Mittbanan: Östersund-Bräcke Datum: , Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Foto Plats/Km-tal Koordinater (Sweref 99)

Mittbanan: Östersund-Bräcke Datum: 2016-10-21, 2016-10-21 Inventerare: Monica Mos Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Foto Plats/Km-tal Koordinater (Sweref 99)

Östersund C, km-tal: 585,946 N 7004702 E 481733 Punkt 277.

Odensala hpr, km-tal: 581,6 N 7001916 E 484999 Punkt 276.

BILD SAKNAS - platsen var ej möjlig att besöka Torvalla hpr, km-tal: 580,5 Koordinater saknas

Ope, km-tal: 579,0 N 7000596 E 487160 Punkt 275.

Optand hp, km-tal: 576,5 N 6997510 E 489465 Punkt Optand.

Grytan hp, km-tal: 574,0 N 6996421 E 489776 Punkt 274.

Viken hp, km-tal: 572,0 N 6994761 E 490903 Punkt 273.

Brunflo, km-tal: 571, 061 N 6994096 E 491539 Punkt 272.

BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Vitgården, km-tal: 568,3 Koordinater saknas

Lockne hlp, km-tal: 566,595 N 6989832 E 493862 Punkt 271.

Hållstasjön hp/mp, kmtal: 561,5 N 6986439 E 497048 Punkt 270.

Knöva hlmp, km-tal: 560,590 Koordinater saknas

Svängligen hp, km-tal: 556,5, och Svänglingen, km-tal: 556,5 N 6984287 E 499040 Punkt 269.

Svedje, km-tal: 556,0 N 6982750 E 500461 Punkt 268.

Pilgrimstad, km-tal: 553,249 N 6980598 E 502058 Punkt 267.

Trafikplats, km-tal: 550,0 N 6979708 E 504293 Punkt 266.

BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Revsund hp, km-tal: 544,938 Koordinater saknas

Furunäset lp, km-tal: 541,194 N 6975773 E 509378 Punkt 264.

Furunäset, km-tal: 540,8 N 6976036 E 509637 Punkt 265.

Gällö, km-tal: 538,641 N 6975723 E 511744 Punkt 263.

BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Gällö lp, km-tal: 537, 736 Koordinater saknas

Grimnäs, km-tal-533,6 N 6973271 E 513784 Punkt 262.

Grimnäs OLP, km-tal: 533,2 N 6972919 E 514294 Punkt 261.

Mälgåsen hp, km-tal: 529,8 N 6969845 E 515121 Punkt 259. N 6970224 E 515172 Punkt 260.

Stavre, km-tal: 525,988 N 6966640 E 515553 Punkt 257.

Gimån hp, km-tal: 522,3 N 6964070 E 518212 Punkt 256.

BILD SAKNAS, pga plats gick ej att besöka Stensmyran lp, km-tal: 518,890 Koordinater saknas

Bräcke, km-tal: 514, 948 N 6957773 E 521361 Punkt 255.

ssberg och Liselott Blombäck, KMV forum Kolumn 4 Kolumn 5 Sammanfattande bedömning, totalbedömning av hela platsen Historik (kort och sammanfattande)

I Östersund C finns alla funktioner och många element från den dominerande perioden (1930-1949), med tydliga samband mellan funktionsområdena och med välbevarade delar. Välbevarad och väl sammanhållen stationsmiljö med nästan alla funktionsområden kvar - dock mkt "plotter" i form av skyltar, räcken, markiser, stolpar etc vilket gör att stationen kommer lite i skymundan. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Centralstationen uppfördes 1879 efter typritningar av SJ:s chefarkitekt A.W Edelsvärd, som själv var född i Östersund. Kring stationshuset anlades ovanligt påkostade planteringar. Åren kring 1880 drogs Mellanriksbanan den så kallade norrländska eller jämtländska tvärbanan fram genom Jämtland. Sedan den invigts 1882 kunde man ta sig med tåg hela vägen till Trondheim från Stockholm eller Sundsvall. Järnvägens framdragning var av avgörande betydelse för Jämtlands utveckling och ledde till en kraftig expansion för Östersund.

Tom plats, finns inget kvar idag. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Idag är Ope en splittrad miljö och en stationsmiljö under omvandling - stationsbyggnaden med ihopbyggt magasin har avyttrats och är idag privatbostad viket fått till följd att sambandet med järnvägen har brutits. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Ope mellan Östersund och Brunflo är i grunden en jordbruksby vid Storsjöns strand som sedan har vuxit till en tätort med naturnära boende nära till staden. Järnvägen som följer stranden i nordväst-sydlostlig riktning öppnades redan 1879, men då utan någon station mellan Brunflo och Östersund. Den öppnades istället först 1924 och ett för tiden typiskt stationshus med två våningar orienterat med gaveln mot spåren sammanbyggt med ett godsmagasin parallellt med spåren uppfördes på bangårdens nordöstra sida närmast byn. Persontrafiken upphörde redan 1966 och stationshuset är idag privatbostad.

Sträckan är påverkad av avveckling vilket innebär att många platser försvunnit och många har kraftigt förändrats. Bansträckningen har dock en stor andel gröna bryggor och stolp. En plats vars tidigare verksamhet är mycket svår att förstå, då den idag har en helt privat karaktär utan eg. koppling till järnvägen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Idag en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Idag en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Hållplats mellan 1954-1960.

Brunflo är en ovanligt välbevarad och ursprungliig stationsmiljö. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Då Inlandsbanan mot Sveg anslöts 1915 byggdes ett nytt stationshus 200 m söder om det gamla, som i stället inrättades till bostadshus. Stationshuset är sålt. I expeditionslokalerna är nu restaurang som ägaren driver. Övre våningen var en lägenhet om 4 rum och kök där den sista stationsmästaren Hännestrand bodde. I den f.d. ställverksbyggnaden är inrymt ett litet järnvägsmuseum. Tätorten Brunflo är ett utpräglat stationssamhälle, där socknens centrum förskjutits från kyrkan till järnvägsstationen.

Ej möjlig att besöka Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Stoppställe 1954-1961.

Idag en tom plats, endast spår i form av rivningsmassor av tidigare verksamhet (dessa kommer troligtvis städas bort inom kort). Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Idag är det en så gott tom plats, endast spår av tidigare verksamhet. De eventuella spår som finns är dessutom svåra att härleda till järnvägen. Mittbanan är enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. På Mittbanan går persontåg samt godståg. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell.

Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. För att dela den 18 km långa stationssträckan Pilgrimstad - Brunflo inrättades här 1955 en mötesstation vid den f.d. militärmötesplatsen Knöva (före 1896 benämnd Hållsta). Som tågklarerare skulle vid behov banvakten i den näraliggande banvaktsstugan Hållsta rycka in. Trafikplatsen var i bruk 1955-1963. Intill platsen hade redan 1900 inrättats en hållplats, från 1949 även lastplats. (Uppgifter från Järnvägsdata).

Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Svänglingen hp: Trafikplats utan expeditionseller väntsalsbyggnad, riven. 1931-1964. Trafikplatsen tillkom 1931 sedan ett antal personer bosatta i Knöva, Hållsta, Bjerte och Svedje byar gjort framställning om anordnande av en hållplats vid norra änden av sjön Svänglingen. Svänglingen: Trafikplats utan expeditionseller väntsalsbyggnad, riven. 1972-2000. Sidospår åt nordväst till bränsledepå.

Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

I Pilgrimstad saknas stationsbyggnaden, även om det finns vissa element kvar påverkas helhetsbedömningen negativt i detta fall, speciellt då de nya inslagen tar över miljön (väntkuren och bilparkeringen). Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditionseller väntsalsbyggnad, riven 1980. Byggnaden revs efter utbyggnaden av fjärrblockering 1978-79.

Idag är det en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Stoppställe 1955-1961.

Ej möjligt att besöka platsen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

En relativt välbevarad lastplats vars urprungliga funktion trots förändringar är avläsbar. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Trolig väntsalsbyggnad och möjlig koppling till Furunäsets lastplats? Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Trots delvis privatiserad och moderniserad miljö går det fortfarande att uppleva och förstå den urpsrungliga miljön. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Ej möjlig att besöka, avspärrat område Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats utan expeditionseller väntsalsbyggnad, riven. Etablerad 1898-10-01 (enl. Järnvägsdata före 1884), nedlagd 1933.

Kraftigt ombyggd banvaktarstuga, i övrigt en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.trafikplats med expeditionseller väntsalsbyggnad, riven. Hållplatsen låg till någon gång på 1930-talet några hundra meter längre söderut, vid km 533,267. Oklart om den nya hållplatsen fick en helt ny stuga eller om det var den gamla som flyttades. Hållplatsskylten har satts upp på en snarlik stuga i byn Grimnäs (not. 2009). En tidigare uppgift att det var hållplatsstugan som flyttats dit har visat sig oriktig. Men skylten är original.

Tom plats, endast spridda spår som är svåra att härleda till den tidigare verksamheten. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditionseller väntsalsbyggnad, riven Låg sannolikt vid banvaktsstugan Mälgåsen. Banvaktsstuga Mälgåsen fanns kvar, 2007. Även stavat Melgåsen. Modell 1872, höger. Ett rum och kök om resp. 18 och 13 kvm.

Stationsplatsen har flyttats efter att den gamla stationen revs 1980. Stationen ersattes av enklare väntkur. Trots att spridda element finns kvar ger miljön ett splittrat intryck. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditionseller väntsalsbyggnad, riven 1980. Huset revs efter utbyggnaden av fjärrblockering 1978-79.

I princip en tom plats. Inte helt säker plats, idag har platsen en helt privat karaktär och ingen direkt koppling till järnvägen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats utan expeditionseller väntsalsbyggnad. Gimåns lastplats (och hållplats?)hade det här läget på 1920-talet. Senare flyttades åtminstone hållplatsen ett par km söderut.

Gick ej att besöka pga avspärrning. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

Trots förändringar har Bräcke kvar en större del av funktionsområdena, som fortfarande är avläsbara delar av miljön. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar 1874. Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade 1878-1882. Spåren breddades 1886. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till 1945. Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Det första stationshuset i Bräcke hade två våningar och valmat sadeltak och liknade det som finns i Ragunda, Bräcke stationshus hade dock även lägre flygeldelar som sträckte sig både norrut och söderut från husets centrala del. Omedelbart söder om stationshuset uppfördes också ett stort järnvägshotell som till och med tycks ha varit något större än stationshuset. Redan 1910, bara drygt 30 år efter att järnvägen öppnades fram till Bräcke, byggdes ett helt nytt stationshus som den tredje stora byggnaden i rad söder om stationshuset och järnvägshotellet. Denna den nuvarande stationsbyggnaden är relativt lång och byggd i två plan, men övre våningen har endast fönster på gavlarna och i frontespiserna över väntsalen. Det gamla stationshuset användes under 1920- och 1930-talen som postkontor. Det stora järnvägshotellet överlevde det första stationshuset och fanns kvar ända till 1973 då rivningen till slut lämnade nuvarande stationshus ensamt kvar i den tidigare så ståtliga byggnadsraden. På de gamla byggnadernas platser finns idag bland annat en parkeringsplats och ett gatukök.

Kolumn 6 Kolumn 7 Kolumn 8 Kolumn 9 Kolumn 10 Hela platsens värde (skala 1-5) Motivering till värde hela platsen Grundmiljö - hela platsen Epok plats Funktionsområden

1 Alla funktioner, förutom park, finns kvar. Utemiljön domineras av hårdgjorda ytor. Många element från den dominerande perioden och det finns tydliga samband mellan funktionsområdena med välbevarade delar (det saknas dock äldre armaturer och skyltar). Välbevarad och väl sammanhållen stationsmiljö, dock mkt "plotter" i form av skyltar, räcken, markiser, stolpar etc vilket gör att stationen kommer lite i skymundan. Storstation 1856-1929, 1930-1949 (dominarande), 1950-, 60- och 70-tal, 1980-1989 och 1990-1999 (skyltning), 2010- (ej i majoritet, men dominerar och "tar över" genom sin utformning/design) Stationsområde Utemiljö

Spår- och teknikområde Lastområde Verkstadsområde, t.ex. lokstallar Anslutningsområde för resenärer till/från

Övrigt Det finns inget kvar. 5 Det finns inget kvar. Hållplats rälsbuss

Sannolikt en tom plats. Platsen ej möjlig att besöka, men enligt uppgift från dagens 5 fastighetsägare som var på plats vid inventeringstillfället, så är det en tom plats. Hållplats rälsbuss

Stationsområde Stationsmiljö under pågående 3 förvandling. Grundstation 1856-1929, 1930-1949, 1960- och 70-tal, 2000-tal, 2010-

Utemiljö Spår- och teknikområde

Lastområde Övrigt

Stationsområde I princip finns inget kvar som vittnar om en järnvägsmiljö, 4 trots vissa kvarvarande element. Hållplats 1856-1929, 1930-1949 Utemiljö

Spår- och teknikområde Passage, t.ex. över- och undergång

5 Det finns inget kvar. Hållplats Det finns inget kvar. Det finns inget kvar.

1 Väl sammanhållen stationsmiljö med de olika byggnaderna kvar i urprungliga lägen, med till stora delar urprungliga exteriörer vilket ger ett högt kulturhistoriskt värde. En del av stationsområdet är förklarat som byggnadsminne. Mellanstation 1856-1929, 1930-1949, 1960- och 70-tal, 1980-1989 och 1990-1999, 2010- Stationsområde Utemiljö

Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från Stoppställe (enligt uppgift fr Banvakt.se mellan 1954-1961) Oklart, sannolikt en tom plats.

5 Det finns inget kvar på platsen. Hållplats/station Det finns inget kvar. Stationsområde

5 En plats som är svår att koppla ihop med järnvägen, dessutom inte helt klargjord koppling. Hållplats Stationsområde Spårområde

5 Det finns inget kvar på platsen. Hållplats/militär hållplats i bruk mellan åren 1955-1963 enligt Banvakt.se). Stationsområde

5 Det finns inget kvar på platsen. Svänglingen hp = Hållplats (ibruk mellan 1931-1964 enligt Banvakt.se), Svänglingen (i bruk mellan 1972-2000 enligt Banvakt.se) Stationsområde

5 Det finns inget kvar på platsen. Stoppställe (i bruk mellan omkring 1955-1962 enligt Banvakt.se). Spårområde

4 Miljön ger ett splittrat intryck, trots att element finns kvar påverkas helhetsintrycket negativt. Grundstation Stationsområde

Utemiljö Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

5 Tom plats, det finns inget kvar. Stoppställe (ibruk mellan 1955-1961 enligt Banvakt.se). 1955-1961

? Grundstation??

1 Trots förändringar i spårområdet och minskat antal magasin går det fortfarande att avläsa att det är en f.d. lastplats och då det är en av landets få (kanske enda?) bevarade lastplatser ger det ett mkt högt kulturhistoriskt värde.detta är den hittills enda lastplats vi hittat, vilket ger ett högt unicitetsvärde. Lastplats 1930-1949 Lastområde Spår- och teknikområde Anslutningsområde för resenärer till/från

Övrigt 4 Platsens tidigare funktion inte helt klarlagd och inte heller ett eventuellt samband med Furunäsets lastplats. Platsen har idag inte någon tydligt samband med järnvägen. Grundstation? 1930-1949 Stationsområde

3 Järnvägsmiljön har ett antal funktionsområden som trots att de alla har påverkats genom olika ingrepp och förändrad funktion genom åren, fortfarande går att förstå. Mellanstation 1856-1929, 1930-1949, 1980-90-tal, 2000-tal. 2010- Stationsområde

Utemiljö Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

? Lastplats? Lastområde

5 I princip en tom plats, inget samband med järnvägen. Hållplats (Hp låg till ngn gång på 1930-talet vid 533,267 - oklart om den nya hp fick helt ny stuga eller om den gamla flyttades. Hp-skylt har satts upp på snarlik stuga i byn Grimnäs, enligt Banvakt.se). Oklart Stationsområde

5 Platsen saknar kulturhistoriska värden då i princip allt är borta, endast fragment kvarstår. Lastplats (riven 2009, enligt Oklart Banvakt.se och enligt uppgiftslämnare till Banvakt.se: "Oljedepån nedlagd för många år sedan. Berget tömt på olja, rälsen, ledningarna och pumpstationen borttagna"). Lastområde

5 Hållplats, låg sannolikt vid banvaktarstugan Mälgåsen, enligt Banvakt.se Stationsområde

4 Miljön ger ett splittrat intryck, trots att element finns kvar påverkas helhetsintrycket negativt. Särskilt negativt är saknaden av den gamla järnvägsstationen. Grundstation Stationsområde, Stavre nya Stationsområde, Stavre gamla

Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

5 Oklar status, men oavsett är det en i princip tom plats. Hållplats (Gimåns lastplats och hållplats hade detta läge på 1920-talet enligt Banvakt.se)?

Lastplats

2 Trots förändringar har Bräcke kvar en större del av funktionsområdena, som fortfarande är avläsabara delar av miljön. Mellanstation Stationsområde Utemiljö

Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från Passage, t.ex över- och undergång

Kolumn 11 Kolumn 12 Kolumn 13 Epok funktionsområde Vad finns? Värde funktionsområde (skala 1-5)

1856-1929, 1930-1949 Stationsbyggnad fr 1879 ritad av SJ:s chefsarkitekt A.W. Edelsvärd (byggnadsminne enl 3 kap KML), expeditionsbyggnad?/tegelbyggnad intill stationsbyggnaden, äldre SJ askkoppar på fot på baksidan och på perronger, väntsal för Inlandsbanan? (gulmålat hus i både puts och panel med lunettfönster ovan dörr på ena gaveln), gulpanelat teknikhus vid bilparkeringen. 1 1980-tal, 1990-tal, 2000-tal, 2010- Viss trädstruktur med björkplanteringar, i övrigt hårdgjorda ytor, mönsterlagda plattor, äldre svarta räcken (original?) på baksidan av stationen samt 6 st äldre gjutjärnsarmaturer med vit glaskupa upptill, 1980- och 90-tals profil på skyltar, "sjöstensparti" vid övergång till perrong, vita smala stolpar som visar spårnummer. 4

1856-1929, 1930-1949,1950- tal, 1960- och 70-tal, 1980- och 90-tal, 2000-tal, 2010- Spårområdet dominerar miljön. Låg perrong framför stationen och i mitten kvaderhuggna stenar utan markering (vita plattor eller räfflat), perronger med asfalt och vita plattor och räfflat mönster, perrongtak av äldre Törebodamodell (i behov av översyn och ommålning, vindskivorna längst i söder behöver bytas ut) med köldtåliga lysrörslampor under. Nya bänkar och ståskydd, träslipers med spikbefästningar, kabelränna i trä, både höga och låga räl. ATC, baliser, grönt teknikskåp av trä (nedklottrat), växelvärmeskåp, teknikhus vid bilparkeringen. Heybackbefästningar, galvade stolpar längst i norr (behöver grönmålas), elskåp mitt i spårområdet, gröna stolpar och bryggor (rostiga, i behov av åtgärder), nyare armaturer på bryggor, stoppblock i betong, digital annonspelare vid spårövergång, vita smala och höga stolpar med plattforms angivelse, Gröna bryggor och stolp, moderna svarta armaturer, dvärgsignaler. 1 1856-1929, 1930-1949, Relativt stort och aktivt lastområde ner mot vattnet, en bit bort ett stort rödmålat magasin m fjällpanel m lastkaj av kvaderhuggen sten i 3 skift o med metallskodd kant, övergivet stickspår halvt överasfalterat, spår av kullerstensbeläggning kvar. 1 1856-1929, 1930-1949 Ett antal lokstallar i tegel med plåttak och vändplatta, lokaler för anslutande Inlandsbanan, ett antal stickspår. 1 2000-tal, 2010- Bilparkering, hyrbilsparkering och relativt stor nutida cykelparkering i grov svart metall och glastak, busshållplats 0

1930-1949? Ett antal äldre SJ soptunnor och SJ askkoppar på fot vid stationsbyggnaden. 1 Det finns inget kvar. 5

Sannolikt en tom plats. Sannolikt en tom plats. 5

1856-1929, 1930-1949, 1960-70-tal Stationsmiljö under pågående förvandling. Stationen och det ihopbyggda magasinet är idag privatbostad med uppsatt staket som avgränsar mot spårområdet. Teknikbod intill utan för den privata delen. 3

1856-1929, 1930-1949, 2000- tal, 2010- Finns spår av tidigare park/järnvägsutemiljö kvar runt stationen i form av buskar, träd och väg som leder runt byggnaden med lågt vägräcke som skiljer av stationsmiljön från lastområdet, men under förvandlig - mer och mer som en privat trädgård/tomt 3 1930-1949, 2000-tal, 2010-2 spår, grov makadam, betongslipers, höga räl, "hundlortsinfästningar" och annan?, gröna bryggor och stolp, med flertal äldre grönmålade armaturer (klockformad plåtskärm), ngn form av träställning med skärmtak - oklart vad detta är? 3

1930-1949, Stor grusad yta, lastkaj av betong med järnskodd kant, stickspåret framför dock borta och idag finns ett sandupplag strax nedanför kajen. 3 1856-1929 En väg leder fram till platsen - Stationsvägen. 3

1856-1929, 1930-1949 I princip finns inget kvar som vittnar om en järnvägsmiljö; trolig stationsbyggnad/hållplatsbyggnad som har idag 1930-40-tals karaktär, kan i grunden vara ngt äldre. Miljön är idag privatägd, privatbostad och har idag en helt privat karaktär. 3 1856-1929, 1930-1949 Spår av tidigare utemiljö i form av trädstruktur och en flaggstång som vänder sig ut mot järnvägen. 3

1930-1949, 2000-tal, 2010- Gröna stolp, hög banvall av makadam, höga räl 4 1856-1929, 1930-1949 En liten väg leder ner mot järnvägen från andra sidan järnvägen, syns även på ekonomiska kartan. 4

Det finns inget kvar. Det finns inget kvar. 5

1856-1929, 1930-1949, 1960-1970, 1990, 2010- Stationsbyggnad ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall med hjälp av arkitekt A. Ekengren, välbevarad exteriört och med delar av ursprungsinteriören kvar, låg perrong med kvadersten framför stationen med en förskjuten nyare del mot Östersundshållet, ställverksbyggnad med äldre namnskylt, uthus med pyramidtak med ventilationshuv, teknikhus från 1960-70-tal och 1990-tal och 1990-tals skyltar, digitala 2010-tals skyltar 1 1990-1999, 2010- Spår av park i form av gräsytor och enstaka björkar, men idag mkt hårdgjorda ytor kring stationshus, stora skyltar som tar över i miljön (bl.a. på stationshus och godsmagasin), grova svarta metallräcken mot spårområdet 4

1856-1929, 1930-1949 Spårområdet domineras av 1930-tal, finns både äldre och yngre spår(både (dominerande), 2000-tal, 2010- höga och låga räler samt både trä- och betongslipers, spår med spikbefästningar), även borttagna spår, äldre och yngre perronger, modern väntkur i glas och svart metall, äldre låg perrong med sandstenskant, kvaderhuggen och grusad yta, gröna bryggor och stolp med nyare armaturer, klotväxlar, äldre grön elskåpstavla, dödskallesignal och vanliga stoppsignaler, spår av avkastare, ATC 1856-1929 Godsmagasin från 1916 med lastbrygga och lastkaj med minst 3 skift kvadersten, igenvuxet stickspår 1 1 1960-1970, 2010- Modern bilparkering, cykelparkering i svart grov metall och med glastak, i anslutning till bilparkering finns f.d. kiosk från 1960-70-talet innehåller idag en blomaffär ihopbyggd med en container (blomförvaring?). 4 Oklart, sannolikt en tom plats. Oklart, sannolikt en tom plats. 5?

Det finns inget kvar. Tom plats, av spåren nyligen riven. Öppen gräsyta med spår av tidigare trädstruktur och vändplan. Delar av perrong och markplattor i en ihopskottad hög. Djupa traktorspår. Nyuppfört teknikhus/transformatorstation (?) med hög mast. 5

1856-1929, 1930-1949 Kraftigt ombyggd expeditionseller väntsalbyggnad, idag privatbostad. Björkallé leder fram. 4 1930-1949, 2000-tal, 2010- Gröna stolp, hög järnvägsbank, höga räl och makadam. 4

Det finns inget kvar. 4

I princip en tom plats, endast en järnvägsövergång och teknikhus. 5

Det finns inget kvar. 4

1856-1929, 1960-70-tal, 2000- tal, 2010-1960-70-tals teknikhus, enkel mindre väntkur av trä (rödmålad lock- och liggande fasspontpanel och trapetskorrugerad takplåt), ev f.d. eternitklätt järnvägshotell intill stationsmiljön? Stationsbyggnaden revs 1980 efter utbyggnaden av fjärrblockering 1978-79, enligt uppgift i Banvakt.se. 5

2000-tal, 2010- Väntkuren är inhängnad av enkelt obehandlat trästaket mot parkeringen och svart grovt metallräcke ut mot spårområde, digital infoskylt, 0 1930-1949 Makadam, bryggor, äldre armaturer, stickspår, ett flertal klotväxlar, stoppbockar, grova svarta räcken vid perronger, hög perrong med vita markeringar, spår med trä- och betongslipers, Heybackbefästningar, stickspår med lägre räl, grönt teknikhus inom spårområdet, röda avkastare, ATC, baliser, stoppbockar 2 1930-1949 Två magasinsbyggnader som dock saknar lastkajer, L3 skylt, övervuxet spår 2 2000-tal, 2010- Pendlarparkering med stolpar för motorvärmare, cykelparkering av svart grov metall och glastak 0

Tom plats, det finns inget kvar.

1930-1949 Lastkaj av betong med träöverliggare, stickspåret borttaget, stor grusad yta (asfaltsaktigt, ev oljegrus), två magasinsbyggnader på betonggrund resp betongplintar, med rödmålad locklistpanel och gröna skjutdörrar på, äldre nummerskyltar kvar ovan dörrarna, det större magasinet har tegeltak och det mindre har korrugerad plåt (enligt 1967 års ekonomiska karta fanns 5 byggnader, idag återstår 2), 1 1930-1949 Ett enkelspår, stickspår borta, betongsslipers, höga räl, befästning med spännfjäder, gröna stolp, "häxhattsarmatur" utan kupa 4 1930-1949 Äldre grusväg leder fram till lastplatsen 1

Hör eventuellt samman med Furunäset, med asfalterad vändplats, stort garage på andra sidan vägen och ett avspärrat insprängt bergsum i närheten. 1930-1949 Möjlig väntsalsbyggnad och garagebyggnad i nära anslutning till väg - hör möjligen samman med Furunäset lastplats? Svårt att utläsa samband med järnvägen idag. 4

1856-1929, 1930-1949, 2000- tal, 2010- Stationshus m uthus, teknikhus från 1960-70-tal, rester av enkelt trästaket mellan stationen och teknikhuset, svart grovt metallräcke mot spårområdet. Äldre lägre perrong framför stationsbyggnad. 3

1856-1929, 1930-1949, 2000- tal, 2010- Uthus beläget i f.d. parken som idag har blivit privat tomt. 2 1856-1929, 1930-1949, 1980-90-tal, 2000-tal, 2010- Nytt plattforms/perrongområde dominerar och riskerar ta över. De vita markeringarna mot den svarta asfaltsbeläggningen (för synnedsatta) ger en stark grafisk effekt i miljön. De nya plattformarna har medfört att delar av spårområdet har försvunnit. 1990-tals profil på Gällö-skylt. Stickspår till sågen med träslipers. Placering av modern väntkur i grov svart metall och glas bryter upp miljön. Klotväxlar, stoppbockar, bryggor, ATC, baliser, fjärrövervakning, med kamera, armaturer fr 1980-eller 1990-talet i bortre änden av perronger, röda avkastare 4 1930-1949 Lastkaj med övervuxet spår, L1-skylt 3 2000-tal, 2010- Anslutande områden har modern och funktionell prägel, inte märkbart anpassade till stationsmiljön - pga privatiseringen av stationsbyggnaden nås spårområdet numera via en inte helt naturlig passage vid teknikhuset. 0

? Kraftigt ombyggd banvaktarstuga, i övrigt en tom plats 5

? Idag en tom plats, endast nga betongfundament efter järnvägsstoplar, ev spår av marksanering av oljedepå, spår av lastkajskant, kvaderhuggen sten, makadam och taktegel i högar kvarstår. Platsen saknar kulturhistoriska värden då i princip allt är borta, endast fragment kvarstår. 5

Oklart Idag en tom plats, lite oklart var den eg legat 5

Stationen borta, ersatt av ny enkel, mindre väntkur i trä m plegeltak på ny plats, i anslutning till ny väntkur finns en perrong/ett trädäck, och ett spår, äldre armatur(trasig bihattsarmatur) på stolpe vid nya väntkuren, digital informationskylt 0 1960-0ch 70-tal Stationen är riven, det finns endast ett teknikhus från 1960-70-tal med skylt "Stavre" kvar 5

Ett spår, nya hållplatsen har gröna stolp, betongslipers, makadam, stoppbock, klotväxel, röda avkastare 4 En lastkaj av kvaderhuggen sten, minst 2 skift, framröjd, L1 -skylt, några bryggor vid gamla stationstället, stickspår 2 Ångbåtsbrygga i anslutning till stationsmiljön 3

Påbyggd och ombyggd banvaktarstuga vid obevakad järnvägsövergång, stor asfalterad vändplats (tidigare lastplats?). Oklar plats och placeringen av hållplatsen, öppen yta i samma nivå som banvallen. 5

1856-1929, 1930-1949, 1960- och 70-tal, 2000-tal, 2010- Stationsbyggnad med öppen väntsal, i övrigt används byggnaden som apotek, låg perrong mot stationens spårsida, gräsyta på fd spårområde. Kiosk och parkeringsplats för bilar. Modern skyltning, moderna destinationstavlor, cykelställ i grov svart metall och glastak. Uthus i samma stil som stationshuset med pyramidtak med ventilationshuv och "garageportar". Teknikhus från 1960-70-talet. 2 1930-1949, 2000-tal, 2010- Spår av tidigare park i form av trädplanteringar, ölandstok vid kiosken, i övrigt mkt hårdgjorda ytor. 4

1856-1929, 1930-1949, 1960- och 70-tal Röjt spårområde, med spår av gruspartier mellan spåren. Äldre låg perrong av kvadersten m asfaltsbeläggning. Lång perrong, bred och relativt hög, asfalterad med betongelement, minst 3 spår och en mängd stickspår (under igenväxning), en del borttagna spår, träslipers, Heyback- och hundlortsbefästningar, klotväxlar, och äldre destinationsskyltar på stolpe på perrong. Makadam och höga räler, grönmålade bryggor och stolp, äldre armaturer, röda avkastare. Stoppbock i söder byggd av räler och slipers. Björkbusksly mot stängslet mot stationen och parkering. Två teknikhus (ev en transformatorsstation och ställverk). Ett flertal stoppbockar mot Ångehållet. 2 1856-1929, 1930-1949 Flera generationers magasin, lastkajerna har dock börjat försvinna. Ändrad funktion av magasinsbyggnaderna har även börjat sätta sina spår - diverse bråte, bilvrak och övriga upplag utanför byggnaderna. Äldre röd tegelbyggnad med oklar funktion. 2000-tal, 2010- Bilparkering i anslutning 0 2 2000-tal, 2010- Modern gångtunnel har tillkommit vilken effektivt delar av miljön, barriäreffekt. 5

Kolumn 14 Kolumn 15 Kolumn 16 Kolumn 17 Kolumn 18 Fortsatt inventering samt motiv 1= Ja, 2= I andra hand, 3= Nej Platsen är aktiv i Trafikverkets verksamhet Platsen är aktiv ur ett resandeperspektiv Tillgänglighet Motivering

Stationsbyggnaden är till exteriören välbevarad och är byggnadsminne, stort arkitekturhistoriskt och samhällshistoriskt värde. Miljön närmast stationen är dock "plottrig" med diverse skyltar, stolpar, armaturer etc. 1 Aktiv Aktiv God, stationen öppen för allmänhet, finns diverse verksamheter på området bl.a. byggnadsvårdsbutik, Dollarstore, gym, etc. Det finns endast spår kvar av den tidigare utemiljön.

Stort och innehållsrikt spårområde och till största delen fortfarande aktivt. En viktig och välbevarad del av hela stationsmiljön. Välbevarad del av stationsområde, och åtminstone till delar fortfarande i bruk.

Vi har inte sett dessa någon annanstans - unicitetsvärde Det finns inget kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

Sannolikt en tom plats. 3 Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

En stationsmiljö i omvandling och som blir allt svårare att avläsa. Stationshuset har tappat sitt synliga samband med järnvägen. 2 Inaktiv Inaktiv God

Spår av tidigare utemiljö finns men miljön tar alltmer karaktär av dels igenvuxen sly och dels privat trädgård. Det låga vägräcket vittnar om att platsen haft betydligt mer trafik än idag. Modernt och grovt spårområde.

Lastkaj finns men stickspår saknas. Namnet vittnar om den tidigare funktionen/verksamheten.

Svåravläst plats, ger intryck av att vara vanlig privatbostad utan samband med järnvägen 3 Inaktiv Inaktiv Ok Eg främst flaggstångens placering som indikerar att sambandet med järnvägen varit viktigt.

Pga att banan har gröna stolp kvar Vittnar om den tidigare funktionen och hur man tidigare korsat spåret för att nå miljön.

Det finns inget kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Sådär

Mycket välbevarad och ursprunglig stationsmiljö. Stationen är byggnadsminne enligt 3 kap KML och ställverket är statligt byggnadsminne enligt statlig förordning om byggnadsminne. 1 Aktiv, ställverket är även järnvägsmuseum Aktiv God Endast spår av urspunlig utemiljö/park, icke till miljön anpassade nya element som tyvärr tenderar att "ta över" och dominera miljön.

Relativt stort och innehållsrikt spårområde. Godsmagasinet utgör en väl integrerad och viktig del i hela järnvägsmiljön. Spår av tidigare kvar i form av järnvägskiosk. Oklart, sannolikt en tom plats. 3 Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

Nyligen avvecklad plats, endast spår kvar och dessa ska förmodligen städas undan då dessa är i form av rivningsmassor. 3 Inaktiv Inaktiv God

Svåravläst plats, ger intryck av att vara vanlig privatbostad utan samband med järnvägen 3 Inaktiv Inaktiv Idag privat tomt, i övrigt god På grund av att banan har gröna stolp kvar. Inaktiv Inaktiv Ok

På grund av att banan har gröna stolp kvar. Inaktiv Inaktiv Ok

Det finns inget kvar idag. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

På grund av att banan har gröna stolp kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

Stationsbyggnad saknas, ersatt av enkel väntkur son inte är anpassad till miljön i övrigt. 1 = för fysiska åtgärder Aktiv Aktiv God, en del av området dock i privat ägo - och det är inte helt tydligt var gränsen går

Spårområdet som helhet är välbevarat. Lastområdet är en viktig del av järnvägsmiljön och trots att vissa element saknas går det att utläsa/förstå dess tidigare funktion.

3 Inaktiv Inaktiv Sådär

3? Inaktiv Inaktiv Gick ej att besöka

Detta är den hittills enda lastplatsen vi hittat, vilket ger ett högt unicitetsvärde. Relativt välbevarade magasinsbyggnader. 1= för fysiska åtgärder Inaktiv, magasinen i privat ägo Inaktiv God, syns från vägen och lätt att ta sig dit

1= för att klargöra platsens tidigare funktion och eventuella koppling till Furunäsets lastplats. Inaktiv Inaktiv God

Trots privatisering går det att förstå att det är en fd järnvägsstation. I Gällö har man dessutom valt en slags halvprivatisering av stationsmiljön då baksidan av stationsbyggnaden fortfarande är i bruk för resande, dvs allmän plats (vilket kan ge upphov till viss förvirring). 1= för fysiska åtgärder Aktiv Aktiv God

Relativt välbevarat uthus och spår av tidigare växtmaterial i det som idag blivit en privat trädgård/tomt. Delar av spårområdet har försvunnit genom de stora moderna plattformarna Trots att godsmagasin saknas kan man förstå lastområdet.

3 Aktiv Inaktiv Otillgänglig

Inte hel klarlagd plats, finns inget synligt samband med järnvägen idag. 3 Inaktiv Inaktiv Relativt otillgänglig

Platsen saknar kulturhistoriska värden, endast fragment kvarstår. 3 Inaktiv Inaktiv Svårtillgänglig

En tom plats 3 Inaktiv Inaktiv Ok

Den fd stationsmiljön är i princip utraderad. 3 Aktiv Aktiv God

Endast ett spår kvar, men gröns stolp och nga andra äldre element Relativt välbevarad del. Visar på stationens tidigare roll som kommunikationspunkt.

3 Inaktiv Inaktiv God

Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

Stationen har kvar en vänthall öppen för allmänheten, i övrigt ändrad funktion. Relativt välbevarad stationsbyggnad. Trots att staionsmiljön genomgått en rad förändringar genom åren (bl.a. har järnvägshotellet rivits, kiosk försvunnit etc) så är det lätt att förstå dess funktion. 1 Aktiv, stationsbyggnaden är idag också apotek. Aktiv God Endast spår kvarstår.

Ett relativt stort och välbevarat spårområde, trots en del borttagna spår. En viktig del i stationsmiljön, relativt stort område vilket visar på den tidigare stora aktiviteten på platsen. Förmodlogen bra ur ett säkerhetsperspektiv, men delar effektivt av stationsmiljön, dessutom ganska svårt att ta sig över denna.

Kolumn 19 Kolumn 20 Kolumn 21 Tillstånd Övriga förvaltningsmässiga reflektioner av intresse I fält noterade åtgärder

OK Behov av att "rensa" miljön närmast stationen, ta fram policy för skyltning/ skyltprogram etc) Perrongtak i behov av översyn och underhåll, bl.a. byte av vindskivor.