Integrera personer med funktionshinder

Integrera personer med funktionshinder Europas strategi för lika möjligheter Europeiska kommissionen

Lika möjligheter för lika rättigheter Europeiskt mervärde Europeiska handikappåret 2003 förde samman alla Europas medborgare för att tänka till kring funktionshindrades rättigheter. Medlemsstaterna är huvudansvariga för åtgärder på handikappområdet. Men EU spelar en viktig roll för att komplettera och underbygga nationella åtgärder, samtidigt som man skapar förutsättningar för ytterligare framsteg efter hand som europeisk lagstiftning och åtgärder får genomslag på situationen för funktionshindrade personer. EU eftersträvar aktiv integrering och full delaktighet för funktionshindrade personer i samhället, i linje med EU:s angreppssätt avseende funktionshindrades mänskliga rättigheter. Funktionshinder är en rättighetsfråga och inte en fråga om gottfinnande. Detta angreppssätt ligger dessutom till grund för FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter, till vilken Europeiska gemenskapen anslutit sig. Allt handlar om lika tillgång till rättigheter Funktionshindrade har i egenskap av fullvärdiga medborgare lika rättigheter och äger rätt till värdighet, likabehandling, självständigt boende och full delaktighet i samhället. Att ge funktionshindrade möjlighet att åtnjuta dessa rättigheter är centralt för EU:s åtgärder. Därav följer att lika möjligheter underbygger Europas mål på lång sikt i handikappfrågor och gör funktionshindrade delaktiga så att de kan förverkliga sin potential och medverka i samhället. Den europeiska handlingsplanen på handikappområdet ger en ram för att integrera handikappfrågor på alla politikområden. Den använder sig av olika politiska instrument som spänner över ett brett spektrum av frågor av betydelse för funktionshindrade. Europeiska kommissionen vill senast 2010 se förbättrade sysselsättningsutsikter, tillgänglighet för alla och självständigt boende. Funktionshindrade är engagerade i beslutsprocessen på grundval av den europeiska principen: Ingenting om funktionshindrade utan funktionshindrade. 1

Jobba för full integrering Fakta och siffror Funktionshindrade utgör minst 16 % av Europas samlade befolkning i arbetsför ålder. Fler än 45 miljoner människor i Europa var sjätte i åldern 16 till 64 år har en långvarig sjukdom eller ett funktionshinder. Bland unga (16 25 år) ligger siffran på omkring 7,3 %. Eftersom funktionshindrade vanligtvis behöver någon form av stöd eller vård finns arbetskraft (yrkesutvecklings- och tjänsteleverantörer) som svarar mot dessa behov. Tjänsteleverantörerna genererar sysselsättning och gynnar ekonomin genom att tillhandahålla dessa tjänster. Hitta och behålla jobb I genomsnitt har bara 50 % av européerna med funktionshinder ett jobb, jämfört med mer än 68 % för personer utan funktionshinder. Sannolikheten att funktionshindrade inte är verksamma är nästan dubbelt så hög som för personer utan funktionshinder. Ändå skulle miljontals européer med funktionshinder med lite hjälp kunna ta sig in på eller komma tillbaka till arbetsmarknaden. EU:s reviderade Lissabonstrategi för tillväxt och sysselsättning syftar särskilt till att förbättra den jämförelsevis låga sysselsättningsgraden för Europas funktionshindrade. Medlemsstaterna fastställer sin sysselsättningspolitik på grundval av riktlinjerna för den europeiska sysselsättningsstrategin. De rapporterar varje år tillbaka till Europeiska kommissionen om sysselsättningsinitiativ, däribland sådana rörande funktionshinder. EU:s politiska arbete rörande socialt skydd och social integrering stödjer medlemsstaterna med att utveckla politiken för social integrering, hälso- och sjukvård och socialtjänst och ökar därmed möjligheterna för funktionshindrade att hitta jobb. 2

Utbildning för alla EU:s handikappstrategi framhåller lika tillgång till utbildning och livslångt lärande av hög kvalitet. Dessa två områden ger funktionshindrade möjlighet att delta fullt ut i samhället och höja sin livskvalitet. Europeiska kommissionen bidrar till att stödja integrering av barn med funktionshinder i vanlig utbildning. Den har startat flera utbildningsinitiativ för funktionshindrade. Bland dem finns Europeiska byrån för specialpedagogisk utveckling och en särskild studiegrupp om funktionshinder och livslångt lärande. Olika gemenskapsprogram, som Sokrates och Leonardo da Vinci om yrkesutbildning, har fört in frågor om utbildning och yrkesutbildning för funktionshindrade på alla områden. Självständigt boende EU:s handikappstrategi syftar till att ge funktionshindrade samma möjligheter till individuella val och kontroll över sin vardag som icke-funktionshindrade. Vård- och stödtjänster ska vara mer specialanpassade till funktionshindrades specifika behov. Europeiska kommissionen främjar sociala tjänster till överkomligt pris, som är tillgängliga och håller hög kvalitet samt stöd genom konsoliderade bestämmelser om social trygghet och integrering. EU:s handikappstrategi stödjer också arbetet för att funktionshindrade inte ska knytas till institutioner. Europeiska kommissionen finansierar studier om att tillhandahålla gemenskapsbaserade tjänster för att säkerställa att funktionshindrade åtnjuter vederbörlig grad av trygghet, frihet och oberoende för ett boende ute i samhället. Partner från den första studien om boende på stora institutioner har bildat den europeiska koalitionen för boende ute i samhället. 3

På det rättsliga planet I direktivet om likabehandling i arbetslivet förbjuds diskriminering liksom trakasserier och instruktioner om att diskriminera. Alla arbetsgivare ska tillhandahålla personer med funktionshinder rimliga anpassningsåtgärder. Många medlemsstater har varit tvungna att ändra sin nationella lagstiftning väsentligt för att respektera bestämmelserna om likabehandling i arbetslivet. Förordningen om statligt sysselsättningsstöd främjar rekrytering och fortsatt anställning för funktionshindrade arbetstagare. Den ger medlemsstaterna möjlighet att skapa ekonomiska stimulans-åtgärder för arbetsgivare och tillhandahåller arbetsplatser för att rekrytera och behålla dem. Genom förordningen om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och nedsatt rörlighet stadgas om obligatorisk och kostnadsfri hjälp och information på flygplatser och av lufttrafikföretag. Ingen bokning får vägras på grund av funktionshinder, utom av säkerhetsskäl eller på grund av att flygplanet inte är tillräckligt stort. Lufttrafikföretag och flygplatschefer ska se till att deras personal fått relevant utbildning för att bistå funktionshindrade. Det är obligatoriskt att upprätta genomförandeorgan och klagomålsförfaranden. Lagstiftningsarbete pågår om passagerare med funktionshinder inom spårbunden trafik. Förslag kommer att följa om sjö- och busstransporter. I många europeiska lagstiftningsakter, som exempelvis på telekommunikationsområdet, tas frågor upp av betydelse för funktionshindrade. Ge vägledning Den europeiska öppna samarbetsmetoden bestämde dagordningen för och stödjer medlemsstater vid utarbetandet av deras politik inom en integrerad ram. Den gör att handikappfrågor kan tas i beaktande i fråga om sysselsättning, social integrering och socialt skydd, pensioner, hälso- och sjukvård och långtidsvård. Genom EU:s sociala dialog uppmuntras arbetsmarknadens parter att genomföra deras rekommendationer för att anställa personer med funktionshinder, däribland sektorsinitiativ. 4

Finansiella instrument Strukturfonder Europeiska socialfonden är ett viktigt instrument för att stödja aktiv integrering av funktionshindrade i samhället och på arbetsmarknaden. Den medfinansierar projekt som gör människor mer anställningsbara eller anpassar mänskliga resurser till arbetsmarknaden. Den har nya bestämmelser som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Tillgänglighet för funktionshindrade personer är i dag ett av de viktigaste kriterier som ska tillämpas när man fastställer vilken verksamhet som ska finansieras. Medlemsstaterna ansvarar för att fastställa sina egna prioriteringar för finansiering och urval av projekt. Social solidaritet Pilotprojekt 15 pilotprojekt är på gång för att snabbt få i gång eller underlätta integrering av handikappfrågor inom alla politikområden på olika nivåer av samhällsstyrning och på områden som tillgängliga byggnader, transporter, regional utveckling och sysselsättning, inbegripet på regional och lokal nivå. Andra möjligheter I linje med principen om integrering på alla politikområden ingår handikappfrågor i olika finansieringsinitiativ, som statistiska studier, gemenskapens ramprogram för forskning, utbildning och europeiska året för lika möjligheter för alla 2007. Med början under 2007 kommer flera handikapprelaterade projekt att finansieras inom ramen för det nya programmet för sysselsättning och social solidaritet: Progress. Dessa projekt kommer att vara centrala i arbetet mot EU:s mål i fråga om sysselsättning, social integrering och socialt skydd, arbetsvillkor, jämställdhet, ickediskriminering och mångfald. Det nya programmet ger möjlighet att medfinansiera verksamhetskostnader för icke-statliga handikapporganisationer på europeisk nivå. 5

Europas politiska instrument Handlingsplanen på handikappområdet EU:s långsiktiga strategi för aktiv integrering av funktionshindrade är uppbyggd kring handlingsplanen på handikappområdet och europeiska handikappstrategin (2004 2010), vilka båda ger EU behörighet att hantera sociala och ekonomiska förutsättningar som står under ständig förändring. Handlingsplanen organiserar den faktiska integreringen av handikappfrågor inom alla politikområden, genom att strukturera prioriteringarna inom det breda spektret av EUpolitik och -verksamhet efter hur situationen och förutsättningarna för personer med funktionshinder utvecklas och nya utmaningar. I centrum för allt EU:s agerande står en integrering inom alla politikområden, så att samhället i stort inser både vilka behov funktionshindrade har och vad de kan tillföra. Att integrera inom alla politikområden inbegriper att analysera relevanta politikområden utifrån ett handikapperspektiv, att förstå funktionshindrades skilda behov och att ta hänsyn till dessa när man utarbetar politiken. Olika instrument används för att uppmuntra fullt ut integrerade åtgärder som svarar både mot funktionshindrades individuella behov och mot dem som personer utan funktionshinder har, på samma sätt som för icke-funktionshindrade. Integrering på alla politikområden inbegriper ständig dialog med offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter, den privata sektorn och icke-statliga handikapporganisationer. Handlingsplanen strukturerar prioriteringarna inom EU:s politik och verksamhet efter hur situationen och förutsättningarna för personer med funktionshinder utvecklas. Vartannat år ger Europeiska kommissionen ut en rapport om den övergripande situationen för funktionshindrade. Denna utgör underlag för att fastställa dessa prioriteringar. Den ger också medlemsstater och intressenter vägledning för deras politik på handikappområdet. Prioriteringar för 2004 2005 Tillgång till sysselsättning och möjlighet att behålla ett arbete. Utbildning, yrkesutbildning och unga. Ny teknik för att göra personer med funktionshinder delaktiga. Tillgång till varor och tjänster i samhället. Prioriteringar för 2006 2007 Uppmuntra funktionshindrade att söka sysselsättning. Ge tillgång till vård- och stödtjänster av hög kvalitet. Stimulera tillgängligheten till varor och tjänster. Öka EU:s analys av statistiken om funktionshinder. 6

Var kan jag få reda på mer? Ytterligare information http://ec.europa.eu/employment_social/disability/intro_en.html Andra länkar Europeiska kommissionens dokument (2005) om integrering av handikapperspektivet i den europeiska sysselsättningsstrategin: http://ec.europa.eu/employment_social/disability/emco010705_en.pdf EdeAN: www.e-accessibility.org http://ec.europa.eu/employment_social/disability/index_en.html http://ec.europa.eu/employment_social/fundamental_rights/index_sv.htm KE-75-06-211-SV-D Engagera alla Europas medborgare Europeiska handikappdagen Varje år den 3 december anordnar Europeiska kommissionen i nära samarbete med Europeiskt handikappforum en konferens för att uppmärksamma den europeiska handikappdagen. Datumet valdes för att sammanfalla med FN:s internationella handikappdag, som 1992 inrättades av Förenta nationerna. Dessa konferenser sammanför beslutsfattare, människor med och utan funktionshinder, intressenter, akademiska experter och media med andra aktörer på handikappområdet. De utgör en del av EU:s ansträngningar för att främja integreringen av handikappfrågor på alla politikområden, enligt vad som fastställs i dess handlingsplan för lika möjligheter för personer med funktionshinder. De stimulerar också utbytet av god praxis på områden som är centrala för att aktivt integrera personer med funktionshinder och för att möjliggöra nätverksarbete mellan centrala aktörer på det handikappolitiska området. Varje år har ett tema som tar upp olika aspekter av funktionshinder. Bland teman från tidigare år finns bekämpande av våld mot funktionshindrade, design för alla, utbildning, hitta och behålla jobb, leva tillsammans i samhället och unga. Utfallet och slutsatserna från dessa konferenser utgör underlag för Europeiska kommissionens tvåårsrapporter om den övergripande situationen för personer med funktionshinder och för Europa närmare alla dess medborgare. Rapporterna utgör underlag då Europeiska kommissionen fastställer prioriterade åtgärder för senare faser av EU:s handlingsplan på handikappområdet. Europeiska gemenskaperna, 2007 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Italy Tryckt på icke klorblekt papper