avgörande roll, för ett företags möjligheter att ha något socialt ansvar över huvud taget. Utan vinst blir det ingen beskattning, och det skulle heller inte finnas några resurser för att ta socialt ansvar i övrigt. Vinsten utgör också en av de fyra grundpelare ett bra företag ska uppfylla och kan sägas vara möjliggörande för övriga aktiviteter i företaget. Ett företag är också bundet av ett legalt ansvar, och det är här beskattningen hör hemma. 12

4.2 Slutsats Innebär vinstsyftet i Aktiebolagslagen en skyldighet för företag att skatteplanera så långt det går? Att detta är en nyanserad fråga har för mig blivit väldigt tydligt under denna text. Det finns sällan enbart ett perspektiv och inte heller ett tydligt svar. Som framlagt är den synen att företagen är skyldiga att skatteplanera aggressivt kanske inte hållbar i längden, och kan också resultera i att företagen istället för att öka sina vinstmarginaler stjälper sig själva genom minskad attraktivitet hos investerare och konsumenter. Förvisso är just vinstsyftet lagstiftat, men syftet med regeln kan knappats anses ha varit att företaget skulle vara så långtgående skyldig att maximera vinst till aktieägarna att detta skulle motverka annan lagstiftning. Detta skulle också innebära att man låst sig till enbart en syn, och kanske inte en helt rättvisande sådan, på vad ett bolag skulle utgöra och om bolaget har moral eller ej. Som redovisat i texten finns det en delad syn på vad ett företag egentligen har för roll i samhället, men också att egentligen ingen av dessa synsätt motiverar att bolaget ska försöka undvika beskattningen. Om man har synen på ett bolag som enbart ett avtalsnexus för delägarna ger istället beskattningen en separat möjlighet för företag att uppfylla sitt sociala ansvar genom att låta staten ta hand om detta istället. Man bör också kunna ställa moraliska förväntningar till ett bolag då ett bolag har möjlighet att i alla fall ta hänsyn till etik och moral vid sitt beslutsfattande genom företagspolicys. Ett bolag bör alltså ha en viss möjlighet att utröna vad som kan anses rätt och fel i samhällets ögon. Skattelagstiftningen bygger på moraliska överväganden och detta återspeglas i syftet med beskattningen. Ett företag bör alltså kunna förväntas förstå ett moraliskt syfte bakom lagstiftningen och inte aktivt försöka motverka detta syfte genom aggressiv skatteplanering. Storbritannien har i sin lagstiftning angett andra kriterier för bolagets ledning att följa i beslutsfattandet utöver vinstsyftet. Dessa kriterier är vaga och det anges heller inte viket förhållande dessa har till just vinstsyftet. Jag anser själv att andra åtaganden än att generera vinst lämpar sig bäst som påtryckningar från samhället i stort. Det är samhället själva som bestämmer vilka kriterier ett bolag bör uppfylla för att vi som individer ska vilja konsumera deras varor och tjänster. Man kan inte påstå att lagstiftaren genom att ej ange övriga syften uppmuntrar företagen att inte ta hänsyn till dessa krav från samhället utan detta bör företagen ändå göra självmant. Ja, vinstsyftet är lagstadgat och man kan inte säga att ett bolag har långtgående skyldigheter att bidra till samhället i övrigt. Men att påstå att aggressiv skatteplanering är ett krav utifrån vinstsyftet är heller inte korrekt och kan vara direkt skadligt för både samhälle och bolag. Aggressiv skatteplanering minskar företagens goodwill och kan på lång sikt påverka verksamheten negativt. Att ett företag då försöker följa syftet med lagen och betalar den skatt som är avsedd är enligt mig ett minimikrav som vi som individer bör ställa på bolag och som bolagen för sitt eget och samhällets bästa bör följa. 13

5 Källförteckning 5.1 Litteratur - Ohlsson, Göran, Vikten av vinst En studie om syftets betydelse i bolagsstyrning, Uppsala, 2012 5.2 Artiklar - Avi-Yonah, Reuven S., Corporate Social Responsibility and Strategic Tax Behavior, Law and Economics Working Papers Archive 2003-2009, University of Michigan Law School, 2006. Hemsida besökt 2017-12-31: https://repository.law.umich.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www. google.se/&httpsredir=1&article=1066&context=law_econ_archive - Knuutinen, Reijo, Corporate Social Responsibility, Taxation and Aggressive Tax Planning, Nordic Tax Journal 2014:1 s. 36 ff. Hemsida besökt 2017-12-31: https://www.degruyter.com/downloadpdf/j/ntaxj.2014.1.issue-1/ntaxj- 2014-0003/ntaxj-2014-0003.pdf - Person Österman, Roger och Svernlöv, Carl, CSR i företagsbeskattning Ett associationsrättsligt perspektiv, Skattenytt 2017 s. 95. - Carroll, Archie B., A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate Performance, The Academy of Management Review, Vol. 4, No. 4 (1979), pp. 497-505. Hemsida besökt 2017-12-31: https://www.jstor.org/stable/pdf/257850.pdf 5.3 Webbaserat material - Tax Justice Network, Tax and corporate responsibility Hemsida besökt 2017-12-31: https://www.taxjustice.net/topics/corporate-tax/tax-corporateresponsibility/ - Crane, Andrew, McWilliams, Abigail, Matten, Dirk, Moon, Jeremy and Siegel, Donald S., The Corporate Social Responsibility Agenda, Oxford Handbooks Online, 2008. Hemsida besökt 2017-12-31: http://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780199211593. 001.0001/oxfordhb-9780199211593-e-001 5.4 Proposition - Ny Aktiebolagslag - Proposition 2004/05:85 14