Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum 211-8-31 Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus PLATS OBS! Konferensrum, BUM Gamlestaden, Gamlestadsvägen 2-4, Hus B2 (bilaga karta) DATUM OCH TID Onsdag 31 augusti 211, kl 13: 16: KALLADE Ordinarie ledamöter Endrick Schubert (S), ordförande Helena Holmberg (FP), vice ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) Jane Johansson Bredin (M) Nadia Mousa (V) Ersättare Hasse Andersson (S) Eshag Kia (S) Mats Brännström (C) Arbetstagarorganisationernas representanter Beata Angelbjörk, TCO Ljiljana Vusevic Ström, SACO Pia Rönnesjö, Svenska kommunalarbetareförbundet Övriga Marina Olsson, sjukhusdirektör ANS Lars Gelander, chefläkare ANS Bo Andersson, ekonomichef ANS Marianne Förars, vårdanalytiker, HSK Skövde Anna Kjellström, epidemiolog, HSK Skövde Åk i möjligaste mån med kollektivtrafiken!. Till BUM kan du åka spårvagn 4, 7, 9 eller 11. Alla fyra linjerna stannar vid hållplats Gamlestadstorget. Det är angeläget att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god meddela styrelsens sekreterare Inger Sivertsson, inger.sivertsson@vgregion.se, mobil 73-47 3 2 Varmt välkommen! Endrick Schubert ordförande

Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum 211-8-31 Föredragningslista 211-8-31 1. Mötet öppnas 2. Val av justerare Beslut 3. Genomgång av dagordning Beslut 4. Presentation av barn- och ungdomsmedicinsk Information mottagning, Gamlestaden 5. Godkännande av protokoll (bilaga) Beslut 6. Patientsäkerhetsarbetet Information 7. Nya ANS Information 8. Presentation av regionens verksamhetsanalys 21 (bilaga) Information Marianne Förars, vårdanalytiker och Anna Kjellström, epidemiolog, HKS Skövde 9. Reviderad arbetsordning gällande inkallelseordning (bilaga) Beslut 1. Sjukhusdirektörens rapport Information 11. Ordförande informerar Information - Styrelsens planeringsdagar 21-22 september 12. Anmälan av inkomna /utgående handlingar (bilaga) Anmälan, beslut 13. Övrigt 14. Sammanträdet avslutas

Ärende 8

Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårdsnämndsområde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Norra Bohuslän Dalsland Trestad Mellersta Bohuslän* Göteborg centrum-väster Mittenälvsborg Södra Bohuslän* Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg, Hisingen Nordöstra Göteborg Västra Götaland Folkmängd 21 (antal) Totalt Kvinnor Män 73 153 42 611 156 551 12 379 224 692 96 633 13 52 19 227 128 2 128 272 138 78 149 138 1 58 297 36 263 2 997 78 422 59 85 114 539 48 59 65 456 95 495 64 5 63 97 69 64 75 16 36 89 21 614 78 129 6 529 11 153 48 124 65 64 94 732 64 195 64 365 69 716 74 32 791 935 788 362 * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus 541 8 Skövde Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 21 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 211 www.vgregion.se

Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 5 49 56 71 Staffan Björck 5 49 56 78 Beställning av rapporten: Adress och distributionscentrum online via: http://www.vgregion.se/sv/regionservice/tjanster/bestallhamta-broschyrer/. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se eller telefon 51 62 84 Omslagsbild: Marianne Förars Sommarväder på Smögen Olja på duk Varje årsrapport ger en bild att tolka och analysera. Med sju årsrapporter har en gedigen kunskap byggts upp om verksamheten i regionen. Med sju årsrapporter finns också en stabil grund att bygga vidare på. Likt våningsplan i ett hus läggs avsnitt för avsnitt till. En ny silhuett syns att tolka och analysera Tryck: Tryckeriet Regionens Hus Vänersborg, maj 211.

1 Förord Verksamhetsanalys 21 är den sjunde årsrapporten som följer upp hälso- och sjukvården ur ett regionalt perspektiv. Rapporten riktar sig till flera olika målgrupper. Den ska vara ett underlag för det politiska beslutsfattandet. Uppföljningen ska visa medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. Uppföljningen riktar sig också till hälso- och sjukvården genom att visa på goda exempel och förbättringsområden som kan stimulera till förbättringar. Ambitionen är att varje ny rapport ska innehålla nya avsnitt. Ett sådant är avsnitten om kvalitetsregister cancer. För första året redovisas resultat ur flera cancerregister i rapporten. Vissa områden återkommer i varje rapport och därigenom kan vi nu visa på trender över flera år. Det gäller till exempel avsnitten om befolkningens uppfattning och upplevelser av hälsooch sjukvård. Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings arbete med öppna jämförelser är normerande för regionkansliet och arbetet med uppföljning och jämförelser av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsutskottet har också tagit beslut att varje enskild verksamhet skall nå minst riksgenomsnittet i sina resultat. Förhoppningen är att rapporten kan utgöra underlag för förbättringar. Den årliga verksamhetsanalysen kommer under hösten att kompletteras med utförligare presentation på webben i form av profiler per hälso- och sjukvårdsnämnd och per sjukhus. Profilerna innehåller ett urval ur rapporten och är tänkta att öka tillgängligheten och användningen av rapporten. Denna rapport är en sammanställning av uppgifter från en mängd datakällor. Arbetet har i huvudsak utförts av medarbetare vid regionkansliet och samordnats av Marianne Förars. Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef för analysenheten

2 Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 21 Arbetsgrupp och skribenter Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (projektledare) Staffan Björck, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kristina Narbro, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning kvalitetsregister) Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning folkhälsa, epidemiologi, enkäter) Anneth Lundahl, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning ekonomi, resurser) Annika Karlqvist, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning basala uppgifter) Jarl Torgerson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mona-Lis Dalbrekt, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Björkman, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Lindgren, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lena Gustafsson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (läkemedel) Gunnar Numeus, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (tillgänglighet) Mikael Kjerfve, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Östlund, HSN kansliet i Göteborg Anette Ohlin-Johansson, HSN kansliet i Mariestad Katarina Orrbeck, HSN kansliet i Borås Andreas Hjertén, HSN kansliet i Uddevalla Agneta Xenos, RK Ekonomiavdelningen Claes-Håkan Björklund RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (patientsäkerhet) Ann-Marie Olhede, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (tandvård) Sylvia Määttä, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Kunskapscentrum för Jämställd vård Anders Öhman, RK Personalstrategiska avdelningen Nils Conradi, RK Regionalt cancercentrum väst (samordning cancer, för övriga skribenter cancer se avsnittet) Informationsgrupp Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Johansson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Webb Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Johansson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anette Ohlin-Johansson, HSN kansliet i Mariestad Epost: fornamn.efternamn@vgregion.se

3 Innehållsförteckning Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 21... 2 Inledning... 5 Regionens befolkning... 7 Demografi... 7 Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa... 9 Perspektiv på resurser och resursförbrukning... 12 Analys av kostnader... 12 ACG i Västra Götaland... 16 Hälso- och sjukvårdskostnader för grupper med olika utbildningsnivå... 2 VG Primärvård... 23 VG Primärvård vårdval och ersättning... 23 Patientströmmar och VG Primärvård... 26 Sjukhusens akutmottagningar... 29 Samlad utvecklingsplan... 29 Bemötande och service... 29 Personalens kompetensnivå... 29 Medicinska ledtider... 3 Regiongemensam patientenkät... 31 Tillgänglighet... 34 Tillgänglighet till mottagningsbesök... 34 Tillgänglighet till behandlingar... 34 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård... 35 Neuropsykiatrisk utredning, vuxna... 35 Telefontillgänglighet vid sjukvårdsrådgivningarna... 36 Regional vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer... 36 Konsumtion av hälso- och sjukvård... 37 Kontaktgrad... 37 Öppenvårdskonsumtion... 38 Slutenvårdskonsumtion... 39 Undvikbar slutenvård... 4 Hjärt- och kärlsjukdomar... 43 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer... 49 Landstingsjämförelser... 49 Konsumtion inom Västra Götaland... 5 Specifika kommentarer... 52 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning... 53 Nationella Diabetesregistret, NDR... 54 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS... 59 Svenskt NjurRegister (SNR)... 62 Svenskt Bråckregister... 67 Gynop-registret... 69 Rikshöft... 71 Svenska Höftprotesregistret... 74 Svensk Reumatologis kvalitetsregister... 77 Psykiatri - fokus på rättspsykiatri och tvångsvård... 81 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke... 85 Hjärtsjukvård och hjärtinfarktregistret Riks-HIA... 92 Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt... 96

4 Cancer... 12 Regionala patientprocesser/kvalitetsregister, regionens täckningsgrad mot regionala tumörregistret 29/Regional(a) processägare... 13 Cancerskribenter/ansvariga per avsnitt:... 14 Områdesindelning... 14 Maligna hudtumörer... 15 Huvud- och halscancer... 18 Lungcancer... 111 Bröstcancer... 115 Äggstockscancer... 118 Njurcancer... 121 Urinblåsecancer... 123 Prostatacancer... 126 Tjocktarmscancer... 128 Ändtarmscancer... 132 Patientsäkerhet... 136 Patientnämndernas uppföljning... 141 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården... 142 Öppna jämförelser 21... 142 Utvecklingen 22-21... 142 Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen... 145 Jämförelse mellan personer som besökt vården och övriga... 145 Jämförelse mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden... 146 Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök... 149 Läkemedel... 152 Regionens läkemedelskostnader... 152 Ordnat införande av nya metoder och läkemedel... 152 Omvärldsfaktorer som påverkat under 21... 153 Nyckeltal för läkemedel... 153 Öppna jämförelser... 155 Tandvård... 156 Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv... 161 Hälso- och sjukvårdens personal... 165 Del 2 Basala uppgifter... 168

5 Inledning Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för sjunde året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten är ett komplement till övrig regional rapportering. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska nämnder och styrelser men även andra intressenter. Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket och mellan kön, innehålla analyserande kommentarer, utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Rapporten skall således ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket Kraven på regionalt enhetlig och jämförbar information har varit vägledande för urval av redovisade data. Inom några områden finns idag inte regionalt jämförbara uppgifter. Arbetsgruppen har då valt att inte redovisa dessa data utan utvecklingsarbete har istället inletts för att kunna presentera data i kommande rapporter. En andra mycket viktig utgångspunkt har varit att ta tillvara och använda redan insamlade data. Statistik och andra verksamhetsuppgifter som redan samlats in för regionala och nationella syften har använts så långt som möjligt. I handlingsprogrammet för God vård anges 14 mätbara mål som skall vara en drivkraft och stöd för systematiskt förbättringsarbete inom aktuella områden. Indikatorerna som ingår i regionens uppföljning av God Vård är markerade i figurer/tabelltext. Vi har, där det är relevant, strävat efter att redovisa data uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Data från 21 har använts där det varit möjligt. Inom området kvalitet och resultat inom hälso- och sjukvård har SKL och Socialstyrelsen fortsatt utvecklat arbetet med öppna jämförelser och har nu publicerat en femte årsrapport. Det nationella arbetet ger möjligheter till utveckling av den regionala uppföljningen. I Verksamhetsanalys 21 presenteras uppföljande data ur några kvalitetsregister. Uppföljningen är ett komplement till annan kvalitetsuppföljning och syftar främst till att ge en samlad bild av redovisade resultat ur de kvalitetsregister som omfattar stora volymer. Målsättningen kvarstår att successivt utveckla rapporten till en uppföljning med allt större fokus på effektivitet och kvalitet. Arbetsgrupper I arbetet med framtagandet av data till rapporten har ingått medarbetare från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning, ekonomiavdelning, personalavdelning samt medarbetare från nämndernas hälsooch sjukvårdskanslier, bilaga 1. Regionalt onkologiskt centrum ansvarar för avsnitten om cancersjukvård. Projektledare har varit Marianne Förars, analysenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporten Rapporten innehåller fakta men även analyserande kommentarer som kan vara till hjälp vid tolkningen samt belyser trender och avvikelser. Innehållet är uppdelat i tre delar: Rapporten är indelad i två huvudavsnitt. En första textdel med ett urval av sammanställningar och med analyserande kommentarer. I denna del återfinns såväl jämförelser av vårdkonsumtion som uppgifter om demografi och kostnadsnivå. En andra beskrivande del om regionens vårdproduktion med basala uppgifter om utbudet. Som komplement till rapporten finns en tabellbilaga som kan användas som källa i andra analyser och jämförelser. Rapporten på webben Rapporten finns också publicerad på regionens hemsida www.vgregion.se. Alla diagram finns i bildspel och är nerladdningsbara. Från och med hösten 21 finns ett prioriterat urval av resultaten ur rapporten Verksamhetsanalys 29 redovisade på webben per hälso- och sjukvårdsnämnd Detta för att förenkla för användaren att göra jämförelser inom just sitt område. Efter publicering av Verksamhetsanalys 21 kommer hälsooch sjukvårdsnämndernas webprofiler att uppdateras. Därefter fortgår arbetet med att publicera data per sjukhusgrupp. På sikt kommer det också att finnas presentationer för andra områden. Mer information och de nya presentationerna hittar du på www.vgregion.se

6 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen Bengtsfors 1 2 1 3 9 Mariestad 1 Kungälv 4 Torslanda 11 Kärra- Rödbo Ale Bergsjön Kortedala 12 Lärjedalen 4 6 7 Alingsås 8 Linnéstaden Frölunda - Högsbo Älvsborg 5 Lundby Centrum Härlanda 7 Härryda Hälso- och sjukvårdsnämndområden 21 Andel av länets Antal i befolkningen Andel i befolkningen (%) befolkning (%) Totalt Kvinnor Män 65 år+ 8 år+ 1 Norra Bohuslän 5 73 153 36 263 36 89 24, 6,8 2 Dalsland 3 42 611 2 997 21 614 24,8 7,6 3 Trestad 1 156 551 78 422 78 129 19,3 5,6 4 Mellersta Bohuslän* 8 12 379 59 85 6 529 18,4 4,5 5 Göteborg, centrum-väster 14 224 692 114 539 11 153 16,1 5,1 6 Mittenälvsborg 6 96 633 48 59 48 124 18,2 4,8 7 Södra Bohuslän* 8 13 52 65 456 65 64 15,1 4,1 8 Sjuhärad 12 19 227 95 495 94 732 19,5 5,8 9 Västra Skaraborg 8 128 2 64 5 64 195 2,7 6,1 1 Östra Skaraborg 8 128 272 63 97 64 365 21,1 6, 11 Göteborg, Hisingen 9 138 78 69 64 69 716 15,2 4,3 12 nordöstra Göteborg 9 149 138 75 16 74 32 12,6 4,2 Västra Götaland 1 1 58 297 791 935 788 362 18, 5,3 Riket 9 415 57 4 725 326 4 69 244 18,5 5,3 I Göteborgs kommun finns 1 141 personer (322 kvinnor och 819 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad * Nämndsnamnet för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten.

7 Regionens befolkning I Västra Götaland bor drygt 1,5 miljoner människor, cirka en sjättedel (17 procent) av Sveriges befolkning. Länet är fördelat på 49 kommuner. Befolkningen i Göteborgs stad omfattar grovt sett en tredjedel av länets invånare. Göteborgs stad bestod fram till år 21 av 21 stadsdelar. Västra Götalandsregionen är indelad i 12 hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN). Hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställare av hälso- och sjukvård. Nämnderna företräder medborgarperspektivet och har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och tillse att det finns tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade/handikappade. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gör därmed en samlad beställning av insatser för befolkningen. Indelningen av nämndsområdena visas på kartan på sidan 6. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som påverkar är ålder, kön, livsvillkor, levnadsvanor och sjukdomsbörda. Befolkningens ålderssammansättning är av störst betydelse för behovet av hälso- och sjukvård. Kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder och äldre används ofta som mått på resursbehov för vård. Hur skillnaderna mellan social position och status utvecklas inom befolkningen är annan faktor som i hög grad har betydelse för invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt en beräkning inom EU bedöms unionens kostnader för ojämlikheter i hälsa idag uppgå till omkring 1 miljarder Euro, vilket motsvarar 9,5% procent av EU s samlade BNP. 1 Ojämlikheter i hälsa definieras som olikheter i hälsa mellan grupper med olika utbildningsnivå. Däremot är det inte lika självklart hur det påverkar den efterfrågansstyrda vården. Samhällets utveckling spelar en avgörande roll för hälso- och sjukvårdens framtid. Den avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge alla vård på lika villkor, dels förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattemedel en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård. Avsnittet om regionens befolkning beskriver åldersfördelning och befolkningsprognos, samt sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa. Demografi Ålder Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Figur A-1 visar antalet personer per ettårsklass och kön. Det finns fler kvinnor än män som är 7 år eller äldre. Antal personer i befolkningen 14 12 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 8 6 4 2 kvinnor män 1+ år Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 21. Källa: SCB Individer 6 år utgör 8 procent av befolkningen, 7 17 åringar utgör 12 procent, 18 64 åringar utgör 61 procent, 65 79 åringar utgör 13 procent och 8 år och äldre utgör 5 procent av befolkningen i Västra Götaland. Summan blir inte 1 procent till följd av avrundning. Andelen över 65 år ökar och andelen i arbetsför ålder minskar. Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt. Figur A-2 visar att den äldsta befolkningen finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) samt Skaraborg (HSN 9, 1). Göteborgsområdet, och framförallt nordöstra Göteborg (HSN 12) har den lägsta andelen över 65 år. Göteborg, Centrum-väster (HSN 5) har den största andelen 18-44-åringar och den lägsta andelen barn och ungdomar -17 år. Störst andel barn- och ungdomar finns i Mellersta och Södra Bohuslän (HSN 4 och 7) samt i Mittenälvsborg (HSN 6). 1 Mackenbach JP et al. Economic implications of socioeconomic inequalities in health in the European Union. July 27. European Commission. ISBN-13: 978-92-79-6727-3

8 HSN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VG VGkv Vgmä Riket Andel i befolkningen (%) % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 8% 12% 36% 25% 13% 5% 1 % -6 år 7-17 år 18-44 år 45-64 år 65-79 år 8+ år Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden 21. Källa SCB. 18 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Det är väsentligt fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre i alla nämndsområden (tabell A-1). Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 8 år, fördelat på och hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön 29.Källa SCB. Andel 65+ Andel 8+ Kvinnor Män Kvinnor Män HSN 1 25,2% 22,8% 8,2% 5,4% HSN 2 26,8% 22,8% 9,3% 5,9% HSN 3 21,1% 17,4% 6,9% 4,4% HSN 4 19,6% 17,2% 5,4% 3,7% HSN 5 18,2% 13,8% 6,6% 3,6% HSN 6 19,5% 16,9% 5,8% 3,8% HSN 7 16,5% 13,7% 5,1% 3,2% HSN 8 21,4% 17,5% 7,2% 4,4% HSN 9 22,6% 18,8% 7,6% 4,7% HSN 1 23,1% 19,1% 7,4% 4,7% HSN 11 16,9% 13,6% 5,5% 3,2% HSN 12 14,4% 1,8% 5,6% 2,8% VG 19,8% 16,3% 6,5% 4,% Riket 2,3% 16,6% 6,6% 3,9% Andelen äldre än 65 år varierar mellan länets kommuner och stadsdelar (figur A-3). Minst andel äldre finns i Göteborgsområdet. Undantaget är stadsdelen Frölunda-Högsbo, där 24 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Störst andel äldre i länet finns i Sotenäs i Norra Bohuslän, där 27 procent av befolkningen är äldre än 65 år, följt av Karlsborg, Bengtsfors, Gullspång, Mellerud, Lysekil, Åmål och Tanum. I 28 av 69 kommuner/stadsdelar var mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. Motsvarande antal kommuner år 29 var 27 stycken. År 28 var det bara i 2 kommuner/stadsdelar andelen äldre var över 21 procent och 27 var det 12. I Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, och Majorna var mindre än 12 procent av befolkningen äldre än 65 år. Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 21. Källa SCB och Göteborgs stad. Befolkningsprognos 22 Hur kommer Västra Götalands folkmängd och befolkningsstruktur att utvecklas mellan 21 och 22? Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen under dessa år att öka med drygt 9 individer, en ökning med nästan sex procent. Merparten av befolkningsökningen förväntas bestå av inflyttning. Stigande fruktsamhetstal bidrar även till ett ökat födelseöverskott. Men det finns skillnader inom länet. Figur A-4 visar att den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet. Befolkningsutvecklingen är svagast i Fyrbodal och Skaraborg. Dalsland (HSN2) förväntas minska antalet i befolkningen år 22 med nio procent och Norra Bohuslän med tre procent. HSN -9% -3% 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8 9-1% 1 VG Riket VG kv VG ma 3% 3% 2% 6% 6% 6% 6% 13% 1% 8% 11% -1% -5% % 5% 1% 15% Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 21 och 22, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet.

9 Andelen 65-79 år förväntas öka mest, med 22 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 45 individer (figur A-5). Halva befolkningsökningen kommer därmed att ske i åldersgruppen 65-79 år. 8 år och äldre 65-79 år 45-64 år 18-44 år 7-17 år -6 år % +5% +6% +4 +1% 1 2 3 4 5 Förändring (antal) 22 minus 21 +22% Figur A-5. Prognostiserad förändring av folkmängden (antal och procent) i Västra Götaland mellan år 21 och 22, fördelat på sex åldersklasser. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Andelen över 65 år kommer att öka från 18 procent av befolkningen år 21 till 2 procent av befolkningen år 22. Däremot kommer andelen över 8 år vara relativt stabil, drygt 5 procent av befolkningen. Anledningen till detta är att 4-talisterna som utgör en stor årskull, nu utgör stora delar av åldersgruppen 65-79 år. Denna befolkningsökning bland äldre kommer sannolikt att påverka resursbehovet för hälso- och sjukvård. Stora vårdbehov förväntas uppkomma när fyrtiotalisterna passerar 8-årsåldern efter 22. Befolkningstillväxten bland äldre över 65 år beräknas bli större bland män (21 %) än bland kvinnor (14 %), men antalet kvinnor över 65 år kommer fortfarande att vara större än antalet män, nästan 18 kvinnor och drygt 15 män år 22. Antalet -6 åringar kommer att öka stadigt under perioden. År 22 kommer det finnas 6 procent fler -6 åringar än 21, vilket motsvarar cirka 7 7 fler barn. Antalet 7-17 åringar kommer att minska fram till 212 för att sedan öka igen, tack vare större barnkullar i början av 2-talet. År 22 kommer det finnas 1 procent fler 7-17 åringar än 21 Antalet personer i arbetsför ålder, 18-64 år förväntas öka med cirka 4 procent. Gemensamt för alla områden i länet är att andelen 65 år eller äldre kommer att öka. Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) förväntas även fortsättningsvis ha högst andel personer 65 år eller äldre i befolkningen (3 procent respektive 29 procent). Göteborg (HSN 5+11+12) förväntas fortsatt ha lägst andel äldre i länet (16 procent). HSN 1 2 3 4 5+11+12 6 7 8 9 1 VG Riket VG kv VG ma 21 22 prognos % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% Figur A-6. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 21 och prognos för 22, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa Hälsan påverkas av en rad olika bestämningsfaktorer. Faktorerna samverkar och finns på olika nivåer, såväl på individnivå som på samhällsnivå. Levnadsvanor som rökning, motion, matvanor och alkoholbruk ger avtryck i individens hälsotillstånd och är till stor del självvalda, men formas också av den omgivning som individen vistas i. Varannan kvinna och var fjärde man i åldrarna 16-84 år lever hälsosamt och rapporterar inga ohälsosamma levnadsvanor. Denna andel har ökat något under 29 jämfört med 24 och utvecklingen pekar på att hälsofrämjande insatser som finns på olika nivåer i samhället kan vara lönsamma 2. Män har, generellt sett, i större utsträckning sämre levnadsvanor än kvinnor. Det är vanligare med riskabla alkoholvanor, riskabla spelvanor, lågt intag av frukt och grönsaker och övervikt bland män. Dagligrökning är mer vanligt bland kvinnor. Levnadsvanorna förbättras men de sociala skillnaderna består. Drygt 2 år efter den första folkhälsorapport som uppmärksammade stora sociala skillnader i ohälsa kvarstår dessa skillnader, i alla åldrar och oavsett kön. Skilda livsvillkor och levnadsvanor är sannolikt den främsta förklaringen till skillnader. Till exempel röker fyra gånger så många kvinnor med kort utbildning varje dag, jämfört med kvinnor med lång utbildning. Även samhällets struktur kan vara en utlösande faktor för ohälsa. Specifika medicinska insatser och genetiska faktorer kan också vara förklaringsfaktorer, om än i lägre grad 3. 2 Levnadsvanor lägesrapport 29. Statens Folkhälsoinstitut. R 21:1 3 Vård på olika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. ISBN 978-97-7164-4374. Sveriges kommuner och landsting 29 Länk 4:1

1 Socialstyrelsen har aviserat att nationella riktlinjer för förebyggande arbete är färdigställda hösten 211. Riktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, eftersom det är de levnadsvanorna som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige enligt Folkhälsorapporten 29. Utgångspunkten i riktlinjerna är att beskriva effektiva metoder för att förebygga sjukdom, genom att påverka levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsen 4 har det förebyggande arbetet ingen given plats i hälso- och sjukvården. Det saknas en enhetlig praxis och det finns stora variationer i hur landsting och vårdenheter hanterar sjukdomsförebyggande åtgärder mot ohälsosamma levnadsvanor ute i landet. KÖN ÅLDER UTBILDNING EKONOMI URSPRUNG Övriga världen Övriga Europa Övriga Norden Sverige Hög inkomst Låg inkomst Lång utbildning Mellanlång utbildning Kort utbildning 65-84 år 45-64 år 3-44 år 16-29 år män kvinnor Totalt Dagligrökare 6 8 11 11 1 1 12 12 13 13 15 15 17 18 19 19 5 1 15 2 Andel i befolkningen (%) Figur A-7. Andel (%) dagligrökare i befolkningen i Sverige åldrarna 16-84 år, fördelat på födelseland, ekonomi, utbildning, ålder och kön Åldersstandardiserade värden om ej åldersuppdelat. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 21 Sveriges kommuner och landsting prioriterar under år 211 jämlik hälsa och välfärd, genom fokus på mångfalds- och socioekonomiska aspekter, med motiveringen Samhällets välfärdstjänster inom t.ex. skola, omsorg och hälso- och sjukvård når inte alla medborgare på ett likvärdigt sätt. 5 Nedan beskrivs skillnader i de fyra levnadsvanorna samt övervikt och hälsa mellan grupper i befolkningen. Samtliga resultat finns redovisade i tabellbilagan. Figur A-7 beskriver skillnader i andelen dagligrökare fördelat på kön, ålder och sociala faktorer. Högst andel dagligrökare ses bland personer med kort utbildning, låg inkomst, födda utanför Sverige, och bland personer 45-64 år. Figur A-8 visar att personer med kort utbildning och låg inkomst i högre utsträckning äter lite frukt och grönt, är mindre fysiskt aktiva, röker eller nyttjar tobak dagligen, har övervikt och fetma samt skattar sin hälsa som dålig jämfört med personer med längre utbildning eller hög inkomst. Däremot skiljer sig inte andelen med riskabel alkoholkonsumtion nämnvärt mellan grupperna. Resultaten är åldersstandardiserade. Äter lite frukt&grönt Stillasittande fritid Fysiskt aktiv 3 min Röker dagligen Tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Övervikt inkl fetma 2 4 6 8 1 32 24 15 17 12 12 19 11 6 32 22 13 14 16 12 54 48 41 Andel (%) 62 68 68 67 Bra hälsa 76 83 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur A-8. Andel (%) med riskabla levnadsvanor samt övervikt och självskattad hälsa i befolkningen i Sverige i åldrarna 16-84 år, fördelat på utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 21 5 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/prioriteringar_211/jamlik_h alsa_och_varlfard 4 http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/sjukd omsforebyggandemetoder/riktlinjerforforebyggandearbeteskafagenomslagihelahalsoochsjukvarden

11 Vad gäller födelseland konsumerar personer födda i Sverige mindre frukt och grönt, men uppger i högre utsträckning att de mår bra jämfört med personer födda utanför Sverige (figur A-9). Andelen med övervikt och fetma är högre bland personer födda utanför Sverige, framförallt i norden och Europa. Personer födda utanför norden är i mindre grad fysiskt aktiva, röker i högre utsträckning, men nyttjar tobak inklusive snus respektive alkohol i lägre utsträckning än personer födda i norden inklusive Sverige. Personer i åldrarna 16-29 år äter lite frukt och grönt och har i högre utsträckning en riskabel alkoholkonsumtion jämfört med äldre personer. Yngre är också mer fysiskt aktiva. Högst andel dagligrökare och tobaksanvändare finns i åldersgruppen 45-64 år. Andelen med övervikt och fetma ökar med stigande ålder, och andelen som mår bra minskar med stigande ålder. Fördelningen i hälsa och levnadsvanor skiljer sig även mellan geografiska områden i Västra Götaland, vilket har beskrivits t.ex. i Verksamhetsanalys tidigare år. Det kan bland annat bero på skillnader i socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, medelinkomst och arbetsmarknad mellan olika områden. Fler jämförelser mellan socioekonomiska grupper i befolkningen redovisas bl.a. i avsnitten VG primärvård, konsumtion/ hjärt- och kärlsjukdomar, befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården, patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök. Äter lite frukt&grönt Stillasittande fritid Fysiskt aktiv 3 min Röker dagligen Tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Övervikt inkl fetma Bra hälsa 2 4 6 8 1 26 23 18 22 12 11 2 3 12 15 18 15 14 12 6 23 23 23 18 67 67 61 53 47 6 57 5 Andel (%) 72 64 66 67 Sverige Övriga norden Övriga Europa Övriga världen Figur A-9. Andel (%) med riskabla levnadsvanor samt övervikt och självskattad hälsa i befolkningen i Sverige i åldrarna 16-84 år, fördelat på födelseland. Åldersstandardiserade värden. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 21 Kort om Regionens befolkning Demografi - I Västra Götaland bor drygt 1,5 miljoner invånare. Ungefär en tredjedel är bosatta i Göteborgs stad. - Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. - Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Skaraborg (HSN 9, 1). Det finns fler äldre kvinnor än män i befolkningen. - Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med sex procent fram till år 22, men det finns inomregionala skillnader. Den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet och den svagaste i Dalsland, Norra Bohuslän och Östra Skaraborg. - Andelen över 65 år förväntas öka från 18 procent år 21 till 2 procent år 22, vilket motsvarar nästan 5 individer. Ökningen sker framförallt i åldersgruppen 65-79 år. Halva befolkningsökningen kommer att ske i denna åldersgrupp. Ökningen kommer att vara större bland män än bland kvinnor, men det kommer ändå finnas fler äldre kvinnor än män år 22. - År 22 förväntas Dalsland och Norra Bohuslän ha 3 respektive 29 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre, Göteborg cirka 16 procent. Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa - Levnadsvanor som rökning, motion, matvanor och alkoholbruk ger avtryck i individens hälsotillstånd Det finns skillnader mellan grupper i befolkningen i levnadsvanor och hälsotillstånd. Personer med kort utbildning har fler ohälsosamma levnadsvanor än personer med längre utbildning, t.ex, fler personer som är dagligrökare, fysiskt inaktiva, äter lite frukt och grönt, samt har övervikt och fetma. - Andelen med övervikt och fetma är högre bland personer födda utanför Sverige, framförallt i norden och Europa. Personer födda utanför norden är i mindre grad fysiskt aktiva, röker i högre utsträckning, men har i lägre grad riskabel alkoholkonsumtion än personer födda i norden inklusive Sverige.

12 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Detta avsnitt inleds med en analys av kostnader. Analysen baseras framförallt på tre aspekter, nämligen den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region, produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård samt modellen för resursfördelning till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Den andra delen i avsnittet beskriver ACG, Ambolatory Care Groups och hur detta verktyg kan användas för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen, beskriva vårdtyngd och utgöra underlag för resursfördelning. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hälso- och sjukvårdens genomsnittskostnader för Västra Götalänningar med olika utbildningsnivå. Analys av kostnader Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Det enklaste och ofta enda tillgängliga måttet på resursåtgång är kostnaderna. De fokuseras därmed också i detta avsnitt. Analysen baseras framförallt på tre aspekter, nämligen den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region, produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård samt den modell för resursfördelning som tillämpas från regionfullmäktige till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. I ett avslutande stycke lyfts möjligheter att ta ytterligare steg i analysen, vilka varit kända en längre tid men där tillräckliga resurser för faktiskt genomförande inte har blivit avsatta. Jämförelser på nationell nivå På nationell nivå sammanställs och analyseras jämförande statistik över resursförbrukning för hälsooch sjukvård framför allt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Sammanställningen därifrån redovisas med viss fördröjning, varför senast tillgängliga data avser verksamhetsåret 29. De uppgifter som lämnas till SKL finns inte fördelade per hälso- och sjukvårdsnämnd. Kostnader för hälsooch sjukvård per hälso- och sjukvårdsnämnd redovisas i ett eget avsnitt. Västra Götalandsregionens totala kostnad för invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård uppgick år 29 till 2 51 kronor per invånare. Detta innebär att regionens kostnadsnivå fortsatt är lägre än genomsnittet i Sverige (21 47 kronor). I tabellen nedan redovisas kostnad per invånare, i Västra Götaland och i riket, fördelad på olika vårdområden. Med kostnad menas i detta sammanhang landstingets nettokostnad. vilken finansieras med skatter och statsbidrag. De patientavgifter som befolkningen betalar för hälso- och sjukvård ingår alltså inte. Tabell B-1. Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 29. Källa SKL. Riket VGR Avvikelse (%) Hälso- och sjukvård inkl tandvård 21 47 2 51-2,55% Primärvård 3 414 3 53 3,4% Somatisk vård, specialiserad 11 145 1 478-5,98% Psykiatrisk vård 1 775 1 979 11,49% Tandvård 571 69 6,65% Övrig vård 4 142 3 914-5,5% Skillnaderna mellan kostnadnivån i Västra Götaland jämfört med riket har minskat över tid, men är fortsatt synlig. Den kvarvarande differensen beror delvis på olika fördelning av kostnadsansvar för primärvårdsanknuten hemsjukvård. I figur B-1 redovisas skillnaden i kronor för olika områden. Totalt exkl tandvård Totalt Läkemedel inom förmån Politisk verksamhet Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Spec psykiatrisk vård Spec somatisk vård Primärvård -667-572 -534-151 -4-34 38 116 24-1 -5 5 Kronor per invånare Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 29. Källa SKL. I den jämförelse mot genomsnittet i riket som görs i figuren ovan kan konstateras att Västra Götalandsregionens kostnader för primärvård nu tycks överstiga riksgenomsnittet, vilket inte varit fallet tidigare. Dessutom avvikelsen mellan regionens kostnad och riksgenomsnittet för specialiserad psykiatrisk vård ökat påtagligt mellan 28 och 29.

13 I figuren nedan framgår samtliga landstings nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård. I denna och övriga figurer i detta avsnitt där värden för samtliga landsting presenteras har Västra Götalands värden markerats genom en mörkare stapel medan riksgenomsnittet markerats med en ljusare. Norrbotten Gotland Västernorrland Blekinge Jämtland Stockholm Västerbotten Gävleborg Dalarna Riket Västmanland Örebro Värmland Jönköping Kalmar Västra Götaland Halland Skåne Gotland Stockholm Blekinge Västernorrland Jämtland Norrbotten Dalarna Västerbotten Gävleborg Kronoberg Västmanland Riket Örebro Halland Jönköping Värmland Uppsala Västra Götaland Skåne Sörmland Kalmar Östergötland 5 1 15 2 25 Figur B-3 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 29 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa SKL. Kronoberg Sörmland Uppsala Östergötland 5 1 15 2 25 Figur B-2 Landstingens nettokostnad för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 29 Källa SKL. Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och sjukvård är, räknad per invånare, lägre än genomsnittet i riket. Avvikelsen mot rikssnittet minskade mellan 28 och 29. Samtidigt ökade skillnaden mellan det landsting som redovisar högst kostnad per invånare (Norrbotten) och det landsting som redovisar lägst dito (Östergötland). Detta förklaras till lika delar av att Norrbottens kostnader, räknat per invånare, har ökat och att Östergötlands dito har minskat. Den viktigaste förklaringsfaktorn för skillnader i kostnad för hälso- och sjukvård är befolkningens ålder, men det finns även andra faktorer som har betydelse för befolkningens vårdbehov och därmed landstingens kostnad för vård. Några av dess ingår i det nationella utjämningssystemet för hälso- och sjukvård, vilket beskrivs närmare senare i detta avsnitt. SKL har jämfört den faktiska kostnaden i respektive landsting med förväntad kostnad utifrån utjämningssystemets beräkningsgrunder. Resultatet redovisas i figuren nedan. Att Västra Götalandsregionens kostnader för hälsooch sjukvård avviker beror framför allt på relativt sett låga kostnader för den specialiserade somatiska vården, dels procentuellt men framförallt i absoluta tal. Detta illustreras i tabell B-1 och figur B-1 ovan. Produktivitet i sjukhusvården Det är svårt att fånga uppgifter om effektivitet inom hälso- och sjukvården på ett övergripande sätt. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten och något enklare att fånga. Ett problem med produktivitetsjämförelser är att prestationer inte alltid låter sig mätas på ett jämförbart sätt. Ett annat problem är att det är svårt att mäta produktivitet på ett sätt som inte missgynnar en önskvärd utveckling, Ett försök att beskriva produktivitet inom sjukhusvården är den redovisning av kostnad per DRGpoäng som ingår i SKLs Öppna Jämförelser. Den utgår ifrån konsumerade DRG-poäng för att inte missgynna landsting med universitetssjukhus och högspecialiserad vård. Även analyserat på detta sätt har Västra Götalandsregionen, relativt sett, låga kostnader för hälso- och sjukvård. Avvikelsen mot riksgenomsnittet har emellertid minskat över tid.

14 Västernorrland Värmland Norrbotten Örebro Västra Götaland Jämtland Blekinge Östergötland Gävleborg Kronoberg Dalarna Halland Jönköping Riket Gotland Sörmland Västerbotten Skåne Stockholm Västmanland Uppsala Kalmar 1 2 3 4 5 6 Figur B-4 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng (både öppen och sluten specialiserad vård) 29 Källa SKL Figuren inkluderar all vård som värderas genom DRG-systemet, både inom sluten och öppen vård. Västra Götalandsregionen har en kostnad per DRGpoäng som är cirka 4 % högre än riksgenomsnittet. Avvikelsen mot riksgenomsnittet ökade mellan 28 och 29, vilket förklaras av att den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng i riket har minskat. Vid jämförelse med framförallt Stockholms läns landsting, vars kostnad per DRG-poäng är bland de lägsta i Sverige, behöver den betydande mängd specialiserad vård dess invånare konsumerar vägas in i bedömningen. Detta gäller i viss mån även region Skåne, även om det inte är lika tydligt. Det är oklart om dessa landsting är fullt jämförbara med övriga med den valda metoden. Tidigare i detta avsnitt har framgått att Västra Götalandsregionens kostnader för specialiserad somatisk vård är lägre än genomsnittet i riket. Då kostnaden per konsumerad DRG-poäng samtidigt är högre än riksgenomsnittet kan konstateras att detta sannolikt beror på att invånarna i Västra Götaland har en lägre konsumtion av denna vård än invånare i andra delar av landet. Produktivitet i primärvården Ett sätt att beskriva produktivitet inom primärvård är att mäta kostnad per viktad vårdkontakt. Detta är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Utfallet per landsting eller region redovisas i SKLs Öppna Jämförelser. De vårdkontakter som sker inom primärvård viktas enligt ett fastställt regelverk som tar hänsyn till typ av kontakt (till exempel besök eller telefonkontakt), vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas. Jämtland Sörmland Jönköping Västernorrland Gävleborg Blekinge Norrbotten Kalmar Gotland Västra Götaland Riket Värmland Uppsala Skåne Västmanland Västerbotten Halland Stockholm Örebro Östergötland Kronoberg Dalarna 2 4 6 8 1 1 2 1 4 1 6 1 8 2 Figur B-5 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 29 Källa SKL Västra Götalandsregionens kostnad per vårdkontakt i primärvård var 29 drygt 3 % högre än genomsnittet i riket. Vid den i tid närmast föregående nationella jämförelsen av denna indikator, vilken avsåg 26, var Västra Götalandsregionens kostnad lägre än riksgenomsnittet. Förändringen beror på att den genomsnittliga kostnaden i riket har minskat samtidigt som kostnaden i Västra Götaland har ökat. Modell för resursfördelning i Västra Götaland Den årliga fördelningen av resurser för hälso- och sjukvård från Regionfullmäktige till de tolv hälsooch sjukvårdsnämnderna baseras i stor utsträckning (cirka 8 %) på hälso- och sjukvårdsmodellen i det nationella utjämningssystemet. I denna antas att det är möjligt att beskriva sjukvårdsbehovet för olika grupper genom studier av sjukvårdskonsumtion. Modellen består av två delar, där den ena avser personer med vårdtunga diagnoser och den andra övrig befolkning. De diagnoser som har definierats som vårdtunga är elakartad tumör, cerebrovaskulär sjukdom, inflammatorisk ledsjukdom, artros, höftfraktur, ischemisk hjärtsjukdom, schizofreni, övriga psykoser samt HIV. Uppgift om förekomst av de åtta först nämnda diagnoserna hämtas från nationella patientregister medan förekomst av HIV beräknas utifrån samband mellan förekomst av denna sjukdom och befolkningsstorlek, där det i Västra Götaland antas finnas 3 personer med HIV per 1 invånare. I den övriga befolkningen antas kostnaderna för hälso- och sjukvård variera med ålder, kön och socioekonomiska förhållanden. Befolkningen delas därför in i grupper utifrån kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, inkomst och boendetyp.

15 För varje grupp av vårdtunga diagnoser och i den övriga befolkningen finns fastställda kostnadsvikter vilka används för att beräkna den totala standardkostnaden för Västra Götalandsregionen liksom respektive nämnds andel av denna. Fördelningen av cirka 8 % av resurserna till hälso- och sjukvårdsnämnderna baseras på denna framräknade andel. Vilken summa som ska fördelas fastställs utanför modellen. Respektive nämnds andel av resurserna beräknas, enligt den modell som beskrivs ovan, inför varje år. På nämndsnivå varierar tilldelningen mellan åren med någon eller några hundradels procent 6. Vad denna variation beror på har inte studerats närmare inom Västra Götaland. Motsvarande fluktuation i den nationella fördelningen förklaras som regel av förändrad förekomst av de vårdtunga diagnoserna. I den regionala resursfördelningsmodellen ingår även en geografisk faktor. Enligt denna bär de 25 minsta kommunerna i Västra Götaland ett fastställt extra belopp till de hälso- och sjukvårdsnämnder inom vars geografiska ansvarsområde de finns. Modellen kompletteras med fördelning enligt andra principer. Detta sker för verksamheter vars kostnad inte ingår i underlaget för beräkning av standardkostnad, men också när fördelningen bedömts behöva baseras på andra faktorer än de som vägts in i den nationella modellen. Fördelning sker enligt andra principer bland annat för läkemedel (särskild behovsbaserad modell), folkhälsoverksamhet (per invånare) sjukresor och ambulansverksamhet (efter konsumtion) samt tandvård. Det pågår ständigt diskussioner om den tillämpade resursfördelningsmodellen är det bästa alternativet. Bland annat har synpunkter framförts att det tar alltför lång tid innan förändringar i befolkningen får genomslag i modellen. Det kan också tyckas vara ologiskt att det inom den ekonomiska styrmodellen för hälso- och sjukvård, vilken även inkluderar de ersättningsmodeller som tillämpas mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna och utförarna, finns tre olika sätt att mäta vårdtyngd och flera olika sätt att väga in socioekonomisk tyngd. KPP Kostnad Per Patient KPP står för Kostnad Per Patient. Det är en metod för att redovisa aktiviteter och beräkna kostnader 6 En procentenhet motsvarar knappt 25 mnkr. för varje vårdkontakt. Kostnader för bland annat läkartid, röntgen, laboratorieanalyser, läkemedel, vårddagar, intensivvård och operationer ska kopplas till varje vårdkontakt. Dessutom fördelas vissa indirekta kostnader, bland annat för administration, till kontakterna. Kostnader för vårdkontakterna kan sedan summeras på en mängd olika sätt, bland annat till en kostnad per patient. Det är även möjligt att sammanställa kostnaderna för vårdkontakterna till exempel per sjukhus, klinik eller diagnosgrupp. Samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen beräknar idag KPP för både sluten och öppen vård. Ett projekt pågår i syfte att genomföra KPP inom VG Primärvård. Ett väl fungerande KPP-system, som täcker en stor del av hälso- och sjukvården, är viktigt av flera skäl. En styrka med systemet är att det blir möjligt att genomföra analyser, bland annat av resultatet för olika diagnosgrupper, utan att behöva väga in hur vården är organiserad i bedömningen. Metoden kan även användas som verktyg i förbättringsarbete, vid uppföljning av hälso- och sjukvårdsverksamhetens processer, för jämförelser mellan olika vårdgivare, vid prissättning samt för att säkra kostnadskontroll. Även om det finns svagheter i kostnadsanalyser baserat på KPP så ger de tveklöst en avsevärt mer tillförlitlig bild än bedömningar som baseras på fakturerade kostnader. Flera av de analyser som redovisas tidigare i detta avsnitt skulle med stor sannolikhet tillföras en dimension och ges större säkerhet i slutsatserna med tillgång till heltäckande KPP-data. KPP är en förutsättning för beräkning av kostnadsvikter, bland annat i de regionala viktlistor för DRG-grupper i öppen och sluten vård som i sin tur är bas för ersättning till sjukhusen. Också ACGverktyget är beroende av kostnadsvikter. Dessa hämtas idag från landstingen i Östergötland och Blekinge. Regionala vikter skulle sannolikt ge betydligt bättre träffsäkerhet. Sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska en gång per år sammanställa och leverera KPP-data för både sluten och öppen vård till den nationella KPPdatabasen. Denna databas används bland annat för att ta fram nyckeltal till SKLs Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

16 ACG i Västra Götaland ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behov av insatser från sjukvården framåt i tiden. Bedömningen kan utgå ifrån diagnoser som har registrerats inom en eller flera vårdnivåer. Västra Götalandsregionen införskaffade verktyget för att använda det till en del i ersättningsmodellen för VG Primärvård. Där har det inledningsvis varit diagnoser som registrerats inom primärvård som fått påverka vårdtyngden. ACG kan bidra till nya möjligheter, bland annat att sammanställa och analysera data om hälsoläget i befolkningen samt jämföra genomsnittlig vårdtyngd i olika kommuner eller för invånare som uppsöker olika vårdgivare Detta avsnitt innehåller en kort beskrivning av ACG, några exempel på allmän tillämpning av ACG som beskrivningssystem och information om hur verktyget används inom VG Primärvård. Kort beskrivning ACG-verktyget delar in individerna i en befolkning i olika grupper utifrån de diagnoser som registrerats under en viss period. Fokus ligger på individens samlade sjukdomsbörda där antalet olika diagnoser och sjukdomsgrad ligger till grund för gruppering. Verktyget grupperar alla diagnoser som registrerats i en av drygt 3 ADG (Aggregated Diagnosis Groups) utifrån fem faktorer som speglar diagnosens resursåtgång: Varaktighet (akut, återkommande eller kroniska tillstånd): Hur länge kommer sjukvårdsresurser att behövas för detta sjukdomstillstånd? Svårighetsgrad (stabil eller instabil) Säkerhet i diagnossättning (specifik sjukdom eller symtom) Sjukdomsorsak (infektion, skada eller annat) Behov av specialiserad vård ADG är i sin tur är byggstenar i ACG. En individ placeras i en ACG-grupp baserat på hennes eller hans speciella kombination av ADG. Några ACGgrupper delas även in efter ålder och kön eftersom resursutnyttjandet för vissa diagnoser även beror på dessa faktorer. Individerna i en given ACG-grupp kan antas ha ett likartat mönster av sjuklighet och därmed också förväntad resurskonsumtion under ett givet år. Den beräknade resursåtgången för en ACG-grupp baseras för närvarande på kostnadsvikter, för hela hälso- och sjukvårdsverksamheten eller enbart för primärvård, från Landstingen i Östergötland och Blekinge. Precisionen i resursberäkningen kan förväntas öka markant när det blir möjligt att istället använda kostnadsvikter från Västra Götalandsregionen. Detta förutsätter tillgång till data om kostnad per patient (KPP) för hela sjukvårdsverksamheten. ACG som beskrivningssystem ACG har utvecklats i syfte att bidra till en bättre beskrivning av hälsoläget i en population. Det kan alltså användas för att ge ny kunskap. I det följande redovisas några exempel på information som kan hämtas ur verktyget, nämligen; - ACG-vikt per invånare per HSN - Ålder- och könsgrupperingar - Förekomst av några ADG per HSN - Förekomst av några markörer per HSN Redovisningen baseras på samtliga diagnoser som registrerats på invånare i Västra Götaland under en period om 15 månader, från juli 29 till september 21. Kostnadsvikter från Landstinget i Östergötland, beräknade för hela dess hälso- och sjukvårdsverksamhet, har använts. 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 1 2 3 4 5 6 7 HSN 8 9 1 11 12 VGR Figur B-5 Relativ ACG casemix (samtliga diagnoser) per HSN. VGR=1, I figuren ovan framgår att relativ ACG casemix 7, baserad på samtliga diagnoser, per nämnd varierar mellan,91 och 1,18. På nämndsnivå syns ingen större skillnad om relativ ACG-casemix beräknas med utgångspunkt i samtliga diagnoser eller enbart de som registrerats i primärvård. 7 Casemix är en sammanvägning av i gruppen ingående individers sjukdomsgrad

17 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, - 19 2-39 4-59 6-79 8 - Kvinnor Män Figur B-6 Relativ ACG casemix per åldersgrupp och kön Genom ACG är det möjligt att studera hur den registrerade sjukligheten är fördelad i befolkningen, till exempel utifrån ålder och kön. I figuren ovan framgår relativ ACG casemix fördelad på kön och åldersgrupp. Ur den kan bland annat utläsas att kvinnor har högre registrerad sjuklighet än män i alla åldersgrupper utom den äldsta samt att den grupp som i genomsnitt har högst relativ ACG casemix är män 8 år och äldre Där framgår också att individer i den äldsta åldersgruppen i genomsnitt har en relativ ACG casemix som är cirka fyra gånger högre än individer i gruppen medelålders och cirka sju gånger högre än individer i den yngsta åldersgruppen. 45 4 35 3 25 2 15 1 5-19 2-39 4-59 6-79 8 - kvinnor Män Figur B-7 Absolut ACG-tyngd poäng per åldersgrupp och kön I figuren ovan framgår den absoluta registrerade ACG-tyngden, det vill säga summan av samtliga individers ACG-vikt, fördelad på åldersgrupp och kön. Här påverkar alltså såväl varje individs vårdtyngd som antalet individer i respektive grupp staplarnas höjd. Kvinnorna har en högre absolut ACGtyngd än männen i samtliga åldersgrupper utom den yngsta. Trots att män 8 år och äldre har en högre relativ ACG casemix än kvinnor i samma ålder har kvinnorna en högre absolut ACG-tyngd. Detta beror på att det finns fler kvinnor än män i denna åldersgrupp. I ACG-verktyget grupperas alla diagnoser i en av drygt 3 ADG. En individ med flera diagnoser kan grupperas till en eller flera ADG. Det är möjligt att hämta ut data för att studera förekomsten av en viss ADG i befolkningen som helhet eller i en utvald grupp. I de två figurer som följer studeras hur förekomsten av två av dessa ADG varierar mellan olika HSN. 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Figur B-8 Andel i befolkningen med någon registrerad diagnos i ADG1, Kronisk medicinsk stabil, per HSN ADG1 har benämningen Kronisk medicinsk stabil, vilket innebär att de diagnoser som styrs hit avser en kronisk sjukdom, vilken huvudsakligen vårdas inom de medicinska specialiteterna, och där risken för försämring och komplikationer är relativt låg. Denna ADG förekommer totalt sett hos 23,8 % av befolkningen i Västra Götaland. I figuren ovan framgår andel i befolkningen i respektive HSN som har någon registrerad diagnos som grupperas till ADG1. Förekomsten varierar mellan 21,1 % av befolkningen i Göteborg Centrum/Väster (HSN 5) och 29,4 % i norra Bohuslän (HSN 1). 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Figur B-9 Andel i befolkningen med någon registrerad diagnos i ADG11, Kronisk medicinsk instabil, per HSN ADG11 har benämningen Kronisk medicinsk, instabil, vilket innebär att de diagnoser som styrs hit avser en kronisk sjukdom, vilken huvudsakligen vårdas inom de medicinska specialiteterna, och där risken för försämring och komplikationer är relativt hög. Denna ADG förekommer totalt sett hos 11,1 % av befolkningen i Västra Götaland. I figuren ovan framgår andel i befolkningen i respektive HSN som har någon registrerad diagnos som grupperas till

18 ADG11. Förekomsten varierar mellan 9,4 % av befolkningen i nordöstra Göteborg (HSN 12) och 14, % i norra Bohuslän (HSN 1). ACG innehåller utöver ovanstående även ett antal så kallade markörer, vilka kan användas för att förutse risk för ökad sjuklighet och ökade behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Några av dessa beskrivs i det följande. MittenÄlvsborg (HSN 6) med 2,4 %. Denna nivå stämmer väl med motsvarande uppgifter från USA. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Figur B-1 Andel i befolkningen med någon kronisk diagnos, per HSN I figuren ovan framgår att 26,7 % av alla invånare i Västra Götaland har minst en registrerad diagnos som klassas som kronisk. Högst andel invånare med registrerad kronisk sjukdom finns i norra Bohuslän (HSN 1) med 36,1 %. Lägst andel finns i nordöstra Göteborg (HSN 12) med 24,3 %. Det kan inte uteslutas att sistnämnda värde delvis beror på att befolkningen där har konsumerat vård hos vårdgivare på nationella taxan, vilka hittills levererat diagnosdata i liten omfattning. 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Figur B-11 Andel i befolkningen med någon markör för skörhet, per HSN I ACG-verktyget finns även en markör för skörhet (frailty). Den bygger på tolv indikatorer, nämligen näringsbrist, demens, urin- respektive avföringsinkontinens, nedsatt syn, trycksår, låg vikt, sjuklig fetma, fattigdom, svårighet att gå, fall samt svårighet att få tillgång till vård. I Västra Götaland som helhet har 2,8 % av befolkningen någon sådan markör. Högst andel finns i norra Bohuslän med 3,5 %. Lägst andel finns i % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Figur B-12 Risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård, Andel i befolkningen per HSN ACG kan även användas för att identifiera individer som riskerar att innebära höga kostnader för hälsooch sjukvård inom det närmaste året. I Västra Götaland som helhet bär 5, % av befolkningen med sig denna markör. Högst andel invånare med risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård finns i norra Bohuslän (HSN 1) med 5,8 %. Lägst andel finns i södra Bohuslän (HSN 7) med 4,6 %. ACG i VG Primärvård Det angavs tidigt under utredningsarbetet inför VG Primärvård att vårdtyngd skulle påverka vilken ersättning respektive vårdenhet skulle få. Sedan detta blev känt har arbetet med diagnosregistrering inom primärvård intensifierats, vilket medfört en synlig ökning av den totala ACG-viktsumman. Denna utveckling förväntas fortsätta ytterligare något år, om än sannolikt inte i samma omfattning. Varje månad beräknas relativ ACG casemix per vårdenhet inom VG Primärvård. Samtliga diagnoser som har registrerats inom primärvård under en tidsperiod om 15 månader utgör underlag för beräkningen. Senast kända vårdval styr vilken vårdenhet som får tillgodoräkna sig en individs diagnoser. Kostnadsvikter för primärvård används vid beräkningen. Den första utbetalningen av ersättning baserad på ACG avsåg vårdval per den 31 oktober 29 och diagnosdata från perioden 1 juli 28 3 september 29. För perioden fanns 3 6 366 diagnoser registrerade inom primärvård. Diagnosfilen för perioden 1 oktober 29 31 december 21 innehöll 5 464 481 diagnoser, vilket innebär att antalet diagnoser sedan start av VG Primärvård hade ökat med 81,8 %. Under 21 har antalet diagnoser ökat med 57, %. Andelen invånare med någon diagnos från primärvård under en femtonmånadersperiod har sedan VG Primärvårds start ökat från 55,8 % till 64, %.

19 Den ökade diagnoskodningen innebär att antalet patienter med kroniska sjukdomar enligt den regionala vårddatabasen nu stämmer bättre med andra uppskattningar. Framöver bör det ingå i förvaltning av ersättningsmodellen för VG Primärvård att göra en årlig värdering av hur stor del av ökningen av ACG-vikt som beror på förbättrad registrering respektive vad som är tecken på en faktisk vårdtyngdsökning. Inför varje ersättningsutbetalning beräknas varje vårdenhets relativa ACG casemix, vilket betyder att det genomsnittliga värdet inom systemet vid varje tidpunkt är 1,. Variationen mellan de olika vårdenheterna minskar över tid. Vid den första ersättningsberäkningen hade den vårdenhet vars relativa ACG casemix var lägst ett värde på,28 och den med högst ett värde på 1,56. Vid den ersättningsutbetalning som baserades på vårdval per den 31 december 21 varierade värdet mellan,37 och 1,4. Det näst lägsta värdet vid denna mätning uppgick till,55. 184 av de 22 vårdenheterna hade vid denna mätning en relativ ACG-casemix mellan,7 och 1,3. För flertalet vårdenheter sker en utveckling mot genomsnittet. Skillnaden mellan det lägsta och högsta värdet kan förväntas fortsätta minska ytterligare något, men det är svårt att förutse hur stor den slutligen kommer att vara. I figur B-13 framgår att relativ ACG-casemix, baserad på diagnosdata från primärvård, per nämnd varierar mellan,91 och 1,2. 1,25 1,,75,5,25, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 HSN Figur B-13 Relativ ACG-casemix (endast PV-diagnoser) per HSN oktober 29 december 21 Skillnaderna har minskat över tid. Vid mätning till och med december 29 låg variationen mellan,81 och 1,21, vid mätning till och med december 28 mellan,75 och 1,25. För samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder med undantag av norra Bohuslän (HSN 1) sker en rörelse mot genomsnittet. Att denna nämnd avviker beror sannolikt på en underliggande hög vårdtyngd i kombination med tidigare brister i diagnosregistrering. Det finns noterbara skillnader mellan Göteborgsområdet och mer glesbebyggda områden i regionen. Också andra mätningar tyder på att hälsoläget generellt är bättre i Göteborgsområdet. Men det kan inte uteslutas att lägre vårdtyngd i centrala Göteborg delvis beror på att befolkningen där konsumerar mer vård hos vårdgivare på nationella taxan, vilka hittills levererat diagnosdata i liten omfattning.

2 Hälso- och sjukvårdskostnader för grupper med olika utbildningsnivå Avsnittet redovisar en överslagsberäkning av hälsooch sjukvårdens genomsnittskostnader för Västra Götalänningar med olika utbildningsnivå 8, i åldern 25-74 år. Beräkningen utgår från hur många individer i Västra Götaland med kort-, mellanlång- respektive lång utbildning som i Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 27 svarat Ja på frågan att de besökt vård av angiven typ (tabell B-2) de senaste tre månaderna. Folkhälsoenkätens uppgifter om utbildnings är hämtade från utbildningsregistret, SCB. Totala antalet registrerade vårdkontakter i vårddatabasen Vega år 27 av motsvarande typer har därefter fördelats på de olika utbildningsnivåerna proportionellt mot utfallet i Folkhälsoenkäten. För att få fram sjukvårdskostnaderna för de olika utbildningsnivåerna har antalet vårdkontakter av olika typ multiplicerats med genomsnittlig styckkostnad. (utomlänspriser och KPP). Närmare hälften av befolkningen har kort utbildning och en femtedel lång. Personer med kort utbildning är äldre och har därmed högre vårdkonsumtion. Därför har beräkningarna justerats för ålder och även för kön eftersom kvinnor har högre vårdkonsumtion än män. I tabell B-2 nedan redovisas andelen (%) Ja-svar i Folkhälsoenkäten på fråga om vårdkontakter de senaste tre månaderna. Personer med kort utbildning har högst kontaktfrekvens för alla typer av vård med undantag för psykologbesök. De som saknar uppgift om utbildningsnivå (kolumnen uppgift saknas ) har mycket hög kontaktfrekvens men dessa utgör endast cirka en procent av samtliga svarande. 8 Härmed avses tre nivåer: Kort utb = gymnasial utb. högst 2 år. Mellanlång utb. = eftergymnasial utb. mindre än 3 år. Lång utb. = Eftergymnasial utb 3 år eller mer. Tabell B-2 Andel av västragötalänningarna (25-74 år) som besökt sjukvården minst en gång de senaste tre månaderna, fördelat på vårdgivarkategorier. Källa Nationella Folkhälsoenkäten Västra Götaland Hälsa på lika villkor Andel (%) Utbildningsnivå som besökt Kort Mellan Lång Uppg sakn Läkare sjukhus 23 19 16 36 Läkare vårdcentral 4 33 31 4 Inlagd sjukhus 5 4 3 1 Distriktssköterska 16 11 8 26 Kurator 3 3 2 6 Psykolog 3 5 5 4 Sjukgymnast 1 9 7 13 I figur B-14 redovisas resultatet av undersökningen En framräknad total sjukvårdskostnad om 12,1 miljarder kr uttrycks här i kostnad per invånare för olika utbildningsnivåer efter justering för skillnader i ålders- och könsfördelning. Kostnad per invånare SEK 16 14 12 1 8 6 4 2 Kort Mellan Lång Uppg saknas Total kostnad: (6,9 miljarder) (3,3 miljarder) (1,7 miljarder) (,2 miljarder) Utbildningsnivå Figur B-14 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna 25-74 år, år 27 fördelat på utbildningsnivå, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Figuren visar att det råder ett tydligt negativt samband mellan utbildningsnivå och sjukvårdskostnader. Det vill säga, ju längre utbildning desto lägre kostnad per individ. Stapeln Uppgift saknas svarar mot de individer som i Folkhälsoenkäten saknar utbildningsnivå och som uppgivit någon typ av vårdkontakt. I absoluta tal är det en mycket liten grupp (1%), varför dess snittkostnad inte motiverar någon större uppmärksamhet. Figur B-15 redovisar samma sak som ovanstående figur med den skillnaden att resultatet här är uppdelat på kvinnor och män.

21 Kostnad per invånare 25 2 15 1 5 kvinnor män Kort Mellan Lång Uppg saknas Utbildningsnivå Figur B-15 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna 25-74 år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och kön, justerat för ålder. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Som väntat visar diagrammet att sjukvårdskostnaderna per invånare är högre för kvinnor än för män för samtliga utbildningsnivåer, eftersom kvinnor har en högre vårdkonsumtion än män. Minst tydlig är könsskillnaden i gruppen mellanlång utbildning. I figur B-16 redovisas utfallet uppdelat på olika åldergrupper. Figuren visar att den relativt höga sjukvårdskostnaden per invånare för gruppen kort utbildning inte märks i åldergruppen 25-34 år. Här är det ingen större skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Kostnad per invånare 4 3 2 1 Kort Mellan Lång Uppgift saknas 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Ålder Figur B-16 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna 25-74 år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och åldersgrupp, justerat för kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Figur B-17 visar att sjukvårdskostnaden per invånare skiljer sig mest mellan olika utbildningsnivåer inom slutenvården. Kostnad per invånare 1 8 6 4 2 Läkare sjukhus Läkare vårdcentral mm Inlagd sjukhus Distriktssköterska Kurator Psykolog Sjukgymnast Kort Mellan Lång Figur B-17 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna 25-74 år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och vårdgivarkategori, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Ett annat sätt att uttrycka skillnaden i sjukvårdkostnader mellan de olika utbildningsnivåerna bygger på tankexperimentet att alla invånare tilldelas samma utbildningsnivå. Om alla individer hade haft samma vårdkonsumtion som personer med lång utbildning, skulle den totala sjukvårdskostnaden om 12,1 miljarder kr ha minskat till 8,7 miljarder kronor. Hade alla invånare haft medellång utbildning hade den minskat till 1,8 miljarder. Och hade alla haft kort utbildning hade den omvänt ökat till 14,4 miljarder kr. Tabell B-3 Totalkostnad för hälso- och sjukvårdskostnad i åldrarna 25-74 år, år 27, samt hypotetisk totalkostnad vid olika utbildningsnivåer, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Hälso- och sjukvård Miljarder kronor Totalkostnad 27 25-74 år 12,1 Hypotetisk totalkostnad om utbildningsnivån i hela befolkningen var: - Lång 8,7 - Mellan 1,8 - Kort 14,4 De beräknade skillnaderna i kostnader mellan grupper i befolkningen med olika utbildningsnivåer beror på skillnader i vårdkonsumtion. Gruppen med kort utbildning har en högre vårdkonsumtion än gruppen med lång utbildning. Detta beror i grunden på att högutbildade som grupp betraktat har väsentligt bättre hälsa än personer med kort utbildning. Framräknade skillnader i hälso- och sjukvårdskostnader baseras på följande antaganden: att Folkhälsoenkäten är representativ för befolkningen att utbildningsnivå speglar ojämlikhet i hälsa

22 att genomsnittskostnad per besök och per vårddag är densamma för olika utbildningsnivåer att totala antalet besök, bland de som i Folkhälsoenkäten uppgivit att de någon gång besökt hälso- och sjukvården de senaste 3 månaderna, inte skiljer sig mellan olika utbildningsnivåer att antalet vårddagar, bland de som i Folkhälsoenkäten uppgivit att de varit inlagda på sjukhus de senaste 3 månaderna, inte skiljer sig inte mellan olika utbildningsnivåer Att hälso- och sjukvårdskostnaderna är högre för kortutbildade motsvarar förväntningarna. Socialstyrelsen framhåller att analyser visar på avsevärt fler vårdtillfällen på sjukhus i diagnoser som är behandlingsbara i den öppna vården (undvikbar slutenvård) för män, personer med lägre utbildningsnivå samt för dem med utländsk bakgrund 91. Socialstyrelsen hänvisar vidare till studier som tyder på att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots högre förekomst av sjuklighet bland lågutbildade personer 11.. Detta skulle betyda att skillnaderna i kostnader i denna mätning är underskattade. För att få en mer exakt uppfattning om skillnaderna i hälso- och sjukvårdskostnader mellan olika utbildningsnivåer krävs att data om vårdkonsumtion, utbildningsnivå och kostnader är tillgänglig på individnivå. 11 Vård på (o)lika villkor, SKL sid 32. 9 Hälso- och sjukvårdens lägesrapport 27. Pressmeddelande 28.3.6, Öppna Jämförelser 28, SKL 1 Öppna Jämförelser 28, SKL Kort om perspektiv på resurser Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård varierar betydligt. Den viktigaste förklaringsfaktorn är befolkningens ålder. Västra Götalandsregionen har, jämfört med andra landsting, relativt låga kostnader för hälso- och sjukvård. Detta förklaras framförallt av en lägre konsumtion av specialiserad somatisk vård. Fördelningen av resurser från regionfullmäktige till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna baseras i stor utsträckning på hälso- och sjukvårdsmodellen inom det nationella utjämningssystemet KPP är en förutsättning för beräkning av kostnadsvikter, vilka är nödvändiga både för DRG och ACG Ett väl fungerande KPP-system, som täcker merparten av hälso- och sjukvårdsverksamheten, ger möjlighet till mer heltäckande analyser Kort om ACG i Västra Götaland ACG har utvecklats i syfte att bidra till en bättre beskrivning av hälsoläget i en population Individer 8 år och äldre har i genomsnitt fyra gånger högre vårdtyngd än dem i åldersgrup-pen 4-59 år och sju gånger högre än dem 2 år Vid mätning av vårdtyngd med hjälp av ACG finns stora skillnader mellan Göteborgsområ-det och övriga områden i regionen Norra Bohuslän har högst vårdtyngd av hälso- och sjukvårdsnämnderna, vid mätning med hjälp av ACG 26,7 % av alla invånare i Västra Götaland har minst en registrerad kronisk diagnos ACG erbjuder nya möjligheter till uppföljning Kort om hälso- och sjukvårdskostnader vid olika utbildningsnivå Hälso- och sjukvårdskostnaderna per invånare är lägre vid högre utbildningsnivå därför att antalet besök och vårdtillfällen är färre bland högutbildade än bland lågutbildade Detta beror i grunden på att högutbildade som grupp betraktat har väsentligt bättre hälsa än lågutbildade. Skillnaderna i sjukvårdskostnader modifieras av att lågutbildades efterfrågan skiljer sig från högutbildades efterfrågan. Socialstyrelsen hänvisar t ex till studier som tyder på att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots högre förekomst av sjuklighet bland lågutbildade personer.

23 VG Primärvård Den 1 oktober 29 genomfördes beslutet om VG Primärvård, vilket bland annat innebär att uppdrag, ersättningsmodell och uppföljning sker gemensamt för stora delar av primärvårdsverksamheten. VG Primärvård vårdval och ersättning I detta avsnitt beskrivs några faktorer av allmän karaktär som funnits i fokus inför genomförandet av VG Primärvård och även fortsättningsvis. Det gäller antalet vårdenheter inom modellen, antal vårdval, besöksströmmar, socioekonomiskt behovsindex samt vårdenheternas täckningsgrad. Avslutningsvis görs försök att illustrera några effekter av tillämpad ersättningsmodell. Effekter av VG Primärvård beskrivs och analyseras även i andra avsnitt i Verksamhetsanalys 21. För mer information hänvisas också till rapporten 1 år med VG Primärvård. Antal vårdenheter Inför genomförandet hade 26 vårdenheter, 118 i offentlig regi och 88 i privat, tecknat avtal om att bedriva verksamhet enligt den fastställda Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Sextiofem av vårdenheterna var nya. I december 21 har 22 vårdenheter avtal att bedriva verksamhet inom VG Primärvård. Av de 118 vårdenheter i offentlig regi som fanns från start har tre lagts ner eller omvandlats till filialer, medan en ny enhet har tillkommit. Av de 88 vårdenheter i privat regi som fanns från start har fyra lagts ner, men två nya enheter har tillkommit. Den rörelse som finns kan tolkas som att modellen innehåller incitament för att attrahera vårdgivare att vilja satsa engagemang och resurser på utveckling av primärvården i Västra Götaland. Vårdval En bärande tanke bakom genomförandet av VG Primärvård är att stärka patientens ställning och inflytande. Detta sker bland annat genom att alla invånare ges möjlighet att välja vårdenhet och att byta när de så vill. Under 21 har cirka 13 vårdval i månaden registrerats. Flest vårdval sker i Göteborg. Den 31 december 21 fanns 1 576 949 personer i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Av dessa var 1 79 188 registrerade på en vårdenhet i offentlig drift, medan 497 761 var registrerade på en i privat drift. Generellt ökar antalet invånare som valt vårdenheter i privat drift, medan vårdenheter i offentlig drift fått ett minskat underlag. Under 21 har andelen invånare som valt en privat vårdenhet ökat från 29,9 till 31,6 %. Besök hos andra vårdgivare inom uppdraget Varje vårdenhet inom VG Primärvård har kostnadsansvar för verksamhet vid den egna enheten och dess underleverantörer, men också för besök som de personer som valt vårdenheten gör vid andra vårdenheter och jourmottagningar inom VG Primärvård hos vårdgivare med vårdavtal gällande insatser som ingår i vårdenhetens uppdrag hos specialist i allmänmedicin som bedriver verksamhet enligt nationella taxan hos vårdgivare i andra landsting, för insatser som ingår i vårdenhetens uppdrag För dessa besök tillämpas en regiongemensam prislista, där besöksersättning är lika stor oavsett var besöket sker.när en vårdenhet inom VG Primärvård utför hälso- och sjukvårdstjänster för en person som inte har sitt vårdval vid denna ger det en intäkt enligt samma prislista, oavsett var personen är folkbokförd. Vårdenheterna drabbas i väldigt olika utsträckning av denna ekonomiska reglering. Störst påverkan har den på vårdenheter i centrala och västra Göteborg, följda av vårdenheterna i nordöstra Göteborg samt på Hisingen. Lägst påverkan har den på vårdenheter som är verksamma i mer glest befolkade områden i Västra Götaland. Att det ser ut så här är inte oväntat. Det stora utbudet av vårdcentraler i Göteborg påverkar naturligtvis detta, men även annan tradition vad gäller var man söker vård spelar in. Socioekonomiskt behovsindex Socioekonomiska faktorer kan ha betydelse för uppkomst av ohälsa, förekomst av sjukdom och för individers livslängd, men även påverka benägenheten att söka vård. Det sistnämnda gör att det finns risk att socioekonomiskt svaga grupper inte har en rättvisande vårdtyngd 12. Ett viktigt skäl för att låta socioekonomiska faktorer påverka ersättningen inom VG Primärvård var att rikta resurser till vårdenheter med socioekonomiskt 12 Se avsnitt om ACG i Västra Götaland

24 svagare population för att arbeta mer aktivt förebyggande och hälsofrämjande. Care need index (CNI) utgör grund vid beräkning av särskild ersättning för socioekonomi. CNI är ett validerat mått som skattar sjukdomsbördan i en befolkning efter socioekonomiska variabler. Det har tagits fram genom att ett antal svenska allmänläkare skattat olika förhållanden utifrån hur de påverkar belastningen på primärvårdsmottagningar. Måttet baseras på ensamstående 65 år och äldre, utlandsfödda 13, arbetslösa, ensamstående föräldrar, barn under fem år, individer som flyttat sista året samt lågutbildade. Ett högt CNI i en befolkning indikerar social utsatthet som borde berättiga till mer primärvårdsresurser. Det är stor spridning i CNI mellan vårdenheterna inom VG Primärvård. Den 31 december 21 varierar CNI per listad invånare mellan 1,23 och 6,62. De vårdcentraler som har ett högt CNI finns inom områden med hög socioekonomisk utsatthet också i andra mätningar. Ett fast belopp fördelas varje månad till vårdenheter vars CNI per listad invånare överstiger 2,5. Detta innebär att ersättningen varierar beroende på hur många vårdenheter som nått tröskelvärdet och hur stora dessa är. I december 21 hade 56 av vårdenheterna ett index över 2,5, vilket är tio fler än ett år tidigare. Ökningen beror framförallt på att SCB, som gör de månatliga beräkningarna, har uppdaterat några av sina register. Dessa uppdateringar kan, när de sker, påverka såväl enskilda vårdenheters CNI som den allmänna nivån inom Västra Götaland. Den fil som SCB levererar varje månad innehåller även uppgifter om de variabler som CNI baseras på. I den kan bland annat utläsas att vid tretton vårdenheter är mer än 2 procent av de invånarna som har sitt vårdval där födda utanför västvärlden, medan motsvarande siffra för 94 vårdcentraler är mindre än tre procent. Andelen listade barn under fem år varierar mellan knappt en och 22 procent, medan andelen listade som är arbetslösa varierar mellan knappt fem och 24 procent. Täckningsgrad Ett mål med VG Primärvård är att öka andelen vårdkontakter som sker inom primärvården. Syftet med täckningsgradsersättningen är att stimulera en utveckling i den riktningen. Täckningsgraden beräknas genom att besök som invånare som valt vårdenheten gör i primärvård ställs i relation till alla öppenvårdsbesök som görs hos offentligt finansierade vårdgivare i Sverige. Alla besök viktas lika, oavsett hos vilken yrkeskategori de skett. 13 Födda i Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika eller Sydamerika Täckningsgraden ökar om antalet besök inom uppdraget ökar mer än antalet besök i specialiserad vård. Detta kan exempelvis ske genom att vårdenheterna kopplar till sig nya yrkeskategorier och läkare med annan specialitet än allmänmedicin. Täckningsgradsersättning utgår för varje procentenhet som vårdenhetens täckningsgrad överstiger 5 %, till en maximal nivå om 8 %. Under 21 baserades varje utbetalning på den genomsnittliga täckningsgraden 4 månader bakåt i tiden. Att denna tidsperiod använts bidrar till tydliga fluktuationer över tid. Vårdenheternas täckningsgrad är generellt högre under sommarmånaderna, då primärvårdsverksamhet inte har sommarstängt i lika hög grad som den specialiserade vården. Även varierande antal vardagar i månaderna bidrar till varierande täckningsgrad. Fluktuationerna gör det svårt för vårdenheterna att prognostisera sina intäkter och innebär svårigheter att analysera utvecklingen. Från 211 utökas beräkningsperioden till sex månader. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 211 212 213 214 215 216 217 218 219 211 2111 2112 Figur C-1 Täckningsgradsutveckling under 21, varje linje visar utvecklingen inom en hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Täckningsgraden har, totalt sett, förändrats marginellt under 21, även om förändringar syns på enskilda vårdenheter och hälso- och sjukvårdsnämnder. Totalt sett har antalet läkarbesök inom primärvård ökat, medan besök hos övriga yrkeskategorier minskat. Samtidigt har antalet besök på några av sjukhusen ökat. Täckningsgraden är generellt högre vid vårdenheter i mindre kommuner och områden med glesare befolkning, där tillgången till specialistvård är lägre, än vid vårdenheter i storstadsområden med hög andel specialiserad vård. Effekter av tillämpad ersättningsmodell Under den utredning som föregick genomförandet av VG Primärvård noterades betydande skillnader mellan olika hälso- och sjukvårdsnämnder bland annat vad gäller primärvårdsuppdragets omfattning och ersättning per invånare. Också gränssnittet mellan primärvården och andra vårdgivare varierar. Skillnaderna kan till viss del förklaras av skilda

25 förutsättningar mellan tätort och glesbygd, olika prioriteringar, tradition och krav på tillgänglighet. I den lagstiftning som VG Primärvård bygger på 14 anges att uppdrag och ersättning ska vara lika för alla vårdgivare och att invånarnas val ska styra fördelningen av resurser till vårdgivarna. Vilka delar som ersättningsmodellen skulle byggas av angavs i den idéskiss som utgjorde grund för förändringen. Ersättningsmodellen är komplex och dess effekter är inte helt enkla att utläsa eller tolka. 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Ålder, kön ACG Täckningsgrad CNI Geografi hsn 1 hsn 2 hsn 3 hsn 4 hsn 5 hsn 6 hsn 7 hsn 8 hsn 9 hsn 1 hsn 11 hsn 12 Figur C-2 Resurser för basåtagandet inom VG Primärvård i utfall 21 (staplar) jämfört med budget 28 (rött streck), kronor per invånare och per HSN (genomsnitt = 1,) Då det inför VG Primärvård alltså avsattes olika resurser för primärvård inom respektive nämnd kunde det förväntas att en regionalt enhetlig ersättningsmodell skulle leda till minskad variation. I bilden ovan framgår hur mycket respektive hälsooch sjukvårdsnämnd har fått betala per invånare för VG Primärvård under 21. Varje nämnds utfall har relaterats till regionsnittet (1,). Färgerna i staplarna avser olika delar i ersättningsmodellen. 14 Lagen om valfrihetssystem, LOV Nämndernas respektive satsningar på uppdraget före genomförandet av VG Primärvård anges i bilden med ett rött streck. Nio av hälso- och sjukvårdsnämnderna har närmat sig regionsnittet. De nämnder som istället rör sig från snittet är norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2) och Göteborg Centrum Väster (HSN 5). Att de båda förstnämnda avviker förklaras framförallt av att det där finns många vårdenheter som får särskild ersättning för geografi, men även ersättningen för täckningsgrad och ACG är relativt hög i dessa båda nämnder. Detta indikerar att geografifaktorn och täckningsgraden åtminstone delvis ger ersättning för samma sak. För HSN 5 beror den minskning som skett jämfört med före vårdvalet på en förhållandevis låg relativ ACG-casemix, vilket i sin tur kan förklaras bland annat av en lägre grad av diagnosregistrering, samt på en jämförelsevis låg täckningsgrad. Nuvarande ersättningsmodell för VG Primärvård är sammankopplad genom antalet listningspoäng, vilka beräknas utifrån en viktlista där varje individ är värd ett angivet antal poäng baserat på ålder och kön. Det totala antalet poäng, och därmed den totala ersättningsnivån, varierar med demografiska förändringar. Detta gör det särskilt viktigt att den relativa fördelningen mellan olika åldersgrupper är och upplevs vara korrekt. Ersättningen för ålder och kön respektive för vårdtyngd har 21 båda överskridit budgeterad nivå till följd av ökat antal invånare. De båda målrelaterade ersättningarna för täckningsgrad respektive kvalitet har å andra sidan inte nått upp till budgeterad nivå. För kvalitet beror detta på att budgeten utgick ifrån att samtliga vårdenheter skulle nå alla kvalitetsmål. För täckningsgraden är skälet att den inte har ökat i den utsträckning som antogs i budgeten. Kort om VG Primärvård vårdval och ersättning - Under 21 har sju vårdenheter inom VG Primärvård lagts ner eller omvandlats till filialer, medan tre nya vårdenheter har tillkommit - Under 21 har andelen invånare som har valt en privat vårdenhet ökat från 29,9 till 31,6 % - Med nuvarande ersättnings konstruktion kan antalet vårdenheter som får ersättning i den socioekonomiska faktorn variera till följd av SCBs registeruppdateringar - Genom CNI finns möjlighet att jämföra bland annat andel arbetslösa, andel födda utanför västvärlden och andel ensamboende äldre i en population som har valt en vårdenhet eller är bosatta i en stadsdel - Täckningsgraden är, totalt sett, i stort oförändrad under 21 - Vårdenheterna kan öka sin täckningsgrad till exempel genom att koppla till sig nya yrkeskategorier och läkare med annan specialitet än allmänmedicin - Införandet av en regionalt enhetlig ersättningsmodell för åtagandet inom VG Primärvård innebär omfördelning inom Västra Götalandsregionen, då använda resurser varierade inför genomförandet

26 Patientströmmar och VG Primärvård Bakgrund Inför sjösättningen av VG Primärvård (29-1-1) väcktes frågan om den nya organisationsmodellen för primärvården och de principiellt olika ersättningssystem som skulle tillämpas inom primärvård och sjukhusbunden öppenvård skulle komma att medföra ökade patientströmmar i riktning mot sjukhusen. Mot den bakgrunden gavs ett uppdrag kring Konsekvenser av genomförandet av VG Primärvård (RSK 63-28) som innebar: att inför genomförandet av VG Primärvård göra en nulägesbeskrivning av olika uppföljningsvariabler kopplade till patientströmmar. att sammanställa månatliga uppföljningar (under 12 månader) av de variabler som nulägesbeskrivningen identifierat. att följa förändringar i patientströmmar och analysera varför eventuella förändringar sker. Uppdraget har redovisats för hälso- och sjukvårdsutskottet i december 21. Nedan följer en sammanfattning av huvudresultaten och några exempel på vilken information som samlats in. För en utförligare redogörelse hänvisas till den fullständiga rapporten (RSK 63-28). Uppföljningsvariabler och avgränsningar Arbetsgruppen valde följande fyra uppföljningsvariabler. Antal läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar Antal öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus Antalet läkarbesök i privat, specialiserad öppenvård Antal remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar Datakällor har varit Vega, eller för SkaS del Tranan t o m 28. När det gäller antal remisser har uppgifter hämtats ur lokala patientadministrativa system och levererats direkt av sjukhusen. redovisas endast under läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar. När det gäller öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus har samma definition av öppenvårdsbesök använts som vid beräkning av täckningsgrad i VG Primärvård. Detta innebär t ex att dagkirurgiska åtgärder inte innefattas och att endast länssjukvård omfattas. Notera att läkarbesök hänförts till en av de fyra specialitetsgrupper (kirurgiska, medicinska, psykiatriska och övriga specialiteter) som Socialstyrelsen använder. Remisser från primärvården avser endast remisser från enheter/medicinska verksamhetsområden som omfattas av VG Primärvård. Remisser till diagnostiska specialiteter omfattas inte. Enligt uppdragshandlingen skulle arbetsgruppen dels genomföra en nulägesbeskrivning med avseende på de av gruppen valda uppföljningsvariablerna (retrospektiv analys), dels under tolv månader följa dessa variabler (prospektiv analys). Data samlades därför in avseende tjugofyra månader före införandet av VG Primärvård (27-1-1 - - 29-9-3) gällande akutbesök, besök på öppenvårdsmottagning samt specialistbesök i privat öppenvård. Arbetsgruppen bedömde att det inte var rimligt att kräva in retrospektiva uppgifter om antalet remisser med samma höga ambitionsnivå. Sjukhusen ombads därför att om möjligt ta fram information om antalet remisser från primärvården för de tolv månader som föregick starten av VG Primärvård (28-1-1 - - 29-9-3). Som absolut minst retrospektiva informationsperiod valdes den tvåmånadersperiod som närmast föregick starten av VG Primärvård. Antal läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar, liksom antalet öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhusen och läkarbesök i privat specialiserad öppenvård redovisas genomgående som medelvärdet av de tolv senaste månaderna (rullande tolv), vilket ger goda möjligheter att urskilja trender. Redovisning av rullande tolv har inte varit möjligt/meningsfullt avseende antalet remisser med tanke på det mindre omfattande och varierande retrospektiva materialet. Antalet remisser redovisas istället som absolutvärden. Öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus samt remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar omfattar inte läkarbesök på eller remisser till sjukhusens akutmottagningar. Dessa

27 Läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar Införandet av VG Primärvård verkar inte i någon större omfattning ha påverkat flödet av akutpatienter på Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus eller NUsjukvården. Däremot ses ett ökat akut patientinflöde inom somatiken på såväl SkaS som SÄS samt inom vuxensomatiken på SU (i princip på SU/M). På barnsidan inom SU minskar antalet akutsökande patienter. Situationen på SU redovisas i figur 1 och figur 2. 14 12 1 8 6 4 2 oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept 12 1 8 6 4 2 oktsepdemarjunsepdemarjunsept jan- april- juli- okt- jan- april- juli- okt- SU barn SU somatik vux SU vuxenpsykiatri Figur C-3. Antal akuta läkarbesök på SU under perioden 27-1-1 - - 21-9-3. Data redovisas separat för vuxensomatik, vuxenpsykiatri och barnsjukvård och ges som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri Figur C-5. Antal läkarbesök i öppen vård på SU under perioden 27-1-1 - - 21-9-3. Data avser länssjukvårdsnivå inom kirurgiska, medicinska och psykiatriska specialiteter och redovisas som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. Remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar Förändringarna i antalet remisser är lite mer osäkra men det verkar som om antalet remisser från primärvården ökat inom NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS. Situationen avseende kirurgiska och medicinska specialiteter på SU redovisas i figur 4 och figur 5. 4 4 35 35 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 MS ÖS SS oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept okt dec feb apr juni aug Patienten period 1 Primärvården period 1 Patienten period 2 Primärvården period 2 Figur C-4. Antal akuta läkarbesök på SU under perioden 27-1-1 - - 21-9-3. Data redovisas separat för SU/M, SU/S och SU/Ö och ges som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. De förändringar som noteras på SU och SÄS accentueras av VG Primärvård men har tagit fart redan tidigare medan vi på SkaS verkar ha att göra med ett fenomen mer tydligt tidsmässigt kopplat till starten av VG Primärvård. Figur C-6. Antal remisser till kirurgiska mottagningar på SU under perioderna 28-1-1 - - 29-9-3 (period 1) respektive 29-1-1 - - 21-9-3 (period 2). Data redovisas separat för remisser från primärvårdsenheter samt egenremisser direkt från patienter. 3 25 2 15 Öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus På de flesta sjukhus och inom de flesta specialitetsgrupper verkar införandet av VG Primärvård inte ha påverkat antalet läkarbesök i sjukhusanknuten öppenvård. 1 5 okt dec feb apr juni aug Patienten period 1 Primärvården period 1 Patienten period 2 Primärvården period 2 I NU-sjukvården ses dock en ökande trend inom de kirurgiska specialiteterna medan vi på SU kan notera att läkarbesöken framför allt inom de medicinska men också inom de kirurgiska och psykiatriska specialitetsområdena minskar. Situationen på SU redovisas i figur 3. Figur C-7. Antal remisser till medicinska mottagningar på SU under perioderna 28-1-1 - - 29-9-3 (period 1) respektive 29-1-1 - - 21-9-3 (period 2). Data redovisas separat för remisser från primärvårdsenheter samt egenremisser direkt från patienter.

28 Sammanfattning och fortsatt uppföljning Även om bilden inte är regionalt enhetlig verkar införandet av VG Primärvård sammanfalla med en ökad belastning på sjukhusens akutmottagningar och med ett ökat remissinflöde från primärvården. I flera fall handlar det snarast om en förstärkning av redan etablerade trender. Bilden är dock inte entydig och det finns förändringar i patient- och remissflödena som går i motsatt riktning. En klart urskiljbar regional trend verkar vara att på tre av de fyra stora sjukhusgrupperna ökar inflödet av akutpatienter inom somatiken. Vi kan tyvärr inte utifrån vårddatabasen Vega dra några säkra slutsatser om vilka medicinska problemställningar som ligger bakom denna ökning. Det hade därför varit önskvärt med en betydligt mer heltäckande rapportering av diagnoser vid akutbesök. Även om flera tidsmässiga samband har identifierats innebär det inte med nödvändighet att det därför handlar om direkta orsakssamband. För att få ökad säkerhet i bedömning och analys av eventuella förändringar i patientströmmarna kommer mätningarna av de redovisade uppföljningsvariablerna att fortsätta ytterligare tolv månader med ny redovisning om ett år. Dessutom är det rimligt att invänta effekterna av det pågående arbetet med betalningsansvar för akuta primärvårdsbesök på sjukhusens akutmottagningar samt med definitionen av det medicinska gränssnittet mellan primärvård och sjukhusvård. I de allra flesta fall har antalet läkarbesök inom sjukhusens öppenvård inte påverkats av VG Primärvård. På SU noterar vi tvärtom ett minskat antal, vilket säkert åtminstone delvis har sin förklaring i det lokala prioriteringsarbete som genomförts. Att antalet remisser ökar kan ha flera förklaringar som inte är ömsesidigt uteslutande. Ett ökat antal läkarbesök i primärvården kan närmast definitionsmässigt förväntas leda till fler medicinskt välmotiverade remisser. Att ett ökat remissflöde dessutom kan avspegla ett ökat tryck från en mer lättrörlig patientpopulation kan heller inte uteslutas.

29 Sjukhusens akutmottagningar Patienterna vid regionens akutmottagningar ska få bättre bemötande, service, omvårdnad och mer information. Därför finns det en utvecklingsplan med tydliga kvalitetsmål. Hösten 29 och 21 fick patienterna vid akutmottagningarna svara på en enkät. Svaren visar att patienterna vid regionens akutmottagningar var nöjda med vården och bemötandet både 29 och 21, men mindre nöjda med väntetider och den information de fick. Samlad utvecklingsplan Under 29 antog Hälso- och sjukvårdsutskottet en Samlad utvecklingsplan för akutmottagningarna vid sjukhusen i Västra Götaland (RSK 55-28). Utvecklingsplanen pekade ut tre centrala kvalitetsområden för vårdprocessen på regionens akutmottagningar och angav också lägsta kvalitets- och kompetensnivå inom dessa områden. Regionstyrelsen formulerade senare ett ägaruppdrag för den samlade utvecklingsplanen (RSK 55-28, 76). Utvecklingsplanen och dess kvalitetsmål gäller för de akutmottagningar som handlägger patienter inom flera olika somatiska specialiteter (med tyngdpunkten i medicin, kirurgi och ortopedi) vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus, NUsjukvården, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Kvalitetsområde I omfattar bemötande, information, omvårdnad och service, kvalitetsområde II medicinska ledtider och kvalitetsområde III personalens kompetensnivå. Bemötande och service När det gäller bemötande, information, omvårdnad och service slog utvecklingsplanen fast att samtliga berörda akutmottagningar skulle uppnå följande kvalitetsmål: 1. Det ska finnas tydliga rutiner och kända kriterier för vad som kännetecknar ett gott bemötande. Det skall vidare finnas tydliga och kända rutiner för hur patienter och anhöriga kan föra fram synpunkter och klagomål, liksom hur de återkopplas till berörda medarbetare. 2. Varje akutmottagning skall leva upp till en lägsta nivå vad gäller regionalt enhetlig information om bland annat de tidsgränser som definieras i kvalitetsmodul II, hur akutmottagningen fungerar när det gäller medicinska prioriteringar och omvårdnad samt hur man kan lämna eventuella synpunkter till verksamhetsledningen. 3. Såväl patienter som kan klara sig själva, som de patienter som behöver hjälp skall ha tillgång till mat (smörgås och dylikt) och varma och kalla drycker. 4. Såväl patienter som kan klara sig själva, som de patienter som behöver hjälp ska ha tillgång till toalett och telefon. 5. Varje akutmottagning ska ha tydliga och kända rutiner för regelbunden allmän omvårdnad och tillsyn, utöver den omvårdnad och tillsyn som krävs för specifika medicinska tillstånd. Sådan allmän omvårdnad/tillsyn ska ges åtminstone varje halvtimme till patienter på enskilt vårdrum och varje timme till patienter i väntrum. Sjukhusen uppfyllde i huvudsak dessa krav redan under 29. Personalens kompetensnivå I utvecklingsplanen angavs följande kvalitetsmål för lägsta kompetensnivå för de sjuksköterskor och läkare som arbetar på berörda akutmottagningar: 1. Lägsta kompetensnivå vid den första vårdkontakten, det vill säga triage, ska vara en legitimerad sjuksköterska som fått erforderlig introduktion och utbildning för att tjänstgöra på akutmottagningen. 2. Lägsta kompetensnivå vid den första läkarkontakten ska vara en läkare som fått erforderlig introduktion och utbildning för att tjänstgöra på akutmottagningen. I de fall läkaren inte är legitimerad ska det finnas organisatoriska rutiner som säkerställer att det formella kravet på legitimerad läkare kan uppfyllas vid behov. Sjukhusen uppfyllde i huvudsak även dessa krav redan under 29.

3 Medicinska ledtider I utvecklingsplanen pekas tre ledtider ut som centrala i beskrivningen av vårdprocessen på akutmottagningen (Figur D-1). 1. Tid till triage (TTT) definieras som den registrerade tiden från det patienten ankommit till akutmottagningen och tagit en kölapp. Patienter som ankommer med ambulans är triagerade redan under transporten. De får därför per definition -tid till triage. 2. Tid till läkare (TTL) definieras som den registrerade tiden från ankomst till dess att läkarbedömningen påbörjats. 3. Total genomloppstid (TGT) definieras som den registrerade tiden från ankomst till dess att patienten är utskriven från akutmottagningen. TGT < 5 timmar för 9 procent av patienterna Vid slutet av 211 gäller TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna TTL < 6 minuter för 9 procent av patienterna TGT < 4 timmar för 9 procent av patienterna I figur D-2, D-3 och D-4 redovisas sjukhusens måluppfyllelse avseende TTT, TTL och TGT under 21. Från och med mars månads siffror ingick dessa data i regionens officiella väntetidsrapportering. Januari och februari var inkörningsmånader och redovisas därför inte. TTL = tid till första kontakt med läkare TGT = patientens totala genomloppstid på akuten Måluppfyllelse (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 mars juni sept dec Patient kommer till akuten Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmottagningen. Utvecklingsplanen anger måltal som innebär en stegvis förkortning av ledtiderna under åren 29 till 211. Vid slutet av 29 gällde: TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna TTL < 12 minuter för 9 procent av patienterna TGT < 6 timmar för 9 procent av patienterna Vid slutet av 21 gällde Patient tar kölapp TTT = tid till triage, första vårdkontakt Triage, första vårdkontakt Första kontakt med läkare Patient lämnar akuten, går hem eller läggs in på vårdavdelning TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna Tid 1 Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-2. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Som synes ökade måluppfyllelsen för TTT under 21 på de allra flesta sjukhus. SkaS ligger generellt sett bäst till i regionen. På övergripande VGRnivå ökade måluppfyllelsen från 64 till 73 procent. Måluppfyllelse (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. mars juni sept dec TTL < 9 minuter för 9 procent av patienterna TTL visade sig under 21 vara det svåraste målet att uppnå. På övergripande VGR-nivå ökade mål-

31 uppfyllelsen från 51 till 57 procent. På de flesta sjukhus sker en förbättring av måluppfyllelsen under perioden även om utvecklingen i några fall går i mer ogynnsam riktning. SkaS och SÄS ligger totalt sett bäst till. Måluppfyllelse (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-4. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Total genomloppstid (TGT) är det mål där regionens sjukhus generellt sett lyckats bäst. På VGRnivå ökar måluppfyllelsen från 76 till 78 procent. SkaS, Alingsås och Kungälv ligger bäst till och såväl SkaS som Alingsås har enstaka månader uppnått 9 procent måluppfyllelse. Ur ett patientperspektiv är det positivt att hela 78 procent av patienterna har en total genomloppstid under fem timmar, även om det återstår en hel del arbete för att uppnå de stipulerade målen. Det blir än tydligare om man betänker de skärpta målnivåer för TGT och TTL som gäller för 211. Det bedrivs ett intensivt arbete på berörda sjukhus och akutmottagningar för att nå de fastställda målen. För att ytterligare stimulera och underlätta det arbetet kommer en regiongemensam processledare för akutmottagningarna att tillsättas under 211. Även i framtiden kommer det att finnas ett stort intresse för akutmottagningarnas ledtider. Det framgår av det regeringsuppdrag Socialstyrelsen fick under hösten 211, att skapa ett skapa ett enhetligt system för att mäta väntetider på landets akutmottagningar. Socialstyrelsen lämnade sitt förslag till Socialdepartementet i slutet av mars. I skrivande stund är det inte känt hur det slutliga förslaget till nationell ledtidsmodell kommer att utformas. Regiongemensam patientenkät För att fånga brukarnas perspektiv lyfte den samlade utvecklingsplanen för akutmottagningarna vid sjukhusen i Västra Götaland fram behovet av en regiongemensam patientenkät (RSK 55-28) och mars juni sept dec en första undersökning genomfördes hösten 29 vid tolv akutmottagningar. Den enkät som Västra Götaland använde 29 ingår, i något modifierad form, från och med år 21 i mätningarna med Nationell Patientenkät som genomförs i regi av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den första nationella mätningen genomfördes under hösten 21 då närmare 3 patienter som besökt en akutmottagning i 17 landsting/regioner tillfrågades om sina erfarenheter och synpunkter. I Västra Götaland deltog tretton akutmottagningar i den nationella mätningen (Figur D-5). Ett slumpvis urval av de patienter som under vecka 4-43, 21 sökte berörda akutmottagningar fick en enkät hemsänd. För majoriteten av akutmottagningarna bestod urvalet av 4 personer. Vid SU/infektion och NU/Uddevalla var urvalet 2 och vid SU/Sahlgrenska (akut- och olycksfallsmottagningen) var urvalet 541 patienter. Totalt skickades 4 941 enkäter ut i Västra Götaland. Total svarsfrekvens i VGR, korrigerad för bortfall från urvalet, var 51,9 procent. Svarsfrekvensen var lägst bland yngre män och generellt något högre bland kvinnor än bland män. Femtiosju procent av dem som svarade på enkäten var kvinnor. Andelen besvarade enkäter vid regionens akutmottagningar varierade mellan 41 procent och 62 procent (figur D-5). Andel, % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Figur D-5. Korrigerad svarsfrekvens för nationell patientenkät vid akutmottagningar i VGR, 21. Källa: Nationell Patientenkät 21. Huvuddelen av frågorna i enkäten är värdeladdade. Genom att tilldela svarsalternativen olika vikt kan ett sammanfattande mått, kallat patientupplevd kvalitet, räknas fram. Patientupplevd kvalitet har skalan -1 och ju högre värde desto bättre är patienternas upplevelser. I beräkningsexemplet i tabell D-1 blir den patientupplevda kvaliteten 58.

32 Tabell D-1. Beräkning av patientupplevd kvalitet. Andelen svar i respektive svarsalternativ multipliceras med svarsalternativets vikt. Därefter summeras värdet för samtliga svarsalternativ, multipliceras med 1 och avrundas till heltal. Källa: Nationell Patientenkät 21. Svarsalternativ Andel svar Vikt Patientupplevd Kvalitet Utmärkt,2 1,,2 Mycket bra,3,75,225 Bra,2,5,1 Någorlunda,2,25,5 Dåligt,1, Summa,575 * 1 = 58 Enkäten avser det senaste besöket patienten gjort på akutmottagningen och innehåller generella övergripande indikatorer avseende bemötande, delaktighet, information, förtroende och upplevd nytta, men också indikatorer som mäter ett par av de områden som pekades ut i regionens handlingsplan för akutmottagningarna. För ett urval av frågorna redovisas här värden för Västra Götaland för 29 och 21 samt riksgenomsnittet för 21. Patienterna tillfrågades om de fick vänta på att få träffa en läkare och vad de i så fall ansåg om väntetiden. Den patientupplevda kvaliteten varierade inom Västra Götaland (figur D-6). Jämfört med 29 hade några mottagningar högre värde medan andra fick lägre värde 21, men inga av dessa skillnader mellan åren är statistiskt signifikanta. Högst värde 21, signifikant över både region- och riksgenomsnittet, hade SU/infektion. Fem mottagningar, SU/Östra, SÄS, SU/gynekologi, SU/Sahlgrenska samt NU/NÄL hade signifikant lägre värde än genomsnittet i landet. Av figur D-6 framgår också att Västra Götaland som helhet hade signifikant lägre värde på den patientupplevda kvaliteten, 57, jämfört med riket som helhet som hade 61. Patientupplevd kvalitet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU/NÄL 29 21 NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-6. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall för frågan Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden? Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Patienterna tillfrågades även om de fick information om prioriteringen på akutmottagningen. Vid mätningen 21 svarade nästan 6 procent av patienterna i regionen nej på frågan Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Överlag var det låga värden i regionen men trots detta så hade VGR signifikant högre värde jämfört med riket, figur D-7. Patientupplevd kvalitet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU/NÄL 29 21 NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-7. Information om i vilken ordning akutmottagningen tar hand om patienterna. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Sju indikatorer har valts ut av SKL för publicering i offentliga sammanhang. Dessa indikatorer är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Bemötande mätt med frågan Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? fick ett mycket högt värde vid regionens samtliga mottagningar både 29 och 21. Genomsnittligt värde för Västra Götaland 21 var 88 vilket är identiskt med rikssnittet. (figur D-8). Patientupplevd kvalitet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU/NÄL 29 21 NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-8. Bemötande. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Tillgänglighet mättes genom frågan Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Svarsalternativen bestod av tidsangivelser som viktades för beräkning av patientupplevd kvalitet. Ju kortare tid patienten angivit desto högre värde på den patientupplevda kvaliteten. I figur D-9 nedan visas patientupplevd kvalitet för 21 (i mätningen 29 gjordes ingen beräkning av patientupplevd kvalitet på denna fråga). Av figuren framgår att genomsnittet för Västra Götaland, 48, var under genomsnittet för riket, 52. Västra Götaland har dock tre mottagningar med signifikant högre värde än riket.

33 Patientupplevd kvalitet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-9. Tillgänglighet, 21. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Nationell Patientenkät 21. För de övriga övergripande indikatorerna var den genomsnittliga patientupplevda kvaliteten 21 i Västra Götaland i nivå med riket även om det fanns en viss inomregional variation (tabell D-2). Patienterna kände förtroende för behandlande läkare, de ansåg att aktuella behov av sjukvård i stor utsträckning blivit tillgodosedda vid besöket och de skulle även rekommendera akutmottagningen till andra. Frågorna om patienterna kände sig delaktiga i vård och behandling så mycket som de önskade och om de fick tilltäcklig information om sitt tillstånd fick något lägre värden både i Västra Götaland och i riket. Tabell D-2. Genomsnittligt värde för patientupplevd kvalitet 21 i Västra Götaland och riket samt värdet för de mottagningar i Västra Götaland som hade lägst respektive högst värde. Källa: Nationell Patientenkät 21. Indikatorerna delaktighet och information ingår i regionens uppföljning av God Vård. Patientupplevd kvalitet VGR Riket Indikator Lägst - högst Genomsnitt Genomsnitt Delaktighet 73 66 83 73 Information 76 66 85 77 Förtroende 84 77 89 85 Upplevd nytta 8 73 88 82 Rekommendera 83 73 91 84 I patientenkäten ingår också frågor om kön, ålder, högsta avslutade utbildning och om modersmål. Knappt 14 procent av respondenterna hade ett annat modersmål än svenska. Patienter med svenska som modersmål var som grupp mer nöjd med besöket på akutmottagningen än patientgruppen som inte hade svenska som modersmål. Yngre var som grupp betraktat mindre nöjda än äldre. Det fanns även vissa skillnader mellan utbildningsnivåer medan könsskillnaderna var mindre tydliga. I figur D-1 ges ett exempel på skillnader mellan olika grupper. En högre andel av patienterna med svenska som modersmål (8 procent) svarade Ja, helt och hållet på frågan Blev du bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? jämfört med patienter som ej hade svenska som modersmål (74 procent). Det var också en högre andel av männen än kvinnorna som svarade ja på denna fråga. Svenska som modersmål Kön Ja Nej Kvinna Man 8% 74% 77% 83% 15% 2% 18% 14% % 2% 4% 6% 8% 1% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld Figur D-1. Bemötande. Andel som svarat med respektive svarsalternativ för patienter som har/inte har svenska som modersmål (överst) samt för kvinnor och män. Källa: Nationell Patientenkät 21. Kort om akutmottagningar En samlad utvecklingsplan för akutmottagningarna antogs under 29 för de akutmottagningar vid sjukhusen i Västra Götaland, som handlägger patienter inom flera olika somatiska specialiteter. Utvecklingsplanen pekade ut tre centrala kvalitetsområden och angav lägsta kvalitets- och kompetensnivå. Måluppfyllelsen för ledtiderna har ökat under året, men det återstår en hel del arbete för att uppnå de stipulerade målen. En mätning med regiongemensam patientenkät genomfördes under hösten 29. Från och med 21 ingår akutmottagningarna i de mätningar som görs med Nationell Patientenkät. Patientenkäten visar att patienterna vid regionens akutmottagningar var nöjda med vården och bemötandet både 29 och 21 men mindre nöjda med väntetider och information. Patienter med svenska som modersmål var som grupp mer nöjda med vården än gruppen som inte har svenska som modersmål, medan skillnaderna mellan könen var mindre tydliga.

34 Tillgänglighet Under 21 har omfattande satsningar gjorts i Västra Götalandsregionen för att öka tillgängligheten för regionens invånare. Satsningarna har givit resultat. Tillgängligheten vad gäller exempelvis mottagningsbesök har kraftigt förbättrats. Mellan september och december ökade måluppfyllelsegraden från 75 till 91 procent. Även tillgängligheten till behandlingar har kunnat förbättrats. Fortsatta satsningar krävs dock för att nå vårdgarantimålen inom områden som exempelvis neuropsykiatrisk vuxenutredning samt vid välgrundad misstanke om cancer. Satsningar görs även för att förbättra telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen. I dag befinner sig VGR fortfarande en bit ifrån målet som är att 9 procent av alla samtal ska besvaras inom tre minuter. Den 1 juli 21 blev den nationella vårdgarantin lag. Det innebär bland annat att patienter högst ska behöva vänta 9 dagar på ett första besök inom den specialiserade vården. Samma tidsgräns gäller för att påbörja en ordinerad behandling eller genomföra en beslutad operation. Under 21 skedde såväl nationella som regionala förändringar i regelverket kring vårdgarantin. Det innebär att det är svårt att göra en rättvis jämförelse över året. I följande text redovisas därför utvecklingen under hösten 21 då reglerna har varit oförändrade. Tillgänglighet till mottagningsbesök Under hösten 21 (september till december) minskade antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins tidsgräns för mottagningsbesök, från 7 151 till 2 519. Det är en minskning med nära 65 procent. Det totala antalet väntande patienter minskade från 29 165 till 26 587, eller cirka 9 procent. Resultaten innebär att måluppfyllelsegraden totalt i regionen ökade från 75 till 91 procent. Utvecklingen av måluppfyllelsegrad per sjukhus samt totalt i VGR framgår av figur E-1. Tillgänglighet till behandlingar Vid samtliga av regionens sjukhus minskade antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins tidsgräns till behandling, från 3 599 till 2 4, en minskning med 44 procent. Samtidigt ökade det totala antalet väntande patienter något. Från 15 8 till 15 274, eller 1,3 procent. Måluppfyllelsegraden steg från 76 till 87 procent. Figur E-2 redovisar hur måluppfyllelsegraden för behandlingar utvecklades per sjukhus, samt totalt i ivgr, hösten 21. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % AL FSS KS NU SkaS SU SÄS TOT sept 1 okt 1 nov 1 dec 1 Figur E-2. Måluppfyllelsegrad för behandlingar, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % AL FSS KS NU SkaS SU SÄS TOT sept 1 okt 1 nov 1 dec 1 Figur E-1. Måluppfyllelsegrad för mottagningsbesök, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten 21 vid sjukhusen Resultaten visar att tillgängligheten till såväl mottagningsbesök som behandlingar förbättrades markant under hösten 21. Förklaringen är bland annat att sjukhusen köpte vård av andra vårdgivare, i huvudsak ögonsjukvård och ortopedi, men även specialistområden som öron-näsa-hals, neurologi, kirurgi, neuropsykiatri, röntgen, koloskopi, elkonvertering, ablationsbehandling samt sömnapnébehandling. Sjukhusen vidtog även interna åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Det handlar bland annat om: *förbättrad produktionsplanering *satsningar på utökade mottagningar *förbättringar av tidsbokningssystemet till besök och behandling

35 Hälso- och sjukvårdsnämnderna anslog även extra pengar till regionens sjukhus under 21 i syfte att förbättra tillgängligheten. Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Besök I juli 21 stod 15 barn- och ungdomar på väntelistan till ett första besök, varav 38 hade väntat längre än 3 dagar (inklusive 21 av eget val). Sex månader senare hade kön ökat. Den 31 december 21 stod 259 barn- och ungdomar på väntelistan till ett första besök, varav 3 hade väntat över 3 dagar (inklusive 8 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). Den regionala vårdgarantin omfattar besök samt fördjupad utredning och behandling. Garantin innebär att ett förstabesök ska erbjudas inom 3 dagar och fördjupad utredning och behandling inom 6 dagar. Tabell E-1. Procent måluppfyllelsegrad för mottagningsbesök BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS 1 1 1 1 1 1 NU 37 73 76 95 95 81 SkaS 1 92 89 93 1 74 SU 1 1 1 1 1 1 SÄS 1 97 1 1 97 94 VGR 8 91 92 98 98 92 Fördjupad utredning I juli stod 12 barn och ungdomar på kö till fördjupad utredning, varav 56 hade väntat över 6 dagar (inklusive 9 av eget val). Sex månader senare hade kön minskat. Den 31 december 21 stod 91 barn och ungdomar på väntelistan, varav 9 hade väntat över 6 dagar (inklusive 2 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). Tabell E-2. Procent måluppfyllelsegrad för fördjupad utredning BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec ANS - 1 64 1 1 94 KS 1 1 1 1 1 1 NU 52 83 94 95 1 94 SkaS 4 23-1 1 1 SU 1 1 1 1 1 1 SÄS 1 1 1 91 83 6 PVSB 51 83 1 1 1 1 VGR 51 54 93 98 98 92 Vid framförallt SkaS och NU-sjukvården, samt inom Primärvården Södra Bohuslän (PVSB) har tillgängligheten påtagligt förbättrats. Förklaringen är bland annat skärpta krav på åtgärder, interna förbättringsarbeten samt i vissa fall köp av utredningstjänster från andra vårdgivare. Behandling I juli 21 stod 15 barn och ungdomar på väntelistan till en första behandling, varav 45 hade väntat över 6 dagar (inklusive 9 av eget val). Sex månader senare, den 31 december 21 hade kön kortats och 8 barn och ungdomar fanns på väntelistan, varav 2 hade väntat över 6 dagar. Tabell E-3. Procent måluppfyllelsegrad för behandling BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS 1 1 1 1 1 1 NU 82 85 92 1 1 94 SkaS 49 3 63 1 1 1 SU 1 1 1 1 1 1 SÄS 1 1 1 1 1 1 VGR 63 51 89 1 1 98 Neuropsykiatrisk utredning, vuxna I juli 21 väntade 14 personer på neuropsykiatrisk utredning, varav 58 hade väntat över 9 dagar (inklusive 3 av eget val). Sex månader senare, i december 21, hade antalet ökat till 251 personer, varav 18 hade väntat över 9 dagar (inklusive 2 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). En förklaring till ökningen kan vara att gruppen personer med neuropsykiatriska problem uppmärksammats mer än tidigare. Det innebär också att fler fall kan upptäckas av sjukvården. Tabell E-4. Procent måluppfyllelsegrad för neuropsykiatriska utredningar, vuxna, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS 1 1 1 1 1 1 NU 5 47 4 38 41 48 SkaS 6 1 1 1 92 71 SU 8 72 81 78 63 38 SÄS 1 1 1 1 1 1 VGR 59 56 59 56 61 57

36 Telefontillgänglighet vid sjukvårdsrådgivningarna 9 procent av alla som ringer till sjukvårdsrådgivningen ska inom tre minuter få sitt samtal besvarat. Fortfarande befinner sig VGR en bit från målet. Tillgängligheten varierar dock i regionen. Sjukvårdsrådgivningen i Göteborg har under större delen av året haft högst tillgänglighet. Och totalt sett har VGR i regel redovisat bättre resultat än riket i övrigt. Figuren nedan visar resultatet under 21. 8% 7% 6% 5% 4% 3% jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Älvsborg VGR totalt Riket Figur E-3. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter. Källa: Inera Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Belastningen vid sjukvårdsrådgivningarna beror även på antalet invånarsamtal, vilket påverkar måluppfyllelsegraden Tabell E-5. Antal invånarsamtal för de olika sjukvårdsrådgivningarna och förändringen mellan januari och december 21. Fyrbodal Göteborg Skara borg S Älvsborg jan 12 5 27 421 12 54 13 148 dec 13 675 31 211 12 947 14 765 Förändr 1 175 3 79 47 1 617 % 9% 14% 3% 12% Största ökningen av samtal kan noteras för Göteborg och Södra Älvsborg, både i antal och procentuellt. Under hösten skedde dessutom en minskning av personal i Göteborg med tre tjänster, vilket är en minskning av antalet årsanställda med 6 procent. Regional vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer. Västra Götalandsregionen uppfyller inte vårdgarantin vid välgrundad misstanke om cancer. Garantin innebär att ett första mottagningsbesök ska kunna erbjudas inom två dagar för barn samt 14 dagar för vuxna. De specialistmottagningar som har haft svårast att uppfylla vårdgarantin är urologi och allmänkirurgi. Efter påtryckningar från hälso- och sjukvårdsutskottet har åtgärder vidtagits under 21 för att förbättra måluppfyllelsen. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % jan febr mars april maj juni Figur E- 4. Andel vuxna patienter som fått sitt förstabesök inom beslutad tidsgräns, 14 dagar, vid välgrundad misstanke om cancer. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli Uppföljningen av väntetiden för barn (2 dagar) är väldigt osäker. Det är få barn som ingår i uppföljningen, och många barn med misstanke om cancer läggs enligt uppgift in i slutenvård för den initiala utredningen och behandlingen. aug sept okt nov dec Kort om tillgänglighet Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten 21. Genomsnittet för VGR är runt 9 procent. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten 21. Genomsnittet för VGR är numera mellan 85 och 9 procent. BUPs måluppfyllelsegrad för besök, fördjupad utredning och behandling är vid årets slut mellan 9 och 1 procent. Måluppfyllelsegrad för de neuropsykiatriska utredningarna är fortfarande låg, 5-6 procent. Telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningarna i VGR behöver bli bättre, men har dock oftast ett högre värde än medelvärdet för riket. Tillgängligheten till besök vid välgrundad misstanke om cancer, för vuxna, har ökat markant under året och är nu över 8 procent. Men fortfarande behöver förbättringar göras för att vårdgarantin ska uppfyllas.

37 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad Under 21 har drygt 71 procent av befolkningen i VGR haft kontakt med läkare inom hälso- och sjukvården i eller utanför regionen. 6 procent har varit i kontakt med primärvården, 41 procent med specialiserad öppenvård och 1 procent med slutenvård. Summan är större än 1 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer. Detta komplicerade samspel mellan vårdformer visas i figur F-1. Primärvård 6% (952 41) Specialiserad Öppen vård 41% (644 929) Andel av befolkningen % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Läkarkontakt, totalt Ingen läkarkontakt Enbart PV Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV Kvinnor Män PV+SV PV+SpÖV+SV Figur F-2. Kontaktgrad. Andel kvinnor respektive män i VGR som haft kontakt med läkare i olika vårdformer år 21. Källa: Vega Utvecklingen av kontaktgrad för olika vårdformer de senaste fem åren visas i figur F-3. 18 16 28,6 Sluten vård 1% (156 28) 1,4 24,1 6,2,6 1,6 Figur F-1. Kontaktgrad. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) västragötalänningar som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer år 21. Källa: Vega 8,9 Ingen direkt läkarkontakt (451 22) 26=index 1 14 12 1 98 96 94 92 Primärvård Specialiserad öppen vård Sluten vård 26 27 28 29 21 Figur F-3. Kontaktgrad. Förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 26-21. Källa: Vega Figuren visar till exempel att sex procent av befolkningen varit i kontakt med såväl slutenvård, specialiserad öppenvård samt primärvård under året och att 29 procent endast varit i kontakt med primärvården. Det totala antalet individer som har varit i kontakt med olika vårdformer fördelade på kön presenteras i figur F-2. Figuren visar att väsentligt fler kvinnor än män haft minst en läkarkontakt under året. Bilden visar att andelen av befolkningen som varit i kontakt med primärvården har ökat med sju procent sedan år 26, medan den andel som varit i kontakt med den öppen specialiserade vården och sluten vård minskat ett par procent. Det finns vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområdena både för kontaktgrad och för fördelning mellan vårdformer vilket framgår av tabell F-1. Tabellen visar att det är liten variation mellan nämnderna för slutenvård och skillnaden överensstämmer med konsumtionen av vårdtillfällen som beskrivs nedan. Tabell F-1 Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 21. Källa Vårddatabasen Vega Vårdform/HSN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR Primärvård 65,3 65,3 6,1 65, 6,6 58,6 61,4 58,6 56,4 57,3 63,5 61,2 6,2 Spec öppen vård 38,7 35,2 38, 4,1 45, 39,4 44,1 39, 38,3 38,7 44,6 44,1 4,7 Sluten vård 1,1 1,1 1,1 1, 9,3 9,4 9, 1, 1,7 11,1 9,7 9,9 9,8 Totalt 74, 72,5 7,4 74,7 73,7 7,3 74, 69,9 68,7 68,8 75, 73,6 71,3

38 För öppenvården finns vissa skillnader som visas i figur F-4. Skillnaden mellan kontaktgraden för primärvård och specialiserad öppen vård är minst i HSN 5. Andel av befolkningen (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 HSN Primärvård 8 9 1 11 Spec öppen vård 12 VGR Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena 21. Källa: Vega Öppenvårdskonsumtion Det finns stora skillnader i konsumtion av läkarbesök i specialiserad öppen vård mellan landstingen och mönstret är liknande det föregående år. Stockholm, Uppsala och Skåne har en klart högre konsumtion än övriga landsting. Konsumtionen i Västra Götalandsregionen var år 29 något lägre än riksgenomsnittet. Den lägre konsumtionen i VGR kompenseras inte av en högre konsumtion av läkarbesök i primärvård. VGR ligger på samma nivå som genomsnittet för riket för primärvård. Stockholm Uppsala Region Skåne Gotland Riket Örebro Östergötland Halland Västerbotten Kalmar Västra_Götaland Västmanland Kronoberg Blekinge Sörmland Jönköping Dalarna Värmland Gävleborg Västernorrland Norrbotten Jämtland somatisk psykiatrisk 4 8 12 16 2 Läkarbesök spec per 1 invånare Figur F-5. Konsumtion av antal läkarbesök i specialiserad vård per 1 invånare för landstingen 29. Källa: Landsting och regioner i diagram och siffror 29, tabellbilaga SKL. primärvårdsläkarbesök är 29 procent högre i Stockholm än i VGR. Figur F-6 visar att det finns inomregionala variationer i öppenvårdskonsumtion i regionen. Skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden är större för öppenvårdskonsumtion än för slutenvårdskonsumtion. Det är relativt små förändringar mellan åren och tidigare nämndsmönster kvarstår. 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 HSN 9 HSN 1 28 29 21 HSN 8 HSN 2 HSN 6 HSN 3 HSN 1 VGR HSN 4 HSN 7 HSN 5 HSN 11 HSN 12 Figur F-6. Konsumtion av antal läkarbesök inom både specialiserad vård och primärvård, i och utanför regionen per 1 invånare 28-21. Åldersstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 21. Källa Vega. Tabell F-2 visar antal läkarbesök per 1 invånare för år 29 och 21 per nämndsområde. Läkarbesök i specialiserad vård har minskat med en procent i regionen som helhet och primärvårdsbesök har ökat med fem procent på ett år. Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård i och utanför regionen per 1 invånare 29 och 21, samt procentuell förändring mellan år 29 och 21. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vega HSN Specialiserad vård Primärvård 29 21 % 29 21 % HSN 1 99 96 % 1 449 1 621 12% HSN 2 832 779-6% 1 54 1 577 2% HSN 3 959 939-2% 1 49 1 431 2% HSN 4 1 79 1 37-4% 1 542 1 638 6% HSN 5 1 354 1 352 % 1 51 1 612 7% HSN 6 1 6 1 5 % 1 37 1 363 4% HSN 7 1 275 1 254-2% 1 495 1 568 5% HSN 8 1 53 1 6-4% 1 314 1 299-1% HSN 9 946 959 1% 1 232 1 254 2% HSN 1 945 983 4% 1 22 1 287 5% HSN 11 1 349 1 325-2% 1 678 1 759 5% HSN 12 1 349 1 368 1% 1 649 1 747 6% VGR 1 119 1 18-1% 1 434 1 499 5% Stockholm har även den högsta primärvårdskonsumtionen bland landstingen. Konsumtionen av

39 Slutenvårdskonsumtion Landstingsmönstret för slutenvårdskonsumtion år 29 liknar det år 28. Undantaget är att Västra Götalandsregionen har lägre slutenvårdskonsumtion än riket år 29. År 28 hade VGR däremot högre konsumtion än riket. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i Västra Götalandsregionen under senare år, vilket visas i tabell F-3 nedan. Av figuren framgår att det skett vissa förändringar vilka redovisas separat i tabell F-3. Nämndsmönstret är ändå liknande det föregående år. Östra Skaraborg (HSN 1) har fortfarande den högsta slutenvårdskonsumtionen, följt av Mellersta Bohuslän (HSN 4), nordöstra Göteborg (HSN 12) och Västra Skaraborg (HSN 9). Den lägsta konsumtionen finns i Göteborg, centrum-väster (HSN 5), Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2). Lägre sjuklighet kan vara en förklaring till den lägre konsumtionen i Göteborg, centrum-väster (HSN 5). Dalarna Gotland Västerbotten Kalmar Norrbotten Västmanland Jönköping Gävleborg Västernorrland Örebro Halland Sörmland Värmland Jämtland Riket Region Skåne Kronoberg Västra_Götaland Blekinge Stockholm Uppsala Östergötland 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Vårdtillfällen per 1 invånare Figur F-7. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen för landstingen 29. Källa: Landsting och regioner i diagram och siffror 29, tabellbilaga SKL. Resultaten i figur F-7 ovan är framtagna med annan metodik än data nedan varför det är en viss skillnad i absoluta tal. Konsumtionen av vårdtillfällen för västra götalänningar för all somatisk vård, inom och utom regionen 21 var 141 per 1 individer vilket är 2,1 procent lägre än 28 men oförändrat jämfört med 29. I figur F-8 redovisas slutenvårdskonsumtionen per HSN. Tabell F-3. Konsumtion av somatisk slutenvård i och utanför regionen per 1 invånare år 21 samt förändring mot 28. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vega. HSN Vårdtillfällen/1 invånare 21 Förändring % 28-21 HSN 1 13-2,9 HSN 2 129 -,8 HSN 3 141 1,7 HSN 4 152 3,9 HSN 5 129-1,1 HSN 6 147, HSN 7 133-5,8 HSN 8 14-6,2 HSN 9 148-1,7 HSN 1 153-3,9 HSN 11 145,8 HSN 12 15-5,8 VGR 141-2,1 Slutenvårdskonsumtionen minskade för HSN 1, 2 och 3 under perioden 26-29 vilket belysts i en särskild rapport. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen 26. Motsvarande minskning har inte skett i Skaraborg. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 HSN 2 HSN 5 28 29 21 HSN 1 HSN 7 HSN 8 VGR HSN 3 HSN 11 HSN 6 HSN 9 HSN 12 HSN 4 HSN 1 Figur F-8. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen per 1 invånare i och utanför regionen 28, 29 och 21. Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 21. Källa: Vega.

4 Undvikbar slutenvård Undvikbar slutenvård har redovisats i Verksamhetsanalys tidigare med fördjupade sammanställningar. Detta avsnitt innehåller uppdaterade resultat per hälso- och sjukvårdsnämndområde. I de fall resultaten har åldersstandardiserats, har befolkningen i riket år 2 använts som standardpopulation. Vad är undvikbar slutenvård? Indikatorn undvikbar slutenvård avspeglar kvalitet och tillgänglighet i öppenvård. Måttet baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, som till exempel förebyggande folkhälsoarbete och primärvård, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Måttet består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser, men det finns ingen enhetlig definition. Här används samma definition som i Öppna Jämförelser 21. Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. För definition hänvisas till Öppna jämförelser 15. Vården inom dessa diagnoser beskrivs i detta avsnitt. Målet är inte nollvision för sjukhusinläggningar i de diagnoser som utgör undvikbar slutenvård. Men regionala skillnader kan efter analys ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet. Tabell F-4 Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen år 21 Västra Götaland, fördelat på de olika komponenterna i måttet. För definition, se öppna jämförelser. Källa: vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män Undvikbar slutenvård 8 13 8 838 Kroniska tillstånd Anemi 312 155 Astma 365 418 Diabetes 919 1 424 Hjärtsvikt 1 587 2 62 Högt blodtryck 48 296 Kronisk obstruktiv lungsjukdom 1 23 751 Kärlkramp 862 1 492 Akuta tillstånd Blödande magsår 211 24 Diarré 3 24 Epileptiska anfall 851 98 Inflammatoriska sjukdomar i de 111 - kvinnliga bäckenorganen Njurbäckeninflammation 1 358 1 28 Öra-näsa-halsinfektion 487 511 I figur F-9 ges en rangordnad bild av de ingående komponenterna efter deras storleksordning. Bilden visar att undvikbar slutenvård enligt Öppna Jämförelsers definition, domineras av diagnoserna hjärtsvikt, följt av kärlkramp, diabetes och njurbäckeninflammation. Figuren visar även att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat avsevärt sedan år 25. År 21 vårdades 17 385 personer i Västra Götaland i undvikbar slutenvård jämfört med 17 571 året innan. Hälften var kvinnor. Tabell F-4 visar de ingående diagnosgrupperna. Summan av de ingående komponenterna kan bli större än det sammansatta måttet eftersom en individ kan förekomma i flera grupper när undvikbar slutenvård delas upp i sina komponenter. Hjärtsvikt Njurbäckeninflam Kärlkramp Diabetes Epilepsi KOL Öra-näs-halsinfektion Astma Högt blodtryck Diarré Anemi Magsår Infl sjd kv bäckenorg 25 21 15 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 21. Indikatorförteckning. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen 29 1 2 3 4 5 Antal personer Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 21 respektive 25. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Öppna jämförelser visade att det finns stora variationer mellan landstingen i undvikbar slutenvård år 29 16. Västra Götaland har haft samma nivå av undvikbar slutenvård som riket som helhet senaste åren, men år 29 hade kvinnor i Västra Götaland en något högre undvikbar slutenvård än riket som helhet, både vad gäller antal personer och antal vårddagar per 1 invånare. 16 Öppna Jämförelser 21, SKL

41 Generellt ligger män högre än kvinnor vilket troligen har med valet av diagnoser att göra, snarare än att män ges sämre insatser i öppen vård 17. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 1 247 Figur F-1. Undvikbar slutenvård, 29 21. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde 18. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Det finns variationer inom Västra Götaland och mönstret är detsamma som tidigare år. Figur F-1 visar att undvikbar slutenvård är högst i nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 1) under perioden 29-21, liksom tidigare år. Ska- 17 Antalet faktiska personer med undvikbar slutenvård är nästan lika stort bland kvinnor som bland män, men när man åldersstandardiserar är värdet högre bland män. Det finns fler äldre kvinnor än män i befolkningen, och undvikbar slutenvård ökar med stigande ålder Vidare har män mer undvikbar slutenvård i åldrarna 45-79 år än kvinnor. Detta medför att män får högre värden än kvinnor när resultatet åldersstandardiseras eftersom åldersvikten är högre i dessa åldrar än i äldre åldrar. 18 En individ som förekommer varje år, räknas varje år. Måttet är ett medelvärde över två år. 949 VG raborg har liksom tidigare år den lägsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård per invånare i länet. De stora volymerna av individer som vårdas med undvikbar slutenvård finns bland äldre. Även bland barn i -4 års ålder finns ett stort antal undvikbara vårdtillfällen, framförallt inom öra-näsa-hals och astma. Figur F-11 visar att Östra Skaraborg har en högre andel personer över 8 år som klassas som undvikbar slutenvård än länet som helhet. Nordöstra Göteborg har framförallt en högre andel personer 65-79 år med undvikbar slutenvård. I verksamhetsanalys 29 visades att nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre andel personer som vårdats i nästan samtliga sjukdomsgrupper i undvikbar slutenvård jämfört med Västra Götalandssnittet. Men det som volymmässigt bidrog mest till att nordöstra Göteborg (HSN 12) hade högre undvikbar slutenvård än Västra Götaland under perioden 27-29 var det högre antal personer som vårdades för KOL och hjärtsvikt, följt av diabetes. Även Östra Skaraborg (HSN 1) har en högre andel personer med undvikbar slutenvård än snittet i flera av de ingående diagnosgrupperna. Det som volymmässigt bidrog mest till att HSN 1 hade högre undvikbar slutenvård 27-29 var det högre antal personer som vårdats för hjärtsvikt och diabetes, följt av diarré. Antal per 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-19 år 2-44 år 45-64 år 65-79 år 8+ år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 29 21. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och fem åldersklasser. Medelvärde 19. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega 19 En individ som förekommer varje år, räknas varje år. Måttet är ett medelvärde över två år.

42 Förändring över tid Figur F-12 visar att antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen fortsätter att minska över tid. Minskningen sker i åldrarna 45-79 år, men det är framförallt i åldersgruppen 65-79 år som den volymmässigt största minskningen sker. Minskningen sker både bland kvinnor och män. Minskningen i undvikbar slutenvård beror framförallt på en minskning i antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes enligt definitionen undvikbar slutenvård. För övriga diagnoser ses inga stora förändringar över tid. En minskning ses i alla nämndsområden under perioden 24-21, om än i olika grad (diagram F- 12). Antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat i alla nämndsområden under perioden. Tolkning Indikatorn undvikbar slutenvård kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Skillnaderna mellan områden i undvikbar slutenvård bör tolkas med en viss försiktighet. Det kan finnas flera förklaringar till inomregionala skillnader som beskrivs. T.ex: Den faktiska sjukligheten kan variera mellan områden Diagnossättningspraxis kan variera. Det kan också finnas skillnader i vad som väljs som huvud respektive bidiagnos för vårdtillfällen Det kan finnas skillnader i handläggning på akutmottagningar, i benägenhet att sluten- /öppen-vårda patienter, tex beroende på tillgången på vårdplatser Utbudspunkter Kvalitet och tillgänglighet i den öppna vården kan förebygga akuta vårdkrävande episoder vilket är det som avses mätas i första hand. En uppdelning av den totala undvikbara slutenvården i dess komponenter visar att det kan vara ett viktigt underlag för fortsatt analys. Måttet speglar individer i slutenvård. Om även vårdtillfällen och vårddagar analyseras så fås en kompletterande bild. Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 16 14 12 1 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VG HSN Figur F-12. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 24-21. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega

43 Hjärt- och kärlsjukdomar Inledning Hjärt- och kärlsjukdomarna är ett av de absolut största folkhälsoproblemen såväl i Sverige som Västra Götaland. Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sveriges befolkning, cirka 4 procent av alla dödsfall beror på hjärt- och kärlsjukdom. Män drabbas i yngre åldrar än kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar. Det gäller framförallt för hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt men en liknande könsskillnad finns även för stroke. Vad är hjärt- och kärlsjukdomar? Hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar) omfattar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp (anginösa bröstsmärtor) som tillhör kranskärlssjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom) samt slaganfall (stroke) som tillhör sjukdomar i hjärnans kärl m.fl. Den främsta orsaken till dessa sjukdomar är åderförkalkning (aterioskleros), d.v.s. förkalkningar i blodkärlen, vilket ger försämrad blodcirkulation med syrebrist (ischemi) i organ som följd. Denna syrebrist kan ge obotliga skador på hjärta och hjärna. Hjärtinfarkt innebär att en del av muskelvävnaden i hjärtat dör på grund av syrebrist. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna över 65 år. 9 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av nio påverkbara faktorer, där rökning och höga blodfetter bedöms vara viktigast 2. De övriga sju faktorerna är diabetes, högt blodtryck, bukfetma, psykosociala faktorer som stress, mängden dagligt intag av grönsaker och frukt, motion och alkoholintag. Risken att insjukna tidigt i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt sedan slutet av 197-talet både bland kvinnor och män och detta är den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen är huvudorsaken till att färre drabbas av hjärtinfarkt och stroke i Sverige. Sjunkande blodtrycksnivåer har framförallt haft betydelse för att färre drabbas av stroke. Personer med högt blodtryck löper tre gånger större risk för att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtrycksförhöjning. Insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, trots att andelen personer med övervikt eller fetma ökat. Hälsokonsekvenserna av övervikten har troligtvis ännu inte visat sig i Sverige. Överlevnaden har också förbättrats, tack vare stora framsteg i den medicinska behandlingen av hjärtoch kärlsjukdomar. Överlevnaden har förbättrats mer för hjärtinfarkt än för stroke. Den sjunkande 2 Hjärtrapport 21, Hjärt- lungfonden dödligheten under 198- och 199-talen kan ungefär till hälften förklaras av sjunkande riskfaktornivåer. Den andra hälften beror på sjukvårdens behandlingsinsatser och åtgärder för att förhindra insjuknande. Fler överlevande patienter kommer att ställa högre krav på sjukvården. I detta avsnitt beskrivs andelen västragötalänningar som har fått hjärtinfarkt eller stroke och vårdats i Västra Götalandsregionen under perioden 25-21. Nytt i årets rapport är jämförelsen i hjärt- och kärlsjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper i befolkningen. Resultaten har åldersstandardiserats, med befolkningen i riket år 2 som standardpopulation. Hjärtinfarkter Hjärtinfarktförekomsten ökar brant med stigande ålder och är vanligare bland män än kvinnor i alla åldersgrupper. År 21 hade 4 25 västragötalänningar slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos, varav 6 procent var män. År 28 var antalet 4 188. Hälften av hjärtinfarkterna inträffar bland personer yngre än 8 år. I de åldrarna står män för 7 procent av infarkterna. En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 25-21, både bland kvinnor och män i Västra Götaland, med undantag för män år 21 där en liten ökning ses, framförallt i åldrarna under 8 år (figur F-13). Antalet infarkter har inte minskat bland personer under 8 år under perioden. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Män Kvinnor Män <8 år Kvinnor <8 år Figur F-13. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på kön och åren 25-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Spridningen i antalet hjärtinfarkter mellan hälsooch sjukvårdsnämndsområden år 21 är från 152 personer i Dalsland (HSN 2) till 581 personer i Sjuhärad (HSN 8). Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpvis variation och därför slås

44 ibland två år samman i denna redovisning för att få stabilare värden. Göteborg, centrum Väster (HSN 5) har fortfarande klart lägre andel individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt än övriga länet (figur F-14). Östra Skaraborg (HSN 1) hade under åren 27-28 en klart högre andel personer med hjärtinfarkt än övriga länet, men ligger under perioden 29-21 på länssnittet. Även Västra Skaraborg (HSN 9) och Sjuhärad (HSN 8) som tidigare haft högre värden än länet, ligger nu runt genomsnittet. Det är troligtvis en slumpmässig variation mellan år som förklarar detta mönster. Personer i nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 29-21. Det är framförallt år 21 som bidrar till det högre värdet. Nordöstra Göteborg har tidigare år legat runt länssnittet. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-14. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 29-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet personer som slutenvårdats för hjärtinfarkt har minskat i samtliga nämndsområden under perioden 25-21, men minskningen är inte lika tydlig i alla områden (figur F-15). 466 233 VG Värdena är åldersstandardiserade vilket betyder att skillnader mellan områden inte kan förklaras av olika åldersstruktur i befolkningen. Nämndsmönstret är även liknande för personer yngre än 8 år. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 Om man endast inkluderar personer yngre än 8 år, så ses ingen minskning över tid i regionen som helhet, men det finns skillnader mellan nämndsområden (figur F-16). 25 26 27 28 29 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-15. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 25-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 2-79 år 25 26 27 28 29 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-16. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 25-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega.

45 Diabetes Diabetes ökar risken för åderförkalkning och behandling kan bromsa utvecklingen av kärlkomlikationer. Majoriteten som insjuknar i hjärtinfarkt och som remitteras till en kranskärsloperation har diabetes eller förstadier till diabetes, många utan att tidigare ha vetat om det 21. Drygt 75 (4,8 procent) av Västra götalänningarna har fått en diabetesdiagnos någonstans i vården - öppen eller sluten vård - under tvåårsperioden 29-21. Perioden 28-29 var antalet drygt 71. Införandet av VG-primärvård hösten 29 har medfört ökad registrering av diagnoser. Diabetes är vanligare bland män än bland kvinnor i åldrarna 45 år och uppåt. Det finns inomregionala variationer i diabetesförekomst, vilket visas av figur F-17. Göteborg, centrum-väster (HSN 5) som har en lägre hjärtinfarktsjuklighet har även en lägre diabetesförekomst. Procent (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-17. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E1-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälsooch sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. 3,9 VG 5,6 Procent (%) åldersstandardiserat 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-18. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I2-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke Strokeförekomsten ökar brant med stigande ålder och är vanligare bland män än kvinnor i alla åldersgrupper. År 21 hade 4 93 västragötalänningar slutenvårdats med stroke som huvud- eller bidiagnos, varav ungefär hälften män. År 29 var antalet 4 922. I åldrarna 2-79 år fick 1 7 kvinnor och 1 466 män stroke under år 21, vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga stroke. En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 25-21, både bland kvinnor och män i Västra Götaland, med undantag för kvinnor år 21 (figur F- 19). Minskningen ses även i åldrarna under 8 år. 2,5 VG 4,8 Kranskärlssjukdom Närmare 57 (3,6 procent) av Västra götalänningarna har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården - öppen eller sluten vård - under tvåårsperioden 29-21. Perioden 28-29 var antalet knappt 53. Införandet av VGprimärvård hösten 29 har ökat registreringen av diagnoser. Kranskärlssjukdom är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar. Figur F-18 visar att nordöstra Göteborg (HSN 12) och Hisingen (HSN 11) har högre andel personer i befolkningen med kranskärlssjukdom än länssnittet. Göteborg, centrum-väster (HSN 5) och Mittenälvsborg (HSN 6) har en lägre andel. Detta mått kan vara en blandning av sjuklighet, benägenhet att söka vård och tillgänglighet till sjukvården, till skillnad från slutenvårdad hjärtinfarkt som i hög grad beskriver sjukligheten. 21 Folhälsorapport 29. Socialstyrelsen Antal per 1 (åldersstandardiserat) 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Män Kvinnor Män <8 år Kvinnor <8 år Figur F-19. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på kön och åren 25-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har fortfarande högre andel personer med stroke än länssnittet år 29-21 (figur F-2). Även Mittenälvsborg (HSN 6) har fortfarande något högre värden, men inte lika tydligt. Hisingen (HSN 11) har högre värden än länssnittet under perioden.

46 Mellersta Bohuslän (HSN 4) har liksom tidigare år en lägre andel individer som slutenvårdats för stroke än övriga länet under perioden 29-21. Nämndsmönstret är liknande även i åldrarna 2-79 år. Andelen personer som slutenvårdats med stroke minskar under perioden 25-21. Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Göteborg, centrum-väster (HSN 5) har inte samma tydliga minskning i slutenvårdad stroke under perioden som de flesta andra nämndsområden (figur F-21). Detta medför att HSN 5 inte längre har den klart lägsta strokeförekomsten i länet. Nämndsmönstret i förändring över tid är liknande även i åldrarna 2-79 år. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-2. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 29-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. 473 337 VG Antal per 1 (åldersstandardiserat) 7 6 5 4 3 2 1 HSN 1 HSN 2 25 26 27 28 29 21 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-21. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 25-21. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Utbildningsnivå och hjärt- och kärlsjukdom Risken att insjukna i en hjärtinfarkt respektive avlida i förtid i ischemisk hjärtsjukdom i Västra Götaland var nästan dubbelt så stor för personer med kort utbildning jämfört med risken för personer med lång utbildning under perioden 25-27 (figur F-22). Detsamma gäller för stroke och strokedödlighet. Förhållandet gäller både för män och kvinnor. De sociala skillnaderna, mätt i utbildningsnivå, är något mindre nu är för femton år sedan enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 29. Analyser har visat att personer med kort utbildning oftare lever på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt. Det finns stora skillnader i andelen rökare mellan utbildningsnivågrupper, men även skillnader i fysisk aktivitet och intag av frukt och grönt 22, vilket även beskrivs i avsnittet regionens befolkning. I hälso- och sjukvårdrapport 29 konstaterar Socialstyrelsen att utjämnandet av skillnaderna i livslängd och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper är en av de viktigaste utmaningar som sjukvården och samhället som helhet står inför. Socialstyrelsens analyser visar att det finns en stor potential att utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet och det hälsofrämjande förhållningssättet i vården. Många hjärtinfarkter skulle kunna förhindras med förändrade levnadsvanor. 22 Hjärtrapporten 21, Hjärt-lungfonden.

47 Hjärtinfarkt Död ischem hjärtsjukdom Stroke Död stroke kort mellan lång kort mellan lång kort mellan lång kort mellan lång Antal per 1 (åldersstandardiserat) 5 1 15 2 25 3 Utbildningsnivå 2-79 år Figur F-22. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i hjärtinfarkt 23, respektive åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 24, respektive insjuknat i stroke 25, respektive avlidit av stroke 26 fördelat på utbildningsnivå 27. Medelvärde 25-27. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Det negativa sambandet mellan utbildningsnivå och hjärtinfarktinsjuknande respektive stroke ses i alla nämndsområden under perioden 25-27 (figur F-23 och F-24). Men det finns skillnader mellan nämndsområden per utbildningsnivå vilket visar att det även finns andra faktorer än utbildningsnivå som är associerat med sjukligheten. En ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar finns t.ex. bland invandrare från Finland, från länder i Mellanöstern, Asien, Balkan och Turkiet liksom från Östeuropa och Polen 28. Skillnader som inte har kunnat förklaras av utbildningsnivå eller arbetslöshet. 23 Insjuknande hjärtinfarkt definieras här som slutenvårdats eller avlidit med hjärtinfarkt (ICD=I21, I22) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak 24 Åtgärdbar dödlighet ischemisk hjärtsjukdom definieras här som I2-I25 som underliggande eller bidragande dödsorsak 25 insjuknande i stroke definieras här som slutenvårdats eller avlidit med stroke (ICD=I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos eller underliggande eller bidragande dödsorsak 26 Avlidit av stroke definieras här som stroke (I61, I63, I64) som underliggande eller bidragande dödsorsak 27 Utbildningsnivå definieras här som kort=förgymnasial utb t.o.m 9 år, mellan=gymnasial utb t.o.m. 3 år, lång=all eftergymnasial utbildning 28 Folkhälsorapport 29. Socialstyrelsen 29 Antal per 1 (åldersstandardiserat) 4 35 3 25 2 15 1 5 HSN1 HSN2 KORT MELLAN LÅNG HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur F-23. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i hjärtinfarkt 29 fördelat på utbildningsnivå och hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Medelvärde 25-27. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antal per 1 (åldersstandardiserat) 4 35 3 25 2 15 1 5 HSN1 HSN2 KORT MELLAN LÅNG HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur F-24. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i stroke 3 fördelat på utbildningsnivå och hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Medelvärde 25-27. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Det negativa sambandet mellan utbildningsnivå och åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom gäller också i samtliga nämndsområden. Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar dödlighet jämfört med övriga nämndsområden i samtliga utbildningsnivågrupper. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna under 8 år har minskat med över 4 procent under de senaste tio åren enligt Öppna jämförelser 29. Den kraftiga nedgången visar att en betydande del av denna dödlighet kan åtgärdas, antingen med medicinska insatser eller med förändringar av levnadsvanor och livsvillkor. Närmare en femtedel av all mortalitet i Sverige kan hänföras till ischemisk hjärtsjukdom. År 27 dog 3 25 västragötalänningar i ischemisk hjärtsjukdom, varav 1 111 var under 8 år. 29 Insjuknande hjärtinfarkt definieras här som slutenvårdats eller avlidit med hjärtinfarkt (ICD=I21, I22) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak 3 Insjuknande stroke definieras här som slutenvårdats eller avlidit med stroke (ICD=I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak

48 Kort om kontaktgrad och vårdkonsumtion - Under ett år har ca 71 procent av befolkningen haft kontakt med läkare (kontaktgrad) inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. - En allt större andel av befolkningen varit i kontakt med primärvård. Mellan år 28 och 21 är förändringen markant. - Det finns skillnader i konsumtionsmönstret i öppen- och slutenvård mellan nämndsområden. - Väsentligt fler kvinnor än män har haft en läkarkontakt under året. - Konsumtionen av vårdtillfällen fortsätter att minska i de flesta nämndsområden Kort om undvikbar slutenvård - Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Indikatorn är en av indikatorerna i God Vård. - Undvikbar slutenvård är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar, till följd av valet av diagnoser. - Undvikbar slutenvård har minskat under perioden 24-21, både i Sverige och i Västra Götaland, i alla nämndsområden, och framförallt i åldrarna 45-79 år. Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat. - Undvikbar slutenvård är högst i nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 1) under perioden 29-21, liksom vid tidigare mätningar. Skaraborg är även det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. - Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården, men tolkningen är komplex. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet Kort om hjärt- och kärlsjukdomar - Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Orsaken är både minskning av riskfaktornivåer och förbättrade behandlingar. - Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar. Hjärtinfarkt - Det finns inomregionala skillnader i hjärtinfarktförekomst. Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet. - Andelen personer som har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen under perioden 25-21 men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Stroke - Det finns inomregionala skillnader i strokeförekomst och strokedödlighet. - Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden 25-21, men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Utbildningsnivå - Grupper i befolkningen med kort utbildning har nästan dubbelt så hög andel hjärtinfarkter och stroke som personer med lång utbildning. Förhållandet gäller i samtliga nämndsområden, men även andra faktorer än utbildningsnivå förklarar skillnader mellan nämndsområden.

49 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer Hälso- och sjukvårdsavdelningen ställer samman data över såväl produktion som konsumtion av ett urval av de vanligaste planerade operationerna i regionen. Materialet finns som bilaga i del 2. En svårighet vid tolkningen är hur det faktiska behovet av operativa ingrepp är. De flesta tabellerna har försetts med ett referenstal som är hämtat från Öppna Jämförelser 28. Det är felaktigt att kalla dessa jämförelsetal för behovstal eftersom behovet kanske inte alls var tillgodosett med den volym som genomfördes under referensåret. Referenstalen kan vidare snabbt bli inaktuella eftersom indikationerna förändras. Ofta kan teknikutveckling göra att allt fler kan ha nytta av operativa ingrepp. Sammanställningen görs för att följa utvecklingen av de viktigaste väntetidsåtgärderna och ge ett underlag för planering. Även om dessa operationer ofta uppmärksammas så svarar de trots allt för en relativt liten del, sannolikt drygt 5 procent, av den totala vårdproduktionen. Landstingsjämförelser På nationell nivå redovisar projektet Öppna jämförelser sedan 27 konsumtionsstatistik till en del beroende av de erfarenheter som gjorts i VGR. Precis som tidigare år är det en stor variation mellan landstingen. Störst variation är det för operation av livmoderframfall där det görs mellan 28 och 198 ingrepp per 1 kvinnor. Västra Götaland ligger i nivå med riksgenomsnittet. Operationsfrekvensen per landsting redovisas i figur G-1. Värmland Kronoberg Halland Gävleborg Norrbotten Östergötland Blekinge Västmanland Kalmar Dalarna RIKET Västra Götaland Jönköping Region Skåne Stockholm Örebro Uppsala Jämtland Västerbotten Gotland Västernorrland Sörmland 4 8 12 16 2 Figur G-1. Antalet operationer för livmoderframfall per 1 kvinnor i landstingen 29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3. Näst störst variation i landet är det i antalet obesitasoperationer, från 19 (Halland) till 11 (Gotland) ingrepp per 1 invånare (Figur G-2). Antalet obesitasoperationer har ökat de senaste åren, framförallt bland kvinnor. Gotland Värmland Jämtland Sörmland Norrbotten Örebro Stockholm Västerbotten Kronoberg Västmanland Gävleborg Uppsala RIKET Jönköping Blekinge Västernorrland Kalmar Västra Götaland Östergötland Dalarna Region Skåne Halland 2 4 6 8 1 12 Figur G-2. Antalet obesitasoperationer per 1 invånare i landstingen 29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3.

5 I figur G-3 ges konsumtionen i Västra Götaland av de ingrepp som redovisats för alla landsting. Kataraktoperation Knäledsplastik Höftledsplastik Prostataförstoring Livmoderframfall Hysterektomi Inkontinens, kvinnor Ljumskbråcksoperation Galloperation Kranskärlsoperation Septumplastik Tonsillektomi Hörselförbättr. operation Figuren visar att det finns en betydande variation där invånarna i VGR totalt sett har en lägre konsumtion än riket av planerade operationer. Liksom tidigare görs det fler hysterektomier i Västra Götaland än i riket men antalet per 1 invånare, som tidigare var näst högst i landet, ligger nu nära riksgenomsnittet. Konsumtion inom Västra Götaland I tabell G-1 redovisas den regionala statistiken över ett antal operationer i VGR samt antal väntande. Tabellen är ett kondensat av en mycket detaljerad beskrivning av produktionen inom 17 områden. Materialet visar att det föreligger en betydande inomregional variation. Värdet för obesitasoperationer är troligen för lågt eftersom operationer utförda av privata vårdgivare och andra landsting inte alltid rapporteras till den regionala vårddatabasen. Obesitaskirurgi 4 6 8 1 12 Figur G-3. Antalet operationer i Västra Götaland i förhållande till riket 29. Åldersstandardiserade värden. 1 = riksgenomsnittet. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3.. Tabell G-1. Konsumtion av operationer per år och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: Vega och SKL. Operation Antal operationer per år Antal väntande vid respektive årsskifte 26 27 28 29 21 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 Livmoderframfallsoperationer 1 179 961 1 23 1 115 1 12 226 24 318 262 182 Gallstensoperationer 1 489 1 39 1 47 1 439 1 393 385 343 353 249 242 Hysterektomier, benigna 823 813 799 762 799 171 164 152 139 14 Höftplastiker, primära exkl frakturer 1 89 1 948 1 93 1 918 1 9 642 541 571 491 427 Inkontinensoperationer, kvinnor 987 432 54 635 535 111 16 169 15 67 Kataraktoperationer 11 858 11 196 11 46 1 55 1 171 2 111 2 377 2 756 1 617 1 178 Knäplastiker, primära 1 385 1 571 1 481 1 588 1 644 954 726 632 649 427 Ljumskbråcksoperationer 2 766 2 76 2 712 2 662 2 556 748 614 64 53 466 Prostataoperationer, benigna 1 46 894 835 836 796 276 227 312 289 27 Tonsillektomier 1 536 1 587 1 64 1 82 1 689 338 348 54 373 418 Hörselförbättrande operationer 386 39 316 334 3 193 173 142 89 69 Septumplastiker 375 31 269 421 41 167 113 19 99 114 Varicer, operation av 1 3 1 287 1 399 1 525 1 625 477 575 522 374 458 Obesitasoperationer 239 357 49 353 558 46 64 335 242 371 Bukplastiker 171 119 19 131 1 69 45 23 25 I tabell G-2 redovisas den procentuella förändringen av antalet ingrepp de fem senaste åren. Liksom tidigare år finns det inget tydligt samband mellan förändringen i antal ingrepp och antalet väntande. Störst procentuell förändring är det för obesitasoperationer. Antalet obesitasoperationer som registrerats i den regionala vårddatabasen uppgick till 558 under 21, en ökning med 2 operationer (133 %) sedan föregående år. För att uppfylla vårdgarantin har dessutom operationer köpts av privata vårdgivare och drygt 3 patienter har via eget vårdval opererats utanför Västra Götaland. Merparten av dessa operationer har dock inte registrerats i den regionala vårddatabasen. Sedan ett år tillbaka finns i VGR en central rutin för hantering av inkomna remisser för fetmabehand-

51 ling. Alla patienter med ett body mass index (BMI) 35 kg/m 2 kallas till informationsträff. De patienter som därefter väljer kirurgisk behandling och uppfyller kriterierna för obesitasoperation 31 bedöms av en multidisciplinär board. De patienter som godkänns för operation sätts upp på en regiongemensam väntelista. Under 21 hanterades drygt 7 patienter av denna board. Kvinnor söker i större utsträckning kirurgisk hjälp för sin fetma och 66 procent av patienterna som bedömdes var kvinnor. Det var dock något fler män än kvinnor som godkändes för operation, 96 procent respektive 92 procent av de remitterade (p=,7 efter hänsyn till skillnader i ålder). 31 Nuvarande kriterier (211-5-1) för obesitasoperation är BMI 4 kg/m 2 eller BMI 35 kg/m 2 och komplicerande sjukdom. Tabell G-2. Förändring de senaste fem åren i konsumtion av vissa operationer av planerad vård och antal väntande. Källa: Vårddatabasen Vega och SKL. Förändring i procent operationer väntande Livmoderframfallsoperationer -14-19 Gallstensoperationer -6-37 Hysterektomier, benigna -3-18 Höftplastiker, primära exkl frakturer 1-33 Inkontinensoperationer, kvinnor -46-4 Kataraktoperationer -14-44 Knäplastiker, primära 19-55 Ljumskbråcksoperationer -8-38 Prostataoperationer, benigna -24-25 Tonsillektomier 1 24 Hörselförbättrande operationer -22-64 Septumplastiker 7-32 Varicer, operation av 25-4 Obesitasoperationer 133-9 Konsumtionsmönster I tabell G-3 ges antalet operationer i förhållande till befolkningen på ett jämförbart sätt. Genomsnittet för VGR är satt till 1. Data är åldersstandardiserade. Därför speglar siffrorna reella skillnader. Tabell G-3. Antalet operationer per invånare 21 i respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Uttryckt som index där VGR=1. Ålderstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega och SKL. Operation/HSN 1 2 3 4 5 11 12 7 6 8 9 1 Livmoderframfallsoperationer 88 98 119 73 91 87 9 11 19 123 12 78 Gallstensoperationer 95 17 114 118 7 96 116 75 19 16 111 15 Hysterektomier, benigna 113 142 136 11 83 72 74 14 116 121 13 Höftplastiker, primära exkl frakturer 79 75 86 122 92 75 83 87 119 98 124 139 Inkontinensoperationer 65 63 97 14 85 114 75 83 6 115 166 124 Kataraktoperationer 12 89 14 76 99 8 84 86 12 115 97 115 Knäplastiker, primära 71 66 75 111 85 91 71 73 149 19 136 145 Ljumskbråcksoperationer 14 92 82 94 89 1 79 93 1 14 138 13 Prostataoperationer, benigna 81 1 119 1 72 8 65 72 111 111 152 115 Tonsillektomier 13 116 96 11 91 12 96 94 117 94 82 115 Hörselförbättrande operationer 51 85 124 82 79 87 114 12 134 141 78 83 Septumplastiker 94 154 185 116 85 12 15 98 9 71 47 84 Varicer, operation av 152 139 137 111 67 93 77 78 98 114 13 9 Obesitasoperationer 14 111 75 96 45 7 81 88 138 91 166 252 Bukplastiker 217 248 53 38 89 12 68 87 12 12 94 244 Operation av diskbråck halsrygg 1 15 191 11 52 27 111 162 96 97 164 Operation av diskbråck ländrygg 99 55 93 115 89 13 87 8 118 125 75 121 Operation av kotförskjutning 128 114 275 191 146 12 191 75 8 27 7 Dekompression av ländryggraden 153 143 137 149 7 89 85 97 11 13 58 82 Bukaortakirurgi 154 97 169 67 6 149 86 15 91 99 86 93 Karotiskirurgi 123 115 142 55 93 18 54 161 65 11 57 121

52 Specifika kommentarer Liksom tidigare år finns det stora variationer i hur många ingrepp det utförs av väntetidsåtgärder såväl inom landet som inom regionen. I tidigare års rapporter har lyfts fram specifika områden vilket inte görs vidare här. De skillnader som påpekats kvarstår inom de flesta områden. Variationerna är ofta så stora att de inte betingas av skillnader i sjuklighet utan snarare av skillnader i medicinsk praxis. Det finns stora skillnader för såväl mindre polikliniska ingrepp såsom inkontinensoperationer som resurskrävande ingrepp som ledproteser. Kort om väntetidsåtgärder - Produktion och konsumtion av vissa väntetidsåtgärder redovisas detaljerat i tabellbilagan. - Såväl inom landet som inom regionen finns det en betydande variation i hur ofta kirurgiska ingrepp utförs. En variation som mer avspeglar olika indikationer än skillnader i sjuklighet. - Samspelet mellan väntande och produktionen är komplicerat och påverkas av många faktorer bland annat prioriteringar och praxis. - Redovisning och analys uppdelat på kvinnor respektive män saknas.

53 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning Kvalitetsregister ger hälso- och sjukvården goda förutsättningar att på ett systematiskt sätt utveckla kvaliteten i vården. Registren stimulerar till ett kontinuerligt lärande och ständigt förbättringsarbete. Följande avsnitt är en översikt av aktiviteter i Västra Götaland vad gäller kvalitetsuppföljning. Det är en kortfattad redovisning av resultat från ett urval av register. Syftet är att belysa viktiga områden där Öppna Jämförelser samt den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården varit styrande. Det är dock inte en komplett förteckning av aktuella kvalitetsregister. Liksom tidigare år baseras redovisningen till viss del på årsrapporter från nationella kvalitetsregister samt data från Öppna Jämförelser. Detta innebär en eftersläpning av data eftersom dessa källor i allmänhet redovisar uppgifter för ett år under efterföljande höst. I år har dock uppgifter inhämtats direkt från registren i större utsträckning än under tidigare år. Avsnitten om Nationella diabetesregistret (NDR), SWEDIABKIDS, Svenskt Njurregister, Svensk Reumatologis kvalitetsregister, Riks-HIA och RättspsyK bygger huvudsakligen på registrens data för 21. Detta arbetssätt innebär en mycket kort tid från det att data kan levereras till denna rapports färdigställande. Den korta tidsfristen gör att möjligheterna till omfattande analysarbete och avstämningar med berörda är högst begränsade.

54 Nationella Diabetesregistret, NDR I Sverige har cirka 36 personer diabetes, eller omkring fyra procent av befolkningen. För personer över 8 år är prevalensen nära 2 procent. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning. Man beräknar att cirka 9 procent av all diabetes utgörs av typ 2. Diabetessjukdomen medför omfattande ekonomiska konsekvenser. Förutom direkta kostnader för kontroll och behandling, tillkommer kostnader för ögonsjukvård, njursjukvård och vård för hjärt- och kärlsjukdomar. Även kostnader för opererande specialiteter som ortopedi och kirurgi för kärlrekonstruktioner, sårrevision och ortopediska ingrepp tillkommer. Ungefär åtta procent av de direkta sjukvårdskostnaderna kan hänföras till diabetes och dess följdsjukdomar. De nationella riktlinjerna för diabetes har presenterats under året. Ett regionalt ägaruppdrag har utarbetats i syfte att införa riktlinjerna i regionen under 211 och 212. Det Nationella Diabetesregistret (NDR) är ett viktigt verktyg i primärvården. För att stimulera till deltagande i kvalitetsregistret utgår målrelaterad ersättning i regionen. NDR registrerar ett flertal patientdata som kan användas som ett mått på kvalitet och grad av måluppfyllelse i förhållande till riktlinjerna. Om uppgifter registrerats flera gånger under året på en patient är det de senast sparade som används för statistik. Registret innehåller även uppgifter om hur patienten behandlas, vilket kan ge en uppfattning om hur väl behandlingsriktlinjer efterlevs. VGR är huvudman för det nationella diabetesregistret. Det är knappast längre möjligt att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete vad gäller diabetes, utan det verktyg som NDR erbjuder. Särskilt viktigt är registret eftersom det omfattar en stor patientgrupp. Sjukdomen medför även konsekvenser för vården inom ett stort antal specialiteter. Täckningsgrad I registerrapport 29 framgår att cirka 73 procent av beräknat antal patienter i VGR, finns i registret. En annan metod som används för att mäta täckningsgrad, är att från läkemedelsregistret identifiera hur många patienter med diabetesmedicinering som återfinns i registret. Beräknat på detta sätt var täckningsgraden 74 procent för VGR. Jämförande tal för riket var 72 respektive 67 procent. Täckningsgrad är en indikator för målrelaterad ersättning, för såväl sjukhus som primärvård. Tidigare har täckningsgrad varit svår att mäta i primärvården, på grund av brister i diagnossättning. Men antalet individer med diabetesdiagnos i primärvården har kraftigt ökat tack vare att ersättningssystemet stimulerar diagnossättning. Det har kraftigt förbättrat förutsättningen för att beräkna täckningsgraden vid enskilda vårdcentraler, vilket redovisas nedan. Diabetesmottagningar vid sjukhus Viktiga indikatorer är måluppfyllelse för blodsockerkontroll, blodtryck samt kontroll av höga blodfetter; goda nivåer minskar påtagligt risken för blindhet/nedsatt syn, dialys, hjärtinfarkt och stroke. Ett av de värden som registreras i NDR är HbA1c. Det är ett blodprov som visar hur väl blodsockret är kontrollerat över en längre tid, cirka 3 månader. God blodsockerkontroll minskar risken för komplikationer. Ett lågt HbA1c måste balanseras mot att samtidigt undvika risker med lågt blodsocker som insulinkoma. Som indikator har NDR angett andel patienter med HbA1c under 52 mmol/mol. Det är synonymt med det tidigare värdet 6, procent. Det är ett högt uppsatt mål som majoriteten inte uppnår. I figur H-1 anges hur väl behandlingsmålet har uppnåtts vid diabetesmottagningarna vid sjukhusen i VGR. procent 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mariestad Skene Kungälv Skövde NÄL Alingsås Riket Dalsl Borås Sahlgrenska Mölndal Uddevalla Lidköping Falköping Östra FSS Lundby Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol, 21. Figuren visar att det är större andel patienter som uppnår behandlingsmålet, HbA1c < 52 mmol/mol (med tidigare metod < 6%), i VGR än i riket och att de flesta enheter överträffar riksgenomsnittet. Frölunda specialistsjukhus hade 29 störst andel som

55 når målet i landet (34 procent). För 21 uppnår både Lundby och Frölunda ett liknande målresultat. Ett annat mått är den andel som har HbA1c < 73 mmol/mol (med tidigare metod < 8 procent). Det är ett mått som visar en godtagbar blodsockerkontroll, ju högre procent ju bättre. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 NÄL Skövde Mariestad Borås Dalsl Alingsås Riket Sahlgrenska Skene Kungälv Lidköping Uddevalla Falköping Lundby Östra Mölndal FSS Figur H-2. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 73 mmol/mol 21. God blodtrycksbehandling är mycket viktigt för att förhindra utvecklingen av komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och död, men även småkärlssjukdom som drabbar ögon, njurar och nervsystem. procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Dalsl Kungälv Borås Mariestad Uddevalla Lidköping NÄL Skene Riket Alingsås Sahlgrenska Falköping FSS Skövde Lundby Mölndal Östra Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8 mm Hg, 21. I de nationella riktlinjerna för diabetes rekommenderas ett blodtryck under 13/8 mm Hg. En av indikatorerna är hur stor andel av patienterna som uppnår den nivån. De flesta enheterna i VGR överträffar riksgenomsnittet. Ett annat mått som används är andelen som uppnår målvärdet blodtryck 13/8 mm Hg. Med detta mått uppnås ett delvis annat resultat (figur H-4). procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 <13/8 <=13/8 Dalsl Kungälv Borås Mariestad Uddevalla Lidköping NÄL Skene Riket Alingsås Sahlgrenska Falköping FSS Skövde Lundby Mölndal Östra Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8 och 13/8 mm Hg, 21. Orsaken till det olika utfallet är hur blodtrycket mäts i praktiken. I vilken utsträckning mätvärdet avrundas till närmsta tiotal före registrering, kan kraftigt påverka utfallet. Det gäller framförallt vårdenheterna Borås, Kungälv och NÄL. Andelen som uppnår mål för LDL-kolesterol varierar påtagligt. procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Skene Lundby Borås Alingsås Kungälv Lidköping Mölndal Dalsl Riket Sahlgrenska Uddevalla Mariestad Falköping Skövde Östra FSS NÄL Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, 21. Patienter 3-74 år. Genomsnittet för regionen motsvarar genomsnittet för riket. Skillnaderna inom regionen är dock stora; mer än dubbelt så många patienter vid NÄL och Frölunda sjukhus uppnår målet jämfört med Skene och Lundby. Primärvård Här redovisas resultat från respektive HSN-område vad gäller ett antal kvalitetsindikatorer som ingår i uppföljningen inom VG-primärvård. I den kommande uppföljningen inom VG-primärvård kommer redovisning att ske för utfall på vårdcentralsnivå i det regionala återkopplingsverktyget SPEAR. I samband med införandet av VG-primärvård har antalet patienter med diabetesdiagnos i primärvården kraftigt ökat.

56 antal individer 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 Figur H-6. Antalet västragötalänningar i primärvård med diabetesdiagnos i primärvård 25 till 21. Skälet är sannolikt den ersättning som ges till vårdcentraler för ACG (diagnostyngd), vilket stimulerar till en god diagnosregistrering. Som underlag för ersättning har täckningsgraden för enskilda vårdcentraler beräknats i oktober 21. Täckningsgraden beräknas som antalet patienter i NDR, i förhållande till antalet listade patienter med diabetesdiagnos som också besökt vårdcentralen. Totalt sett är täckningsgraden 75 procent. Figur H-7 visar täckningsgrad för enskilda vårdcentraler. För enstaka vårdcentraler är täckningsgraden över 1 procent. Det beror sannolikt på att patienter med diabetes inte fått diabetesdiagnos i vårddatabasen, men ändå finns registrerade i NDR. Denna andel har kraftigt minskat på grund av den allt bättre diagnosregistreringen. procent 1 8 6 4 2 Figur H-7. Täckningsgrad i procent för enskilda vårdcentraler 21. Avser antal patienter registrerade i NDR i förhållande till antal patienter med diabetesdiagnos som besökt vårdcentralen. Det finns vissa skillnader mellan HSN-områdena. Följande redovisningar avser patienters HSNtillhörighet, det vill säga den vårdcentral där patienten är registrerad. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 HSN 5 HSN 1 HSN 11 HSN 12 HSN 9 HSN 7 VGR HSN 1 HSN 8 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 6 Figur H-8. Täckningsgrad i procent för vårdcentraler i de olika HSN-områdena 21. Sämst registrering finns i vårdcentralerna i Göteborg. Nivåerna för de flesta indikatorer kan inte jämföras med resultaten redovisade ovan per sjukhus, eftersom det är frågan om en helt annan patientgrupp. Resultatmåtten nedan för primärvården redovisas för individer yngre än 8 år. Inom primärvården behandlas framförallt typ 2- diabetes där högt blodtryck ofta är en del av sjukdomsbilden. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21, individer < 8 år. Varje punkt är en vårdcentral. procent procent 8 7 6 5 4 3 2 1 HSN 9 HSN 12 HSN 11 HSN 1 HSN 6 HSN 3 VGR HSN 2 HSN 1 HSN 5 HSN 4 HSN 8 HSN 7 Figur H-1. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21, individer < 8 år. Per HSN.

57 I Socialstyrelsens nya riktlinjer poängteras särskilt vikten av intensivare behandling av nydebuterad diabetes. Figur H-11 visar utfallet för diabetespatienter som varit sjuka kortare än fem år. Det är cirka en tredjedel av patienterna. procent 8 7 6 5 4 3 2 1 HSN 11 HSN 12 HSN 9 HSN 3 HSN 6 VGR HSN 5 HSN 1 HSN 1 HSN 4 HSN 2 HSN 8 HSN 7 Figur H-11. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21. Patienter med diabetesduration < 5 år. 21, individer < 8 år. Per HSN. Graden av god blodtryckskontroll är väsentligt sämre för de patienter som behandlas inom primärvården. Ett vanligt sätt att beskriva behandlingsmålet är andelen patienter med blodtryck under 13/8 mm Hg. Det är också den indikator som finns i de nya nationella riktlinjerna för diabetes. I figuren nedan redovisas denna indikator för primärvården. procent 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 HSN 6 HSN 8 HSN 1 HSN 7 HSN 5 HSN 11 HSN 3 VGR HSN 2 HSN 4 HSN 9 HSN 12 HSN 1 Figur H-12. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8, individer < 8 år. Målnivån är betydligt svårare att uppnå för dessa patienter med typ 2-diabetes som behandlas i primärvården, jämfört med patienter med typ 1- diabetes som får behandling på sjukhus. Ett annat skäl till att målblodtrycket är svårt att uppnå för en majoritet av patienterna är att det är ofta inte heller lämpligt att behandla till under 13/8 mm Hg för vissa patienter som har lågt blodtryck i stående. Nedan redovisas andelen som uppnår behandlingsmålet LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur H-13. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 21, individer < 8 år. Varje punkt är en vårdcentral. procent procent 6 5 4 3 2 1 HSN 6 HSN 11 HSN 8 HSN 9 HSN 5 VGR HSN 1 HSN 12 HSN 4 HSN 7 HSN 1 HSN 3 HSN 2 Figur H-14. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 21, individer < 8 år. Datakvalitet Tolkningen av resultat från kvalitetsregister kan vara komplicerad på grund av brister i registrering. Det kan handla om att patienter inte tas med, eller att mätvärden saknas för enskilda patienter. Därför är registreringsgrad en av kvalitetsindikatorerna för VG-primärvård. Det gäller såväl täckningsgrad som registrering av enskilda variabler. Nedan ges andel patienter där uppgift om vissa mätvärden saknas. Tabell H-1. Andel av patienter som saknar uppgift om mätvärden Registrering Saknas uppgift, procent HbA1c 4,9 Blodtryck 7,6 Rökning 19,3 Proteinuri 19,7 LDL-kolesterol 33,3 Bortfallet av mätvärden är relativt högt. Jämfört med årsrapport NDR 29 är bortfallet högre för HbA1c och blodtryck (uppgift saknas 29 för 2,5 respektive 5,5 procent av indikatorerna). En förklaring kan vara tillskott av ett stort antal nya vårdgiva-

58 re som ännu inte uppnått tillräckligt god datakvalitet. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur H-15. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om HbA1c 21. Registreringen av HbA1c är god för de flesta enheter. Ett litet antal vårdcentraler har dock så bristande registrering att de knappast har möjlighet att kunna jämföra sina behandlingsresultat med andra enheter. För proteinuri (äggvita i urinen) och LDLkolesterol är bortfallet större. Årsvis mätning av proteinuri är viktigt för att tidigt kunna upptäcka komplikationer och eventuellt intensifiera behandling. I figur H-16 redovisas andel som saknar uppgift om proteinuri för enskilda vårdcentraler. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur H-16. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om äggvita i urin 21. procent I figur H-17 redovisas andel som saknar uppgift om LDL-kolesterol för enskilda vårdcentraler. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur H-17. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om LDL-kolesterol. Här är evidensen för behov av årsvis mätning svagare. Ibland glesas kontroller ut för patienter med dokumenterat bra värden. Ibland sker tätare kontroller med det enklare total-kolesterolet. Av det skälet är gränsen för maximal ersättning i regionens målrelaterade ersättning, förhållandevis låg: 8 procent, motsvarande gräns för HbA1c är 95 procent. Kort om NDR - I ett nationellt perspektiv hävdar sig diabetesvården i regionen väl. Flera sjukhus är bland de bästa i landet vad gäller behandlingsmål för HbA1c, och primärvården utmärker med att ha bäst resultat i landet 29. - Det finns inomregionala variationer av betydelse och störst är variationen för LDLkolesterol - Registreringskvaliteten är god för de flesta enheter, men ett antal vårdcentraler har stora registreringsbrister. - Kvaliteten på omhändertagande i primärvården är av störst betydelse, eftersom majoriteten av patienterna får sin behandling där. Omhändertagande är ett viktigt område för kvalitetsuppföljning i primärvård. - Arbete pågår med det ägaruppdrag som Kunskapscentrum för Jämställd vård har fått för att studera könsskillnader i diabetesvården.

59 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS Den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn är diabetes. År 21 insjuknade 792 barn i diabetes före 18 års ålder. Av dessa togs 167 om hand vid barnmottagningarna i VGR. Det är fler pojkar än flickor som insjuknar i diabetes. Cirka 7 7 barn och ungdomar följs på barndiabetesmottagningar i landet och 18 procent (135) av dessa barn bor i Västra Götaland. Barnen sköts vid sjukhusens barnkliniker av speciella barndiabetesteam bestående av specialistläkare, diabetessjuksköterska, dietist, kurator och psykolog. I Västra Götaland finns sex mottagningar för barn med diabetes. Normalt rekommenderas att barnen gör fyra besök per år hos läkare och diabetessjuksköterska. Kvalitetsarbetet inom barndiabetes startade i början av 199-talet och sedan 1996 har det funnits en nationell kvalitetsgrupp. SWEDIABKIDS har funnits sedan år 2 och har Västra Götalandsregionen som huvudman. Det är ett på många sätt unikt register (SKL, 28) med ett detaljerat beslutstöd inbyggt i kvalitetsregistret. Registret genererar automatiskt standardstatistik där den egna enhetens resultat jämförs med nationella data on-line. Samtliga uppgifter är både sökbara och exporterbara för vidare bearbetning. Från 28 är registret webbbaserat. Täckningsgraden har i flera år varit mycket hög. Från år 27 ingår samtliga barn i landet i registret och uppgifter från samtliga besök samlas in. Här redovisas data för år 21 och som jämförelse data för de två tidigare åren. Vid diabetes är en god kontroll av blodsockret viktigt för att förhindra såväl akuta som kroniska komplikationer av sjukdomen. HbA1c är ett mått på hur blodsockret legat under de senaste 6 till 8 veckorna. Ett lägre värde innebär en lägre risk för senkomplikationer. Generellt sett har flickor och pojkar i yngre åldrar relativt lika HbA1c medan flickorna har högre HbA1c än pojkarna i tonåren. HbA1cvärdet varierar med åldern och det är därför svårt att ange en nivå som alla barn bör uppnå. Amerikanska diabetesassociationen (ADA) har 28 föreslagit målnivåer. Från och med den första januari 211 anges i Sverige HbA1c bara i den nya enheten mmol/mol, vilket möjliggör en internationell jämförelse: Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Omräknat till nya enheten. Källa: SWEDIABKIDS. Ålder i år Målnivå, mmol/mol - 6 >58 och <69 6-12 <64 13-19 <58 helst <53 Det är lättare att nå bra blodsockerkontroll för barn som har kvar egen insulinproduktion (är i remission). I nedanstående figur redovisas HbA1c-värden för barn som inte längre har egen insulinproduktion, definierat som att de har ett insulinbehov överstigande,5 enheter/kg. Figuren visar värden för de senaste 3 åren. Två kliniker låg 21, liksom tidigare, under och övriga något över riksgenomsnittet. Lidköping uppvisar en tydlig förbättring under dessa år och har beskrivit hur de uppnått detta. När de jämförde sina data i SWEDIABKIDS med andra kliniker så blev det en väckarklocka och under flera år har de haft nya och lägre mål för HbA1c och fokuserat på dem med sämre kontroll bl.a. genom att erbjuda extra uppföljningssamtal hos diabetessköterska. Fler fick också extra stöd av kurator, psykolog och dietist. Spridningen mellan kliniker i landet är stor och klinikernas medelvärde varierade under 21 från 54 till 69 mmol/mol. Under senare år remitteras ungdomarna med diabetes till vuxensjukvården cirka ett år tidigare än förr. Numera är det mindre vanligt att ungdomarna går kvar på barndiabetesmottagningarna efter fyllda 18 år. Adolescensmedicin är en del av barnsjukvården. Tidigare kunde man lägga mer vikt vid barnsjukvårdens speciella kompetens att ta hand om de svårigheter med diabetes som har ett samband med adolescensen. Äldre barn har genomsnittligt högre nivå än yngre men en förändrad ålderssammansättning kan inte helt förklara skillnaderna i HbA1c mellan klinikerna. Under 21 var åldern hos tonåringar högst i Uddevalla och lägst i Göteborg. Lidköping Trollhättan Riket Göteborg Borås Skövde Uddevalla 56 58 6 62 64 66 68 HbA1c, mmol/mol 21 29 28 Figur H-18. Klinikers medel-hba1c (28-21) för patienter med insulinbehov över,5 E/kg, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på. Källa: SWEDIABKIDS. Tillförsel av insulin med hjälp av en så kallad insulinpump är ett sätt att efterlikna den normala funktionen hos bukspottkörteln. Pumpen kan programmeras och ger insulin i hundratals doser per dag. Det ger förutsättningar för en mer kontrollerbar tillförsel av insulinet. Syftet är att uppnå mindre svängningar i blodsockret. Med vanlig behandling

6 ges insulinet vid tre till sex tillfällen per dag med så kallad insulinpenna. Pumpen gör också att det blir smidigare att ta extra doser under dagen och barnet kan få en friare livsstil. Det krävs dock tätare kontroller av blodsockret vid pumpbehandling. Pumpen kan krångla på olika sätt vilket ganska snabbt kan leda till höga blodsockervärden och så kallad syraförgiftning (ketoacidos) med behov av sjukhusvård. Jämfört med diabetespatienter som använder insulinpenna har dock de som använder pump något högre HbA1c. Under 21-27 ökade användningen av insulinpumpar tiofaldigt, men under de senaste tre åren har ökningen avstannat. Variationen mellan landets kliniker är stor (21: <1 procent till 7 procent av barnen har insulinpump). De flesta barndiabetesmottagningar i Västra Götaland använder insulinpump oftare än vad som är genomsnittligt för landet (figur H-19). SWEDIAB- KIDS har inte något år kunnat påvisa ett samband mellan hur ofta insulinpump används och HbA1c. Trollhättan Borås Riket Göteborg Uddevalla Skövde Lidköping 21 29 28 1 2 3 4 5 6 Andel med insulinpump, % Figur H-19. Andel patienter, i procent, som använde insulinpump 28-21. Källa: SWEDIABKIDS. Allvarliga akuta komplikationer till diabetes är dels svår hypoglukemi, vilket innebär att blodsockret blivit så lågt att medvetslöshet eller kramper inträffar dels att syraförgiftning, ketoacidos, inträffar pga. insulinbrist. Svår hypoglukemi förekommer i alla åldrar men ketoacidos är vanligare i tonåren liksom bristande compliance. Båda akuta komplikationerna är lika vanliga i VGR som i resten av landet. Innan ungdomar går över till vuxensjukvården har de mycket sällan utvecklat kliniska symtom på senkomplikationer. Men man kan se tidiga tecken till komplikationer och det är därför viktigt att sådana upptäcks och att en försämring motverkas genom förbättrad diabeteskontroll. Indikatorer på vårdprocessen är att mäta hur stor andel som under året kontrollerats för blodtryck, ögonsjukdom, njurfunktion och där det finns notering om fysisk aktivitet, rökning eller att så kallad årskontroll utförts. På landsnivå ser man, att blodtrycket bara undantagsvis är förhöjt (med nuvarande kriterier), att patologiska njurfunktionsprover förekommer i cirka 15 procent, att ögonfynden i de övre tonåren är patologiska hos 2 till 4 procent, att cirka 15 procent av äldre tonåringar röker och att fysisk aktivitet är kopplat till bättre diabeteskontroll. Tabellen nedan visar hur stor andel av barnen i VGR som under 21 hade kontrollerats för dessa indikatorer. Eftersom screening av ögonbottnar bara behöver utföras vartannat år så är 5 procent ett målvärde. För övriga indikatorer gäller 1 procent. Tabell H-3. Andel som under 21 kontrollerat blodtryck, ögon och njurfunktion samt andel där det finns notering om rökning, fysisk aktivitet och årskontroll. Blodtryck Ögonkontroll Njurfunktion Rökning Fysisk aktivitet Årskontroll Ålder 1 år 1 år 1 år 13 år 1 år alla Borås 8 42 75 56 1 85 Göteborg 79 25 48 66 24 66 Lidköping 89 21 78 95 97 84 Skövde 79 36 82 88 86 85 Trollhättan 79 17 46 59 64 1 Uddevalla 78 24 68 23 51 49 Normalt varierar blodtrycket med både ålder och kön vilket försvårar klinisk bedömning av vad som är ett förhöjt respektive normalt blodtryck. I SWE- DIABKIDS finns ett inbyggt beslutstöd så att blodtryckets avvikelse från det normala (korrigerat för längd och kön) direkt visas i samband med att värdena registreras. Det finns också en automatiserad påminnelse om någon av flera indikatorer inte registrerats senaste året. Barn och ungdomar med diabetes skall ha en normal tillväxt. En hög insulintillförsel leder till övervikt. Det är nödvändigt att noggrant kunna följa längd, vikt och BMI-utvecklingen under uppväxten. Tillväxtdiagrammet utgör därför en viktig komponent i kvalitetsregistret SWEDIABKIDS.

61 Kort om SWEDIABKIDS - Täckningsgraden är 1 procent. - Registret har ett välutvecklat inbyggt beslutsstöd. - Under 28-21 har flera av klinikerna i VGR ett något högre HbA1c än i landet som helhet. - Andelen barn som använder insulinpump i VGR har nu nått en stabil hög nivå. - Tidiga tecken på diabeteskomplikationer förekommer hos 15-4 procent bland äldre ungdomar. - Indikatorer på hur vården utförs skiljer tydligt mellan klinikerna vilket det också gör på landsnivå. - Kunskapscentrum för Jämställd vård planerar en fördjupningsanalys av könsskillnader.

62 Svenskt NjurRegister (SNR) Dialysvård är en livsuppehållande behandling för patienter med otillräcklig njurfunktion. Det rör sig om knappt 3 6 i Sverige varav preliminärt 588 patienter i VGR (29). Av dessa behöver cirka 73 procent så kallad bloddialys eller hemodialys som ges med dialysmaskin, vanligen på en dialysavdelning. Resterande 27 procent behandlas med påsdialys eller så kallad peritonealdialys som innebär att behandlingen utförs i hemmet, oftast av patienten själv. Trots att antalet hemodialyspatienter är lågt, krävs omfattande resurser, vilket motsvarar den för vården av akuta hjärtinfarkter. Antalet dialyspatienter varierar kraftigt inom landet. VGR har ett för riket genomsnittligt antal. Inom regionen finns som tidigare en variation i antalet dialyspatienter. Skaraborg har tidigare haft över 5 procent fler hemodialyspatienter än Södra Älvsborg i förhållande till befolkningen. Denna skillnad tenderar att utjämnas (tabell H-4). Från att ha varit konstant stigande har antalet patienter som startar aktiv njursviktsbehandling alldeles tydligt planat ut (dialys och transplantation), figur H-2. nya patienter/milj 14 12 1 8 6 4 2 VGR Sverige 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 Figur H-2 Antal nya patienter/miljon invånare 1991-29. Sista årets siffror kan vara lägre på grund av att data inte ännu är tillförlitliga. Även om antalet nya patienter i dialys de senaste åren är oförändrat, har det skett en ökning på grund av att dödligheten har minskat i VGR. De sista tre till fyra åren är dock antalet patienter i dialys i Sverige oförändrat. Dödligheten har minskat de senaste tio åren, trots att patienterna blivit äldre. Det kan tolkas som att behandlingen har blivit bättre. procent (1995=1) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1995 1997 1999 dialys(hd+pd) transplantation 21 Figur H-21 Antal patienter i dialys eller med fungerande njurtransplantat. I procent av antalet 1995. Svenskt NjurRegister är ett nationellt kvalitetsregister som omfattar bland annat patienter i dialysbehandling. Behandlingsmål som har betydelse för patienternas prognos registreras; kvalitetsregistret redovisar numera ett flertal variabler öppet. Genom ett samarbete mellan sektorsrådet för njursjukvård och hälso- och sjukvårdsavdelningen, redovisas här ett antal variabler som rör endast hemodialys. Mätningen gjordes hösten 21. Vid jämförelsen av enheter är det viktigt att ta hänsyn till olikheter i patientsammansättningen. De sjukhusanknutna enheterna tar oftast hand om patienter som startar i dialys och som senare överflyttas till satellitavdelningar utanför sjukhusen. Det gäller framförallt enheten på SU/Sahlgrenska och enheten i Skövde. De data som samlas in om dialyskvalitet sker vid ett insamlingstillfälle och är därmed en ögonblicksbild av förhållandena just när datainsamlingen sker. Det gör att den statistiska osäkerheten kan vara förhållandevis stor. Täckningsgrad Täckningsgraden är sannolikt mycket god. Registreringen gäller de patienter som är i behandling just vid insamlingstidpunkten som är en gång per år. I tabellen nedan redovisas antalet registrerade patienter för områden i regionen. Tabell H-4. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 21 anges ungefärlig skattning av antalet patienter per miljon invånare inom parentes. 26 27 28 29 21 Borås 63 63 54 71 73 (254) Skaraborg 92 98 91 85 93 (363) Göteborg 218 19 178 184 21 (262) NU 81 59 6 69 71 (261) Liksom tidigare finns flest hemodialyspatienter per invånare i Skaraborg. 23 25 27 29 Det är vanligare med män i hemodialys och de utgör 6 procent av patienterna. Antalet patienter per enskild enhet redovisas nedan.

63 antal 8 7 6 5 4 3 2 1 Borås Falköping SU/Östra Lundby SU/Sahlgr. 28 29 21 Skövde NÄL Mölndal Figur H-22. Antal hemodialyspatienter per enhet registrerade i Svenskt Njurregister 28-21. De största enheterna är dialysenheten vid Capio- Lundby sjukhus och dialysenheten vid NÄL. Skene dialysenhet redovisar sina patienter tillsammans med Borås. Registerdata Registret innehåller ett flertal mått som kan stämmas av mot nationella värden och vedertagna riktlinjer. Här ges några exempel. Dialysfrekvens Ett viktigt mätetal är antalet behandlingar per vecka. Normalt rekommenderas tre behandlingar eller fler. Viss kvarvarande njurfunktion och långa resvägar kan göra att patienter istället föredrar två längre behandlingar. Men fler behandlingar har ett medicinskt värde i sig, utöver den sammanlagda tiden per vecka. Andelen patienter med få behandlingar har minskat markant och är nu lägre än i riket som helhet. procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 VGR Riket 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur H-23. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka. De individuella enheterna redovisas i figur H-24. procent 4 35 3 25 2 15 1 5 27 29 21 Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-24. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka 27-21. Tidigare skillnader i dialysfrekvens har utjämnats påtagligt. Särskilt Borås har minskat andelen med mindre än tre dialyser per vecka. I Skaraborg får samtliga patienter minst tre behandlingar per vecka. Det finns en tydlig nationell trend mot att allt fler patienter får tätare dialyser än tre gånger per vecka. Det märks särskilt i VGR och det är främst enheterna i Skaraborg och Lundby som har drivit den utvecklingen. procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 VGR Riket 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur H-25. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka. procent 35 3 25 2 15 1 5 27 29 21 Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-26. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka 27-21. Lundby sjukhus avviker markant från övriga enheter. Där får drygt en tredjedel av patienterna fler än tre dialyser per vecka. Även Skövdeenheten visar en liknande utveckling.

64 Dialyseffektivitet Mängden dialys skall anpassas efter patientens behov. Behovet kan bero på om det finns viss njurfunktion kvar och på patientens vikt. Ett mätetal för hur mycket behandling man ger en patient är hur mycket urinämnet i blod sjunker per behandling. I nationella riktlinjer, fastställda av Svensk Njurmedicinsk Förening 27, anges som måltal att urinämne i blod skall minska med mer än 7 procent vid varje dialys för de patienter som får tre dialyser per vecka. Ett problem med detta mått är att det inte väger in hur många behandlingar som patienten får per vecka. Därför används allt mer måttet standardiserat Kt/V. Det mäter i princip samma sak, mängden dialys i förhållande till patientens kroppsstorlek. I måttet ingår dialystid, kroppsmassa och dialysutrustningens effektivitet. Även antal dialyser per vecka ingår i mätningen. Måttet på dialysmängd rekommenderas överstiga 2. I figuren nedan redovisas andelen patienter som uppfyller målet. procent 9 8 7 6 5 4 3 VGR Riket 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur H-27. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Vid uppdelning i kliniker framträder vissa skillnader: procent 12 1 8 6 4 2 26 28 21 Borås Falköping SU/Östra Lundby SU/Sahlgr. Skövde NÄL Mölndal VGR Sverige Figur H-28. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus. Samtliga patienter vid Falköpingsenheten uppnådde behandlingsmålet 28 och 21, vilket kan anses vara unikt. Tillgång till blodbana för dialys Vid dialys krävs tillgång till blodbanan för att rena blodet i en dialysmaskin. Den bästa metoden är att genom en förberedande operation förstora en av patientens egna blodådror, en så kallad AV-fistel, som kan användas vid dialys. Det ger färre komplikationer och patienten behöver inte besväras av kvarliggande katetrar och det ger bättre möjlighet att ge tillräckligt med dialys. Kvarliggande katetrar är förenade med ökad sjuklighet och dödlighet i komplikationer. Blodförgiftning (sepsis) är en allvarlig komplikation där risken ökar kraftigt för de patienter som inte har en fungerande fistel. I vilken utsträckning patienter har en fistel beror bland annat av operationskapacitet, hur ofta operationen lyckas samt hur hanteringen av fisteln sköts. VGR har något lägre värden än Sverige som helhet: procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 VGR Riket Skåne 25 26 27 28 29 21 Figur H-29. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en så kallad AV-fistel eller AV-graft 25-21. Det finns stora skillnader mellan landstingen. Skåne som liknar VGR i antal patienter har särskilt goda resultat. Det finns även en skillnad mellan kvinnor och män. Sex av tio kvinnor har en fistel och sju av tio män. procent 1 8 6 4 2 28 29 21 Borås Falköping SU/Östr Lundby SU/SS Mölndal Skövde NÄL Riket VGR Figur H-3. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en så kallad AV-fistel 28-21. Falköping/Skövde tillhör de bästa enheterna i Sverige. Den lägsta andelen med fungerande fistel ses liksom tidigare i Göteborgsområdet. Det går dock

65 att se en antydan till förbättring mellan 28 och 21. Blodtryck En viktig behandlingsvariabel är blodtryck eftersom blodtryck kan spegla såväl god dialysbehandling, som hypertoni som riskfaktor för komplikationer. procent 6 5 4 3 2 1 VGR Riket 22 23 24 25 26 27 28, 29 21 Figur H-31. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<14/9 mm Hg). Riket = Sverige exkl. VGR. År 21 är VGR och riket identiska. Graden av blodtryckskontroll är ökande och på samma nivå i VGR som i riket som helhet. Det finns relativt stora variationer i regionen: procent 7 6 5 4 3 2 1 medel 6-9 21 Borås Falköp. Lundby Mölndal NÄL Sahlgr. Skövde Östra VGR Riket Figur H-32. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<14/9 mm Hg). Sett över en längre tid ses skillnader inom regionen som kan vara betydelsefulla. Övriga variabler Svenskt njurregister innehåller ytterligare ett flertal jämförelsevariabler. Här finns till exempel blodvärden. Njursvikt medför sämre förmåga att bilda hemoglobin och röda blodkroppar. Behandling sker därför med hormonet erythropoietin (EPO) i samband med dialys. Njursvikt medför också andra rubbningar som korrigeras med dialysmängd, men också läkemedel. Hit hör rubbningar i kalkfosforbalansen. Trots att det är viktiga variabler för patientgruppen, har vi valt att inte redovisa dem här. Variationen är stor under året och en tvärsnittsundersökning under en vecka speglar dåligt enheters resultat. Däremot är dessa data viktiga för deras eget kvalitetsarbete. Könsskillnader i behandlingseffektivitet I figuren nedan anges hur många kvinnor respektive män som uppnår behandlingsmålet standardiserat KtV mer än 2,. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 kvinnor män Borås Falköp, Lundby Mölndal NÄL Sahlgr, Skövde Östra VGR Riket Figur H-33. Andel av bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV > 2,, 21. Tidigare har vi redovisat en betydande könsskillnad i behandlingseffekt där männen haft en påtagligt sämre måluppfyllelse. Det är tydligt att denna skillnad mellan könen kraftigt har minskat. Den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan könen har varit att männen har ett större dialysbehov beroende på större kroppsvikt. Mindre könsskillnader pekar mot att behandlingen nu är bättre anpassad efter patientens behov. Figur H-34 visar hur behandlingsmålen för män förändrats mellan 26 och 21. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 21 Borås Falköp, Lundby Mölndal NÄL Sahlgr, Skövde Figur H-34. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV > 2,, 26 och 21. Kvalitetsarbete Sektorsrådet för njursjukvård har under 28 tagit fram en plan för regional kvalitetsutveckling. Den innehåller indikatorer för god dialysvård varav ett antal har redovisats i denna rapport. Vidare har sektorsrådet redovisat en plan som syftar till att uppnå en vård på lika villkor i regionen. Mått på dialyseffektivitet ingår i ett flertal överenskommelser med sjukhusen och föreslås vara kopplat till målrelaterad ersättning. Dialysvården i VGR har förbättrats i detta avseende.

66 Kort om hemodialys - De nationella kvalitetsregister som finns för njursjukvården i regionen har en god täckningsgrad. Registren är av stort värde för enskilda kliniker, men också för en framtida planering av dialysvårdens resursbehov. - Prognosen för dialyspatienter har förbättrats kraftigt de senaste tio åren med minskad dödlighet trots allt äldre patienter. - Det har skett en tydlig förbättring av dialysvården i form av att allt större andel av patienterna får en adekvat dialysdos. VGR ligger strax över riksgenomsnittet i levererad dialysmängd. Det regionala arbetet via det njurmedicinska sektorsrådet kan ha bidragit till detta. - Den största negativa avvikelsen är att alltför få patienter i Göteborg får dialys med så kallad AV-fistel. Det innebär en patientrisk och försvårar dialysbehandlingarna. Bara en marginell förbättring ses sedan förra årets rapport. - Tidigare könsskillnader i behandlingseffektivitet har kraftigt minskat, tack vare en förbättrad anpassning till patientens behov av behandling.

67 Svenskt Bråckregister Det är vanligt med ljumskbråck och 1992 skapades det nationella kvalitetsregistret. I Svenskt bråckregister registreras operationer av såväl ljumskbråck som lårbråck. Lårbråck utgör dock endast cirka 1 procent av alla bråck. Årligen görs knappt 2 ljumskbråcksoperationer i Sverige. Ljumskbråck är cirka tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Cirka var fjärde man i Sverige har eller har haft ljumskbråck och bland vuxna män är detta det vanligaste kirurgiska ingreppet. Tidigare drabbades upp emot 2 procent av de opererade patienterna av återfall. En utveckling av operationsmetoder har dock medfört att återfallsrisken har minskat till drygt 3 procent. Orsaker till omoperation är framförallt nytt bråck eller smärtor i operationsområdet. Tack vare bråckregistret kan registrerade patienter som opererats följas över tid. Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tidpunkten för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Med dessa data som grund kan risken att åter opereras för ett bråck i samma ljumske beräknas i förhållande till tiden efter den första bråckoperationen, den kumulativa omoperations-incidensen. Observera att tillgänglighet och indikation för behandling kan påverka resultatet. Om väntetiden för operation är mycket lång kan återfallsoperationer senareläggas så mycket att det påverkar en jämförelse mellan kliniker. Det man egentligen vill jämföra är återfall av bråck men det man av praktiska skäl jämför är hur många som verkligen opereras för sitt återfall. Återfall mätt som omoperationer på samma sida ingår som ett kvalitetsmått i Öppna Jämförelser och redovisas på landstingsnivå i figur H-35. Vid mätningen 24-28 hade Västra Götaland 4,1 procent återfall jämfört med 3,4 procent i riket. Under perioden 25-29 har andelen omopererade sjunkit till 3,8 procent i Västra Götaland och 3,1 procent i riket. Västernorrland Örebro Västmanland Uppsala Kalmar Norrbotten Blekinge Skåne Stockholm Riket Värmland Västerbotten Jämtland Östergötland Dalarna Jönköping Västra Götaland Kronoberg Sörmland Gävleborg Halland Gotland 24-28 25-29 1 2 3 4 5 6 7 8 Andel omoperationer, % Figur H-35. Andel (%) som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 24 28 respektive 25-29. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. I figur H-36 nedan redovisas andelen omopererade ljumskbråck i Västra Götaland per klinik. Under 29 gjordes drygt 2 6 ljumskbråcksoperationer i Västra Götaland och huvuddelen av dessa, cirka 2 procent, utfördes inom NU-sjukvården. De fyra kliniker som ligger under rikssnittet (3,1 %) för andel omopererade under 25-29, (SkaS/SiF, NU/Uddevalla, SÄS/Skene och Frölunda) har samtliga en stor operationsvolym. Tillsammans utförde dessa kliniker nästan 5 procent av alla ljumskbråcksoperationer i Västra Götaland under 29. Procent 14 12 1 8 6 4 2 SU Sahlgrenska 24-28 25-29 Lundby SkaS KSS Carlanderska SkaS SiL SU Östra SU Mölndal SÄS Borås Alingsås Kungälv SkaS SiF NU Uddevalla SÄS Skene Frölunda Figur H-36. Andel (%) som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 24 28 respektive 25-29. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21.

68 Vid den senaste mätningen hade Lundby en lägre omoperationsfrekvens jämfört med tidigare. Måttet är svårt att påverka snabbt, eftersom det bygger på en femårsrisk, men ett lägre värde innebär att det senaste året har bättre resultat än det år som inte längre ingår i mätningen. Vissa sjukhus utför få operationer med en hög andel akuta operationer. Även om registret i sin redovisning korrigerar statistiskt för detta blir resultaten osäkra vid låga volymer. SU/Sahlgrenska som har en hög andel omoperationer är ett exempel på detta. Endast två procent av ljumskbråcksoperationerna 29 utfördes vid SU/Sahlgrenska och en stor andel av dessa var akuta. Kort om Bråckregistret - Bråckoperation är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige. - Bråckregistret har hög kvalitet, god anslutningsgrad och offentliggör resultat i stor utsträckning. - Registret visar att bråckkirurgin förbättras. - Registret är ett viktigt verktyg för bättre vård. - Kunskapscentrum för Jämställd vård planerar en fördjupningsanalys av könsskillnader.

69 Gynop-registret 1994 startades Gynop-registret, ett nationellt kvalitetsregister inom den gynekologiska kirurgin. Ambitionen är att följa patienten genom hela vårdkedjan. Information inhämtas såväl från sjukvården som från de berörda patienterna. Registret omfattar idag sex delregister, varav flera är startade under de senaste åren. De sex delregistren benämns och innefattar: Adnex: kirurgi på äggstockar/äggledare EA: kirurgi inuti livmodern Hysterektomi: borttagande av/kirurgi på livmodern Inkontinens: inkontinenskirurgi Prolaps: framfallskirurgi Tumör: gynekologisk tumörkirurgi Registerdeltagande Jämfört med tidigare år har deltagandet i de olika delregistren breddats. Gynopregistret anger följande deltagandemönster för kvinnoklinikerna i Västra Götaland under 29. Tabell H-5. Anslutning till gynop-registrets olika delregister. Källa: Årsredovisning avseende benign hysterektomi 29. FSS NU SkaS SU SÄS Adnex x x x EA x x x Hyst x x x x Inkont x x x x Prolaps x x x x x Tumör x x x x Delregistret för hysterektomi I de diskussioner som löpande förts med sektorsrådet för kvinnosjukvård gällande kvalitetsindikatorer, måltal och målrelaterad ersättning har hysterektomiregistret hittills tilldragit sig störst uppmärksamhet. Hysterektomiregistret redovisar data för benign hysterektomi, dvs. borttagande av livmodern utan misstanke om cancer. Kirurgiska ingrepp vid känd livmodercancer omfattas numera inte av detta delregister utan ingår i tumörregistret. Den vanligaste godartade orsaken till hysterektomi är blödningsproblem följt av trycksymtom från myom (muskelknutor i livmoderväggen). Operationerna kan utföras med olika kirurgisk teknik. Det är således möjligt att operera både genom bukväggen och genom slidan samt att använda såväl öppen kirurgi som titthålskirurgi (laparoskopi). Täckningsgrad i hysterektomiregistret En grundförutsättning för meningsfulla och fördjupade diskussioner av data i alla kvalitetsregister är att täckningsgraden är rimligt god. Oftast krävs minst 75 procents täckningsgrad. I figur H-37 redovisas antalet benigna hysterektomier som år 29 registrerades i den regionala vårddatabasen Vega och hysterektomiregistret. Täckningsgraden 29 för NU, SkaS, SU och SÄS var 77, 94, 78 respektive 87 procent. Totalt för regionen var täckningsgraden 82 procent. Antal patienter 8 7 6 5 4 3 2 1 Hyst.reg Vega NU SkaS SU SÄS VGR Figur H-37. Patienter som genomgått hysterektomi på grund av benign sjukdom och rapporterats till hysterektomiregistret respektive vårddatabasen Vega år 29. Källa: Årsredovisning avseende benign hysterektomi 29 och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Antalet benigna hysterektomier i Vega utgör nämnaren vid beräkning av täckningsgrad. Jämfört med 28 har täckningsgraden för NU, SU och SÄS sjunkit medan den ökat kraftigt för SkaS. Samtliga sjukhus uppnår dock en täckningsgrad på över 75 procent. Delregistret för prolapskirurgi Från och med 21 kommer andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynopregistret att ingå i regionens förteckning över kvalitetsindikatorer som åsatts regiongemensamma måltal. Figur H-38 redovisar antalet prolapsoperationer som 29 registrerades i prolapsregistret respektive i den regionala vårddatabasen Vega. Täckningsgraden för 29 var 19 procent för Frölunda, 96 procent för NU, 24 procent för SkaS, 94 procent för SU och 79 procent för SÄS. Totalt i regionen var täckningsgraden 77 procent Troliga orsaker till att täckningsgraden för Frölunda överstiger 1 procent är dubbelrapportering till kvalitetsregistret eller rapportering av andra patienter till registret än vad som kan identifieras i vårddatabasen Vega. Utöver de i figuren redovisade operationerna har

7 Alingsås och Lundby utfört knappt tio operationer var men dessa kliniker deltar inte i gynop-registret. Antal prolapsoperationer 12 1 8 6 4 2 Prolapsreg. Vega FSS NU SkaS SU SÄS VGR Figur H-38. Antal prolapsoperationer som registrerats i Gynop-registret respektive vårddatabasen Vega år 29. Källa: Gynop-registret Prolapsrapport 21 del 1 och vårddatabasen Vega. Perinealbristning vid förlossning Av de kvalitetsindikatorer med bäring på kvinnosjukvård som redovisas i Öppna jämförelser 21 är det endast andelen perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning som redovisas nedbrutet på sjukhusnivå. Perinealbristningar kategoriseras på en skala I-IV efter vävnadsskadans storlek. Grad III och IV är de mest omfattande bristningarna som oftast behöver åtgärdas på operationsavdelning och under ryggbedövning. Andelen perinealbristningar har generellt sett ökat inom den svenska förlossningsvården de senaste decennierna. Kända riskfaktorer för att drabbas av perinealbristning är att vara förstföderska, bära på ett stort barn, ha en långdragen förlossning eller att förlösas med tång/sugklocka. Bristningar som inte upptäcks och åtgärdas adekvat kan innebära betydande problem för den drabbade kvinnan. Procent 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, NU SkaS SU SÄS VGR Riket 23-27 24-28 Figur H-39. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning 23-27 och 24-28, åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 29 och 21 Figur H-39 visar att Västra Götalandsregionen som helhet, liksom samtliga aktuella sjukhus, ligger under eller väldigt nära riksgenomsnittet 24-28, vilket är tillfredsställande. Samtliga sjukhus har dessutom något lägre eller samma andel som vid föregående mätning 23-27. Detta utesluter givetvis inte en fortsatt förbättringspotential. Sektorsrådet för kvinnosjukvård har även i detta fall ställt sig positivt till att innefatta andelen allvarliga perinealbristningar i kommande regionala förteckningar över kvalitetsindikatorer och kvalitetsrelaterade måltal. Kort om gynop-registret - Gynop-registret består av sex separata delregister som täcker olika gynekologiska områden. - Det är i nuläget bara möjligt och rimligt att redovisa information från delregistren för benign hysterektomi och prolapskirurgi - Information om täckningsgrad respektive inrapporteringsgrad är svårgripbar eller saknas, vilket inte underlättar tolkning av data eller inomregional benchmarking. - Andelen perinealbristningar grad III och IV är lägre i Västra Götaland jämfört med riket

71 Rikshöft Årligen inträffar cirka 19-2 höftfrakturer i Sverige. Höftfraktur drabbar i övervägande grad äldre personer på grund av högre fallrisk och större tendens till benskörhet. Bland äldre personer sker de flesta frakturerna i samband med ett fall på golvet, till exempel vid förflyttning eller när personen reser sig från en stol. Höftfrakturer är ovanliga före 5 års ålder och beror då oftast på kraftigt våld såsom trafikolyckor och fall från höjder. Cirka 7 procent av höftfrakturpatienterna är kvinnor. Medelåldern bland de drabbade är drygt 8 år. I kvalitetsregistret Rikshöft, som startade 1988, registreras den akuta vården och patientens funktion, smärta samt hälsorelaterad livskvalitet fyra månader efter behandlingen. Även vårdkedjan under de första fyra månaderna registreras. Täckningsgrad Under 29 genomfördes höftfrakturoperationer vid 54 sjukhus i Sverige 32, 49 av dessa deltog i kvalitetsregistret Rikshöft. Samtliga sjukhus i Västra Götaland deltar i registret och under 29 registrerade dessa drygt 2 6 höftfrakturer i Rikshöft varav merparten vårdades inom SU (35 %) och NUsjukvården (22 %). Av nedanstående figur framgår att samtliga sjukhus i regionen har högre täckningsgrad i registret än riksgenomsnittet, både 28 och 29. Täckningsgraden är dock relativt låg vid SU och var lägre 29 (79 %) jämfört med 28 (87 %). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SkaS SU SÄS VGR Riket 28 29 Figur H-4. Andel höftfrakturer registrerade i Rikshöft 28 och 29 av samtliga höftfrakturer (ICD-1 kod S72.- S72.2) registrerade i socialstyrelsens patientregister. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Resultat De resultat som presenteras har, med något undantag, hämtats ur Rikshöft årsrapporter samt ur Öppna Jämförelser och omfattar endast patienter 5 år och äldre. 32 Källa: Rikshöft Årsrapport 29 Väntetid till operation Den initiala omvårdnaden är betydelsefull för att patienten snabbt ska kunna återgå till tidigare funktionsnivå. Genom god smärtlindring och kort tid från ankomst till operation motverkas komplikationer som till exempel infektioner och trycksår och rehabiliteringen underlättas. I Socialstyrelsens riktlinjer anges att operationen bör utföras så tidigt som möjligt, helst inom 24 timmar. Medelväntetiden från det att patienten ankommit till sjukhuset till dess att operationen påbörjats har successivt sjunkit mellan 27 och 29, såväl i riket (från 29 timmar till 25 timmar) som i Västra Götaland (från 35 till 26 timmar). Alingsås, Lidköping och Skövde har haft lägre medelväntetid än riket under de tre senaste åren. SU har kraftigt minskat väntetiden från 47 timmar till 27 timmar mellan 27 och 29. SÄS hade 5 timmar kortare medelväntetid 29 jämfört med 28 men hade trots det längst medelväntetid i VGR, 3 timmar, under 29 (figur H-41). Timmar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS SU SÄS VGR Riket 27 28 29 Figur H-41. Medelväntetid till operation för höftfraktur 27, 28 och 29. Källa: Öppna Jämförelser 28, 29 och 21. De tre senaste åren har väntetid till operation varit relativt lika för män och kvinnor i Sverige. I Västra Götaland däremot, har män haft längre väntetid än kvinnor. Uppgifterna avseende män för 27 är behäftade med en ganska stor osäkerhet och bör därför tolkas med viss försiktighet. Av figur H-42 framgår dock att den regionala skillnaden mellan könen har minskat med tiden. Timmar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 VGR Kvinnor Män Riket 27 28 29 27 28 29 Figur H-42. Medelväntetid till operation för höftfraktur 27, 28 och 29 för kvinnor och män i Västra Götaland och i riket. Källa: Öppna Jämförelser 28, 29 och 21.

72 Ett annat sätt att redovisa väntetid till operation är att ange andelen patienter som opereras inom 24 timmar. För 29 var den genomsnittliga andelen i riket 62 procent respektive 6 procent i Västra Götaland. I regionens handlingsprogram för God Vård anges att minst 75 procent av patienterna bör opereras inom 24 timmar. Av figur H-43 framgår att inget av regionens sjukhus nådde upp till målet 21 och att genomsnittet för Västra Götaland var 6 procent. Vid Alingsås, Kungälv och SkaS/SiL har dock över 7 procent av patienterna opererats inom 24 timmar. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS Figur H-43. Andel (%) patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar, 21. Källa: Rikshöft opublicerade data. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Vårdtid Medelvårdtiden vid de opererande klinikerna har successivt sjunkit under flera decennier men stabiliserats under senare tid. Medelvårdtiden 27, 28 och 29 vid regionens sjukhus och i riket redovisas i figur H-44 nedan. I riket har medelvårdtiden minskat från 1,7 till 9,8 dagar mellan 27 och 29. Under dessa år har medelvårdtiden varit relativt stabil vid Kungälvs sjukhus, i NU-sjukvården, vid Kärnsjukhuset i Skövde och SÄS. SU har drastiskt minskat medelvårdtiden, från 18,7 dagar till 12,3 dagar mellan 27 och 29. Under samma tidsperiod har sjukhuset i Lidköping minskat vårdtiden med 1,8 dagar. Alingsås lasarett, som hade bland de kortaste vårdtiderna i landet 27, har 2,8 dagar längre medelvårdtid 29 jämfört med 27. Trots det hade sjukhuset regionens näst kortaste vårdtid 29. SU SÄS VGR Medelvårdtid, dagar 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS SU SÄS 27 28 29 Riket Figur H-44. Medelvårdtid 27, 28 och 29. Källa: Rikshöft årsrapport 27, 28 och 29. En förklaring till kortare vårdtider skulle kunna vara att en större andel av patienterna inte rehabiliteras vid den opererande enheten utan istället får sekundär rehabilitering vid någon annan enhet. I Rikshöft årsrapport 29 analyseras sambandet mellan medelvårdtid och andelen patienter som direkt skrivs ut till det boende de hade före höftfrakturen. Trots att medelvårdtiden sjunkit under de senaste 2 åren, har andelen patienter som skrivs ut till ursprungsboendet inte minskat. Det finns dock på riksnivå ett visst samband mellan medelvårdtid och andel patienter som skrivs ut till ursprungsboendet. Av figur H-45 framgår dels att detta samband även fanns för regionens sjukhus 29 (korrelationskoefficient, r=,72) dels att samtliga regionens sjukhus detta år skrev ut hälften eller drygt hälften av patienterna till ursprungsboende. Andel åter till ursprungsboende, % 7 6 5 4 3 2 1 2 4 6 8 1 12 14 Medelvårdtid, dagar Figur H-45. Relation mellan medelvårdtid vid höftfraktur och andel patienter som skrivs ut till ursprungsboende, 29. Källa: Rikshöft årsrapport 29. Protesoperation Ungefär hälften av höftfrakturerna är cervikalfrakturer (brott på lårbenshalsen). Tidigare behandlades majoriteten av dessa med osteosyntes (spikning) men under det senaste decenniet har praxis till viss del ändrats då studier visat att insättning av höftprotes vid dislocerade (felställda) cervikalfrakturer ofta ger en bättre läkning. Andelen patienter 65 år och äldre med cervikal höftfraktur som protesopererades under 28-29 i riket varierade från 42 till 68 procent med ett genomsnitt på 59 procent. I Västra

73 Götaland protesopererades knappt 62 procent av patienterna (64 % av kvinnorna och 57 % av männen) under 28-29 (figur H-46). Alingsås Kungälv NU SkaS SU SÄS VGR Riket 27-28 28-29 Kort om Rikshöft - Samtliga sjukhus i Västra Götaland har hög täckningsgrad i registret. - Genomsnittlig väntetid till höftfrakturoperation har minskat men är fortfarande något längre i Västra Götaland jämfört med riket. - Västra Götalandsregionen har en stor andel patienter som opereras med höftprotes vid cervikal höftfraktur. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Procent Figur H-46. Andel protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur 27-28 samt 28-29. Avser patienter 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21.

74 Svenska Höftprotesregistret Höftledsartros (förslitning av ledbrosket) är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Artros medför ofta smärta och stelhet i höftleden med hälta och gångsvårigheter som följd. Majoriteten får endast besvär i ena höftleden. Ärftlighet är en orsak till höftledsartros, men även övervikt, tidigare höftfraktur samt tidigare infektion i höftleden kan öka risken. Höftledsartros är något vanligare bland kvinnor än bland män. Drygt 15 personer i Västra Götaland (1,4 % av kvinnorna och 1,1 % av männen, 18 år och äldre) är drabbade av höftledsartros, dvs. de har fått diagnosen vid ett läkarbesök eller vårdtillfälle någon gång under tvåårsperioden 29-21. Figur H-47 visar att Norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2) och Västra och Östra Skaraborg (HSN 9, 1) har en högre andel personer med höftledsartros jämfört med genomsnittet i regionen. Göteborg, centrum-väster (HSN 5), Södra Bohuslän (HSN 7), Göteborg, Hisingen (HSN 11) och nordöstra Göteborg (HSN 12) har en lägre andel. Skillnaderna mellan de olika områdena kan till stor del förklaras av olika ålderssammansättning. Procent 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kvinnor Män HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur H-47. Andel (%) västragötalänningar som har fått diagnosen höftledsartros (ICD1-kod M16) vid ett besök eller vårdtillfälle inom vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Förekomsten av höftledsartros ökar med stigande ålder. I yngre åldrar är det lika många kvinnor och män som drabbas men från 5-årsåldern och uppåt är det betydligt fler kvinnor än män som har fått diagnosen höftledsartros (figur H-48). 1,5 VGR 1, Antal individer 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Kvinnor -4 5-9 1-14 Män 18-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 Ålder 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9+ Figur H-48. Antal västragötalänningar som har fått diagnosen höftledsartros (ICD1-kod M16) vid ett besök eller vårdtillfälle inom vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på femårsåldersgrupper och kön. Källa: Vårddatabasen Vega. Behandlingen av höftledsartros innebär oftast operation där hela höftleden byts ut mot en konstgjord led. Operation med total höftprotes är en vanlig behandling. År 29 utfördes cirka 15 6 primära totala höftprotesoperationer i Sverige, varav cirka 2 25 i Västra Götaland 33. I Svenska Höftprotesregistret registreras dels operationer med total höftprotes vid artros/artrit dels operationer med halvprotes där huvudindikationen är höftfraktur. Täckningsgrad Höftprotesregistret har en längre tid haft mycket god täckningsgrad. För år 29 gjordes en samkörning på individnivå av registret och Socialstyrelsens patientregister. För totalproteser var då täckningsgraden i registret 97,5 procent för landet som helhet. I Västra Götaland varierade täckningsgraden från 95,7 procent (SU) till 99,1 procent (SkaS) 29. Resultat Nedan redovisade uppgifter har hämtats ur kvalitetsregistrets årsrapport 29 samt från Öppna Jämförelser 29 och 21. Registret redovisar öppet utfallet för ett stort antal variabler. Tre av dessa, patientrapporterad hälsa, omoperationer inom två år samt antal proteser som inte revideras inom tio år ingår i Öppna Jämförelser och utfallet i Västra Götaland redovisas nedan. Ett viktigt mått på kvaliteten är hur stor andel av proteserna som överlever (inte revideras) 1 år efter operation. Revision innebär att en ny operation genomförs där en eller flera delar av protesen byts ut, eller att hela protesen tas bort. I figur H-49 redovisas andelen totala höftproteser som inte reviderats under tioårsperioderna 1999-28 respektive 2-29. Västra Götaland ligger på riksgenomsnittet, strax under 95 procent. Det finns dock en 33 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.

75 viss inomregional variation. Lägst andel, vid båda mättillfällena, har Mölndal som också ligger lågt i jämförelse med övriga kliniker i landet. Enligt registrets årsrapport har detta fynd lett till en djupare analys som ska ligga till grund för en lokal översyn. Procent 1 8 6 4 2 Alingsås Borås Carlanderska 1999 28 2-29 Falköping Kungälv Lidköping Mölndal Sahlgrenska Skene Skövde Uddevalla Östra VGR Riket Figur H-49. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 1 år, 1999-28 respektive 2-29. 95 % konfidensintervall för de opererande enheterna, 2-29. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Begreppet reoperation innefattar, till skillnad från revision, alla kirurgiska ingrepp som direkt kan relateras till höftprotesen. Det kan alltså innebära allt från utbyte av protesdelar eller borttagande av protesen (revision) till mindre ingrepp som sårrevision. Reoperationerna hänförs till den klinik som utfört primäroperationen. I figur H-5 framgår att andelen reopererade i Västra Götaland är i nivå med riket som helhet. Det finns dock en variation inom regionen men det är också en stor osäkerhet i siffrorna vilket illustreras genom de stora konfidensintervallen för tidsperioden 26-29. Mölndal har dock en signifikant högre andel omopererade 26-29 jämfört med genomsnittet i regionen och riket medan Falköping, Lidköping, Ortho Center och Skövde har en lägre andel. Procent 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Alingsås Borås Carlanderska 25-28 26-29 Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Medical Center Mölndal Ortho Center, Gbg Sahlgrenska Skene Skövde Uddevalla Östra VGR Riket Figur H-5. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, 25-28 respektive 26-29 med 95 % konfidensintervall för 26-29. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Smärta och låg hälsorelaterad livskvalitet är de huvudsakliga indikationerna för höftprotes- operation. Det är därför viktigt att mäta utfallet av dessa variabler och patienterna får besvara ett frågeformulär preoperativt samt ett, sex och tio år efter operationen. När svarsfrekvensen mättes 28 hade 81 procent av patienterna i Västra regionen besvarat enkäten, såväl preoperativt som efter ett år. Hälsorelaterad livskvalitet mäts med EQ-5D-index som har skalan (död) till 1 (full hälsa). Figur H-51 visar genomsnittlig ökning i EQ-5D ett år efter operationen jämfört med tillståndet innan operationen. Riket VGR Östra Uddevalla Skövde Skene Ortho Center, Gbg Mölndal Lidköping Kungälv Frölunda Falköping Carlanderska Borås Alingsås,,1,2,3,4,5 EQ-5D index Figur H-51. Genomsnittlig förbättring i patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ-5D) vid uppföljning ett år efter total höftprotesoperation. Patienter som opererats 27-28 och där 1-årsuppföljning gjorts 28-29. Källa: Öppna Jämförelser 21. Genomsnittlig förbättring i EQ-5D för riket har konstant legat på,36 sedan mätningarna startade 22 och detta värde kan anses som ett rimligt mål. Variationen inom landet liksom inom Västra Götaland är relativt stor men det kan finnas många orsaker till detta, t.ex. patienternas ålder, socioekonomi, på vilken indikation operationen gjorts etc. En mer omfattande analys av variationen har initierats av registeransvariga. Könsaspekter Höftprotesoperation är vanligare bland kvinnor än bland män och operationerna utförs oftare vid högre ålder hos kvinnor. Under perioden 27-29 var medelåldern vid operation 7 år för kvinnor och 67

76 år för män. Andelen män som opereras har ökat på senare år och under 27-29 utfördes drygt 41 procent av operationerna på män. En analys av samtliga höftprotesoperationer utförda 1992-29 visade att män oftare än kvinnor drabbas av revision (relativ risk 1,44, 95 % konfidensintervall 1,38-1,5). Analysen tog hänsyn till ett flertal faktorer som kunde skilja mellan könen, som till exempel ålder, diagnos, typ av snitt etc. I figur H- 52 redovisas andelen totala höftproteser som inte reviderats under tioårsperioderna 1999-28 respektive 2-29 för Västra Götaland och riket, uppdelad på kvinnor och män. Procent 1 8 6 4 2 1999-28 VGR 2-29 1999-28 Riket 2-29 Kvinnor Män Figur H-52. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 1 år, 1999-28 respektive 2-29, för kvinnor respektive män i Västra Götaland och landet som helhet. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Före operationen anger kvinnorna en lägre genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ- 5D). Efter ett år är dock förbättringen större för kvinnor än för män. Trots kvinnornas förbättring har de dock i genomsnitt en signifikant lägre hälsorelaterad livskvalitet än männen ett år efter operationen. Kort om Höftprotesregistret - Registret har en mycket hög täckningsgrad såväl i Västra Götaland som i landet som helhet. - Andelen totala höftproteser som inte reviderats under det senaste decenniet är lika stor i Västra Götaland och i riket. - Andelen omoperationer inom två år i Västra Götaland är i nivå med rikssnittet. Det finns dock en relativt stor inomregional variation. - Män som opereras med total höftprotes drabbas oftare av revision än kvinnor. - Kvinnor anger en större förbättring av hälsorelaterad livskvalitet än män ett år efter operation.

77 Svensk Reumatologis kvalitetsregister 1 8 Kvinnor Män Reumatologiska sjukdomar är förbundna med lidande och höga samhällskostnader. Mer än två procent av befolkningen lider av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) eller annan inflammatorisk ledsjukdom. Dessa ledsjukdomar ger ledsvullnad, smärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Brosk- och benvävnad kan också förstöras vilket bidrar till att funktionshinder blir bestående. Sjukskrivningstalen är höga, många förlorar arbetsförmågan redan efter kort tids sjukdom och frekvensen av förtidspensionering är hög. Sjukdomen blir i de flesta fall livslång, bot saknas och en förkortad livslängd har påvisats vid reumatoid artrit. Samhällskostnaden för enbart reumatoid artrit har beräknats till fem miljarder kronor per år. Förekomst av reumatoid artrit Knappt 8 personer i Västra Götaland,,9 procent av kvinnorna och,3 procent av männen, har reumatoid artrit (RA). Figur H-53 visar på en viss inomregional spridning där andelen kvinnor och män med RA är högst i Södra Bohuslän (HSN 7) respektive i Östra Skaraborg (HSN1). Procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kvinnor Män,9 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur H-53. Andel (%) västragötalänningar som har fått diagnosen reumatoid artrit (ICD1-kod M5, M6., M6.8, M6.9) vid ett besök eller vårdtillfälle i specialiserad vård under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälsooch sjukvårdnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Reumatoid artrit är vanligare bland kvinnor än bland män, i alla åldrar, vilket framgår av figur H- 54.,3 Antal 6 4 2-4 1-14 2-24 3-34 4-44 5-54 6-64 7-74 8-84 9+ Ålder Figur H-54. Antal personer i Västra Götaland som fått diagnosen reumatoid artrit (ICD1-kod M5, M6., M6.8, M6.9) vid ett besök eller vårdtillfälle i specialiserad vård under tvåårsperioden 29-21, fördelat efter ålder och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Täckningsgrad Registret är rikstäckande i så motto att i alla landsting deltar alla reumatologmottagningar och privata mottagningar som behandlar reumatiker. I registrets årsrapport 29-21 redovisas en nyligen gjord jämförelse med Socialstyrelsens patientregister. Täckningsgraden för landet som helhet var då 6 procent och för Västra Götaland 56 procent. Antalet inkluderade i registret har ökat år från år i Västra Götaland, vilket illustreras av figur H-55. För närvarande finns cirka 6 2 västragötalänningar i registret, varav knappt 4 3 (69 %) är patienter som har reumatoid artrit (RA). Antal 16 14 12 1 8 6 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 År 24 25 26 27 28 29 21 Figur H-55. Antal västragötalänningar som inkluderats i Svensk Reumatologis kvalitetsregister per år, 1995-21, oavsett diagnos. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. Resultat Nedan redovisade resultat avser endast reumatoid artrit. Genom ett samarbete mellan regionansvarig för kvalitetsregistret och hälso- och sjukvårdsavdelningen kan data för 21 visas. Sjukdomsaktivitet Sjukdomsaktivitet mäts genom ett index, Disease Activity Score, DAS28, som är en sammanvägning av läkarens bedömning av ledstatus för 28 leder,

78 sänka (SR) samt patientens sjukdomskänsla mätt med VAS (visuell analog skala). Ett DAS28-värde under 3,2 indikerar en låg sjukdomsaktivitet och ett DAS28-värde över 5,1 en hög sjukdomsaktivitet. I nedanstående figur redovisas sjukdomsaktivitet, mätt med DAS28, för RA-patienter vid senaste besöket 21. Femtiosex procent av patienterna i VGR hade ett DAS28-värde under 3,2 dvs. de hade en låg sjukdomsaktivitet. Vid Alingsås, som är den minsta kliniken, hade 69 procent av patienterna en låg sjukdomsaktivitet mot 41 procent av patienterna vid kliniken i Uddevalla där cirka en tiondel av regionens RA-patienter vårdas. 1% 8% 6% 4% 2% % Alingsås Borås SU Skövde Uddevalla VGR DAS28 >5,1 DAS28 3,2-5,1 DAS28 2,6-<3,2 DAS28 <2,6 Figur H-56. Andel RA-patienter med olika grad av sjukdomsaktivitet, DAS28. Värde uppmätt vid senaste sjukvårdsbesöket 21. Inklusionsbesök ingår inte. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. vilket minskat till 3,1 efter ett år. Detta indikerar att behandlingen leder till en låg sjukdomsaktivitet för flertalet patienter. I Borås och Skövde var det genomsnittliga värdet på DAS28 efter ett års behandling runt 3, medan värdet vid SU låg runt 3,3. Även Alingsås och Uddevalla uppvisar lägre värden efter ett år men dessa kliniker har endast ett tiotal patienter var där värden för årsuppföljning finns tillgängliga. Patienten registrerar uppgifter om sitt hälsostatus inför varje läkarbesök, antingen på papper eller direkt in i registret via pekskärm på mottagningen. Patienten besvarar då frågor om symtom såsom ledsvullnad och ömhet, smärta, allmän hälsa, arbetsförmåga, livskvalitet och funktionsförmåga. Funktionsförmåga mäts genom frågeformuläret Health Assessment Questionnaire (HAQ). HAQ består av 2 frågor om dagliga aktiviteter såsom inköp, ta ner saker från hyllor, gå nerför trappsteg etc. och svaren sammanfattas till ett index med skalan (inga besvär) till 3. I nedanstående figur redovisas funktionsförmåga (HAQ-index) vid behandlingsstart samt efter ett års uppföljning. Endast de kliniker där uppföljning finns för mer än 3 patienter redovisas separat men samtliga patienter i regionen ingår i värdet för VGR. Tidig Reumatoid Artrit Tidig antireumatisk behandling, insatt under de tre till sex första månaderna efter sjukdomsdebut, har visat sig ge betydligt bättre effekt än senare insatt terapi. I nedanstående figur redovisas sjukdomsaktivitet (DAS28) vid första besöket och förbättring efter ett år för patienter med tidig artrit. Endast kliniker där uppföljning finns för mer än 3 patienter redovisas separat men samtliga patienter i regionen ingår i värdet för Västra Götaland. DAS28 6 5 4 3 2 1 Borås SU Skövde VGR Inklusion 12mån Figur H-57. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för patienter med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter som startat behandling under 28-29. I värdet för VGR ingår även patienter behandlade vid klinikerna i Alingsås och Uddevalla. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. HAQ 1,2 1,,8,6,4,2, Borås SU Skövde VGR Inklusion 12mån Figur H-58. Funktionsförmåga (HAQ-index) för patienter med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter som startat behandling under 28-29. I värdet för VGR ingår även patienter behandlade vid klinikerna i Alingsås och Uddevalla. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. Biologisk behandling De biologiska behandlingarna används i hela landet och sätts in till de svårast sjuka när de traditionella antireumatiska läkemedlen inte har avsedd effekt. Det kan vara aktuellt tidigt i sjukdomen men även efter en längre tids sjukdom. De biologiskt framställda läkemedlen påverkar direkt mekanismen i immunsystemet och kan därmed minska förstörelsen av brosk och ben som annars skulle kunna leda till bestående funktionshinder. För regionens samtliga patienter var det genomsnittliga värdet på DAS28 vid behandlingsstart 4,7

79 Antalet patienter med reumatoid artrit som behandlas med biologiska läkemedel har ökat snabbt de senaste åren men det är en stor variation inom landet. Jämfört med riket har Västra Götaland relativt få behandlade (figur H-59). 25 242,6 DAS28 6 5 4 3 2 Inklusion 9-15 mån Antal per 1 inv. 2 15 1 5 192,4 97,8 12,1 Kvinnor 29 Kvinnor 21 Män 29 Män 21 1 27 28 29 21 Figur H-61. DAS28 vid inklusion respektive efter 9-15 månader 27-21. Genomsnittligt värde för RA-patienter i VGR som behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. VGR Riket Figur H-59. Antal kvinnor och män med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 1 invånare, vid årets början 29 och 21. Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. I figur H-6 nedan redovisas antal personer i VGR som respektive år startat biologisk behandling. År 23 skedde en markant ökning och sedan dess har antalet patienter fluktuerat mellan 1 och 14 per år varav cirka en fjärdedel är män. Antal 16 14 12 1 8 6 4 2 1999 2 21 22 23 Kvinnor 24 År 25 Män Figur H-6. Antal bionaiva* RA-patienter i VGR som startat biologisk behandling under respektive år. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. *Patienter som inte tidigare behandlats med biologiska läkemedel. Huruvida antalet biologiskt behandlade patienter i VGR är optimalt går inte att avgöra utifrån dessa siffror. Det avgörande är patienternas hälsa och även patienter som får traditionell behandling kan må mycket bra. De patienter som under de senaste åren erhållit biologisk behandling har, som framgår av figur H- 61 nedan, haft ingångsvärden för DAS28 som legat på 5, eller strax däröver, dvs. de har haft en hög sjukdomsaktivitet. Efter 9-15 månaders behandling har DAS28 sjunkit markant. Den goda effekten tyder på att läkemedlen använts på rätt indikation till rätt patienter. 26 27 28 29 21 Könsaspekter Reumatoid artrit är ungefär tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män, men räknat per 1 invånare är det ungefär dubbelt så många kvinnor som män som erhåller biologisk behandling (jmf. figur H-59). Detta kan tyda på en underbehandling av kvinnor men det kan också finnas andra anledningar till skillnaden. I nedanstående avsnitt redovisas några variabler för kvinnor respektive män. Eftersom det är ett relativt lågt antal män på respektive klinik redovisas endast värden för VGR som helhet. Figur H-62 nedan visar sjukdomsaktivitet (DAS28) vid senaste besöket 21 för kvinnor och män med reumatoid artrit. Figuren baseras på drygt 1 9 besök varav en fjärdedel har gjorts av männen. Det är signifikant högre andel män, 64 procent som har en låg sjukdomsaktivitet (DAS28 < 3,2), jämfört med kvinnor, 53 procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1,1 7,5 36,7 17,3 35,9 Kvinnor 28,3 19,5 44,7 Män DAS28 >5,1 DAS28 3,2-5,1 DAS28 2,6-<3,2 DAS28 <2,6 Figur H-62. Andel kvinnor och män i Västra Götaland med olika grad av sjukdomsaktivitet (DAS28) vid det senast registrerade besöket, 21. Patienter med reumatoid artrit. Inklusionsbesök ingår inte. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. För patienter med tidig artrit syns inga stora skillnader mellan könen i sjukdomsaktivitet, varken vid inklusion eller efter ett års behandling (figur H-63).

8 6 5 4,8 4,6 Kvinnor Män Kort om Svensk Reumatologis kvalitetsregister DAS28 4 3 2 1 Inklusion 3,2 12mån Figur H-63. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för kvinnor respektive män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter i VGR som startat behandling under 28-29. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. I figur H-64 redovisas självskattad funktionsförmåga (HAQ-index) för kvinnor och män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Männen har något bättre värde (dvs. lägre värde) än kvinnorna vid båda mättillfällena. 3,1 - Antalet som registreras ökar stadigt. - Drygt 55 procent av patienterna med reumatoid artrit har en låg sjukdomsaktivitet. - Patienter med tidig artrit har god effekt av behandlingen. - Västra Götalandsregionen har en lägre andel patienter som behandlas med biologiska läkemedel jämfört med landet som helhet. - De patienter som får biologiska läkemedel har god effekt av behandlingen. - Bland patienter med reumatoid artrit är det en större andel av männen som har låg sjukdomsaktivitet jämfört med kvinnorna. - Vid tidig artrit är det relativt små skillnader i behandlingseffekt mellan män och kvinnor. Kvinnor Män 1,2 1, 1,,9 HAQ,8,6,4,2,7,5, Inklusion 12mån Figur H-64. Funktionsförmåga (HAQ-index) för kvinnor och män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter i VGR som startat behandling under 28-29. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

81 Psykiatri - fokus på rättspsykiatri och tvångsvård Psykiatriavsnittet i årets verksamhetsanalys fokuserar helt på rättspsykiatrisk vård samt på övrig psykiatrisk tvångsvård. Informationskällor är dels det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård RättspsyK, dels författningsreglerade regionala uppgifter om tvångsvård till Socialstyrelsens Patientregister. RättspsyK Inom rättspsykiatrin finns ett välfungerande nationellt kvalitetsregister, RättspsyK, till vilket Västra Götalandsregionens samtliga fyra rättspsykiatriska enheter (Borås, Falköping, Göteborg och Vänersborg) är anslutna. RättspsyK innehåller indikatorer som bland annat berör: Symtom Diagnoser Funktionsskattning Body mass index (BMI) Riskanalys Behandling utifrån riskbeteende Återfall i brott Missbruksbehandling Läkemedel Tvångsåtgärder Samverkan Ekonomi Bostad Nätverk Friförmåner Registerhållare för RättspsyK är Frances Hagelbäck Hanson och Hans Andersson, RPV Göteborg. Nationella årsrapporter från RättspsyK finns publicerade för 28 och 29 men i skrivande stund inte för 21. Klinikrapporter finns publicerade för 29 och tillgängliga för 21, vilket möjliggör jämförelser såväl mellan verksamheter som över tid. Notera att för Borås finns data endast tillgängliga för 21. Mer information om RättspsyK står att finna på: http://www.vinkcancer.se/sv/inca/kvalitetsregister /RattspsyK/ Av tabell H-6 framgår att den övervägande delen av rättpsykiatrins patienter är män. Som synes finns en betydande storleksskillnad mellan de olika verksamheterna. För att undvika tolkningsproblem kopplade till den relativt låga andelen kvinnor kommer könsseparerade data inte att redovisas i föreliggande rapport. Tabell H-6. Antalet uppföljda patienter per rättspsykiatrisk verksamhet under 21. Källa: RättspsyK. Kvinnor Män Totalt Borås 1 1 11 Falköping 1 22 23 Göteborg 19 147 166 Vänersborg 15 53 68 I nedanstående tabeller och figurer ges en verksamhetsuppdelad redovisning av ett axplock indikatorer enligt följande; genomförd riskanalys (tabell H-7), behandling utifrån identifierade riskfaktorer (figur H-65), återfall i brott (figur H-66), tvångsåtgärder (figur H-67), fungerande samverkan (figur H-68), nätverk (tabell H-8), GAF-skattning (tabell H-9) och BMI (tabell H-1). Tabell H-7. Andel patienter (%) där riskanalys genomförts. Källa: RättspsyK. 29 21 Borås - Falköping 95 1 Göteborg 85 1 Vänersborg 56 88 Riket 86 - Behandling utifrån risk (%) 1 8 6 4 2 Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket 29 21 Figur H-65. Andel patienter (%) som fått behandling utifrån identifierade riskfaktorer. Källa: RättspsyK. Tabell H-7 och figur H-65 visar att riskanalys genomförs för majoriteten av patienter samt att behandlingen individualiseras utifrån detta. Av figur H-66 framgår att det är en minoritet av patienterna som återfaller i brott under slutenvårdstiden. Andelen patienter som varit föremål för tvångsåtgärder varierar en del mellan verksamheter och över tid (figur H-67), vilket nog kan avspegla såväl patientsammansättning som registrerings- och behandlingspraxis.

82 Återfall i brott (%) 1 8 6 4 2 Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket 29 21 Figur H-66. Andel patienter (%) som återfallit i brott under slutenvårdstiden. Källa: RättspsyK. Tvångsåtgärder (%) 1 8 6 4 2 Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket 29 21 Figur H-67. Andel patienter (%) som under vårdtiden varit föremål för tvångsåtgärder. Källa: RättspsyK. För den absoluta majoriteten patienter finns fungerande samverkan med externa aktörer (figur H-68). Det samma gäller patienternas sociala nätverk (tabell H-8). Fungerande samverkan (%) 1 8 6 4 2 Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket 29 21 Figur H-68. Andel patienter (%) där det finns fungerande samverkan med externa aktörer. Källa: RättspsyK. rättspsykiatrisk vård är definitionsmässigt feta (BMI > 3 kg/m 2 ). Detta skall jämföras med prevalenssiffror för fetma i normalbefolkningen på cirka 1 procent. En ohälsosam livsstil och behandling med vissa psykofarmaka torde bidra till att fetma är så vanligt förekommande. Tabell H-9. Andel patienter (%) där GAFskattning genomförts. Källa: RättspsyK. 29 21 Borås - 82 Falköping 1 96 Göteborg 77 78 Vänersborg 88 88 Riket 63 - Tabell H-1. Andel patienter (%) med body mass index (BMI) över 3 kg/m 2. Källa: RättspsyK. 29 21 Borås - Falköping 58 48 Göteborg 33 33 Vänersborg 31 29 Riket 39 - Uppgifter om tvångsvård I Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 29:26 meddelas föreskrifter om utökad rapporteringsskyldighet till Patientregistret avseende patienter som är inskrivna för tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Från och med januari 21 skall berörda verksamheter tre gånger per år rapportera in uppgifter om bland annat diagnoser, tvångsåtgärder, psykiatrisk vårdform, antal permissioner och avvikningar. Nedan redovisas valda data för 21 med fokus på tvångsvård inom allmänpsykiatrin för vuxna patienter samt barn- och ungdomspsykiatrin. Tabell H-8. Andel patienter (%) som har ett nätverk. Källa: RättspsyK. 29 21 Borås - 1 Falköping 1 1 Göteborg 96 99 Vänersborg 96 96 Riket 93 - Tabell H-11 redovisar andelen avslutade tvångsvårdtillfällen som diagnossatts samt åsatts KVÅkod respektive specifik KVÅ-kod avseende tvångsåtgärd. Specifika KVÅ-koder för tvångsåtgärder innefattar bland annat avskiljande, tvångsmedicinering, elektrokonvulsiv terapi (ECT), fastspänning och upprättande av vårdplan. Det ter sig som om funktionsskattning med GAFinstrumentet vunnit större insteg i Västra Götaland än i övriga riket (tabell H-9). Av tabell H-1 framgår att en mycket stor grupp patienter intagna i

83 Tabell H-11. Antalet avslutade vårdtillfällen inom psykiatrisk tvångsvård 21 samt andelen med diagnos och åtgärdsregistrering (KVÅ). Vuxenpsykiatri (V), barn- och ungdomspsykiatri (B). Rättspsykiatrisk tvångsvård ingår inte. Källa: Analysenheten, Västra Götalandsregionen. Vårdtillfällen (antal) Diagnos (%) KVÅ (%) KVÅ tvång (%) KS (V) 99 1 99 15 NU (V) 239 1 87 2 NU (B) 11 1 1 18 SkaS (V) 263 95 9 17 SkaS (B) 8 75 SU (V) 1225 96 85 9 SU (B) 19 1 1 5 SÄS (V) 34 89 84 28 SÄS (B) 8 62 62 38 Som synes varierar andelen diagnossatta vårdtillfällen mellan sjukhusen, liksom andelen som fått KVÅ-kod registrerad. Notabelt är också den relativt stora variationen i andelen vårdtillfällen som fått en specifik tvångs-kvå registrerad. Förvisso handlar det om relativt få vårdtillfällen att beräkna andelar av, åtminstone inom barn- och ungdomspsykiatrin, men icke desto mindre bör siffrorna kunna stimulera till diskussion av praxis såväl gällande faktiska tvångsåtgärder som registreringen av dessa. I tabell H-12 redovisas sjukhusspecifika uppgifter om avvikningar (antalet individer, avvikningar och dygn) inom den psykiatriska vården. Mest notabelt är att enstaka patienter står för majoriteten av avvikningar, vilket påtagligt påverkar de enskilda sjukhusens siffror. Tabell H-12. Sjukhusspecifika uppgifter om antalet avvikningar inom den psykiatriska vården samt antalet individer som står för dessa och antalet dygn de avvikit. Rättspsykiatrisk tvångsvård ingår inte. Källa: Analysenheten, Västra Götalandsregionen. Avvikelser (antal) Individer (antal) Dygn (antal) KS 1 1 1 NU 5 4 24 SkaS 48 6 47 SU 16 1 181 SÄS 34 14 23 De fem vanligaste diagnoserna inom den psykiatriska tvångsvården i Västra Götaland är som följer. Inom parentes anges antalet registreringar per diagnos. Emotionellt instabil personlighetsstörning (17) Psykiska störningar pga flera droger (164) Paranoid schizofreni (152) Ospecificerad icke-organisk psykos (144) Ospecificerad depressiv episod (111) De fem vanligaste åtgärderna inom den psykiatriska tvångsvården i regionen presenteras nedan. Inom parentes anges antalet registreringar. Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd (1461) Inhämtande av anamnes (1115) Ordination av läkemedel (951) Peroral läkemedelstillförsel (89) Provtagning (738) De registrerade tvångsåtgärderna/lagstadgade åtgärderna inom den psykiatriska vården framgår nedan. Inom parentes anges antalet per åtgärd. Vårdplan (129) ECT (83) Fastspänning < 4 timmar (82) Tvångsmedicinering, injektion (79) Samordnad vårdplan (44) Inskränkt elektronisk kommunikation (1) Fastspänning > 4 timmar (9) Övervakning av försändelser (5) Avskiljande < 8 timmar (4) Avskiljande > 8 timmar (3) Regelverket kring den utökade rapportskyldigheten till Socialstyrelsen sjösattes med förhållandevis kort varsel och det finns grundad anledning att misstänka att informationen till de berörda verksamheterna inte varit optimal. År 21 får därför ses som något av ett inkörningsår. Men redan 211 års siffror bör kunna bli föremål för en fördjupad diskussion av eventuella skillnader mellan sjukhusen. När det gäller registrerade diagnoser respektive åtgärdskoder finns en viss variation mellan sjukhusen, som torde avspegla såväl patientsammansättning som lokala diagnostiska och terapeutiska överväganden och traditioner.

84 Kort om Rättspsykiatri och rapportering av tvångsvård - Samtliga rättspsykiatriska enheter i Västra Götaland rapporterar till det nationella kvalitetsregistret RättspsyK. - RättspsyK innehåller uppgifter om bland annat symtom, diagnos, riskanalys, återfall i brott, samverkan och nätverk. - Sedan 21 har alla psykiatriska verksamheter utökad rapportskyldighet avseende tvångsåtgärder till Socialstyrelsens patientregister. - Redovisning och analys uppdelad på kvinnor respektive män saknas.

85 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Omkring 3 personer per år insjuknar i stroke, av dessa är mer än 8 procent över 65 år. Årligen drabbas också cirka 8 av TIA (transitoriska ischemiska attacker). TIA är ett förebud för stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Upp till var femte person avlider av sin stroke och sjukdomen kräver i regel omfattande rehabiliteringsinsatser 34. Sedan år 2 har antalet förstagångsinsjuknanden (efter åldersjustering) sjunkit med cirka 1 procent för både män och kvinnor. Nedgången gäller främst äldre. Att såväl förstagångs som återinsjuknanden i stroke minskat kan enligt registeransvariga tyda på framgångar för såväl primär- som sekundärprevention av stroke. Denna uppföljning baseras på uppgifter ur senast tillgänglig årsrapport för kvalitetsregistret Riks- Stroke (29) kompletterad med uppgifter ur Öppna Jämförelser 21, samt registerdata för 21. Kvalitetsregistret Riks-Stroke Det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård Riks-Stroke har funnits sedan 1994. I Riks-Stroke registreras information om patienter med stroke som vårdats på sjukhus. Det innebär att de som dör utanför sjukhus, hanteras polikliniskt eller inom kommunernas särskilda boenden inte ingår. Registret innehåller även data som insamlats efter vårdepisoden om t.ex. funktionsgrad och boende. Samtliga sjukhus i regionen rapporterar till Riks- Stroke. Av registrerade i Riks-Stroke 29 var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Medelåldern för insjuknande och registrerade i Riks-Stroke var 78,3 år för kvinnor och 73,4 år för män. Dubbelt så många män som kvinnor insjuknar före 65 års ålder. I registret anges att bland patienter under 65 år dominerar männen (65 %) och bland patienter 85 år och äldre dominerar kvinnor (64 %). Ålderssammansättningen varierar vid sjukhusen. Sahlgrenska med en specialiserad neuroenhet har lägst medelålder. Att yngre patienter vårdas på Sahlgrenskas neuroenhet medför högre medelålder på övriga enheter inom SU. Tabell H-13. Riks-Stroke 29. Bakgrundsdata 29 Antal Reg Medelålder >=85 år, % Vtf SU/Sahlgrenska 774 72 2 Borås 437 78 3 Mölndal 259 8 4 NÄL 761 76 29 Skövde 365 76 25 Östra sjukhuset 477 77 34 Alingsås 24 77 3 Falköping 92 8 3 Skene 79 8 38 Lidköping 238 77 32 Kungälv 292 75 25 Riket 24987 76 27 Täckningsgrad År 21 är 4 2 strokepatienter i Västra Götaland registrerade i Riks-Stroke. Sjukhusen har arbetat med att öka täckningsgraden i Riks-Stroke. Högre andel strokepatienter är inregistrerade år 21 jämfört med åren innan. Täckningsgrad (eller anslutningsgrad) kan beräknas på olika sätt. För den regionala uppföljningen har valts en metod som också sjukhusen själva kan använda. Täckningsgraden beräknas på vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen Vega. Vårdtillfällen i Vega med stroke som förstadiagnos, exklusive återinläggningar inom 28 dagar, ställs i relation till antalet registrerade i Riks-Stroke (se tabellbilaga för beskrivning av metod). Den regionala uppföljningen visar att sjukhusen har hög täckningsgrad i Riks-Stroke, samtliga över 9 procent. Andel registrerade % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kungälv Lidköping VGR SU SÄS KSS Alingsås NÄL Figur H-69. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 21. Källa: Vårddatabasen Vega och Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Men det är inte bara täckningsgraden som är viktig utan också datakvaliteten, att uppföljningen är komplett både vid akutskedet och vid tremånadersuppföljningen. Uppföljningsdata vid tremånadersuppföljningen saknas för var fjärde patient på Östra sjukhuset och för var femte patient på Sahlgrenska. 34 Information ur Riks-Stroke Årsrapport 29

86 Tabell H-14 Uppföljningsdata saknas. Källa: Riks-Stroke årsrapport 29. Data för 21 inte tillgängliga vid dags dato. Uppföljning saknas % SU/Sahlgrenska 22 Borås 3 Mölndal 8 NÄL 16 Skövde Östra sjukhuset 25 Alingsås 2 Falköping Skene 6 Lidköping 3 Kungälv 9 Riket 1 Bristande registrering kan ibland ge svårigheter att jämföra resultat mellan sjukhus. Till detta kommer att uppgifter kan saknas för enskilda variabler. Det finns bortfall i registreringen av patienter men de sjukhus som haft brister i sin registrering har väsentligen förbättrat registreringen mellan uppföljningsåren. Ytterligare förbättringar kommer att redovisas i nästa årsrapport. Resultat Vanligaste strokediagnosen är cerebral infarkt eller blodpropp i hjärnans kärl, som registrerades för drygt 8 procent av patienterna (ICD-kod I63). Ungefär var tionde strokepatient får i stället en blödning i hjärnan (ICD-kod I61). Hos en liten andel av patienterna har orsak inte angetts till stroken (ICD-kod I64). Det kan bero på felaktig diagnos, svårigheter att fastställa orsaken eller på att tillräcklig diagnostik inte genomförts. Mer om strokeförekomst i Västra Götaland finns att läsa i avsnittet konsumtion, hjärt- kärlsjukdomar. Riskfaktorer Riskfaktorer för stroke såsom högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning registreras i Riks-Stroke. Mer än varannan strokepatient (6 %) i registret behandlades för högt blodtryck vid inskrivning, var tredje hade förmaksflimmer och var femte patient var diabetiker. Vård på strokeenhet Vård på särskild strokeenhet 35 minskar dödligheten och ger bättre rehabilitering för strokedrabbade. Vård på strokeenhet har högsta prioritet (prioritet 1) i strokeriktlinjerna. Andel vårdade på strokeenhet kan följas dels i Riks- Strokes årsrapport, dels i Öppna jämförelser samt via den regionala uppföljningen som bl.a. redovisas i Verksamhetsanalys. Vid jämförelser över tid är det viktigt att beakta att metoderna för uppföljning skiljer sig åt. I figur H-7 nedan redovisas andel vårdade på strokeenhet per sjukhus år 21 ur sjukhusens rapportering till Riks-Stroke. Andel vårdade på strokeenhet % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 98,4 97,1 94,5 91,8 89,9 88,9 86,1 85 KSS Lidköping SU VGR Alingsås NÄL Kungälv SÄS Figur H-7 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 21. Källa: Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Fler strokepatienter vårdades på strokeenhet år 21 jämfört med åren innan. Regionens sjukhus hävdar sig väl i nationell jämförelse. I Öppna Jämförelser 21 (uppföljningsår 29) redovisas för Västra Götalandsregionen ett resultat bättre än riksgenomsnittet, en högre andel patienter har vårdats på strokeenhet. Andel kvinnor med stroke som vårdades på strokeenhet var 89, procent och andel män 9,2 procent. Riksgenomsnittet är 85,7 procent för kvinnor respektive 87,3 procent för män. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-71 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 29. Källa: Riks-Stroke Ur ÖJ 21. Vårdtid Vårdtidens längd speglar såväl praxis som lokala förhållanden i vårdkedjan och varierar mellan regionens sjukhus. I figur H 72 nedan framgår hur stor andel av strokepatienterna som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen. Figur H-72 visar att Kungälv, Alingsås och SkaS skiljer sig från övriga sjukhus med förhållandevis tidig utskrivning. Andelen kvarliggande patienter efter en vecka varierar mellan 5 (45 %) och 7 procent (75 %), efter två veckor mellan 22 (25 %) 35 För definition av strokeenhet se tabellbilaga

87 och 4 procent (45 %) och efter tre veckor mellan 1 (1 %) och 25 procent (3 %). Värden inom parentes avser år 29. 1% ALS 9% KS 8% NU 7% SkaS SU 6% SÄS 5% 4% 3% 2% 1% % 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 Dagar efter inskrivning Figur H-72 Andel av patienter med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 21. Källa: Vårddatabasen Vega. Vårdtidens längd skiljer något mellan män och kvinnor vilket framgår av figur H-73 nedan. 1% 9% 8% Kvinnor Män 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 Dagar efter inskrivning Figur H-73. Andel av kvinnor respektive män med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 21. Källa: Vårddatabasen Vega. Uppföljningen av vårddagar efter inskrivning visar att vårdtiderna för stroke är kortare år 21 jämfört med åren innan. I registret följs vårdtider i antal dagar för akutvård och eftervård. Registret redovisar stor variation i medelvårdtid för akutvård mellan regionens sjukhus. Uppföljningen speglar också en variation i vårdtider för eftervård. Olika sätt att organisera akut- och eftervård är en del av förklaringen. Antal dagar 25 2 15 1 5 Kungälv Lidköping Alingsås KSS (Skövde) Riket Sahlgrenska NÄL Östra sjukh. Mölndal Falköping Borås Skene Figur H-74 Vårdtid i dagar. Källa: Riks-Stroke 29. Eftervård Akutvård Mortalitet Mortaliteten kan följas i Riks-Stroke men bör tolkas med stor försiktighet och kan inte bedömas på sjukhusnivå. Landstingsjämförelser kan dock vara relevanta. I Öppna Jämförelser för 21 redovisas andel döda inom 28 dagar som en viktig kvalitetsindikator. Data är då hämtade ur patientregistret samt dödsorsaksregistret och är åldersstandardiserat. I figur H 75 nedan, hämtad ur Öppna jämförelser, visas andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus. Kurvan visar utvecklingen över tid från år 1994 till 28. Figur H-75. Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus, 1994-28. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 21. I figur H-76, hämtad ur Öppna jämförelser, visas andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke. Kurvan visar utvecklingen över tid från år 1994 till 29. Allt fler strokepatienter överlever sin stroke. Figur H-76. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke 1994-29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 21. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke är lägre i Västra Götalandsregio-

88 nen (13,6 %) jämfört med riket (14,5 %). Andel döda såväl vårdade på sjukhus som döda utanför sjukhus är i nivå med riket. Något högre andel kvinnor än män dör i stroke utanför sjukhus. För sjukhusvårdade strokepatienter finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Andel döda efter sjukhusvårdad förstagångsstroke, åldersstandardiserade värden per sjukhus redovisas i figur H-77 nedan. Uppgifterna är hämtade ur Öppna jämförelser 21. Figuren indikerar att det kan finnas skillnader mellan sjukhusen. Ingen justering för sjukdomsgrad har gjorts. procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Alingsås Kungälv NU SU SkaS SÄS Riket Figur H-77 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke 27-29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen. Ur Öppna Jämförelser 21. Trombolys Det förekommer olika typer av farmakologisk behandling i samband med stroke. Viktigt och aktuellt är trombolysbehandling. Trombolys är en högprioriterad och evidensbaserad behandling. Behandlingen måste ges inom 4,5 timmar efter insjuknandet varför god kunskap i befolkningen om strokesymtom, snabb transport till sjukhus och god organisation och kompetens på sjukhuset är avgörande för möjligheten att genomföra behandlingen. Ju tidigare behandlingen genomförs desto bättre prognos. I ägaruppdrag till sjukhusen anges att andel patienter som får trombolysbehandling bör öka. Strokerådet har uppskattat att en ökning med 2 procent är rimlig att nå (från 125 behandlingar 28 till 385 behandlingar 21-211). Ett regionalt genombrottsprojekt för strokevård påbörjades 21. Effekterna av genombrottsprojektet stroke kommer att kunna följas framöver. Ett önskvärt resultat är ökad andel trombolyser. Figur H-78. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, 29. Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 21. Lägre andel i målgruppen fick trombolys i regionen jämfört med riket. Tabell H-15 Andel i målgruppen som fått trombolys 29. Källa: Öppna Jämförelser 21 VGR Riket Kvinnor 5,9 8,2 Män 5.7 8,4 Totalt 5,8 8,3 Antal givna trombolyser för 21 redovisas i tabell H-16 nedan. Uppföljning av andel i målgrupp som fått trombolys 21 är vid dags dato inte tillgänglig. Data för 21 publiceras i webprofil så snart de är tillgängliga. Tabell H-16 Antal givna trombolyser per sjukhus 21 Sjukhus Antal trombolyser Kungälv 7 Alingsås 8 NU 12 SkaS 34 SU* 99 SÄS 1 Totalt 17 * SU inklusive 34 trombektomier Figur H-79 nedan illustrerar ökningen av trombolysbehandling per landsting och år. Ju mörkare blå desto högre andel i målgruppen har fått trombolys. I figur H-78 hämtad ur Öppna Jämförelser 21 redovisas per landsting och riket andel patienter i målgruppen som fått trombolys år 29.

89 25 26 24 Blodtryckssänkande behandling En av de viktigaste behandlingarna för att förhindra stroke är blodtrycksbehandling. Behandling med generiska ACE-hämmare och diuretika har prioritet 2 i nationella riktlinjerna för strokebehandling. 27 28 29 Blodtryckssänkande behandling till patienter med genomgången stroke eller TIA medför signifikant reduktion av risken att återinsjukna i stroke. En högre andel patienter jämfört med riket får blodtrycksmedicin vid utskrivning från Skaraborgs Sjukhus, Östra Sjukhuset och sjukhusen i Mölndal och Skene. NÄL har lägst andel patienter som får blodtrycksmedicin vid utskrivning. < 5, 5, - 6,5 6,51-7,9 7,91-9,3 > 9,3 Figur H-79. Andel av patienterna i åldrarna 18-8 år med hjärninfarkt som akutbehandlats med trombolys 24-29. Källa: Riks-Stroke 29 Sekundärprevention vid stroke Antikoagulantia En annan etablerad behandling är antikoagulantiabehandling (blodförtunnande) till de patienter som haft hjärninfarkt och har förmaksflimmer. Sådan behandling förebygger nya hjärninfarkter. Öppna Jämförelser redovisar förskrivningen av blodförtunnande behandling per sjukhus för strokepatienter. procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SU SkaS SÄS Riket Figur H-8. Blodförtunnande vid stroke och förmaksflimmer. Andel patienter (%) med blodförtunnande behandling 12 18 månader efter stroke och vid förmaksflimmer, 27 28. Avser patienter 55 79 år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen i ÖJ 21 Diagrammet visar att Skaraborgs sjukhus har en högre förskrivning än rikssnittet. Data från öppna jämförelser visar på en fortsatt lägre förskrivning av blodförtunnande behandling i Västra Götaland jämfört med övriga landsting. I riket är andelen behandlade 64 procent jämfört med 58 procent i Västra Götaland. Andel % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Lidköping Östra sjukh. Falköping Mölndal KSS Skene Riket Kungälv Borås Sahlgrenska Alingsås NÄL Figur H-81. Andel strokepatienter som får antihypertensiva (oavsett typ) vid utskrivning från sjukhuset. Källa: Riks- Stroke 29. Kolesterolsänkande behandling Kolesterolsänkande behandling med statiner har visat sig kunna förebygga återfall särskilt hos högriskpatienter. Blodfettsänkande läkemedel bör därför användas både vid höga och vid normala värden. I riktlinjerna ges sekundärpreventiv behandling med statiner prioritet 3, en prioritet som rör generiska statiner. Behandling med dyrare, ickegeneriska statiner ges däremot låg prioritet. Användningen av lipidsänkare för patienter med blodpropp i hjärnan eller hjärnans kärl (ICD-kod I63) visas i figuren nedan. Andel statiner % 1% 8% 6% 4% 2% % Sahlgrenska Östra sjukh. KSS Riket NÄL Borås Kungälv Alingsås Mölndal Skene Falköping Lidköping Figur H-82. Förskrivning av statiner per sjukhus. Källa: Riks-Stroke 29.

9 Fler män än kvinnor behandlas med lipidsänkare (enligt Riks-Strokes årsrapport den enda enskilda läkemedelsgrupp där andelen behandlade klart skiljer bland män och kvinnor). Skillnaden kvarstår även efter statistisk justering för åldersskillnader. Rökning I tabell H-17 nedan redovisas andel rökare som vid tremånadersuppföljningen uppger att de slutat röka. Rökstopp är en viktig sekundärpreventiv insats enligt de nationella riktlinjerna. Det finns skillnader mellan sjukhusen i hur väl de lyckas få patienterna att sluta röka. Notera dock att för Västra Götaland är andelen relativt hög där uppgifter saknas om patienten är rökare eller inte. Tabell H-17 Andel (%) registrerade rökare som uppger att de slutat röka. Källa: Riks-Stroke 29 Slutat röka Kungälv 56 % SU/Sahlgrenska 53 % Borås 5 % Lidköping 5 % KSS (Skövde) 5 % SU/Östra sjukhuset. 49 % NÄL 48 % SU/Mölndal 48 % Riket 45 % Skene 43 % Alingsås 38 % Falköping 38 % Uppföljning av behandlingsresultat Uppföljning av strokevården görs dels i akutskedet dels efter tre månader. I tremånadersuppföljningen finns som tidigare nämnts (tabell H-14) ett bortfall utöver det bortfall som finns i andel registrerade. Registret innehåller olika mått på hur rehabiliteringen lyckats. Dit hör hur många som återvänder till eget boende och hur många som har behov av hjälp i det dagliga livet. Västra Götalandsregionens rehabiliteringsresultat ligger i nivå med riket. Det finns inomregionala skillnader vilka visas nedan. I figur H-83 visas andel som bor i eget boende utan hjälp och eget boende med hemtjänst samt i särskilt boende. I figur H-84 visas rapporterad funktionsförmåga efter stroke per sjukhus mätt som andel ADL-oberoende. Andel % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Eget bo eget + hemtj Särskilt bo övrigt % Skövde NÄL Kungälv Sahlgrenska Alingsås Riket Östra sjukh. Skene Borås Mölndal Lidköping Falköping Figur H-83. Boendeform 3 månader efter insjuknande. Källa: Riks-Stroke 29. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-84. Andel strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter akutfasen, 29. Justerat för ålder och medvetandegrad vid insjuknandet. Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 21. procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 NÄL Alingsås God allmän hälsa Ej nedstämd Falköping Skövde Kungälv Sahlgrenska Borås Mölndal Lidköping Östra Skene Figur H-85. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter som 3 månader efter strokeinsjuknandet uppger sin allmänna hälsa vara god eller mycket god och andelen som ej känner sig nedstämda (de som vid 3 månader svarat att de aldrig/nästan aldrig eller ibland känner sig nedstämda) Källa: Riks-Stroke 29. I tremånaders-uppföljningen tillfrågas patienterna om de är nöjda med rehabiliteringen. Många patienter har kognitiva störningar eller afasi. Enkäter besvaras i varierande utsträckning av anhöriga och vårdpersonal Strokerehabiliteringen har en mycket hög andel nöjda patienter.

91 procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-86. Andel nöjda med rehabiliteringen. Källa: Riks- Stroke 29 i ÖJ 21. Kort om Riks-Stroke Årsrapporter och mer information om kvalitetsregistret Riks-Stroke finns på registrets hemsida. www.riks-stroke.org.se - Stroke är en av de mest resurskrävande sjukdomarna och det är den diagnos som kräver de flesta vårdplatserna. - Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister med hög anslutningsgrad av svenska sjukhus. - Registret är öppet för flera viktiga indikatorer, årsrapporten har utvecklats och ger bättre tolkningsvägledning men flera indikatorer är fortfarande inte publikt tillgängliga. - Sjukhusen i VGR har lägre användning jämfört med riket av blodförtunnande medicin vid förmaksflimmer och blodfettsänkande behandling. Dessa behandlingar är viktiga för att förebygga återfall. - Viktiga förbättringsområden är trombolysbehandling och blodförtunnande medicin vid förmaksflimmer. - Skillnader mellan kön redovisas i registret avseende insjuknande, behandling och resultat. För jämförelser mellan kön bör data justeras för ålder och sjuklighet

92 Hjärtsjukvård och hjärtinfarktregistret Riks-HIA Riks-HIA, som varit ett nationellt kvalitetsregister sedan 1995, ingår sedan 28 som ett av fyra delregister i kvalitetsregistret Swedeheart. I de senaste verksamhetsanalyserna har tyngdpunkten i redovisning och diskussion legat på Riks-HIAs kvalitetsindex. Västra Götalandsregionen som helhet liksom flertalet av sjukhusen har i det perspektivet haft en viss förbättringspotential för att uppnå det nationella genomsnittet. Aktuell redovisning fokuserar på de nio åtgärder som ingår i kvalitetsindex och baseras på opublicerat material från kvalitetsregistret Riks-HIA avseende år 21, liksom tidigare årsberättelser från Riks-HIA. Riks-HIAs kvalitetsindex Riks-HIA redovisar sedan några år tillbaka ett kvalitetsindex över sjukhusens följsamhet till nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom. Från och med Årsrapport 27 har poängsättningen tre nivåer (, ½ eller 1 poäng) och poäng ges i relation till hur väl kliniken ifråga uppfyllt fördefinierade konsensusbaserade kriterier. Index baseras på följsamheten till nio åtgärder som nationellt rekommenderats med hög prioritet. I samtliga fall omfattas endast patienter yngre än 8 år och som dessutom har indikation för och saknar kontraindikationer mot åtgärden ifråga. Varje klinik kan få mellan noll och nio poäng. När det gäller de bägge indikatorerna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock liksom start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG gäller en delvis modifierad bedömningsgrund. Poäng ges nämligen på landstings-/regionnivå och inte på kliniknivå och alla landstingets/regionens kliniker åsätts sedan samma gemensamma poäng. Orsaken till detta är de svårigheter som finns att i Riks-HIA definiera hemklinik för denna patientgrupp där transporter mellan olika enheter är relativt vanligt förekommande. Det blir alltså i nuvarande utformning mer av ett vårdkedjemått än ett klinikspecifikt mått. Urvalet av målgrupp och måluppfyllelse 21 har korrigerats något av Riks-HIAs arbetsgrupp, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. På grund av detta görs här inga longitudinella jämförelser för de enskilda åtgärderna. Nedanstående redovisning för 21 är baserad på opublicerade uppgifter från Riks-HIA som ännu inte hunnit granskas fullt ut av berörda kliniker. Uppgifterna får alltså betraktas som preliminära och de kan komma att justeras efter hand. De medicinska åtgärder som ingår i Riks-HIAs kvalitetsindex och ger poäng på kliniknivå redovisas för 21 för respektive klinik i figur H-87 till H-93 nedan. Gränsvärdet för hel respektive halv poäng anges inom parentes för respektive åtgärd samt med heldragen respektive streckad linje i diagrammen. Av figur H-87 framgår att i genomsnitt 8 procent av patienterna kranskärlsröntgades i samband med hjärtinfarkt 21. Den inomregionala spridningen var relativt stor, från 69 procent (SU/Ö HIA) till 91 procent (Borås). 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö HIA SU/Ö MAVA SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-87. Coronarangiografi vid hjärtinfarkt utan SThöjning (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 75%, 8%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Vid samtliga kliniker behandlades mer än 8 procent av patienterna med icke ST-höjningsinfarkt antingen med heparin under vårdtillfället eller med PCI inom ett dygn. Det var dock endast tre kliniker som nådde upp till hel poäng i Riks-HIAs kvalitetsindex. Regionsnittet var 92 procent vilket gav regionen som helhet,5 kvalitetsindexpoäng (figur H- 88). 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö HIA SU/Ö MAVA SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-88. Heparin, eller PCI inom ett dygn, vid hjärtinfarkt utan ST-höjning (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21.

93 I figur H-89 till H-93 visas andelen som erhållit läkemedelsbehandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Läkemedelsbehandlingen redovisas på den enhet/klinik som skrivit ut patienten. Endast ett fåtal läkemedelsbehandlade patienter återfinns för SU/Ö MAVA. Vi har därför valt att redovisa SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA tillsammans och kalla dessa för SU/Ö i nedanstående figurer. Samtliga kliniker hade stor andel patienter som fick behandling med ASA (acetylsalicylsyra) eller annan trombocythämmare eller antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Alla kliniker nådde över gränsen för hel poäng (95 %) (figur H-89). 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-89. ASA eller annan antikoagulationsbehandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Figur H-9 visar att med avseende på Clopidogrel låg alla kliniker, med undantag för SU/Ö, över gränsen (9 %) för hel kvalitetsindexpoäng. Andelen behandlade i regionen som helhet var 93 procent. 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-9. Clopidogrel vid utskrivning vid icke SThöjningsinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Av figur H-91 framgår att mellan 83 (Alingsås) och 96 procent (Borås) av patienterna behandlades med betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Genomsnittligt värde för regionen var 92 procent. 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-91. Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Nittiotre procent av patienterna i Västra Götaland erhöll lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 21, med en inomregional variation från 9 procent (SU/Ö) till 98 procent (Borås) (figur H-92). 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-92. Lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Åttiosex procent av patienterna fick behandling med ACE-hämmare/A2-blockerare 21. Fem kliniker fick hel poäng och en klinik fick halv poäng (figur H-93). 1 p,5 p Procent 1 8 6 4 2 SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-93. ACE-hämmare/A2-blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21.

94 Som sagts ovan är åtgärderna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock liksom start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG mer av vårdkedjemått än klinikspecifika mått. I figur H-94 redovisas därför dessa åtgärder endast för regionen som helhet. Strax över 8 procent av patienterna erhöll reperfusion och drygt 7 procent fick denna inom stipulerad tid vilket renderade Västra Götaland som helhet och därmed även samtliga kliniker,5 respektive kvalitetsindexpoäng för dessa åtgärder. Värdena är dock ännu inte granskade och kan vara behäftade med viss osäkerhet. Procent 1 8 6 4 2 Reperfusion Tid till reperfusion Figur H-94. Reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock (gränsvärde 8%, 85%) respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid, dvs. primär PCI inom 9 minuter eller trombolys inom 3 minuter (gränsvärde 75%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Indikatorn Reperfusion ingår i regionens uppföljning av God Vård. Kvalitetsranking 25-29 Baserat på det kvalitetsindex som gäller från och med Riks-HIAs årsrapport 27 redovisar figur H- 95 utvecklingen per klinik åren 25-21. Urvalet av målgrupp och måluppfyllelse har 21 korrigerats något av Riks-HIAs arbetsgrupp vilket kan påverka jämförbarheten mellan 21 och övriga år. Kvalitetsindexpoäng 9 8 7 6 5 4 3 2 1 SU/S HIA SU/Ö SU/M Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde Riket 25 26 27 28 29 21 Figur H-95. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus/klinik år 25-21. För 21 finns ännu inte riksgenomsnittet att tillgå. SU/Ö innefattar SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA för 21. Källa: Riks-HIA Årsrapport 27, Årsrapport 28, Årsrapport 29 samt opublicerade data 21. Som synes finns det i figur H-95 några betydelsefulla huvudbudskap att dröja vid. De allra flesta sjukhus/kliniker förbättrar sin kvalitetsindexpoäng betydligt under tidsperioden. Det finns fortfarande en viss variation mellan sjukhus/kliniker i Västra Götaland men i betydligt mindre omfattning än tidigare år. De allra flesta kliniker har fått avsevärt högre kvalitetspoäng de senaste åren. Antalet som når över riksgenomsnittet har dock tidigare minskat från fyra kliniker 25 till endast en klinik 28. Förhoppningsvis bröts denna trend 29 då fyra kliniker i Västra Götaland hade högre poäng än genomsnittet i riket. För 21 finns dock ännu inga nationella siffror tillgängliga. Den gynnsamma utvecklingen de senaste åren visar tydligt det allvar med vilket hjärtsjukvården tagit sig an kvalitetsutmaningen. Sektorsrådet i hjärtsjukvård hade under 21 ett specifikt uppdrag att aktivt stimulera sjukhus/kliniker till kardiologiskt kvalitetsarbete bland annat genom en särskilt utsedd regional kvalitetssamordnare. I arbetet ingick bland annat att utarbeta enhetliga rapporteringsrutiner till Riks-HIA. På SÄS har kardiologin under flera år jobbat aktivt med ett IT-stöd (Boråsjournalen i dagligt tal) som en del av det interna kvalitetsarbetet. De nationellt och regionalt mycket höga kvalitetsindex poäng som noteras för SÄS kan sannolikt delvis kopplas till detta IT-stöd. Parallellt med sektorsrådets kvalitetsarbete pågår därför en regional upphandlingsprocess av ett kardiologiskt beslutsstöd. Som en del av hälso- och sjukvårdsavdelningens regelbundet återkommande controllingverksamhet ingår numera medicinska kvalitets- och säkerhetsfrågor. Hjärtsjukvården har under 29 och 21 varit en viktig del av kvalitetsdialogen mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och sjukhusen. Var finns förbättringspotentialen? De bägge kvalitetsmåtten reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid poängsätts, vilket diskuterats ovan, på landstings/regionnivå. Västra Götalandsregionen uppnår 21 en halv respektive noll poäng avseende dessa mått. Givet de principer som gäller vid uträkning av Riks-HIAs kvalitetsindex kan således ingen klinik i Västra Götaland få mer än 7,5 kvalitetspoäng 21. När det gäller de övriga sju kvalitetsvariabler som de enskilda sjukhusen/klinikerna direkt kan påverka själva redovisas i figur H-96 poängfördelningen 21 för nio sjukhus/kliniker. SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA räknas här som en klinik eftersom det är

95 mycket få patienter i målgruppen för vissa åtgärder vid SU/Ö MAVA. Antal sjukhuskliniker 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Coronarangio Heparin/PCI ASA Clopidogrel Betablockad Lipidsänkare ACE/A2 poäng,5 poäng 1 poäng Figur H-96. Antalet sjukhus/kliniker som 21 fått,,5 eller 1 poäng per kvalitetsmått. SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA räknas här som en klinik. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Bilden är mycket gynnsam när det gäller läkemedelsbehandling med ASA, Clopidogrel och betablockerare. Det finns däremot en förbättringspotential framförallt när det gäller behandling med heparin/pci inom ett dygn vid hjärtinfarkt utan SThöjning och kranskärlsröntgen. Jämfört med data för 29 (redovisade i Verksamhetsanalys 29) har alla delområden, förutom ASA där behandlingen var lika god 29, förbättrats. Störst förbättring ses för Clopidogrelbehandling. Genusperspektivet De data från Riks-HIA 21 som nedanstående redovisning bygger på baseras endast till en mindre del på kvinnor. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av de inkluderade patienterna är kvinnor. Detta är delvis en avspegling av att män drabbas av hjärtinfarkt tidigare i livet än kvinnor, vilket får betydelse när kvalitetsindex endast avser patienter som är yngre än 8 år. Detta innebär att utom för de två största klinikerna (SU/S HIA och NU-sjukvården) är antalet kvinnor per sjukhus/klinik mindre än 1 stycken för alla mått. Detta betyder att varje kvinnlig patient som får eller inte får en viss behandling eller åtgärd påverkar enhetens värde med åtminstone en procentenhet eller mer. Det är därför inte meningsfullt att redovisa könsuppdelade data per klinik. Nedanstående figur visar följsamheten 21 för de sju åtgärder som ovan redovisas per klinik (figur H- 87 till H-93), för kvinnor respektive män i Västra Götaland. På grund av viss osäkerhet i data för måtten reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid redovisas inte dessa uppdelade per kön. Störst skillnad mellan könen är det för coronarangio (kranskärlsröntgen) och minst skillnad för behandling med ASA (acetylsalicylsyra) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Heparin/PCI Coronarangio Betablockad Lipidsänkare Clopidogrel ASA ACE/A2 2 4 6 8 1 Procent Kvinnor Män Figur H-97. Andel kvinnor respektive män som erhållit respektive behandling, 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Att behandlingsintensiteten verkar vara något högre när det gäller manliga patienter hänger säkert delvis ihop med att dessa är yngre än kvinnorna och därmed i mindre grad riskerar att vara drabbade av ytterligare sjukdomar som försvårar eller omöjliggör viss behandling. Detta innebär inte att det inte finns/kan finnas betydelsefulla skillnader mellan kvinnor och män inom hjärtsjukvården. Västra Götaland ligger sämre än riksgenomsnittet när det gäller andelen kvinnliga patienter som avlidit inom 28 dagar efter sjukhusvård för hjärtinfarkt. Förbättring har dock skett och en fördjupad analys av dessa data samt ytterligare aspekter på skillnader mellan könen redovisas i nästa avsnitt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Kort om hjärtsjukvård och Riks-HIA - De allra flesta sjukhus/kliniker har förbättrat sin kvalitetsindexpoäng betydligt under senare år. - Det finns fortfarande en viss variation mellan sjukhus/kliniker i Västra Götaland. - Antalet som når över riksgenomsnittet ökade 29, vilket indikerar att omvärlden inte längre förändras snabbare än Västra Götalandsregionen. - En fördjupad analys av könsskillnader redovisas i avsnittet Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Av figuren framgår att för samtliga åtgärder är det en högre andel av männen som erhåller behandling.

96 Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Inledning I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 29 redovisas att andel kvinnor som avlidit inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götalandsregionen är den högsta i landet. Uppdaterade värden i Öppna Jämförelser 21, visade att dödligheten bland kvinnor i Västra Götalandsregionen hade minskat, och regionen placerar sig inte längre sämst bland landstingen (figur H-98). Män i Västra Götalandsregionen ligger på samma nivå som riket. Andel (%) 4 35 3 25 2 15 1 5 KVINNOR 1987 1988 1989 Västra Götaland kv Riket kv Stockholm kv Skåne kv 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur H-99. Andel döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor, letalitet, åldersstandardiserade värden. Ålderintervall 2 år och uppåt. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser 211121. I samband med identifiering av områden som bör föranleda särskilda åtgärder med anledning av Verksamhetsanalys 29 föreslogs att denna högre andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt beskrivs och analyseras mer detaljerat i en särskild rapport samt att avvikelser från regionsnittet analyseras i syftet att söka förklaringar" (RSK 799-29). 29 Analysenheten har tillsammans med Kunskapscentrum för Jämställd vård fått i uppdrag att i Verksamhetsanalys 21 beskriva och analysera skillnader i andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götalandsregionen. Figur H-98: Andel kvinnor (%) döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, letalitet, 27-29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Statistik från Socialstyrelsen 36 visar att andelen döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat under hela perioden 1987-29, figur H-99. Kvinnor som vårdats i Västra Götalandsregionen har ofta haft lägre dödlighet än rikssnittet. Under åren 26-28 låg värdet däremot klart högre än riket för kvinnor, vilket visade sig i resultaten i Öppna Jämförelser 29 enligt ovan. Dödlighetsmönstret över tid för kvinnor som vårdats i Västra Götalandsregionen är detsamma även för de som överlevt dagen för insjuknande (döda 1-27 dagar), samt döda ett år efter hjärtinfarkt och får betraktas som väl belagt. Detta gäller för kvinnor mellan 2-79 år likväl som 8 år och äldre. 36 Statistik från Socialstyrelsens statistikdatabas (http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas). Data hämtat den 211121. Frågeställning Hur utvecklar sig dödligheten bland kvinnor och män under perioden 23 till 21 i regionen? Finns det inomregionala skillnader i 28- dagarsdödlighet i Västra Götalandsregionen från 23 och hur fördelar de sig mellan kön, åldersgrupper och år? Metod Datakällor Hjärtinfarkter i slutenvård med utskrivningsdatum 23-1-1 till 21-5-3, samt ålder, kön, diabetesdiagnos, sjukhus, HSN hämtades från vårddatabasen Vega. Dödsdatum för perioden 23-1-1 till 21-6-3 hämtades från befolkningsregistret Västfolket. Dödsdatum matchades på hjärtinfarktuppgifter på individnivå. Definition hjärtinfarkt Hjärtinfarkt definieras som ICD-kod I21 eller I22 i något av diagnosfälten. Samtliga beskrivningar, analyser och figurer i nedanstående avsnitt avser 28-dagarsinfarkter. Ett nytt infarktvårdtillfälle inom 28 dagar från föregående tas bort eftersom det kan räknas som samma infarkt. Merparten av de borttagna vårdtillfällena är förflyttningar mellan sjukhus och skulle annars räknas dubbelt.

97 Definition dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Andelen som avled, oavsett dödsorsak, inom 28 dagar respektive 365 dagar efter hjärtinfarkt, som vårdats på sjukhus under perioden. Sjukhusens upptagningsområde Resultaten presenteras för individer bosatta i sjukhusens upptagningsområden istället för sjukhusvis för att kompensera för nivåstruktureringen inom sjukhusvården. Sjukhusens upptagningsområden består av kommuner närmast sjukhusen. Vårdtillfällen vid området runt Kungälvs sjukhus tas bort för åren 23-25 på grund av felaktiga åldersuppgifter (cirka 9 vårdtillfällen eller 3 per år). Statistiska analyser Andel döda beskrivs utifrån två metoder. Andel döda inom 28 respektive 365 dagar avser procentuell andel avlidna. För dessa beskrivande resultat viktas 21 års uppgifter med 2,4 då uppgifter saknas för sju av årets månader. Denna uppräkning kommer att ge rimliga antalsuppgifter för hjärtinfarkter under 21 men för lågt skattad dödlighet. Cox regression 37 har använts för den överlevnadsanalys som gäller patienter med hjärtinfarkt i sjukhusens upptagningsområden. Varje vårdtillfälle har följts upp till max ett år efter inskrivningsdatum med avseende på dödlighet. Alla vårdtillfällen är således med i analysen till död, överlevt 365 dagar eller tidpunkten 31/5 21. Ålder, kön, år, förekomst av diabetes och upptagningsområde 38 har vägts in i analysen. Cox regression jämför risken att avlida inom den bestämda tidsperioden för olika grupper. Den tar även hänsyn till de patienter som ännu inte följts upp under ett helt kalenderår. Risken att avlida kan således beräknas även för patienter som ännu inte följts i ett helt år, de med hjärtinfarkt 29 och början av 21. Resultat Under perioden 23 till maj 21 förekom 35 424 slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götaland. Män stod för 58 procent av hjärtinfarkterna. Figur H-1 visar att det faktiska antalet infarkter är störst i åldrarna 7-89 år. Figuren visar även att fler kvinnor än män slutenvårdas för hjärtinfarkt i åldrarna över 85 år. Detta eftersom det finns större andel kvinnor i äldre åldrar. 37 Cox proportional hazard, SPSS version 18. 38 Upptagningsområdet består av kommuner närmast sjukhusen. Antal infarkter 8 7 6 5 4 3 2 1 män kvinnor 78% 77% 77% 77% 77% 69% 15-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-94 95-w Ålder 65% 58% 52% 45% Figur H-1 Antal slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götaland under perioden 23 till maj 21, per åldersgrupp och kön, samt andel hjärtinfarkter bland män per åldersgrupp. Källa: Vårddatabasen Vega. Sahlgrenska universitetssjukhusets upptagningsområde bidrar med flest sjukhusvårdade hjärtinfarkter, cirka 12 under perioden 23 till maj 21. NU sjukvårdens och Skaraborgs sjukhus upptagningsområde hade drygt 7 infarkter vardera och Södra Älvsborg drygt 5. Alingsås och Kungälv hade under perioden cirka 2 vardera. Antalet patienter som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt eller avlidit av hjärtinfarkt minskar i regionen under perioden 23 till maj 21, både för kvinnor och män, se tabell H-18. År 29 avled 298 män och 274 kvinnor inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Tabell H-18 Antal slutenvårdade hjärtinfarkter, andel döda (%) inom 28 dagar, samt andel döda (%) inom 365 dagar för åren 23-21 i Västra Götalandsregionen. Preliminära siffror för år 21. Källa: Vårddatabasen Vega Antal Slutenvårdade Död 28 dgr Död 365 dgr ÅR kv mä kv mä kv mä 23* 2 131 3 15 17,1 16,6 36,5 32,3 24* 2 24 2 93 17,1 15,8 34,3 31,1 25* 2 147 2 883 17,6 15,4 36,5 31, 26 2 16 2 773 2,5 14,5 39,7 28,1 27 2 44 2 711 18,9 12,5 37,7 27, 28 1 992 2 69 17,1 13, 34,9 25,9 29 1 81 2 46 15,2 12,1 28,1** 23,1** 21*** 1 517 2 388 15,4 11,8 * Exklusive Kungälvs upptagningsområde ** Ej uppföljning 365 dagar för samtliga vårdtillfällen *** Januari-maj 21 uppräknade till ett helt år. Kön Under perioden 23 till maj 21 har kvinnor en högre andel som avled inom 28 dagar efter slutenvårdad hjärtinfarkt än män, 18 procent jämfört med 14 procent. Åldersmönstret gäller även för dödlighet inom 365 dagar och när man tittar på varje år separat. Denna betydligt högre totala dödlighet för kvinnor är skenbar på grund av åldersskillnader. Eftersom hjärtinfarkter är vanligare bland kvinnor än män i högre åldrar (figur H-1) och det faktum att 28-dagarsdödligheten ökar dramatiskt med stigande ålder (figur H-11), så dör en större andel 36% 27%

98 kvinnor än män. Faktiskt antal dödsfall är däremot större bland män. I figur H-11 visas andel döda för olika åldersgrupper. Figuren visar att för åldrarna 7 år och äldre (vilket omfattar merparten av hjärtinfarkterna) så är dödligheten högre för män. När resultaten åldersstandardiseras har män en högre total dödlighet än kvinnor 39. 1 424 män i åldrarna 7-84 år avled under sjuårsperioden. Om andel döda män hade varit på samma nivå som för kvinnorna i dessa åldrar, hade ytterligare 32 män (två procent) överlevt. Dödligheten efter hjärtinfarkt är betydligt högre för yngre kvinnor än män. I åldrarna under 7 år avled 157 kvinnor och 343 män inom 28 dagar under sjuårsperioden. Om andel döda kvinnor hade varit på samma nivå som andel döda män i dessa åldrar, hade ytterligare 41 kvinnor (26 procent) överlevt. Under perioden 26-28 hade kvinnor högre dödlighet än män även i åldrarna 7-79 år. Men hjärtinfarkt hos yngre kvinnor är en ovanlig sjukdom. Endast 27 av drygt 35 hjärtinfarkter drabbade kvinnor under 5 års ålder (figur H-1), jämfört med 91 bland män. Vi har inte analyserat eventuella andra bidragande sjukdomar till infarktutvecklingen. Sådana andra bakomliggande sjukdomar skulle kunna ha stor betydelse för skillnaden i dödlighet för denna speciella grupp. Andel döda inom 28 dagar 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % kvinnor män 15-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 Ålder 18% 14% 75-79 8-84 85-89 9-94 95-w Total Figur H-11 Andel döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland under 23 till maj 21, per åldersgrupp och kön. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Vad gäller dödlighet utanför sjukhus, så har män högre värden än kvinnor i åldrarna under 7 år. Bland västragötalänningar som fick hjärtinfarkt under perioden 23-27, avled 14 procent av män i åldrarna 2-69 år utanför sjukhus, respektive 39 Det beror på att samma åldersvikt används för både kvinnor och män. Andel döda i åldersgruppen 7-89 år får högre vikter än andel döda bland yngre, till följd av stort antal infarkter i åldersgruppen. Och eftersom män har en högre andel döda än kvinnor i dessa åldersgrupper (7-89 år) så blir resultatet att män har högre åldersstandardiserad dödlighet än kvinnor. 12 procent av kvinnor 4. Uppgifterna avser unika individer och inte 28-dagars-vårdtillfällen och är därför inte helt jämförbara. Utveckling över tid En överlevnadsanalys 41 visar att risken att avlida inom ett år efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt minskar mellan åren 23 till 21. År 21 är risken att avlida 19 procent lägre än år 23, vilket är referensåret (figur H-12). Analysen väger även in ålder, kön och diabetesförekomst vilket redovisas i figur H-12. Figuren visar att åldern har stor betydelse. Risken att avlida ökar med sju procent för varje åldersår. Patienter med diabetes har tio procents högre risk att avlida än patienter utan diabetes. Figur H-12 visar även att totalt sett är risken att avlida sex procent högre för män än för kvinnor för hela perioden 23 till maj 21, när man tar hänsyn till ålder, diabetesförekomst och insjuknandeår. Relativ risk 1,2 1,8,6,4,2 1,7,94 1,1,93,95,97,92,86,79,81 Ålder, år Kön, kvinna Diabetes 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur H-12 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 23-maj 21, justerat för kön, ålder, diabetesförekomst, år. 23 är referensår. 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Utvecklingen av risken att avlida efter en hjärtinfarkt fördelat på kön visas i figur H-13. Kvinnor har inte en lägre risk än män att avlida efter hjärtinfarkt under perioden 26 och 27. Detta är en avvikelse från normaliteten. Om man endast inkluderar patienter under 8 år, har kvinnor en högre risk att avlida än män år 26-28. Kvinnornas relativt höga dödlighet under 26 och 27 (och till viss del även 28) överensstämmer med den höga 28-dagardödligheten som tidigare redovisats i Öppna Jämförelser för motsvarande år. Data från 29 till maj 21 tyder på att risken att avlida i hjärtinfarkt för kvinnor återigen är lägre än risken för män (figur H-13). Sedan 26 har ettårsdödligheten minskat markant för båda könen men framförallt för kvinnor. 4 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärtinfarkter (Dödsorsaksregistret och Patientregistret) 41 Cox proportional hazard.

99 1,2 1 högre dödlighet än övriga områden för hela perioden sammantaget. Perioden 29 till maj 21 finns det inga egentliga skillnader förutom att NUområdet har en högre relativ risk.,8 relativ risk,6,4 kvinnor män 1,2 1,1,2 23 25 27 29 relativ risk 1,9,8 Figur H-13 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 23-maj 21 fördelat på kön, justerat för ålder, diabetesförekomst, upptagningsområden för sjukhus. Dödligheten år 23 för kvinnor och män sammantagna är referens. 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Upptagningsområde Öppna Jämförelser redovisade att det framförallt var Alingsås lasarett och NU-sjukvården som hade en högre dödlighet i Västra Götalandsregionen under perioden 26-28, kvinnor och män sammanslaget. Våra data visar att det främst är i upptagningsområdena för NU-sjukvården som kvinnor har en statistiskt signifikant högre risk att avlida under första året efter en hjärtinfarkt - än regionsnittet under perioden 26 till 28 (figur H-14). Däremot finns inga tydliga skillnader i något område i så motto att kvinnor skulle ha högre dödlighet jämfört med män. SkaS Skaraborg Alingsås Aling-omr SÄS SÄS-omr NU-omr Kungälv KLV-omr SU StorGBG Män Kvinnor,7,6,5 25-6 27-8 29-1 NU-omr StorGBG Kungälv-omr Alings-omr Skaraborg Boråsomr Figur H-15 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen fördelat på upptagningsområden för sjukhus och tidsperioder, justerat för ålder, kön, diabetesförekomst. Referensperiod 23-24. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. När man endast inkluderar perioden 28 och framåt, ser vi fortfarande en ökad risk att avlida i hjärtinfarkt med stigande ålder, diabetesförekomst, manligt kön samt boende i NU-området, tabell H-19. Tabell H-19 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 28 till maj 21 jämfört med en genomsnittlig infarkt där risken är 1,, justerat för ålder, kön, diabetesförekomst, upptagningsområden för sjukhus. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Relativ Risk Ålder, ökning ett år 1,7* Kvinnligt kön,91* Diabetesdiagnos 1,18* Upptagn.område: - SU-omr 1,3 - Kungälvsomr,99 - NU-omr 1,9* - SÄS-omr,93 - Alings-omr 1,1 - SkaS-omr,96 *Statistiskt signifikant skillnad, p=.5,2,4,6,8 1 1,2 1,4 Figur H-14 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 26-28 fördelat på upptagningsområde för sjukhus och kön, justerat för ålder, diabetesförekomst, 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Jämför man upptagningsområden över tid minskar risken att avlida första året efter en hjärtinfarkt i alla områden, se figur H-15. NU-området har haft I figur H-16 och H-17 redovisas utvecklingen över tid i 28-dagarsdödlighet per upptagningsområde för kvinnor respektive män, åldersstandardiserat. Det är främst i upptagningsområdena för NU och Alingsås som kvinnor har en högre dödlighet mellan 26 och 28, jämfört med övriga perioder. Störst betydelse för regionens relativt höga dödlighet vid kvinnlig hjärtinfarkt har NU-sjukvårdens område men även SU-området bidrar på grund av ett mycket stort antal hjärtinfarkter och på grund av

1 att ingen mortalitetsförbättring skett jämfört med 23-24. Diagrammen visar att det finns en naturlig variation mellan område och år. Alingsås som har ett relativt litet antal hjärtinfarkter per år har en stor variation mellan år, med en topp för kvinnor år 25-26 och framförallt 27-28. 25% 2% 15% 1% 5% % Alingsåsomr SÄS-omr SU-omr Kungälvsomr SkaS-omr NU-omr Kvinnor 23-4 25-6 27-8 29-1 Figur H-16 Andel kvinnor döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland fördelat på upptagningsområde och tidsperiod, tvåårsmedelvärden. Åldersstandardiserat. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. 25% 2% 15% 1% 5% % Alingsåsomr SÄS-omr SU-omr Kungälvsomr SkaS-omr NU-omr Män 23-4 25-6 27-8 29-1 Figur H-17 Andel män döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland fördelat på upptagningsområde och tidsperiod, tvåårsmedelvärden. Åldersstandardiserat. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Slutsatser Dödligheten vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt har mer än halverats sedan slutet av 198-talet i Västra Götaland, både bland kvinnor och män. Minskningen i dödlighet varierar något mellan åren och särskilt för åren 26-28 avstannar den vilket leder till att den högsta dödligheten för hjärtinfarkt hos kvinnor redovisas för VGR i Öppna Jämförelser 29. Det är dock viktigt att notera att dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor har varit lägre i VGR än i riket under 17 av de senaste 23 åren. Men Västra Götalandsregionens relativt sämre resultat vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor som redovisats i Öppna Jämförelser, verkar motsvaras av en puckel med högre dödlighet bland kvinnor för just åren 26-28. Från 28 och framåt minskar dock risken att avlida efter hjärtinfarkt påtagligt. Det finns inte längre tydliga inomregionala skillnader, förutom något högre dödlighet i NU-sjukvårdens upptagningsområde, när hänsyn tagits till ålder, kön och diabetesförekomst. Det är framförallt dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor som har förbättrats under de senaste åren. Här mätt som risk att avlida första året efter infarkten. Teoretiskt kan många bakgrundsfaktorer diskuteras som förklaring till skillnader i dödlighet som vi inte har kunnat analysera. T.ex. annan sjuklighet, sociala faktorer och benägenhet att söka vård. Andra faktorer kan vara avståndet till akutsjukhus, omhändertagandet före sjukhusvården och skillnader i registrering och ändrade/olika diagnoskriterier som kan påverka utfallet. Orsaken till perioden med högre dödlighet som sedan minskat är oklar men i en samlad bedömning så har sannolikt förbättrad behandling spelat en viktig roll för såväl den långsiktigt sjunkande infarktdödligheten som den vi observerar de senaste åren. Det som starkt talar för det är den låga dödligheten för patienter inom Boråsområdet där samtidigt riks-hia-data talar för att följsamheten till behandling enligt riktlinjer är hög. Under perioden har det skett en generell förbättring i regionen i riks-hias mått på behandlingskvalitet. En färsk vetenskaplig analys av sjukhusvårdade hjärtinfarkter i VGR talar också för att olikheter i förskrivning av sekundärprofylaktiska läkemedel haft betydelse för risken att avlida efter hjärtinfarkt 42. En särskild analys av hur behandlingen av hjärtinfarkt hos kvinnor har förändrats relativt behandlingen hos män från 26 och framåt skulle kunna ge ytterligare upplysningar om orsakssamband. Fortsatt arbete Det pågår ett betydande kvalitetsarbete inom hjärtsjukvården i Västra Götaland. Sektorsrådet i hjärtsjukvård har under 21 haft tillgång till en regiongemensam kvalitetskoordinator med uppgift att stimulera till fortsatt kvalitetsarbete och etablera enhetliga rutiner för rapport till berörda nationella kvalitetsregister. Hjärtsjukvården på SÄS använder sedan några år ett egenutvecklat kliniskt beslutsstöd för patienter med ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt och dess förstadier). En upphandling av motsvarande funktionalitet pågår i Västra Götalandsregionen för breddinförande inom den sjukhusanknutna kardiologin. Till upphandlingen är också knutet ett införandeprojekt. 42 Wilhelmsen et al. Saving lives, money and resources: drug and CABG/PCI use after myocardial infarction in a Swedish recordlinkage study. Eur J Health Econ 21;11:177-84

11 Forskare vid Sahlgrenska Akademin har visat intresse för fördjupade analyser av den övergående ökning av kvinnors hjärtinfarktdödlighet som denna rapport diskuterat. Kort om dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt - Dödligheten vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt har mer än halverats sedan slutet av 198-talet i Västra Götaland, både bland kvinnor och män. - Västra Götalandsregionens relativt sämre resultat vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor som redovisats i Öppna Jämförelser, verkar motsvaras av en puckel med högre dödlighet bland kvinnor för just åren 26-28. - Från 28 och framåt minskar dock risken att avlida efter hjärtinfarkt påtagligt. Det finns inte längre tydliga inomregionala skillnader, förutom något högre dödlighet i NU-sjukvårdens upptagningsområde. Det är framförallt dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor som har förbättrats under de senaste åren. - Orsaken till perioden med högre dödlighet som sedan minskat är oklar men i en samlad bedömning så har sannolikt förbättrad behandling spelat en viktig roll för såväl den långsiktigt sjunkande infarktdödligheten som den vi observerar de senaste åren. Den låga dödligheten för patienter inom Boråsområdet där följsamheten till behandling enligt riktlinjer är hög talar för detta.

12 Cancer Varje år diagnostiseras ungefär 1 människor med en cancersjukdom i Västra Götaland. Av dessa dör drygt 4 av sin sjukdom. Varje dag lever 8 människor som en gång har fått en cancerdiagnos, ungefär 6 procent av dem som fått diagnosen botas, många lever med en kronisk cancersjukdom och dör av andra orsaker än sin cancersjukdom. Många människor är närstående till en person som får diagnosen och de påverkas också av sjukdomen. Antalet personer som får diagnosen har ökat de senaste tjugo åren. Detta är delvis en effekt av att medellivslängden ökar, då risken för att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder. Andra orsaker kan vara en mer aktiv diagnostik. Ett exempel på detta är prostatacancer. Ett problem med ökad diagnostisk aktivitet kan vara att sjukvården upptäcker och behandlar en del cancersvulster som aldrig hade kommit att sprida sig och förkorta personens liv. Cancer är inte EN sjukdom, den har olika karaktär och förlopp i olika organ och även inom ett organ finns det olika grader av hur elak tumören är. För att beskriva hur tumören har spridit sig (stadium) finns ett internationellt system (TNM) där T (tumör) beskriver tumörens storlek och hur långt den spridit sig lokalt, N (nodes) beskriver om det finns spridning till lymfkörtlar och M (metastasis) beskriver om det finns spridning till andra organ såsom lever eller lunga. Sjukvårdens strävan är att hitta tumören i så lågt stadium som möjligt motsvarande T-1, N, M, eftersom detta ökar möjligheterna att personen blir botad. Screeningprogrammet för livmoderhalscancer syftar främst till att påvisa och ta bort förstadier till cancer (prevention). När det gäller mammografisk hälsokontroll handlar det främst om att hitta cancer så tidigt som möjligt. Personer med cancer får i många fall sin utredning, behandling, eftervård och rehabilitering vid olika enheter och vid olika sjukhus. Vårdens resultat är beroende av allas insatser och den goda cancersjukvården är ett gemensamt ansvar. I rapporterna för de olika cancersjukdomarna har vi därför valt att utgå från geografiska områden. Eftersom cancer egentligen är många olika sjukdomar och upptäcks i olika stadier blir antalet insjuknade för vissa beräkningar litet vilket gör uppgifterna mindre säkra. För att ge läsaren en möjlighet att bedöma detta har vi angett antal fall som ingår i beräkningarna. Med de variationer som finns ger resultat från enskilda år begränsade möjligheter att bedöma kvaliteten på en verksamhet. För att stimulera kvalitetsdriven verksamhetsutveckling arbetar vi för att ge verksamheter och processteam möjlighet att via cancervårdens nationella IT-plattform INCA kontrollera hur resultaten utvecklas över tid. I sammanställningen över patientprocesser och processägare redovisar vi också de olika registrens täckningsgrad i förhållande till det regionala tumörregistret. Där täckningsgraden i registret är låg behöver sannolikt infrastrukturen för inrapportering förbättras vid olika vårdinrättningar så att verksamheterna ska kunna dra nytta av registren och vårdens samlade kvalitet kunna bedömas. I juni startar det nya Regionalt cancercentrum väst i enlighet med förslagen i betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden. Organisationen är gemensam för Västra Götalandsregionen och Region Halland. Regionalt cancercentrum väst tar över de funktioner kring vårdprogram, kvalitetsregister och regionalt tumörregister som fram tills nu legat på Onkologiskt centrum. Men ansvaret är bredare och i regionen pågår eller startas utvecklingsarbete kring screening, tidig upptäckt, patientprocesser för utredning och behandling, patientmedverkan, rehabilitering, psykosocialt stöd och palliativ vård. Förväntningarna på detta arbete är stora, färre människor ska insjukna och dö i cancer, de som överlever ska påverkas mindre av sjukdom och behandling och de och deras närstående ska få en bättre livskvalitet. Dessa mål kan bara nås genom kunniga och medverkande invånare, engagerade medarbetare och en klok användning av våra gemensamma resurser. För det viktiga arbete som utförs av olika patientprocessteam vid sjukhusen, i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården ska Regionalt cancercentrum väst vara ett stöd för utveckling av den goda cancersjukvården: För människors behov, genom människors samlade kompetens med gemensamma resurser.

13 Regionala patientprocesser/kvalitetsregister, regionens täckningsgrad mot regionala tumörregistret 29/Regional(a) processägare Barncancer Nationellt/nordiskt, 1% Marianne Jarfelt Bröstcancer* Nationellt 1% Stig Holmberg, Zacharia Einbeigi Hjärntumörer Nationellt 94% Marie Sjögren Huvud-halscancer* Nationellt 98% Martin Beran, Jan Nyman Maligna hudtumörer* Nat. för mal. melanom 94% Karin Terstappen Lungcancer* Nationellt 1% Bengt Bergman, Jan Nyman Sköldkörtelcancer Regionalt 91% Svante Jansson Matstrupscancer Nationellt 79 % Michael Hermansson Magsäckscancer Nationellt 81% Lars-Erik Hansson Lever-, gallvägscancer Nationellt, nystartat Magnus Rizell Bukspottkörtelcancer Nationellt Claes Jönson Tjocktarms-/Ändtarmscancer* Nationellt 99% Kristoffer Derwinger, Karl Kodeda Livmoderhalscancer Nationellt, nystartat Pär Hellberg Livmoderkroppscancer Nationellt 99% Janusz Marcickiewicz Äggstockscancer* Nationellt 99% Pernilla Dahm Kähler Gynekologisk onkologi Marie Swahn Livmoderhalscancerprevention Regionalt 1% Björn Strander Njurcancer* Nationellt 1% Sven Lundstam Urinblåsecancer* Nationellt 1% Sten Holmäng Prostatacancer* Nationellt 98% Jan-Erik Damber Uro-onkologi Karin Braide Blodcancer Nationella (7 st) 73-89% Hege Garelius Lymfom Nationellt 82%, Herman Nilsson Ehle Okänd primärtumör Gunnar Lengstrand Understödjande cancervård Gunnar Eckerdahl Palliativ vård Nationellt Elisabeth Löfdahl * ingår i verksamhetsanalysen

- 14 - Cancerskribenter/ansvariga per avsnitt: Inledning Nils Conradi chef Regionalt cancercentrum väst Maligna hudtumörer Karin Terstappen Huvud Hals cancer Martin Beran Lungcancer Bent Bergman, Jan Nyman Bröstcancer Stig Holmberg, Zakaria Einbeigi Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Njurcancer Sven Lundstam Blåscancer Sten Holmäng Prostatacancer Jan-Erik Damber Tjocktarmscancer Karl Kodeda, Kristoffer Derwinger Ändtarmscancer Karl Kodeda, Kristoffer Derwinger Statistiker Katrín Ásta Gunnarsdóttir, Erik Holmberg, Erik Bülow, Områdesindelning Områdesindelningen i canceravsnittet bygger på patientens hemort vid diagnos indelade enligt följande Storgöteborg Härryda Partille Öckerö Göteborg Mölndal Skaraborg: Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Fyrbodal: Orust Sotenäs Munkedal Dals-Ed Tanum Färgelanda Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg Trollhättan Åmål Kungälv: Kungälv Stenungsund Tjörn Ale Södra Älvsborg: Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Herrljunga Alingsås Borås Ulricehamn

- 15 - Maligna hudtumörer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för hudmelanom startat 1999. Urvalet baseras på patienter som 29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 98 procent. Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens cancerformer. Varje år diagnostiseras cirka 3 nya fall och antalet nya fall ökar kraftigt varje år. Den åldersstandardiserade incidensen av melanom i VGR ligger över den i riket. Orsaken till detta är väsentligen okänd, kust- och båtliv med hög solexponering samt genetiska faktorer tros bidra. År 29 hade vi en melanomincidens i regionen på 37/1 innevånare för män och 34/1 för kvinnor. Hudmelanom förekommer i alla åldrar från pubertet och uppåt. Åldersfördelningen skiljer sig något åt mellan män och kvinnor genom att kvinnor insjuknar i yngre ålder. Tidig diagnostik och bortoperation av melanom, medan tumören fortfarande är tidig och tunn, är av största betydelse för prognosen. Detta kräver en stor medvetenhet hos allmänheten såväl som inom primärvården så att individer med avvikande leverfläckar snabbt kommer till hudspecialist för diagnostik och åtgärd. Det är framför allt den äldre populationen som söker sent med tjocka melanom. Därför vore det önskvärt att man inom primärvården, i samband med att medelålders/äldre individer söker av annan orsak, rutinmässigt tittar över individens hudkostym för att upptäcka melanom hos dessa individer på ett tidigare stadium. Inom regionen finns skillnader i möjlighet för individen att direkt söka hudläkare; inom storstadsregionen, främst Göteborg, finns privatpraktiserande hudläkare till vilka man kan söka direkt, medan man i regionen i övrigt oftast först söker primärvården. Andel tunna melanom Tjockleken på ett melanom vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Melanom tunnare än en millimeter har mycket god prognos med en relativ överlevnad på runt 1 procent. I VGR är 54 procent av alla nyupptäckta melanom tunnare än en millimeter, med en variation mellan 48 och 57 procent, se figur I-1. Observera att områdesindelningen i figur I-1 och tabell I-1 inte överenstämmer med indelningen som anges på sidan 14 Kungälv omfattar endast Kungälvs kommun medan Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal.,7,6,5,4,3,2,1 VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-1. Andel av melanom som är max en millimeter tjocka (period år 29). Lodräta linjer avser 95 % konfidensintervall. Observera dock att täcknings-graden är så pass hög att punktskattningarna i sig torde vara relevanta för observerade skillnader. OBS: Kungälv innefattar i denna figur/tabell enbart Kungälvs kommun. Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal. Tabell I-1: Antal patienter med melanom mindre respektive större än en millimeter. Kungälv innefattar i denna figur/tabell enbart Kungälvs kommun. Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal Boendeområde 1 m.m. > 1 m.m. Totalt Kungälv 11 12 23 Fyrbodal 113 1 213 Södra Älvsborg 82 77 159 Skaraborg 65 63 128 Storgöteborg 158 117 275 VGR totalt 429 369 798

- 16 - Väntetider För patienter med misstänkta melanom, liksom för patienter med annan cancermisstanke, innebär väntetider till åtgärd och diagnos en tid av oro. Via kvalitetsregistret för hudmelanom kan vi mäta tid från första läkarbesök till primäroperation (när hudtumören opereras bort), se figur I-2. Då första läkarbesöket inte sällan är i primärvården, som oftast remitterar vidare till sjukhusklinik (hud- eller kirurgklinik) vid misstanke om melanom, så återspeglar det uppmätta tidsintervallet i vissa fall flera väntetider; väntetid till sjukhusläkare och därefter väntetid till operation i de fall detta inte görs direkt. Om inremitterande läkare inte anger melanom som möjlig diagnos i sin remiss, och sådan misstanke inte väcks hos mottagande remissinstans vid bedömning av remissen, kan väntetiden till sjukhusklinik ibland bli lång. 4 35 3 25 2 15 1 5 VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-2. Tid, i antal dagar (y-axeln), från första läkarbesöket till primäroperation (period år 29). Medianvärde (markerat genom vågrät linje): VGR 11, Storgöteborg 9,5, Fyrbodal 1,5, Kungälv 8, Södra Älvsborg, Skaraborg 19.5. (Obs! Datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte fylls i korrekt, på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken, varför denna statistik kan bli missvisande.) Antalet patienter i underlaget framgår av tabell I-2. Tabell I-2: Antal patienter i urvalet för figur I-2 och I-3. Observera att detta inte är det totala antalet patienter i boendeområdet då partiellt bortfall förekommer. Boendeområde Antal patienter Kungälv 47 Fyrbodal 94 Södra Älvsborg 67 Skaraborg 84 Storgöteborg 25 VGR 497 Efter primäroperation följer för patienten ytterligare väntan på besked om histopatologisk diagnos. Denna väntetid är 21 dagar (medianvärde) i VGR, men varierar något i regionen (15-24 dagar), figur I-3. Variationen antas till stor del bero på att sjukhusen anlitar olika patologkliniker, och här varierar svarstiden från klinik till klinik. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-3. Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (period år 29). De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Medianvärde (markerade genom vågräta linjer) VGR 21, Storgöteborg 24, Fyrbodal 15, Kungälv 21, Södra Älvsborg 2,5, Skaraborg 21. Antalet patienter i underlaget framgår som ovan av tabell I-2.

- 17 - Överlevnad Figur I-4 Relativ överlevnad per boendeområde. Tabell I-3: Femårsöverlevnad med konfidensintervall 22-29. Område Kön Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Göteborg Män 661 87,1 82,2-91,6 Kv 748 94, 9,3-97,2 Fyrbodal Män 319 84,8 77,2-91,2 Kv 354 91,9 85,6-97, Kungälv Män 137 89,9 79,4-97,6 Kv 117 93,6 83,4-99,6 Skaraborg Män 285 89,7 82,5-95,6 Kv 287 9,9 84,6-95,7 Södra Män 316 86,7 79,8-92,5 Älvsborg Kv 332 93,7 87,5-98,6 Den relativa överlevnaden, korrigerad för annan icke melanomrelaterad dödlighet, är i VGR efter 5 år för män 87,3% och för kvinnor 93,1%. 1 respektive 15 års-överlevnaden är för män 82,1% respektive 8,% och för kvinnor 9,3% respektive 87,9%. Femårsöverlevnad särredovisas separat per område i tabell I-3. Den högre överlevnaden för kvinnor beror på att kvinnor har något tunnare melanom än män vid diagnos. Detta är sannolikt orsakat av att kvinnor i större utsträckning än män undersöker sin hud och kontrollerar sina leverfläckar och därmed söker läkare tidigare vid förändring. Uppdelat på boendeområden, se figur I-4, så kan man notera vissa skillnader inom de olika områdena. I huvuddelen av fallen faller skillnaderna inom konfidensintervallen varför man inte kan dra några slutsatser utifrån dessa. Man ser dock en sämre överlevnad för män inom Fyrbodal, jämfört med VGR i övrigt, avseende både 5-, 1- och 15-årsöverlevnad, samt för kvinnor i Fyrbodal för 1- och 15-årsöverlevnad. När man går in och granskar tumörtjocklek (period 24-28) vid diagnosdatum så kan man se att personer inom Fyrbodal har tjockare melanom än i regionen i övrigt. VGR Män 1718 87,3 84,3-9, Kv 1838 93,1 9,7-95,2

18 Huvud- och halscancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för huvudoch halscancer som startade 28. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 99 procent. Indikator: 5-års relativ överlevnad Data för 5-års överlevnad baserar sig på Cancerregistret för åren 22-29. Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och spottkörtlar. Tumörgruppen omfattar sålunda cancer med stora olikheter både avseende utredning, behandling och prognos. Detta måste vägas in när man värderar skillnader i utfall på de relativt få patienter som ingår denna redovisning. Varje år handläggs cirka 2 patienter med huvud- och halscancer inom Västra Götalandsregionen. Tabeller och figurer: Tabell I-4. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 28-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Antal fall 5-års överlevnad Kvinnor VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg 522 24 12 3 15 81 Figur I-5.Relativ överlevnad per boendeområde. Tabell I-5. Huvud- och halscancer: 5-års relativ överlevnad (%) per boendeområde. Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv 522 64,2 58,4-69,6 Män 938 62,9 58,6-67, Storgöteborg Kv 24 66,9 57,6-75,3 Män 43 58,7 52,1-65, Fyrbodal Kv 12 54,8 42,1-66,5 Män 183 69,7 59,6-78,8 Kungälv Kv 3 64,8 4,9-84,3 Män 58 58,4 42,-72,6 Södra Älvsborg Kv 15 64,9 51,-77, Män 147 58,4 47,3-68,7 Skaraborg Kv 81 68, 52,7-8,6 Män 147 72,4 61,3-82,1 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning Väntetid från remiss till behandlingsbeslut Väntetid från remissankomst till behandlingsstart 938 43 183 58 147 147 366 139 72 23 8 52 43 148 84 24 86 61 335 124 76 2 68 47

19 Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Figur I-6. 5-års relativ överlevnad (%) vid huvud- och halscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. De differenser som man ser är små både avseende män och kvinnor och kan inte tas till intäkt för att det finns några egentliga skillnader. Den relativa 5- årsöverlevnaden totalt är på 63,4% och är jämförbar med andra nationella och internationella data. Figur I-8. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsbeslut. Indikator: Behandlingsbeslut taget vid multidisciplinär konferens Figur I-9. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsbeslut. De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Figur I-7. Andel (%) behandlingsbeslut taget vid multidisciplinär konferens. Läppcancer diagnostiseras tidigt och är lätt att åtgärda kirurgiskt enligt de behandlingsprinciper som finns. Dessa tumörer visas inte på den multidisciplinära terapikonferensen och har därför uteslutits ur redovisningen. 98% av övriga huvud- och halscancrar visas och diskuteras på konferensen. Medianvärdet för hela underlaget är 36 dagar. Medianvärdet för samma ledtid för huvud- och halscancer i hela Sverige ligger på samma nivå. Inom vår region varierar medianvärdet från 3,5 dagar till 42,5 dagar. Detta är en skillnad som sannolikt inte kan förklaras av det begränsade antalet patienter eller snedfördelning av cancerlokalerna. Fördjupad analys bör göras per sjukvårdsområde.

11 Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsstart Figur I-1. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsstart. Figur I-11. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsstart. De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Medianvärdet för hela underlaget ligger på 57 dagar. Även här finns det skillnader mellan områdena som sannolikt inte bara förklaras av det begränsade antalet patienter eller snedfördelning av cancerlokalerna. Fördjupad analys bör göras per sjukvårdsområde.

111 Lungcancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för lungcancer som startade 22. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland.. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Över 3 personer insjuknar i lungcancer varje år i Sverige, och det är den cancerform som flest personer dör i. Andel botade patienter är endast cirka 15%. Att så få kan botas beror i första hand på sen upptäckt av sjukdomen, men även annan samtidig sjuklighet bidrar. Antalet lungcancerfall ökar bland kvinnor, och 28-29 insjuknade lika många kvinnor som män i lungcancer.. Sedan 22 finns ett nationellt kvalitetsregister med mycket hög täckningsgrad där sjukdomens utbredning, gjorda undersökningar, ledtider, behandlingsbeslut och given behandling redovisas. I mars 211 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för lungcancer där man fokuserar på områden där det föreligger olikheter inom landet och på nya metoder och behandlingar som man anser ska implementeras. Man har också angivit ett antal kvalitetsindikatorer som man kan finna resultaten på i det nationella kvalitetsregistret. För regionen kan man exempelvis följa nedanstående indikatorer: Tabeller och figurer: Tabell I-6. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 28-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Antal fall i nämnaren för nedanstående kvalitetsindikatorer 1-års överlevnad Kvinnor 1-års överlevnad Män Andel med icke småcellig lungcancer som får kurativt syftande behandling, stadium IA-IIB Andel med ickesmåcellig lungcancer som genomgått PET- DT inför start av behandling Andel stadium IIIB-IV som får torakal strålbeh Andel som bekräftas med vävnadsprov Andel pat som får kurativt syftande kemoradioterapi (stadium IIIA-IIIB) Andel stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte Andel behandlingsbeslut tagit vid multidisciplinär konferens Ledtid från remiss till behandlingsbeslut VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg 1983 834 41 115 325 31 2295 918 441 147 394 389 188 87 31 16 32 22 912 355 176 49 174 158 8 31 171 35 135 158 1115 431 22 61 25 198 288 113 62 17 51 45 589 216 121 24 17 121 1115 431 22 61 25 198 159 413 28 57 191 19

112 Indikator: 1-års relativ överlevnad Bland män finns en mindre variation från 39,4% i Göteborg till 36,7% i Skaraborg, genomsnitt VGR 38,4%. För kvinnor som generellt brukar ha något bättre överlevnad vid lungcancer är variationen något större, 46,5% i Göteborg och 4,1% i Skaraborg, med 44,4% i genomsnitt. De skillnader som föreligger ryms dock väl inom den naturliga slumpvariationen. Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som får kurativt syftande kirurgi i stadium IA-IIB Tabell I-7. Lungcancer: 1-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 1-års relativ överlevnad (%) Figur I-12. Relativ överlevnad vid lungcancer per boendeområde. 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv 1983 44,4 42,1-46,6 Män 2295 38,4 36,4-4,5 Storgöteborg Kv 834 46,5 43,-49,9 Män 918 39,4 36,1-42,6 Fyrbodal Kv 41 44,9 4,-49,8 Män 441 37,2 32,6-41,8 Kungälv Kv 115 43,3 34,-52,3 Män 147 38,2 3,1-46,2 Södra Kv 325 41,9 36,4-47,3 Älvsborg Män 394 38, 33,-42,9 Skaraborg Kv 31 4,1 34,5-45,7 Män 389 36,7 31,8-41,7 Figur I-14. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som får kurativt syftande kirurgi i stadium IA-IIB. Varierar mellan 55% (Fyrbodal) och 94% (Kungälv) (medelvärde 65%). Patienternas allmäntillstånd och övrig sjuklighet har en stor betydelse för möjligheten att genomgå kirurgi, som är den mest betydelsefulla behandlingsmetoden för kuration. Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av behandling. Figur I-15. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start behandling. Observera att y-axeln slutar på 5. Figur I-13. 1-års relativ överlevnad vid lungcancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Detta rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 211 för alla patienter där kurativt syftande behandling planeras. Figuren visar andel av alla patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT. Tillgång till PET-DT har egentligen bara funnits i två års tid i regionen i någorlunda omfattning. Andelen varierar mellan 5% (Södra Älvsborg) och 18% (Göteborg) av patienterna (medeltal 12%) och behöver troligen höjas väsentligt.

113 Indikator: Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal strålbehandling i palliativt syfte Indikator: Andel patienter som får kurativt syftande kemo-radioterapi (stadium IIIA och IIIB) Figur I-16. Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal strålbehandling i palliativt syfte. Observera att y-axeln slutar på 5. Detta är en väldokumenterad metod med god palliativ effekt på en rad olika symptom med relativt begränsade bieffekter. Andelen varierar mellan 11% (Skaraborg) till 24% (Fyrbodal), medelvärde 19%. Metoden bör användas mer enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är troligen underutnyttjad i VGR. Figur I-18. Andel patienter som får kurativt syftande kemoradioterapi (relaterat till stadium). För stadium IIIA och i viss mån stadium IIIB är detta rekommenderad behandling. För regionen ligger nivån för dessa stadier på 41%, med stor variation mellan sjukhusgrupperna. Andelen får anses vara för låg. Indikator: Andel patienter i stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftas med vävnadsprov Figur I-19. Andel patienter i stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte. Figur I-17. Andel lungcancerfall som bekräftas med vävnadsprov. Väntas få allt större betydelse då behandlingen alltmer utformas efter vilken histologisk undertyp sjukdomen har. I ett nationellt perspektiv får andelen i VGR anses vara hygglig. Det är en nationell rekommendation för patienter med gott eller hyggligt allmäntillstånd (PS -2). Palliativ kemoterapi planerades som primär behandling för 63% av patienterna med stadium IV i VGR, med en andel av 57% i Göteborg till 75,5% i Södra Älvsborg. Det är en måttlig spridning och nivåerna förefaller rimliga.

114 Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits vid multidisciplinär konferens Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Figur I-2. Andel fall där behandlingsbeslut tagits vid multidisciplinär konferens. Figur I-21. Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Detta är något som socialstyrelsens riktlinjer anger att alla patienter borde deltaga i. Det finns dock inte någon etablerad definition på vad en multidisciplinär konferens innebär, varför registersiffrorna innehåller en tolkningsvariation hos inrapporterande. Andelen i VGR är 43% i regionen med variation från 15% i Skaraborg till 6% i Göteborg. Här finns stort behov av förbättring. Figur I-22. Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Median samt 25%- och 75% percentil. Svenska planeringsgruppen för lungcancer har angivet ett målvärde, att 8% av patienterna skall ha utretts och vara framme vid behandlingsbeslut inom 4 veckor, det vill säga 28 dagar. Inom regionen är Fyrbodalläget att 75% av patienterna utreds på 7 dagar, med variation 66 dagar för Södra Älvsborg och 77 för Kungälv. Här finns ett stort behov av förbättring.

115 Bröstcancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för bröstcancer som startade 28. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 99 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-8. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 28-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Vid andelsberäkningar exkluderas fall med saknat värde av beroende indikator. Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg 5-års överlevnad 8597 3349 155 54 1675 1483 Fastställd malignitet preop. Reop pga tumördata 2439 985 442 148 443 421 2236 926 393 141 416 36 Reop pga kompl 2224 92 392 138 415 359 Undersökt med SN Bröstbev som slutingrepp Multidisciplinär bedömning preop Multidisciplinär bedömning postop 2239 928 393 14 417 361 2243 927 394 141 417 364 2294 866 438 144 427 419 2219 915 393 139 416 356 Figur I-23. Relativ överlevnad vid bröstcancer per boendeområde. Observera att y-axeln startar på,7. Tabell I-9. Bröstcancer: 5-års relativ överlevnad (%). 5-års 95%- Boendeområde Ant. fall relativ konfidens överlevnad intervall (%) (%) VGR 8597 88,4 87,3-89,5 Storgöteborg 3349 89,1 87,3-9,9 Fyrbodal 155 85,7 82,9-88,4 Kungälv 54 88,5 84,1-92,2 Södra Älvsborg 1675 89,4 86,8-91,8 Skaraborg 1483 88,3 85,5-9,9 Figur I-24. Relativ 5-års överlevnad vid bröstcancer per boendeområde. Relativ överlevnad är övergripande och utan signifikanta skillnader nära 9% efter 5 år.

116 Indikator: Andel fastställd malignitet preoperativt Andel reopererade på grund av komplikationer som blödning eller infektion är likaledes låg och avspeglar även god kvalitet vid kirurgi. Indikator: Undersökta med sentinel node teknik Figur I-25. Andel preoperativt fastställd malignitet. Andel preoperativt fastställd malignitet är genomgående hög och avspeglar god preoperativ utredning. Figur I-28. Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning. Indikator: Andel reopererade på grund av tumördata Indikator: Andel bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp Figur I-26. Andel reopererade på grund av tumördata. Observera att y-axeln slutar på 2. Andel reopererade på grund av tumördata, t ex bristande radikalitet, är genomgående låg och avspeglar god kvalitet på preoperativ utredning och genomförd operation. Indikator: Andel reopererade på grund av komplikationer Figur I-29. Andel observationer med bröstbevarande operation som slutgiltigt ingrepp. Andel bröstbevarande operation som slutgiltigt ingrepp är övergripande ca hälften. Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postoperativt Figur I-27. Andel reopererade på grund av komplikationer. Observera att y-axeln slutar på 2. Figur I-3. Andel Multidisciplinär bedömning, pre- och postoperativt. Ljusgrå=preoperativt, mörkgrå=postoperativt.

117 Andel multidisciplinär bedömning pre- och postoperativt är hög. Indikator: Medianväntetid: från operation till PAD-besked till patient Tabell I-1. Antal fall med operationsdatum och andel härav där datum för PAD besked är angiven. Uppdelat på år för diagnos. % datum År Boendeområde Antal fall för PAD besked angivit 28 VGR 1159 48, Storgöteborg 521 4,8 Fyrbodal 21 93,5 Kungälv 73 34,2 Södra Älvsborg 193 81,9 Skaraborg 171 93,6 29 VGR 185 56,3 Storgöteborg 47 2,5 Fyrbodal 193 95,9 Kungälv 68 45,6 Södra Älvsborg 224 88,4 Skaraborg 193 96,9 På grund av bristande täckning för angivelse av datum för PAD besked redovisas väntetiden från operation till PAD besked endast för Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg. Rutinerna för datumangivelse vid övriga Bröstcentrum ses över i regionen Figur I-31. Väntetid (i antal dagar) från operation till PAD besked. Median, 25%- och 75% percentil. 28 och 29 samlat. Redovisas för Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg.

118 Äggstockscancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ovarialcancer (äggstockscancer) startat 1993. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 98 procent.,8,7,6,5,4,3,2,1 Figur I-33: Andel radikalt opererade patienter med FIGOstadium IIIC-IV. Figur I-32: Relativ överlevnad per boendeområde. Ovarialcancer och relativ överlevnad VGR 22-29. Det föreligger skillnader i relativ överlevnad mellan boendeområden i VGR (figur I-32). För mer långtgående slutsatser krävs emellertid vidare analys av fördelning mellan stadier, ålder och vilken kirurgisk respektive onkologisk behandling kvinnorna har erhållit. Punktskattningar och konfidensintervall för femårsöverlevnad redovisas i tabell I-11. Tabell I-11: Punktskattningar respektive 95 procents konfidensintervall för femårsöverlevnad. Område Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Göteborg 369 54,1 47,8-6,2 Fyrbodal 217 45,4 37,3-53,2 Kungälv 69 59,3 44,-72,3 Skaraborg 25 33,8 25,6-42,4 Södra Älvsborg 218 53,1 44,8-6,8 VGR 178 48,7 45,-52,4 Andel radikalt opererade stadium IIIC-IV Att 66 procent av patienterna radikalt opererats i VGR vid stadium IIIC IV är en mycket hög andel som kräver vidare analys för bedömning av relevans. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har vid tidigare framtagna data vid dessa stadier legat runt 45 procent om man menar makroskopiskt (för ögat synlig) tumörfrihet vid operationens avslut. Om man hänvisar radikalt opererade till minsta enskilda kvarvarande tumör vid operationens avslut till mindre än 1 centimeter stämmer dessa procentsiffror bättre, då SU tidigare legat strax över 7 procent. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-12. Tabell I-12: Antal radikalt opererade patienter vid stadium IIIC-IV. Nej Ja Tot Kungälv 7 3 1 Fyrbodal 14 15 19 Södra Älvsborg 17 12 29 Skaraborg 12 1 22 Storgöteborg 14 23 37 VGR 64 53 117

119 Andel bedömda av referenspatolog Att andelen PAD som bedömts av referenspatolog är så låg som cirka 33 procent i VGR med spridning på 2-44 procent stämmer väl överens med att regionen har brist på specialkunniga gynekologpatologer. Det finns starka önskemål att andelen preparat bedömda av referenspatolog kan höjas framöver för att öka kvaliteten och säkerheten på den gynonkologiska patologin. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-13.,7 Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag Median för ledtiden från ankomstdatum till diagnosdatum medförande operationsdatum i VGR är 16 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger i spannet 14-2,5 dagar. En medianväntetid på 16 dagar får idag bedömas acceptabel. I det nya regionala vårdprogrammet är målsättningen operation inom 14 dagar om möjligt och vidare arbete får utföras för att optimera omhändertagandet och minska denna viktiga ledtid för patienten. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-14.,6,5,4,3,2,1 35 3 25 2 15 1 5 Figur I-34: Andel patienter bedömda av referenspatolog. Tabell I-13: Antal patienter som bedömts av referenspatolog. Med okänt avses att detta alternativ markerats vid inrapportering till kvalitetsregistret. Då andelar angivits i figur I-34 har okända fall exkluderats. ja nej Okänt Tot Kungälv 7 18 6 31 Fyrbodal 12 47 2 61 Södra Älvsborg 19 49 9 77 Skaraborg 32 4 16 88 Storgöteborg 4 67 24 131 VGR 11 221 59 39 Figur I-35: Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag. Tabell I-14: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 26 Fyrbodal 52 Södra Älvsborg 67 Skaraborg 75 Storgöteborg 118 VGR 338 Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi Medianledtiden från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi inom VGR är enligt diagrammet (figur I-36) 38 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 34 till 44 dagar. Stämmer denna ledtid med verkligheten bör den optimeras och snabbas upp markant. Det rekommenderas generellt och internationellt att start av kemoterapi bör ske inom fyra veckor efter operation. Denna ledtid kan bedömas såsom en kombination av följande väntetider och kan optimeras i båda led.

12 6 5 4 3 2 1 Figur I-36: Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-15. Tabell I-15: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 22 Fyrbodal 39 Södra Älvsborg 5 Skaraborg 58 Storgöteborg 79 VGR 248 Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-16. Tabell I-16: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 27 Fyrbodal 56 Södra Älvsborg 69 Skaraborg 81 Storgöteborg 12 VGR 353 Väntetid från beslut om behandling till start av kemoterapi Mediantiden från beslut om behandling till att kemoterapibehandlingen kan starta är enligt diagrammet (figur I-38) 18 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 15-2 dagar. Denna ledtid bör kunna stramas upp till mindre än 14 dagar för att kunna optimera omhändertagandet och möjligheten att starta kemoterapibehandlingen inom 3-4 veckor efter operation. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-17. 3 25 Väntetid från diagnosdatum till beslut om behandling Mediantiden från operation till beslut om behandling inom VGR är 23 dagar (figur I-37). Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 21 till 31 dagar. Denna väntetid är helt avhängig av patologens arbete med svar på den mikroskopiska undersökningen (PAD) och denna ledtid bör kortas och vara max 7 dagar för att patienten skall kunna starta sin kemoterapi inom 3-4 veckor. 2 15 1 5 Figur I-38. Väntetid från beslut om behandling till start av kemoterapi. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Tabell I-17: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 21 Fyrbodal 36 Södra Älvsborg 44 Skaraborg 49 Storgöteborg 74 VGR 224 Figur I-37: Väntetid från diagnosdatum till beslut om behandling.

121 Njurcancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för njurcancer startat 25. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Överlevnad är beräknat från regionala cancerregistret 22-29 för att få ett större antal. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Överlevnad 5-årsöverlevnaden för samtliga patienter var cirka 64 % utan skillnad mellan könen (figur I-39a, tabell I-18a). Det var små skillnader mellan personer bosatta i de olika områdena men Storgöteborg (68%) synes ha en signifikant högre överlevnad än Södra Älvsborg (53%) (figur I-39b, tabell I-18b). Detta kan möjligen bero på att patientsammansättningen är olika som ett storstadslandsbygdsfenomen. Det kommer att analyseras närmare när fler patienter inkluderats i kvalitetsregistret. Figur I-39a. Relativ överlevnad i njurcancer för kvinnor och män i VGR. Tabell I-18a: Punktskattningar respektive 95 % konfidensintervall för män respektive kvinnor i VGR. Område Kön Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) VGR Män 656 64,2 59,2-68,9 Kv 412 64,3 58,1-7,1 Figur I-39b. Relativ överlevnad i njurcancer per boendeområde. Tabell I-18b. Punktskattningar respektive 95 % konfidensintervall uppdelat per boendeområde. Område Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Kungälv 65 65,8 5,2-78,7 Fyrbodal 227 65,6 57,1-73,3 Södra Älvsborg 219 52,8 44,1-61, Skaraborg 29 67,7 58,4-75,9 Storgöteborg 348 68,1 61,4-74,3 VGR 168 64,2 6,3-67,9 CT thorax Den vanligaste metastaslokalen vid njurcancer är lunga. CT thorax har en högre sensitivitet för att upptäcka metastaser än lungröntgen. CT thorax rekommenderas därför som rutin vid utredning av nyupptäckt njurcancer. I det nationella vårdprogrammet är andelen CT thorax en kvalitetsparameter med ett målvärde på för närvarande 85% (kommer sannolikt höjas under vårens omskrivning). I hela Västra Götaland utfördes CT thorax i 83% av fallen med ett högsta värde på 91% (Skaraborg) och ett lägsta på 66% (Södra Älvsborg) (figur I-4). Antalet patienter är i vissa grupper få varför slutsatser bör dras med försiktighet (tabell I-19).,9 1,8,7,6,5,4,3,2,1 Figur I-4 Andel patienter utredda med CT-thorax preoperativt. Vertikala linjer markerar 95-procentiga konfidensintervall.

122 Tabell I-19: Antalet rapporterade fall där patienten fått eller inte fått CT-thorax preoperativt. JA NEJ TOTALT Kungälv 13 2 15 Fyrbodal 3 9 39 Södra Älvsborg 2 1 3 Skaraborg 42 4 46 Storgöteborg 41 5 46 VGR 146 3 176 Ledtider Tid från remiss till första besök hos specialist kan ha registrerats lite olika beroende på att alla patienter ej kommer med remiss och en del patienter först handlägges med brev eller telefonbesked för komplettering av utredning innan fysisk närvaro på respektive mottagning. Eventuella skillnader bör därför tolkas med försiktighet. Medianväntetiden för VGR låg på drygt 2 dagar. Södra Älvsborg hade den lägsta medianväntetiden. Alla områden utom Fyrbodal hade mycket stor spridning (figur I- 41, tabell I-2). 6 5 4 3 2 1 Figur I-42: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Horisontella linjer markerar medianvärde. Spannet markerar det intervall inom vilket väntetiden för hälften av alla patienter ligger. Tabell I-21: Antalet patienter som figur I-42 baseras på. Kungälv 9 Fyrbodal 2 Södra Älvsborg 14 Skaraborg 22 Storgöteborg 15 VGR 8 35 3 25 2 15 1 5 Figur I-41: Väntetid i antal dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Horisontella linjer markerar medianvärde. Spannet markerar det intervall inom vilket väntetiden för hälften av alla patienter ligger. Mediantiden från behandlingsbeslut till operation (i tillämpliga fall) låg kring 3 dagar med stor variation. Ej visat i figur. Denna tid är alltför lång och under denna tid tillförs patienten inget mervärde. Sett från patientens horisont finns en oklar väntan från första kontakt med sjukvården till remiss skrives, en väntetid till första besök på specialistmottagning (2 dgr), en utredningstid (2 dgr) och en väntan på operation (3 dgr). Detta kan betyda en mediantid från alarmerande cancersymtom till operation i storleksordningen 3 månader. Här synes uppenbarligen finnas en stor förbättringspotential. Tabell I-2: Antalet patienter som figur I-41 baseras på. Kungälv 9 Fyrbodal 34 Södra Älvsborg 23 Skaraborg 3 Storgöteborg 42 VGR 138 Väntetiden från första besök till behandlingsbeslut låg i VGR i storleksordningen 2 dagar. Även här var spridningen stor inom varje område, vilket delvis kan förväntas beroende på att patienterna kräver mer eller mindre komplicerade utredningar (figur I-42, tabell I-21).

123 Urinblåsecancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer som startade 1997. Urvalet baseras på patienter som 28-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på patientens boendeort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-22. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 28-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Antal fall 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal beh Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg 747 328 134 35 135 115 2279 886 437 121 421 414 733 288 14 38 146 121 751 297 145 38 146 125 142 58 32 4 25 23 172 54 45 1 33 3 Figur I-43. Relativ överlevnad vid urinblåsecancer per boendeområde. Tabell I-23. Urinblåsecancer: 5-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv 747 71,8 66,8-76,4 Män 2279 75,8 72,8-78,6 Storgöteborg Kv 328 66,3 55,3-75,9 Män 886 74,2 66,5-81,2 Fyrbodal Kv 134 61,6 5,5-71,8 Män 437 68,1 61,3-74,5 Kungälv Kv 35 76,4 53,3-93,3 Män 121 72,3 59,4-83,6 Södra Älvsborg Kv 135 67,6 55,-79,1 Män 421 79,2 72,2-85,7 Skaraborg Kv 115 79,7 67,2-9,2 Män 414 75 67,5-81,9 Figur I-44. 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Den relativa överlevnaden verkar någorlunda lika i de olika områdena men det finns en trend att överlevnaden i Fyrbodal är aningen lägre. Skillnaderna skulle kunna förklaras med att man i Fyrbodal-

124 området har en stor andel muskelinvasiva tumörer vid diagnos och dessa har ju en sämre prognos oavsett behandling. Likaså har kvinnor i VG regionen en sämre överlevnad jämfört med män men det kan bero på att i statistiken ingår även patienter med icke-invasiva tumörer och dessa är vanligare bland män. En överlevnadskurva inkluderande enbart patienter med primärt invasiva tumörer skulle kunna belysa frågan om överlevnaden skiljer sig mellan könen. Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px Indikator: Väntetid från remissutfärdande till första besök specialist Figur I-47. Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px. Figur I-45. Väntetid i antal dagar från remiss till 1:a besök på specialistmottagning. Figur I-48. Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px. Median samt 25%- och 75% percentil. Figur I-46. Väntetid i antal dagar från remiss till 1:a besök på specialistmottagning. Median samt 25%- och 75% percentil. Medianväntetiden är 21 dagar utan att det verkar föreligga någon väsentlig skillnad mellan områdena. Väntetiden är alldeles för lång och här måste vi arbeta för att inom några år kunna korta ner tiden avsevärt. Uppemot 25% av patienterna opereras akut för sin blåstumör, antingen för att de är inlagda akut på grund av blödning eller så opereras de på mottagningen i lokalbedövning redan vid första besöket hos specialist. För de övriga patienterna är väntan längre, var fjärde patient opereras först efter en månad. Förutom väntetiden på att opereras har patienten väntat kanske flera veckor på att få träffa en specialist. Den sammanlagda fördröjningen blir mycket lång för många patienter. Någon väsentlig skillnad föreligger inte mellan sjukhusen, det är lika dåligt överallt. Att korta väntetiderna är en mycket angelägen uppgift.

125 Indikator: Andel patienter med T1-tumörer som genomgått re-resektion och intravesikal behandling Figuren visar andelen kurativt syftande behandlingar vid muskelinvasiv tumör. Historiskt sett har endast cirka 3-5% av patienterna ansetts vara i ett så gott allmäntillstånd att de skulle klara av en cystektomi eller kurativ strålbehandling. I den aktuella tabellen gavs kurativt syftande behandling till cirka 4% av patienterna. Det framgår att Fyrbodal dels har väldigt många muskelinvasiva tumörer dels att man får en betydligt lägre andel kurativt syftande behandlingar än i övriga områden. Skillnaden är så pass påtaglig att en lokal analys bör göras av ålder, hälsotillstånd och övriga sjukdomar. Figur I-49. Andel patienter med T1-tumörer som genomgått re-resektion och intravesikal behandling. Figuren visar andelen patienter som först opererats för T1 tumör och därefter genomgått re-resektion följt av intravesikal behandling. En rutinmässig reresektion ingår inte i det Västsvenska vårdprogrammet utan kan göras när det finns skäl till det, såsom osäkerhet om radikaliteten vid den första operationen. Antalet patienter som genomgått reresektion i Västsverige är följaktligen lågt vilket gör att procentsiffrorna varierar en hel del mellan områdena. Andelen patienter i VG regionen som efter TUR av T1 tumör fått intravesikal behandling eller genomgått cystektomi är cirka 75% (data från samma period, 28-29) vilket i ett historiskt perspektiv, både regionalt och nationellt, torde vara utmärkt. Fortfarande finns ett utrymme för förbättring, i all synnerhet i Fyrbodal. Indikator: Andel patienter med T2-T4-tumörer som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling Figur I-5. Andel patienter med T2-T4-tumörer som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling.

126 Prostatacancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som startade 1997. Urvalet baseras på patienter som 27-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Cirka 6% av dessa högriskpatienter får kurativt syftande behandling. Det är en rimligt hög nivå, stämmer med riket i stort och är jämnt fördelat. Kungälv sticker ut litegrann med en lägre andel, vilket ju måste ställas i relation till case-mix. Eftersom den är okänd (t.ex. komorbiditet) så är det svårt att förklara denna avvikelse, vi behöver titta närmare på det. Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning Tabeller och figurer: Tabell I-24 Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 27-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-52 Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning. Andel mellan och högrisktumörer som fått kurativt syftande beh Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Ledtid från remiss till 1:a besök specialist 1513 536 291 134 33 249 157 61 218 86 349 253 1582 634 278 116 292 262 Figur I-53 Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning. Median, 25% och 75% percentil. Indikator: Andel mellan- och högrisktumörer som fått kurativt syftande behandling Väntetiden är generellt oacceptabelt lång mellan remiss och besök hos specialist. Detta är dock åtgärdat efter registreringstiden genom generella beslut i VG och accepterade av sektorsrådet i Urologi. Förmodligen är dessa väntetider halverade i dagsläget. Fyrbodal och Kungälv sticker ut vilket är beroende av resurssituationen dvs tillgång på specialister. Figur I-51. Andel mellan- och högrisktumörer som fått kurativt syftande behandling.

127 Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Figur I-54 Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering. Nästan hälften av lågrisktumörerna handlägges med aktiv monitorering vilket är rimligt och i överensstämmelse med nationella data. Även här avviker Kungälv men också Södra Älvsborg har en något lägre andel. Här måste man titta på case-mix inom gruppen. En rimlig målnivå är att cirka hälften av patienterna i denna grupp kan skötas på detta sätt.

128 Tjocktarmscancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för tjocktarmscancer som startade 27. Urvalet baseras på patienter som 27-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 97 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-25. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikatorer. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 27-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Figur I-55. Relativ överlevnad vid tjocktarmscancer per boendeområde. Tabell I-26. Tjocktarmscancer: 5-års relativ överlevnad (%). Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning - preterapeutisk Multidisciplinär bedömning - postterapeutisk Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation Letalitet inom 3 dagar efter operation Letalitet inom 9 dagar efter operation Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta Andel pat med > 2 v slutenvård efter op Andel patienter som fått komplikation 2489 937 498 139 44 475 2374 82 54 142 396 476 1951 678 412 127 328 46 1811 63 391 111 38 371 1722 62 366 12 282 352 1735 62 369 12 283 361 1735 62 37 12 283 361 1655 573 337 116 281 348 1735 62 369 12 283 361 1735 62 369 12 283 361 VGR Kv 2489 66,6 63,9-69,3 Män 2374 6,5 57,4-63,5 Storgöteborg Kv 937 65,9 61,4-7,2 Män 82 61,1 55,9-66,2 Fyrbodal Kv 498 69,3 63,1-75,2 Män 54 6,9 54,5-67,1 Kungälv Kv 139 63,5 51,7-74,2 Män 142 57,1 44,8-69, Södra Älvsborg Kv 44 69,9 63,1-76,2 Män 396 63, 55,5-7,3 Skaraborg Kv 475 63,4 56,9-69,6 Män 476 57,8 51,-64,4 Figur I-56. 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen i överlevnad efter diagnos av tjocktarmscancer. Orsaken till den iakttagna könsskillnad är oklar. Här är det så kallad relativ överlevnad som undersökts. Det vill säga, överlevnaden hos drabbade har

129 jämförts mot en icke-drabbad referenspopulation. Det faktum att kvinnor i genomsnitt lever något längre (75,9 respektive 8,5 år) kan dock inte förklara hela skillnaden. Könsskillnaden är mindre tydlig, men kvarstår vid undersökning av observerad överlevnad. Indikator: Reoperation inom 3 dagar efter primäroperation Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postterapeutisk Figur I-58. Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation. Observera att y-axeln slutar på 2. Figur I-57. Andel bedömda i multidisciplinär terapigrupp. Ljusgrå=preterapeutisk; mörkgrå=postoperativt. Preterapeutisk: Stora skillnader föreligger inom regionen där flera sjukhus ligger lågt. Den nationella målsättningen är att alla patienter skall bedömas på en multidisciplinär terapigrupp. Med detta menas en gruppering med kirurg, onkolog, radiolog samt gärna kontaktsköterska och postoperativt även patolog. 1% går ej att uppnå i praktiken då ungefär var femte patient behöver opereras akut, emellanåt utanför kontorstid. Hur ofta konferenser skall hållas och vilka patienter som skall diskuteras är dock en prioriterings- och resursfråga. På flera sjukhus i regionen har man prioriterat att inte diskutera enklare fall för att kunna lägga resurserna på de svårare fallen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer oftast begränsande. I vissa fall saknas dedikerade radiologer och i andra har kirurger tvingats prioritera mellan andra åtaganden. Postoperativt: Väldigt stora skillnader föreligger inom regionen. Även här är den nationella målsättningen att alla patienter skall diskuteras, vilket är mer realistiskt än preoperativt. Detta skulle dock sannolikt dock kräva ökade resurser på flera sjukhus i regionen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer begränsande även om en del av skillnaderna skulle kunna åtgärdas med organisatoriska förändringar. Data kan även påverkas av hur man tolkat begreppet multi, dvs vilka specialiteter som skall krävas vara representerade vid diskussionen. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Data skall även tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för reoperationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Letalitet inom 3/9 dagar efter operation Figur I-59. Letalitet inom 3/9 dagar efter operation. Ljusgrå=3 dagar; mörkgrå=9 dagar. Observera att y- axeln slutar på 2. Letalitet inom 3 dagar: Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Dödligheten inom 3 dagar kan påverkas av flera faktorer dessa data inte ger upplysning om. Mer komplicerade fall innebär en sannolik överrisk. Avvägning vid kirurgin av operativa risker mot risker för återfall kan också spela in Tillgången till intensivvård och vana vid svåra komplikationer brukar internationellt framhållas som en modererande faktor. Letalitet inom 9 dagar: Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Viktigt dock att hålla ögonen på mortaliteten även efter 3 dagar då det finns tankar om att vi med modern intensivvård kan stötta patienter vid svåra komplikationer, men kan svikta i det fortsatta omhändertagandet. Skillnader kan även

13 föreligga i användandet av kirurgi i den palliativa situationen. Indikator: Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. Sannolikt avspeglar detta inte bara sjukdomsgraden hos patienter utan även tillgången till vårdplatser. Det skall beaktas att dessa data rör flera år och att aktuell platstillgång kan skilja från början av den undersökta perioden. Indikator: Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Figur I-6. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation. Skillnader föreligger inom regionen. Minst 12 körtlar skall undersökas för internationellt godtagbar kvalitetsstandard. Antalet undersökta körtlar beror framförallt på hur kirurgen genomfört operationen och hur väl preparatet undersökts av patologen. Förklaringar till skillnader bör eftersökas och elimineras! Inom tjocktarmskirurgin kan skillnader sannolikt inte förklaras utifrån skillnader i tilläggsbehandling före operation med cellgifter eller strålning då detta är relativt ovanligt jämfört med ändtarmscancer. Att även så kallade palliativa operationer ingår i materialet förklarar rimligen inte skillnader. Figur I-62 Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att y-axeln slutar på 2. Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. En tarmnära perforation innebär att patienten löper en klart ökad risk för tumöråterfall. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa innebär en högre risk för perforationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Andel patienter med > 2 veckors slutenvård efter operation Figur I-61. Andel patienter med > 2 veckors slutenvård efter operation. Observera att y-axeln slutar på 5.

131 Ändtarmscancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ändtarmscancer som startade 1995. Urvalet baseras på patienter som 27-29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 99 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-27. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren 27-29 utom för överlevnad som omfattar åren 22-29. Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-63. Relativ överlevnad vid ändtarmscancer per boendeområde. Tabell I-28. Ändtarmscancer: 5-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) Andel patienter som fått komplikation 95%- konfidens intervall (%) 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning - preterapeutisk Multidisciplinär bedömning - postterapeutisk Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation Letalitet inom 3 dagar efter operation Letalitet inom 9 dagar efter operation Bäckensepsis efter främre resektion Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta Andel planerad preoperativ strålbehandling Andel pat med > 3 v slutenvård efter operation 153 397 221 63 184 188 1533 525 361 19 255 283 979 333 22 64 175 187 878 291 24 58 163 162 795 282 167 5 148 148 83 282 169 51 148 153 83 282 169 51 148 153 37 131 1 17 71 51 416 145 12 18 83 68 948 314 22 62 172 18 83 282 169 51 148 153 79 279 168 51 145 147 VGR Kv 153 63,9 59,7-68, Män 1533 59,4 55,9-62,9 Storgöteborg Kv 397 62,3 55,3-68,8 Män 525 57,7 51,7-63,5 Fyrbodal Kv 221 69,4 6,4-77,5 Män 361 56,2 49,-63,2 Kungälv Kv 63 43,7 25,6-62,1 Män 19 5,4 38,2-62,1 Södra Älvsborg Kv 184 71,2 61,8-79,4 Män 255 71, 61,9-79,3 Skaraborg Kv 188 59,7 49,1-69,7 Män 283 6,5 52,2-68,4 Figur I-64. 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Inga säkra skillnader i överlevnad inom regionen. Könsskillnaden som noteras vid koloncancer är inte entydig.

132 Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postterapeutisk Indikator: Reoperation inom 3 dagar efter primäroperation Figur I-65. Andel bedömda i multidisciplinär terapigrupp. Ljusgrå=preterapeutisk; mörkgrå=postoperativt. Figur I-66. Andel patienter som är reopererade inom 3 dagar efter primäroperation. Observera att y-axeln slutar på 3. Preterapeutisk: Mindre skillnader föreligger inom regionen än vid motsvarande parameter för koloncancer. Då ett fåtal patienter skall behöva opereras akut, med annat än ett förberedande ingrepp (dvs utan att operera själva tumören) borde det inte vara orimligt att nå närmare 1% vilket är den nationella målsättningen. Det är visat att patienter med ändtarmscancer som diskuteras vid en multidisciplinär terapigrupp har bättre resultat än sådana som ej diskuteras. Således föreligger en förbättringspotential i hela regionen som bör diskuteras. Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. Möjligen är situationen bättre i den senare delen av den undersökta tidsperioden. Postoperativt: Stora skillnader föreligger inom regionen. Även här är den nationella målsättningen att alla patienter skall diskuteras, vilket är mer realistiskt än preoperativt. Detta skulle dock sannolikt dock kräva ökade resurser på flera sjukhus i regionen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer begränsande även om en del av skillnaderna skulle kunna åtgärdas med organisatoriska förändringar. Data kan även påverkas av hur man tolkat begreppet multi, dvs vilka specialiteter som skall krävas vara representerade vid diskussionen. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Data skall även tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för reoperationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Letalitet inom 3/9 dagar efter operation Figur I-67. Andel döda inom 3/9 dagar efter operation. Ljusgrå=3 dagar; mörkgrå=9 dagar. Observera att y- axeln slutar på 2. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen.

133 Indikator: Andel patienter med bäckensepsis efter främre resektion tjocktarmscancer stärker dock misstanken om att skillnader föreligger. Indikator: Andel patienter med planerad preoperativ strålbehandling Figur I-68. Andel patienter med bäckensepsis efter främre resektion. Observera att y-axeln slutar på 2. Antydda skillnader föreligger inom regionen. Data skall tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för bäckensepsis. En annan möjlig skillnad är valet av operationsmetod. De patienter som opereras utan anastomos (sammankoppling av tarmen) är inte med i analysen. Inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Figur I-7. Andel patienter med planerad preoperativ strålbehandling. Inga större skillnader inom regionen som dock i nationell och internationell jämförelse strålar en relativt låg andel. Andra data talar för att regionen är på väg att likriktas med övriga landet under den senare delen av tidsperioden och den optimala andelen är ej säkerställd. Indikator: Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3 Indikator: Andel patienter med > 3 veckors slutenvård efter operation Figur I-69 Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1- T3. Sannolika skillnader föreligger inom regionen och bilden är liknande den vid tjocktarmscancer. Vikten av denna kvalitetsparameter är dock inte lika entydig vid ändtarmscancer som vid tjocktarms-cancer. Antalet undersökta körtlar beror framför allt på hur kirurgen genomfört operationen, och hur väl preparatet undersökts av patologen, men vid ändtarmscancer kan även användande av cellgifter och strålning före operationen påverka hur många körtlar som hittas varför data är något mer svårtolkat. Att bilden inom regionen är likartad den vid Figur I-71 Andel patienter med > 3 veckors slutenvård efter operation. Observera att y-axeln slutar på 6. Det område som har en högre andel patienter med längre vårdtid efter tjocktarmscanceroperationer har även antytt högre andel efter ändtarmscanceroperationer. Sannolikt avspeglar detta inte bara sjukdomsgraden hos patienter utan även tillgången till vårdplatser. Det skall beaktas att dessa data rör flera år och att aktuell platstillgång kan skilja från början av den undersökta perioden.

134 Indikator: Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation Figur I-72. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation. Observera att y-axeln slutar på 3. Vissa skillnader inom regionen. En tarmnära perforation innebär att patienten löper en klart ökad risk för tumöråterfall. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa innebär en högre risk för perforationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys.

135 Patientsäkerhet Den långsiktiga trenden är att andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskar i Västra Götalandsregionen. Till grund för patientsäkerhetsarbetet ligger handlingsprogrammet God vård som innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. En rad åtgärder har under 21 vidtagits för att uppnå kvalitetsmålen. Ett gemensamt avvikelsehanteringssystem har bland annat införts, vilket möjliggör jämförelser på regional nivå. Inom ramen för ett nationellt projekt, har även ett pilotprojekt startats som vill möjliggöra kontinuerliga mätningar av vårdrelaterade infektioner, såväl regionalt som nationellt. För att utvärdera arbetet med att öka patientsäkerheten används metoden GTT (Global Trigger Tool) som utvecklats för slutenvården. Under 21 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt NU-sjukvården på ett systematiskt sätt använt GTT inom ramen för sitt patientsäkerhetsarbete. Inledning I en region av Västra Götalandsregionens storlek utförs den absolut viktigaste delen av patientsäkerhetsarbetet av hälso- och sjukvårdspersonal och ledningar inom regionens förvaltningar Denna berättelse sammanfattar de patientsäkerhetsberättelser som upprättats av regionens utförarförvaltningar. I berättelsen redovisas det arbete som görs på regional nivå kompletterat med exempel från utförarförvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. I handlingsprogrammet anger Regionstyrelsen en rad åtgärder som skall vidtas för att öka patientsäkerheten. Åtgärderna redovisas i nästa avsnitt av denna patientsäkerhetsberättelse. Nätverk för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum mellan chefsläkarna vid regionens förvaltningar. Inom nätverket ges möjligheter att utbyta information och träffa överenskommelser om gemensamma aktiviteter och ett gemensamt förhållningssätt. Besluten vilar på regionstyrelsens handlingsprogram och övriga beslutade riktlinjer för patientsäkerhetsarbetet. Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under 21 Västra Götalandsregionens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet utgörs av handlingsprogrammet God vård som senast fastställdes av Regionstyrelsen våren 21. Ansvarsfördelning för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ( Patientsäkerhetslagen 3 kap.) beslutades av Regionstyrelsen i december 21. Handlingsprogrammet och regionstyrelsebeslutet finns tillgängligt på www.vgregion.se/godvard

136 Statistik Nedan presenteras i tabellform några siffror som anger omfattningen av det systematiska arbetet med att identifiera vårdskador och risker samt vidta åtgärder för att minska dessa. Tabell J-1 Antal analyser och Lex Maria anmälningar 21- Förvaltning Händelse- Risk- Avvikelserapporter, Lex Maria- analyser analyser patient anmälningar Alingsås Lasarett 5 87 5 Angereds Närsjukhus 2 3 189 Frölunda Specialistsjukhus 6 3 14 1 Kungälvs Sjukhus 8 4 2328 7 NU-sjukvården 24 8 369 25 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 17 27 13562 73 Skaraborgs Sjukhus 32 31 2382 17 Södra Älvsborgs Sjukhus 13 2 391 27 Primärvården Fyrbodal 7 146 7 Primärvården Göteborg 19 325 13 Primärvården Skaraborg 4 2 328 2 Primärvården Södra Bohuslän 2 14 2 Primärvården Södra Älvsborg 5 9 Habilitering och Hälsa 23 18 48 Folktandvården 23 1 761 25 Västra Götalandsregionen 28 117 2971 213 Åtgärder som vidtagits för ökad patientsäkerhet Regionalt avvikelsehanteringssystem Den 1 oktober 21 driftsattes ett gemensamt regionalt avvikelsehanteringssystem som ersatte de lokala system som tidigare varit i drift vid ett flertal av regionens förvaltningar. Det nya systemet kommer att underlätta kommunikationen mellan olika förvaltningar då en avvikelse inträffat, och möjliggöra statistisk analys och jämförelser på en regional nivå. Förutom inträffade vårdskador och risk för vårdskador kan systemet även hantera patientklagomål. Systemet hanterar även arbetsskador och arbetsmiljörisker samt övriga tillbud och skador. System för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner inom slutenvården mäts sedan flera år genom den nationella punktprevalensstudien. Denna metod som ger två ögonblicksbilder per år är otillräcklig för att utvärdera insatser som görs på enhets- och förvaltningsnivå. På Södra Älvsborgs sjukhus genomförs sedan flera år kontinuerliga mätningar av antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner via ett automatiserat system. Inom ramen för ett nationellt projekt baserat bland annat på erfarenheterna i Södra Älvsborg, startades under 21 förberedelserna för ett pilotprojekt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som skall kunna möjliggöra kontinuerliga mätningar såväl i regionen som i riket. Risk- och händelseanalys Under 21 genomfördes av Centrum för verksamhetsutveckling utbildning av analysledare i riskrespektive händelseanalys. Under året har också ett nätverk bildats för ansvariga för risk- och händelseanalyser vid regionens förvaltningar.

137 Forum för verksamhetsutvecklare Denna årliga konferens för verksamhetsutvecklare i regionen har under flera år fokuserat på patientsäkerhetsfrågor. Temat 21 var säker kommunikation, och ett av fokusområdena var SBAR-tekniken för säker informationsöverföring. Genombrottsprogram Under temat Steget före i Västra Götaland har Centrum för verksamhetsutveckling lett ett program med nio team från sjukhusen. De har genomfört utvecklingsprojekt med genombrottsmetoden inom samtliga sex fokusområden som definierats av SKL. Programmet avslutades med en välbesökt spridningskonferens i november 21. Ett motsvarande arbete med åtta team genomfördes på Skaraborgs Sjukhus och redovisas närmare i sjukhusets patientsäkerhetsberättelse. Patientmedverkan För att utveckla former för ökad patientmedverkan inom verksamhetsutveckling och patientsäkerhet har Centrum för Verksamhetsutveckling i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfört utvecklingsprogram med metoden EBD (ErfarenhetsBaserad Design) Ytterligare åtgärder på förvaltningsnivå Nedan redovisas exempel på åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts på förvaltningsnivå: Checklista för säker kirurgi har införts på sjukhusen. Projekt säker förlossningsvård har genomförts bland annat på Skaraborgs sjukhus Kontaktpunkten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en servicefunktion som ger bättre patientinformation och en säkrare remisshantering. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har mätts på flertalet av regionens sjukhus. Strukturerad journalgranskning för att säkra följsamhet till obligatoriska åtgärder inom SKL:s fokusområden har bland annat genomförts på Alingsås Lasarett. Ombyggnad av läkemedelsförråd för säkrare läkemedelhantering har gjorts på Kungälvs Sjukhus Nya rutiner för säkra internkonsultremisser har införts vid NU-sjukvården En ny vårdbyggnad med 126 vårdplatser för enkelrumsvård har tagits i bruk vid Södra Älvsborgs Sjukhus Enhetlig mall för bedömning av självmordsrisk har tagits i bruk vid Primärvården i Skaraborg En PM-bank för gemensamma medicinska riktlinjer byggs upp inom Primärvården i Göteborg Ovan anges enbart ett litet urval av åtgärder, för en fullständig redovisning av vidtagna åtgärder hänvisas till patientsäkerhetsberättelser vid respektive förvaltning. Resultat Att mäta vårdskador För att utvärdera arbetet med att öka patientsäkerheten är det önskvärt att ha ett övergripande mått på hur många vårdskador som inträffar. Idag saknas metoder, såväl nationellt som internationellt, för att kontinuerligt registrera samtliga inträffade vårdskador utan risk för mörkertal. För att ändå kunna mäta skador tvingas man antingen göra riktade mätningar av en viss typ av skador, eller göra mer detaljerade granskningar av patientjournaler för ett statistiskt urval av vårdtillfällen. Som exempel på riktade mätningar kan nämnas punktprevalensmätningar av till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår. Mätningar på vissa enheter inom ramen för ett riktat förbättringsarbete eller ett forskningsprojekt är andra exempel. Den enda riktade mätning som under 21 genomförts på ett likartat sätt i hela regionen är mätning av vårdrelaterade infektioner Strukturerade granskningar av ett statistiskt utrval av journaler kan göra med hjälp av metoden GTT (Global Trigger Tool) som utvecklats för slutenvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NUsjukvården har under 21 på ett systematiskt sätt använt GTT inom ramen för sitt patientsäkerhetsarbete Vårdrelaterade infektioner Sedan hösten 28 deltar Västra Götalandsregionens sjukhus i den nationella mätningen som genomförs två gånger per år. Mätningen genomförs som så kallad punktprevalensmätning, vilket innebär att på en viss dag rapporteras data angående alla patienter i slutenvård. Denna mätmetod är relativt enkel att använda, men innebär en risk eftersom tillfälliga omständigheter vid mätningsdagen (exempelvis pågående utbrott av kräksjuka) kan påverka resultatet. Enstaka resultat för enstaka sjukhus måste därför, särskilt när det gäller de små sjukhusen, tolkas med försiktighet. Här redovisas regionens samlade resultat. Mellan vårens och höstens mätningar har resultatet för samtliga sjukhus förbättrats. Den långsiktiga trenden är att andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskar samtidigt som alla sjukhus genomför åtgärder för att stoppa dessa. Regionens mätbara mål innebär högst åtta procent antibiotika-

138 behandlade vårdrelaterade infektioner. Detta mål går inte att mäta med nuvarande mätmetod men sjukhusen närmar sig denna siffra avseende alla vårdrelaterade infektioner, mätt med SKLs punktprevalensmätning. Siffrorna visar att det är angeläget att fortsätta det systematiska arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner, bland annat genom att sträva mot 1 procent följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Prevalens VRI % 16 14 12 1 8 6 4 2 Alingsås Frölunda Kungälv NU-sjukiv SkaS SU SÄS VG-region HT 8 VT 9 HT 9 VT 1 HT 1 Figur J-1 Andel patienter med VRI i somatisk slutenvård

139 Patientnämndernas uppföljning Patientnämndernas verksamhet regleras i lagen (1998:1 656) om patientnämndsverksamhet m.m. I Västra Götalandsregionen finns, fristående från vården, fyra patientnämnder direkt underställda Regionfullmäktige. Överenskommelser har träffats mellan Patientnämnderna och samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen om samverkan inom patientnämndsverksamheten Patientnämndernas uppdrag Patientnämnderna (PN) skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna, till vårdgivare och vårdenheter. Till nämndernas arbetsuppgifter hör också att rekrytera, utbilda, förordna och handleda stödpersoner till de patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Lagen om rättspsykiatrisk vård eller vård enligt Smittskyddslagen Ny lagstiftning från 211 Den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 211-1-1 innebär en ändring i lagen om patientnämndsverksamhet. Det utökade uppdraget att informera allmänheten, patienter, vården och Socialstyrelsen (SoS) innebär att PN måste arbeta strategiskt och operativt med information och kommunikation, samt förbereda organisationen på ökad ärendemängd. Ärenden Den totala ärendemängden för 21 uppgick till 4153 vilket är en ökning med 2,5 % mot 29. Fördelningen utifrån registrerade kontaktorsaker är: Vård och behandlingsfrågor 47 % Bemötande och kommunikation 14 % Organisation, regler och resurser 36 % Övrigt 3 % Ärendefördelning visar på 6 % kvinnor, 39 % män samt 1 % anonyma. Vid årsskiftet fanns 73 aktuella stödpersonsuppdrag. Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för 21. Källa: Patientnämdernas årsredovisning 21 Utförare Kvinnor Män Anonyma Totalt Sjukhusvård 1391 957 18 2366 PV offentlig 424 225 8 657 PV privat 92 44 136 Privatvård 83 32 2 117 Tandvård 156 16 5 267 Kommunvård 57 49 16 Annan 287 166 18 471 Summa 249 1579 51 412 Klagomål utifrån patienternas berättelser som är framträdande under 21 Ambulans / SOS alarm - Bristfälliga bedömningar av personal vid larm / utryckning. Akutmottagningar Långa väntetider, brister i omvårdnad, initialt missad diagnos. Bemötande - kommunikativa hinder. Ekonomi Ekonomiska argument påverkar de medicinska prioriteringarna. Koordinera för att få vård - Patienter upplever att de själva får ansvara och driva på. Lång väntan på undersökningar vid utredningar som inte ingår i vårdgarantin. Nationell vårdgaranti Fördröjning av behandling vid cancerdiagnoser. Okunskap och brister i tillämpning av valfrihet och vårdgaranti, samt vad högspecialiserad vård är och dess konsekvenser i detta sammanhang. Omprioriteringar I framförallt opererande verksamheter drabbas patienter som står i vårdköer utifrån tidigare prioriteringsordning. Remissprocesser Brister i hantering, kommunikation och information. Skyddad identitet Bemötande, integritet och tillämpning av regelverk. Stafettläkare Bristande läkarkontinuitet, brister i uppföljning av vård. VG Primärvård Brister i tillgänglighet, kontinuitet och bemötande. Vårdkedjor multisjuka äldre Brister i planering, samordning och uppföljning inom och mellan vårdnivåer, samt upplevda omvårdnadsbrister. Källa: Patientnämndernas årsredovsning 21.

14 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården Detta avsnitt baseras på resultat från vårdbarometern 22-21 och belyser indikatorerna från Öppna jämförelser ur ett Västra Götalandsperspektiv. För fler resultat och tidsserier fördelat på olika grupper i befolkningen och hälso- och sjukvårdsnämndsområden hänvisas till årsrapport 21. Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 22 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 25). År 21 intervjuades 7 personer i Västra Götaland. Antalet är något färre än tidigare år till följd av att Göteborgsnämnderna gjort ett mindre urval. Därför redovisas Göteborgsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sammanslagna för år 21. Datainsamlingen är indelad i fyra perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje kvartal. Svarsfrekvensen är cirka 5 procent. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, tillgång till vård, erfarenheter av senaste besök/kontakt, värdering av väntetider/tillgänglighet mm, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). Det finns inga jämförbara uppgifter för riket år 21. År 211 kommer jämförelser att göras mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden och riket genom nya vårdbarometern som har ett renodlat befolkningsperspektiv utan patienterfarenheter, och med flera nya frågeområden. År 21 är sista året som gamla vårdbarometern redovisas. Maj 21 publiceras VGR s tredje regionala årsrapport (RS-388-211). Där fokuseras på tidsserier 22-21. Frågorna belyses även ur ett ålders- köns och socioekonomiskt perspektiv. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan www.vardbarometern.nu, intra.vgregion.se/ vardbarometern. Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i Öppna Jämförelser. Öppna jämförelser 21 Vårdbarometerns nationella årsrapport 21 43 och Öppna jämförelser 21 44 redovisar resultat från vårdbarometern på landstingsnivå. Rapporterna visar att det finns stora skillnader i befolkningens syn på vården mellan länen. Västra Götaland utgör en stor av det nationella urvalet och har därför ofta värden som ligger nära rikssnittet, men för några 43 Sveriges kommuner och landsting www.skl.se, www.vardbarometern.nu 44 Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 21. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen frågor skiljer sig Västra Götaland från riket som helhet, vilka redovisas nedan. Öppna jämförelser redovisar fem indikatorer för förtroende och tillgänglighet baserat på resultat från vårdbarometern. Telefonframkomligheten till vårdcentral är klart högre i Västra Götaland jämfört med länet som helhet, medan telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning är lägre. Vad gäller sjukvårdsrådgivningen, så har värdena ständigt förbättrats, och år 21 ligger andelen positiva i länet på samma nivå som riket som helhet. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att vårdbarometern mäter hur befolkningen uppfattar vården oavsett erfarenhet, inte hur vården fungerar eller medicinsk kvalitet. Utvecklingen 22-21 Resultat från vårdbarometern visar att allt fler västragötalänningar är nöjda med den sjukvård som bedrivs. Andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat med 14 procentenheter sedan år 22 och de som har högt förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat med nio procentenheter sedan år 25. Andelen personer som är nöjda med sitt besök vid vårdcentral har också ökat. Telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning och vårdcentral har ökat kraftigt under perioden. Andel positiva efter kontakt med vårdcentral har också ökat. Förtroendet för vård och behandling vid sjukhus har däremot minskat något över tid. Utvecklingen över tid är liknande i olika grupper i befolkningen och områden, men det finns några undantag, vilka beskrivs nedan. Upplevelsen av tillgång till vård ökar Tre av fyra upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Sju procent anser inte att de har tillgång till den vård de behöver. Bland sistnämnda uppger mer än var fjärde att de saknar kortare väntetider, tillgänglighet och/eller lättare att få kontakt med vården/mindre krångel. Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat med 14 procentenheter, från 63 procent år 22 till 77 procent år 21 i Västra Götaland. Ökningen har

141 varit något snabbare i Västra Götaland än i övriga riket och Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket (figur L-1). 1% 8% 6% 4% 2% % Andel av västragötalänningarna som har... 63% 46% 64% 64% 48% 5% 69% 71% 66% 5% 24% Tillgång till sjukvård Förtroende VC Förtroende sjukhus Varit i behov men ej sökt 66% 51% 23% 72% 74% 77% 66% 52% 21% 65% 54% 21% 64% 55% 21% 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vården vid vårdcentral (respektive husläkare 22-24), samt vid sjukhus, respektive har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger utan att söka vård. 22-21. Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern. Olika satsningar har gjorts för att öka tillgängligheten till vården. T.ex. infördes vårdgarantin i hela landet år 28. Syftet med nationella handlingsplanen år 23 var att öka tillgängligheten. Kömiljarden är ytterligare en satsning att öka tillgängligheten. Andra exempel är införandet av VG-primärvård som lett till en etablering av nya vårdcentraler och flexiblare öppettider, satsningar på närsjukvårdsinsatser i samverkan med kommunerna, förbättrad tillgänglighet till länssjukvården med färre antal väntande. Under år 21 har omfattande satsningar gjorts i Västra Götaland för att öka tillgängligheten för regionens invånare. 77% 62% 59% 2% övriga efter år 25. Ökningen är heller inte lika tydlig i Fyrbodalsområdet som i övriga länet efter år 25 (figur L-2). Andelen positiva har ökat mest i Göteborgsområdet under perioden 22-21. Allra mest i nordöstra Göteborg där andelen ökat från 49 procent till 73 procent år 29. Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men minskar för sjukhus Förtroendet för vård och behandling i befolkningen är generellt sett låg. Sex av tio i befolkningen uppger stort förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården. En stor grupp i befolkningen uppger varken stort eller litet förtroende. Andelen med litet förtroende för vård och behandling vid vårdcentral är 11 procent och vid sjukhus 8 procent. Nivåerna är i stort desamma i Västra Götaland som i riket. Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är t.ex. tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, t.ex. medias spegling av händelser i vården. De som har besökt vården rapporterar ett högre förtroende än de som inte har besökt vården. Figur L-1 visar att andelen med stort förtroende för vårdcentral har ökat från 5 procent år 25 till 59 procent år 21. Förtroendet för sjukhus har däremot minskat från 66 procent till 62 procent under samma period. Minskningen är tydligast i Norra Bohuslän och i Trestad under perioden 28-21. Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus har varit klart högre än förtroendet för vårdcentral. Skillnaderna är inte längre lika stora, men förtroendet för sjukhus är fortfarande högre. 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% OBS Skalan 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-2 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen. 22-21. Värden för riket exklusive Västra Götaland och nordöstra Göteborg saknas år 21. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. Ökningen i andel som har tillgång till vård är inte lika tydlig bland personer äldre än 65 år respektive personer som uppger att de mår dåligt, som bland Telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning 1177 har förbättrats Resultatet för Västra Götaland är ofta liknande det för riket som helhet. Men telefonframkomlighet till sjukvårdsrådgivning har varit klart lägre i Västra Götaland. Bara varannan person som ringde till sjukvårdsrådgivningen i Västra Götaland tyckte att det var lätt att komma fram, jämfört med 6 procent i övriga riket år 29. Samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden har haft lägre värden än rikssnittet och Göteborg har haft lägst värden. Västra Götalandsregionen har under 2-talet gjort satsningar bland annat genom att utöka bemanning med sjuksköterskor som svarar i telefon samt under 29-211 ett försök till sammankoppling av sjukvårdsrådgivningarna i Skaraborg, Älvsborg och Fyrbodal. Figur L-3 visar att telefonframkomligheten ständigt har förbättrats. År 21 ligger andelen positiva på samma nivå som riket som helhet. Det är framförallt Göteborgsområdet som står för en

142 kraftig förbättring, där andelen har ökat med 17 procentenheter sedan år 28. 1% 8% SVR 1177 Har ringt 1177 Lätt att komma fram 1% 8% 6% 4% Vårdcentral 72% 75% 7% 66% 51% 53% 77% 72% 55% 79% 76% 61% 77% 64% 79% 71% 86% 81% 63% 86% 81% 66% 87% 77% 73% 6% 4% 2% % 46% 13% 48% 12% 5% 13% 5% 14% 51% 16% 52% 16% 54% 2% 55% 23% 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-3 Andel västragötalänningar (%) som har ringt sjukvårdsrådgivning 1177 senaste 12 månaderna, respektive andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till sjukvårdsrådgivning 1177. Frågan ställd på nytt sätt från år 28. 22-21. Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern 59% 24% 2% % Lätt komma fram tfn Rimlig väntetid inför besök Högt betyg besök 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-4 Andel västragötalänningar (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande) bland dem som besökt vårdcentral (22-27) respektive i befolkningen (28-21), andel som ansåg att väntetiden var rimlig inför besöket på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, samt andel (%) som satte ett högt betyg på vårdcentralsbesöket (4+5 på femgradig skala). 22-21. Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Mätningar från sjukvårdsrådgivningen visar också att andel som kom fram inom tre minuter i Västra Götaland har ökat och hösten 21 låg Västra Götaland på rikssnittet, d.v.s. drygt 5 procent. Men under våren 211 har Västra Götalandsregionen återigen lägre värden än riket, 38 procent jämfört med 48 procent i mars. Det som påverkar måluppfyllelsen är antalet inkommande samtal, hur många som svarar i telefon och samtalets längd. En klart högre andel har ringt sjukvårdsrådgivningen under våren 211. Vårdbarometerresultat visar att ökningen i telefontillgänglighet 28-21 inte är lika tydlig bland personer födda utanför norden, eller bland personer med kort utbildning. Andel med positiva erfarenheter vid kontakt med vårdcentral ökar Tre av fyra tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral. Det är en klart högre andel än i riket som helhet. Närmare nio av tio tyckte att väntetiden inför vårdcentralsbesöket var rimlig, bland dem som fick vänta en dag eller mer. Förutom att förtroendet för vårdcentral ökar, så har även telefontillgängligheten till vårdcentraler ökat stort under perioden 22-21.även andel som tyckte väntetiden inför besöket var rimlig under perioden (figur L-4). Andelen positiva till telefontillgänglighet har ökat med 1 procentenheter mellan år 28 och 21. Andelen som satte ett högt betyg vid besöket har också ökat, men inte i samma grad som telefonframkomlighet och väntetider. Mellan år 29 och 21 minskade däremot andelen som satte ett högt betyg, i nästan samtliga hälsooch sjukvårdsnämndsområden. Positivt att vårdpersonalen tar upp livsstilsfrågor Majoriteten av befolkningen tycker det är positivt att vårdpersonalen diskuterar livsstilsfrågor vid besöket (figur L-5). Var tredje som besökt vården uppger att vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor och av dessa uppger en tredjedel att råden bidragit till att förändra livsstilen. Andelen som uppger att råden förändrat livsstilen har minskat med fyra procentenheter sedan år 28. Minskningen är tydligast bland personer med lång utbildning, bland personer födda utanför norden, samt bland personer som mår dåligt, men det är en kort tidsperiod för att avgöra om det är en tidstrend. 1% 8% 6% 4% 2% 91% 91% 9% Positivt att diskutera livsstilsfrågor Vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor vid besöket Råden har ändrat min livsstil - 38% 37% 3% 29% 29% 34% % 25 26 27 28 29 21 Figur L-5 Andel västragötalänningar (%) som anser att positivt att vårdpersonalen diskuterar livsstilsfrågor vid besök (25-27), andel (%) som uppger att vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor som rökning, alkohol, kost och motion vid besöket (25-21), samt andel (%) som uppger att råden bidragit till att livsstilen förändrats (28-21). Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern 29% 3% 29%

143 Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen Det finns skillnader mellan grupper i befolkningen i uppfattningen om vården. Personer födda utanför norden är mindre nöjda med vården än personer födda i norden inklusive Sverige. Äldre personer, samt personer som mår bra är som helhet mer nöjda. Personer med lång utbildning är inte lika nöjda som personer med kort utbildning. Det finns inga stora könsskillnader. Utvecklingen över tid är likartad i olika grupper i befolkningen, med några undantag. Äldre är mer nöjda med vården än yngre Personer över 65 år uppger i högre utsträckning än övriga har tillgång till den vård de behöver, tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning, tyckte att väntetiden inför vårdcentralsbesöket var rimlig och satte i högre utsträckning ett högt betyg på sitt vårdcentralsbesök jämfört med yngre. Utvecklingen 22-21 är däremot inte lika positiv för personer över 65 år jämfört med yngre gällande andel som anser att de har tillgång till vård. Personer födda utanför norden har lägre förtroende för vården Personer födda utanför norden anser i lägre utsträckning än personer födda i Sverige eller övriga norden att de har tillgång till den vård de behöver, samt har lägre förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus (figur L-6). Gruppen tyckte i lägre utsträckning att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning och satte även ett lägre betyg vid vårdcentralsbesök. Personer födda utanför norden har även i högre utsträckning varit i behov av sjukvård men inte sökt vård, än övriga. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 78% 64% 69% 49% Norden Utanför norden 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-6 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på födelseland. 22-21. Källa: Vårdbarometern. Liknande skillnader ses även i nationell patientenkät som mäter patientnöjdhet efter vårdcentralsbesök. Språksvårigheter och kulturkrockar kan vara en förklaring till skillnaderna. SKL refererar i sin kunskapsöversikt 45 att information på olika språk om sjukvården och hur den fungerar skulle kunna öka vårdutnyttjandet bland utlandsfödda, samt att vårdpersonalens kön kan påverka vårdutnyttjandet och upplevelsen av tillgång till vård framförallt bland utrikes födda kvinnor. Att skillnader skulle bero på faktisk tillgång till vård bedöms som mindre sannolikt. Vidare har personer födda utanför norden i lägre utsträckning svarat på intervjuerna i undersökningen än övriga, vilket kan medföra att resultaten inte överensstämmer helt med verkligheten. Utvecklingen 28-21 är heller inte lika positiv för personer födda utanför norden jämfört med övriga gällande telefonframkomlighet till sjukvårdsrådgivning. Andelen som uppger att de förändrat sina levnadsvanor efter livsstilsråd från vårdpersonal har minskat från 45 till 22 procent mellan år 29 och 21 bland personer födda utanför norden. Jämförelse mellan personer som besökt vården och övriga Personer som besökt vårdcentral och sjukhus har högre förtroende för vården än övriga (figur L-7). Personer som besökt vården har även i högre utsträckning varit i behov av sjukvård, men inte sökt. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 53% 46% Samtliga Besökt vården Besökt vårdcentral Besökt vården kronisk sjukdom 62% 59% 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-7 Andel västragötalänningar (%) som har förtroende för vården vid vårdcentraler (respektive husläkare 22-24), fördelat på om man besökt vården eller ej. 22-21. Källa: Vårdbarometern. 45 Vård på olika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. SKL 29

144 Personer som besökt vården för kronisk sjukdom 46 anser i högre utsträckning än övriga ha förtroende för vårdcentral och sjukhus. Men förtroendet är något lägre jämfört med samtliga som besökt vårdcentral respektive sjukhus. Attityder till vården skiljer sig mellan olika sjukdomsgrupper Personer som besökt vården och rapporterar att de har psykisk sjukdom är mindre nöjda med vården. Gruppen anser sig inte ha tillgång till vård i samma utsträckning som personer med andra sjukdomar, och har bland annat lägre förtroende för vården och är mindre nöjda med kontakt och besök på vårdcentral. Personer med diabetes, cancer, hjärtsjukdom och astma/kol anser i högre utsträckning ha tillgång till vård (figur L-8). 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hjärtsjukdom Diabetes Astma KOL Allvarligt funktionshinder Cancer Ledgångsreumatism Psykisk sjukdom Besökt vården 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur L-8 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på sjukdomsgrupper. 22-21. Källa: Vårdbarometern. Personer med diabetes, psykisk sjukdom, men även ledgångsreumatism, astma/kol och hjärtsjukdom uppger i högre utsträckning än övriga att vårdpersonalen tagit upp livsstilsfrågor vid besöket, och att råden bidragit till att de förändrat sin livsstil (framförallt för diabetes och hjärtsjukdom). En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ofta ser olika ut och utredning och behandling ofta skiljer sig åt. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Jämförelse mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden Befolkningen i Norra Bohuslän har under perioden 25-21 haft mindre positiv uppfattning om vård vid vårdcentral än övriga länet. Utvecklingen över tid har heller inte varit lika positiv (figur L-2). En förklaring kan vara att arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan förklaring kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården. Även Göteborgsområdet har under perioden haft en mindre positiv uppfattning om vården jämfört med länet som helhet. Framförallt vad gäller tillgång till vård och telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning. Men andelen positiva har ökat mest i länet i området och Göteborgsområdet har nu samma nivåer som länet som helhet för flera områden (figur L-2). Utbudspunkterna har tidigare varit få i nordöstra Göteborg, men har de senaste årenökat genom nya vårdcentraler inom VG-Primärvård samt tillskapandet av Angereds Närsjukhus. Nedan redovisas de fem Öppna jämförelseindikatorerna fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde 21. Till följd av slumpmässig variation över år, kommenteras resultaten för perioden 22-21 som helhet. År 21 gjordes ett mindre urval i hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 än tidigare år, varför Göteborgsområdet redovisas sammanslaget år 21. År 21 finns heller inga jämförbara resultat för riket. För fler resultat och tidsserier per hälso- och sjukvårdsnämndsområde hänvisas till årsrapport 21. Tillgång till vård Figur L-9 visar andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver år 21, fördelat på hälsooch sjukvårdsnämndsområden. Inom länet har Sjuhärad (HSN 8) och Östra Skaraborg (HSN 1) genomgående haft högst andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver under perioden 22 till 21. Lägst andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver har genomgående funnits i nordöstra Göteborg (HSN 12) och de senaste fem åren även i Norra Bohuslän (HSN 1). Värdena för nordöstra Göteborg och Göteborg som helhet har successivt förbättrats. Befolkningens uppfattning om vården i Västra Götaland överensstämmer väl med övriga riket, både vad gäller nivåer och utvecklingen över tid. Men det finns inomregionala skillnader. 46 Personer som uppger att de besökt vården för någon av följande sjukdomar; hjärtsjukdom, höftfraktur, cancer, diabetes, stroke, ledgångsreumatism, svår astma/kol, osteoporos, psykisk sjukdom, allvarligt funktionshinder.

145 1% 1% Andel i befolkningen 8% 6% 4% 2% 68% 7% 72% 79% 81% 78% 76% 78% 77% Andel i befolkningen 8% 6% 4% 2% 56% 64% 56% 61% 68% 64% 69% 69% 62% % HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Figur L-9 Jag har tillgång till den vård jag behöver (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Förtroende för vårdcentral Figur L-1 visar andel som har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Högst andel i befolkningen med stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral genomgående funnits i Trestad (HSN 3) och Mittenälvsborg (HSN 6) under perioden 25-21. Lägst andel har funnits i Västra Skaraborg (HSN 9), Norra Bohuslän (HSN 1) och nordöstra Göteborg (HSN 12). Andel i befolkningen 1% 8% 6% 4% 2% % 56% 59% 56% 59% 6% 61% 54% VG 6% 59% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-1 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (motsvarande), 21. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Förtroende för sjukhus Figur L-11 visar andel som har förtroende för vård och behandling vid sjukhus år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Befolkningen i Mittenälvsborg (HSN 6) och Västra och Östra Skaraborg (HSN 9 och 1) har i högst utsträckning haft förtroende för vård och behandling vid sjukhus under perioden 25-21. Göteborg (HSN 5, 11, 12) och Södra Bohuslän (HSN 7) har genomgående haft lägre förtroende för sjukhusvård. % HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-11 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus, 21. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Telefonframkomlighet 1177 Figur L-12 visar andel som tyckte det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Samtliga nämndsområden har haft lägre värden än rikssnittet i telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning i vårdbarometern, men den slumpmässiga variationen är stor till följd av litet antal intervjuade. Boråsområdet och Uddevallaområdet har haft en fungerande sjukvårdsrådgivning dygnet runt i flera år, vilket även avspeglar sig i befolkningens uppfattning. Värdet för Västra Götalandsregionen har förbättrats kraftigt senare år, och framförallt i Göteborgsområdet. Andel bland de som ringt 1177 1% 8% 6% 4% 2% % 57% 61% 53% 57% 54% 64% 52% 57% 57% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-12 Andel i befolkningen (%) som ringt sjukvårdsrådgivning (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon, 21. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern

146 Telefonframkomlighet vårdcentral Figur L-13 visar andel som tyckte det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till vårdcentral år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Norra Bohuslän (HSN 1) har liksom tidigare år en lägre andel som anser att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral. Andel bland de som ringt VC 1% 8% 6% 4% 2% % 7% 76% 75% 74% 75% 77% 67% 72% 73% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-13 Andel (%) i befolkningen som ringt vårdcentral som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), 21. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Kort om befolkningens uppfattning om vården - Västra Götaland ligger på samma nivå som riket vad gäller andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andelen positiva har successivt ökat sedan år 22, men förtroendet för sjukhus har minskat något. - Andelen personer med positiv attityd till vårdcentraler fortsätter att öka under perioden 22-21. Andelen som har stort förtroende för vård vid vårdcentral, telefonframkomlighet till vårdcentral och andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen men ändå ansåg att väntetiden var rimlig har ökat kontinuerligt. Telefonframkomligheten är klart bättre i Västra Götaland än i riket som helhet. - Andelen positiva till telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning har ökat kraftigt, framförallt i Göteborgsområdet. Västra Götaland har nu samma nivå som riket som helhet. - Nio av tio tycker det är positivt att vårdpersonalen tar upp livsstilsfrågor vid besöket. En av tre uppger att vårdpersonalen tagit upp livsstilsfrågor. Av dessa har en av tre förändrat sina levnadsvanor. Olika grupper i befolkningen - Personer över 65 år samt personer som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra är i helhet mer nöjda med vården än övriga. Personer födda utanför norden är i lägre utsträckning nöjda än personer födda i norden inklusive Sverige och anser t.ex. i lägre utsträckning än övriga att de har tillgång till den vård de behöver. - Personer som besökt vården har högre förtroende för vården jämfört med övriga. Det finns även skillnader i uppfattningen om vården mellan grupper med olika kroniska sjukdomar. Inomregionala variationer - Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus. Befolkningen i Norra Bohuslän har under perioden 25-21 haft mindre positiv uppfattning om vård vid vårdcentral än övriga länet. Utvecklingen över tid har heller inte varit lika positiv som i övriga länet. Även Göteborgsområdet har under perioden haft en mindre positiv uppfattning om vården jämfört med länet som helhet. Framförallt vad gäller tillgång till vård och telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning. Men andelen positiva har ökat mest här och Göteborgsområdet har nu samma nivåer som länet som helhet för flera områden.

147 Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök Patienter i Västra Götaland är till stor del mycket nöjda med bemötandet i primärvården. Även förtroendet för läkare och sjuksköterskor är högt. Graden av nöjdhet skiljer sig dock mellan olika grupper. Patienter med utländskt modersmål är till exempel mycket mindre nöjda med sitt senaste läkarbesök, jämfört med patienter som har svenska som modersmål. Det finns också en skillnad i nöjdhet mellan olika åldersgrupper; individer mellan 16 och 44 år tenderar att vara mindre nöjda än andra. Nationella Patientenkäten ger patienter möjlighet att berätta om och betygsätta sina erfarenheter. Frågorna handlar om bland annat tillgänglighet, bemötande, delaktighet, förtroende och information. Men enkäten säger inget om medicinsk kvalitet. Hösten 21 besvarades enkäten av cirka 21 patienter i Västra Götaland. Svarsfrekvensen var 56 procent. Landstingsjämförande resultat presenteras av SKL i rapporten Nationell patientenkät primärvård 21. Resultaten för Västra Götaland redovisas i rapporten Nationell Patientenkät Primärvård höst 21 Läkarbesök Västra Götalandsregionen, RS 222-211. Ett utdrag av resultat redovisas här. Resultat visar att primärvården i Västra Götaland står sig bra i förhållande till andra landsting. Patienterna är i stor utsträckning mycket nöjda med bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för såväl läkarna och sjuksköterskorna är i allmänhet högt. Vad gäller telefontillgänglighet är det ingen tvekan om att patienterna i Västra Götaland uttrycker en mer positiv uppfattning än patienter i många andra landsting (figur M-1). Figur M-1 Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Maximal patientupplevd kvalitet = 1, minimal kvalitet =. Källa: Nationell patientenkät primärvård 21, Institutet för kvalitetsindikatorer och SKL 211. Patientenkäten visar dock att graden av nöjdhet skiljer sig mellan olika grupper i VGR. Figur M-2 nedan redovisar patienters uppfattning om sjukvårdsbehovet blivit tillgodosett vid besöket, fördelat på olika grupper i befolkningen. Patienter med utländskt modersmål är i klart lägre utsträckning nöjd med sitt senaste läkarbesök än patienter med svenskt modersmål. Gruppen utländskt modersmål är också mindre nöjd vad gäller exempelvis väntetid till besök, respektfullt bemötande från läkaren, förtroende för läkaren, delaktighet i beslut och behandling, samt tillgodosett vårdbehov.

148 Nöjdheten skiljer sig också mellan olika åldersgrupper. Gruppen 16-44 år tenderar att vara mindre nöjd än övriga åldersgrupper. Mellan män och kvinnor, och mellan grupper med olika utbildningsnivåer, är skillnaderna dock mindre tydliga. Kön Åldersgrupper Svenskt modermål Högsta avslutade utbildning Totalt Män Kvinnor -15 16-44 45-64 65-74 75-w Ja Nej Grundskola Gymnasium Universitet % 2 % 7% 72% 7% 71% 59% 72% 78% 78% 73% 6% 4 % 75% 69% 68% 6 % 8 % 1 % Patienter i Norra Bohuslän (1), Mellersta Bohuslän (4), Södra Bohuslän (7) har ett mer positivt helhetsintryck av vårdcentralerna än patienterna i resten av länet. Minst nöjda i olika avseenden är patienterna i nordöstra Göteborg (HSN12). Ett tydligt uttryck för detta är upplevelse av delaktighet i beslut om vård och behandling (figur M-2). Undersökningen ger inte svar på varför svarsmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av patienter. Skillnaderna kan spegla olika bemötande. De kan också spegla olika grad av förväntningar, det vill säga alltför höga förväntningars missnöje, eller omvänt, alltför låga förväntningars nöjdhet. I vissa fall skulle svarsmönstret också kunna spegla förmågan att uppfatta den information som ges vid ett läkarbesök och avsikten med den. I vilken grad det ena och det andra gör sig gällande skiljer sig troligtvis mellan olika grupper och hur de uppfattar olika frågor. Skillnaderna kan även spegla andra faktorer. Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld Figur M-2 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? (E7) Procentuell fördelning på olika svarsalternativ per kön, ålder, modersmål och utbildning. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21 Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld VG 63% 27% 7% 3% HSN 12 51% 36% 1% 3% HSN 11 6% 28% 9% 3% HSN 1 64% 27% 6% 3% HSN områden HSN 9 HSN 8 HSN 7 HSN 6 HSN 5 61% 61% 66% 63% 65% 29% 28% 25% 25% 25% 8% 8% 6% 9% 7% 2% 3% 3% 3% 3% HSN 4 69% 22% 7% 2% HSN 3 64% 27% 6% 3% HSN 2 6% 3% 6% 4% HSN 1 66% 25% 6% 3% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Figur M-2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade vid ditt senaste vårdcentralsbesök? (E2) Procentuell fördelning på olika svarsalternativ per hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21

149 Vårdcentralspatienterna i Västra Götaland är något mer nöjda våren 21 än hösten 29 (figur M-3). Förbättringen antas bero på införandet av VG Primärvård hösten 29 och tillkomsten av ett 6-tal nya vårdenheter. Det kan också vara en effekt av den massvaccination som vårdcentralerna ansvarade för under denna tidsperiod. Mellan våren 21 och hösten 21 inträffade inga mätbara förändringar. Spridningen mellan de enskilda vårdcentralernas värden är stor. Framförallt vad gäller frågorna om att träffa samma läkare: På frågan Om du brukar få träffa samma läkare vid dina besök på mottagning, hade 1 procent av vårdcentralerna ett PUK-värde 47 som var 38 eller lägre och 1 procent hade ett värde som var 9 eller högre. Värdet för Västra Götalandsregionen som helhet var 63. Minst variation mellan vårdcentralerna noterades för frågan Lyssnade läkare till vad du hade att säga? 47 PUK - Patientupplevd kvalitet - Ett sammanfattande mått på svarsfördelningen efter det att alternativen nöjdhetsgraderats. Max kvalitet = 1, minimal kvalitet =. 29 höst 21 vår 21 höst E1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? E2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? E3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? E4 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? E5 Fick du veta vart du kunde vända dig om du behövde hjälp eller hade ytterligare frågor ef... E6 Hur bedömer du att samarbetet mellan personalen fungerade? E7 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottag... Patientupplevd kvalitet, PUK - helhetsintryck 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 69 72 72 76 78 79 88 9 9 76 78 78 68 71 7 69 72 72 81 83 83 E8 Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Figur M-3 Utveckling av patientupplevd kvalitet inom Västra Götaland vid vårdcentralsbesök, hösten 29, våren 21, hösten 21. Maximal kvalitet = 1, minimal kvalitet =. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21 Västra Götalandsregionen. Indikatorerna E2, E3, E4, ingår i regionens uppföljning av God Vård. 81 84 84 Kort om patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök Utveckling över tid - Ökad nöjdhet mellan höst 29 och vår 21 - Ingen större förändring höst 21 Bakgrundsfaktorer - Patienter med utländskt modersmål är i mycket lägre utsträckning nöjda än övriga - Åldersgruppen 16-44 år är i lägst utsträckning nöjd Inomregionala variationer - Patienter i nordöstra Göteborg (HSN 12) är i lägre utsträckning nöjda än övriga - Patienter i Mellersta och Södra Bohuslän (HSN4 och 7) är i högre utsträckning nöjda än övriga - Stor spridning i patientnöjdhet mellan vårdcentraler.

15 Läkemedel I Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå en god kvalitet och effektivitet i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning. Under de senaste åren har regionen utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska metoder och läkemedel i rutinsjukvården, Ordnat införande. I samband med apoteksomregleringen, har regionen även lagt ned ett stort arbete för att öka patientsäkerhet och effektivitet. En ny modell för läkemedelsförsörjning ska nu införas, och en regional sjukhusapoteksfunktion håller på att etableras. Regionens läkemedelskostnader uppgick under 21 till drygt 4,3 miljarder kronor, vilket är,4 procent lägre än under 29. Regionens kostnadsutveckling är 1, 3 procentenheter lägre än rikets. Arbetet med kvalitet, resultat och kostnader visar en förbättring i Öppna jämförelser 21. Västra Götalandsregionen är den region som använder mest sömnmedel och lugnande medel i landet. Ett analysarbete har påbörjats och en handlingsplan kommer att utarbetas i syfte att åstadkomma förbättringar inom detta terapiområde. Genom VG Primärvårds uppföljningsverktyg Spear, kan regionens vårdcentraler jämföra sig med varandra utifrån cirka 2 läkemedelsspecifika indikatorer. Regionens läkemedelskostnader Regionens läkemedelskostnader uppgick under 21 till drygt 4,3 miljarder kronor, vilket är,4 procent lägre än under 29. Dock ökar regionens utgifter för läkemedel som beställs på rekvisition och utgör nu 26 procent av läkemedelskostnaderna. Däremot har kostnaderna för receptläkemedel minskat. Västra Götalandsregionens kostnadsutveckling är 1,3 procentenheter lägre än rikets. Skillnaden förklaras av både pris- och volymkomponenter. 48 Rabatterna för upphandlade rekvisitionsläkemedel har inte beaktats i denna kostnadsuppföljning. Hög andel dosexpedierade läkemedel Under 21 hämtade 68 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 75 procent av kvinnorna och 6 procent av männen. I genomsnitt använde varje invånare 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,7 dygnsdoser respektive män 1,3 dygnsdoser. Jämfört med föregående år är volymerna oförändrade. I förhållande till andra landsting har Västra Götalandsregionen en hög andel individer som får läkemedel förpackade via dosexpedition (cirka 4 individer). Det finns en stor inomregional variation i utnyttjande av denna tjänst. Regionen har medicinska riktlinjer för vilka patienter som kan vara aktuella för dosexpedierade läkemedel. Revidering av dessa riktlinjer pågår. Viktiga kostnadsdämpande faktorer: Inom primärvård och sjukhus bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå god kvalitet och effektivitet i 48 Kostnadsuppgifterna är från statistiksystemet Concise. De är inte direkt jämförbara med uppgifterna i regionens ekonomisystem. Under 21 gjordes en särskild utredning för att utreda orsakerna till skillnaderna och harmonisera redovisningen. läkemedelsanvändningen. Införandet av VG Primärvård innebär att fler vårdgivare fått kostnadsansvar för läkemedel. Regionens nyckeltal för läkemedel pekar på en fortsatt förbättring i kostnadseffektiva val av läkemedel. Följsamheten till upphandlat sortiment av rekvisitionsläkemedel och diabeteshjälpmedel är god. Patentutgångar har lett till minskade kostnader. Även nya regler för generikautbyte på apotek samt i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets subventionsbeslut har lett till ökad kostnadseffektivitet. Viktiga kostnadsdrivande faktorer: Ökad användning av nyare läkemedel har lett till vissa kostnadsökningar. Den mest kostnadsdrivande läkemedelsgruppen är immunsuppressiva läkemedel (ATC-grupp L4A) som används vid reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjuk-domar och MS. Ett annan kostnadsdrivande grupp är läkemedel för nervsystemets sjukdomar, exempelvis centralstimulerande läkemedel för behandling av ADHD. En fördjupad information om kostnadsutvecklingen finns i Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel 211-212. Ordnat införande av nya metoder och läkemedel Under de senaste åren har regionen utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska metoder och läkemedel i rutinsjukvård. Ordnat införande är ett av de arbetssätt som används för att göra prioriteringar i vården på en regionövergripande nivå och ur ett kostnad-nytta-perspektiv. För 21 avsattes 83,7 miljoner kronor för läkemedel inom ramen för ordnat införande. Av dessa

151 avropade förvaltningarna 57, miljoner. Bland de läkemedel som introducerades kan nämnas trastuzumab (Herceptin) för utökad indikation vid behandling av HER-överuttryckande bröstcancer, romiplostim (Nplate) för behandling av immunologisk trombocytopeni (ITP) samt tocilizumab (Roactemra), biologiskt läkemedel för behandling av reumatoid artrit. Framöver kommer även fokus att läggas på aktiv utmönstring av läkemedel som inte ger tillräcklig patientnytta. Omvärldsfaktorer som påverkat under 21 Apoteksomregleringen Under 21 har läkemedelsarbetet i Västra Götalandsregionen präglats av omregleringen av apoteksmarknaden. Mycket arbete har lagts på att anpassa regionens system till en marknad med många aktörer. De direkta konsekvenserna för sjukvården vad gäller den nya marknaden för öppenvårdsapotek är dock små. För sjukvården har förändringen av sjukhusapoteksfunktionen haft en större betydelse. För att ta tillvara de möjligheter denna reform ger har regionen beslutat att införa en ny modell för läkemedelsförsörjning. En regional sjukhusapoteks-funktion håller nu på att etableras. Den nya modellen går framför allt ut på att öka patient-säkerheten och förbättra effektiviteten, men ökar också möjligheterna för Västra Götalandsregionen till en bättre ledning och styrning i egen regi. I praktiken innebär nyordningen att läkemedelsleveranser, läkemedelsautomater och tillverkning av läkemedel upphandlas. Individdata I maj 21 beslutade riksdagen att Apotekens Service AB från och med halvårsskiftet 21 ska förse landstingen med uppgifter om försålda receptläkemedel på individnivå. Detta i krypterad form. Syftet är att förbättra landstingens möjligheter till kvalitetsuppföljning. Beslutet gör det möjligt för regionen att samköra läkemedelsdata med vårddata, det vill säga att koppla ihop läkemedel och diagnoser. Arbete pågår med att etablera rutiner för datahantering och sekretess samt strategi för val av analyser. Nyckeltal för läkemedel Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen följer upp läkemedelsförskrivningen via så kallade nyckeltal. Syftet är att förbättra verksamheternas följsamhet till några av läkemedelskommitténs rekommendationer inom viktiga terapiområden, Utfallet baseras på försäljningen av vissa receptläkemedel som verksamheterna förskrivit till patienter som bor i Västra Götaland. Resultaten presenteras kvartalsvis på regionens läkemedelshemsida. I tabell N-1 presenteras utfall av nyckeltalen på förvaltningsnivå. Tabell N-2 redovisar nyckeltalen utifrån var vårdcentraler inom VG Primärvård är belägna. I VG Primärvårds uppföljningsverktyg Spear finns cirka 2 läkemedelsspecifika indikatorer med. Här ges vårdcentralerna en möjlighet att jämföra sig med varandra. Några av Läkemedelskommitténs nyckeltal återfinns här, men även andra indikatorer som sätter förskrivningen i relation till den listade populationen. Läkemedelskommitténs nyckeltal är inte kopplade till specifika mål, eftersom den optimala nivån kan variera mellan olika verksamheter i regionen. Det kan exempelvis finnas skillnader i vårdtyngd och indikationsmönster mellan verksamheter. För de flesta nyckeltal eftersträvas höga mätvärden, dock inte 1 procent. I nyckeltalet för kinoloner är det däremot önskvärt med en låg andel.

152 Tabell N-1: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån förskrivande enhet. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. I VGR ingår förutom sjukhusförvaltningar och VG Primärvård även recept från privata förskrivare. För VG Primärvård ingår endast recept utfärdade efter 1 oktober 29. Källa: Concise Nyckeltal VGR Alingsås lasarett Kungälvs Sjukhus Frölunda Specialistsjukhus NUsjukvården SkaS SU SÄS VG Primärvård Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre 14% 42% 8% 46% 39% 38% 45% 45% 8% Andel pcv av luftvägsantibiotika till 65% 48% 38% 28% 61% 56% 41% 61% 69% barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till 49% 37% 22% 39% 33% 31% 25% 34% 5% vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumpshämmare 89% 9% 85% 88% 93% 89% 86% 87% 91% av protonpumpshämmare Andel simvastatin av statiner 85% 8% 76% 8% 83% 79% 78% 77% 88% Andel ACE-hämmare och losartan av 75% 77% 77% 68% 75% 72% 74% 83% 78% ACE-hämmare + ARB Andel peroralt sumatriptan av perorala 68% 93% 69% 68% 76% 61% 68% 65% 71% triptaner Andel långverkande morfin av långverkande 16% 9% - 12% 15% 34% 11% 15% 16% opioider Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin 45% 76% 75% 68% 66% 89% 78% 74% 44% Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 47% 37% 58% 5% 56% 43% 55% 47% 48% Tabell N-2: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån vårdcentralens geografiska placering. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen utfärdade efter 1 oktober 29. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal Andel kinoloner av UVIantibiotika till kvinnor 18 år och äldre Andel pcv av luftvägsantibiotika till barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumpshämmare av protonpumpshämmare VG Primärvård VC i HSN 1 VC i HSN 2 VC i HSN 3 VC i HSN 4 VC i HSN 5 VC i HSN 6 VC i HSN 7 VC i HSN 8 VC i HSN 9 VC i HSN 1 VC i HSN 11 VC i HSN 12 8% 1% 9% 7% 8% 1% 7% 8% 8% 7% 9% 8% 8% 69% 73% 78% 74% 68% 57% 72% 68% 75% 8% 73% 63% 69% 5% 5% 49% 51% 52% 47% 55% 49% 53% 54% 5% 46% 46% 91% 91% 91% 93% 9% 89% 89% 9% 9% 92% 93% 91% 92% Andel simvastatin av statiner 88% 86% 89% 91% 88% 85% 89% 84% 86% 91% 89% 88% 88% Andel ACE-hämmare och losartan av ACE-hämmare + ARB 78% 76% 79% 8% 72% 72% 8% 77% 84% 83% 78% 73% 77% Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner Andel långverkande morfin av långverkande opioider Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 71% 7% 68% 74% 69% 7% 67% 69% 72% 67% 69% 76% 72% 16% 1% 1% 12% 19% 6% 12% 9% 19% 34% 33% 7% 12% 44% 31% 61% 44% 28% 42% 44% 48% 38% 55% 55% 48% 43% 48% 51% 48% 45% 51% 53% 39% 47% 44% 45% 45% 51% 51%

153 Tabell N-3: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån patientens folkbokföringsort. Data avser läkemedel på recept utfärdat av förskrivare inom regionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre VGR HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 14% 14% 13% 12% 14% 17% 14% 15% 15% 12% 13% 15% 15% Andel pcv av luftvägsantibiotika till 65% 71% 77% 71% 66% 54% 67% 61% 72% 76% 71% 6% 62% barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till 49% 51% 49% 51% 52% 46% 53% 47% 54% 52% 49% 47% 47% vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumphämmare 89% 9% 9% 93% 88% 85% 89% 88% 87% 9% 91% 87% 87% av protonpumpshämmare Andel simvastatin av statiner 85% 84% 88% 89% 86% 81% 83% 82% 83% 89% 87% 85% 84% Andel ACE-hämmare och losartan 75% 74% 77% 79% 7% 68% 76% 74% 81% 8% 77% 7% 72% av ACE-hämmare + ARB Andel peroralt sumatriptan av 68% 7% 66% 74% 65% 66% 67% 67% 69% 66% 67% 73% 7% perorala triptaner Andel långverkande morfin av 16% 12% 11% 14% 15% 8% 12% 9% 18% 38% 31% 9% 12% långverkande opioider Andel generiskt alfuzosin av 45% 32% 58% 44% 35% 43% 44% 48% 38% 62% 57% 48% 44% alfuzosin Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 47% 52% 49% 46% 5% 51% 38% 48% 43% 44% 45% 5% 5% I tabell N-3 redovisas nyckeltalen utifrån patientens folkbokföringsort. Som framgår finns det en viss inomregional spridning. Den största spridningen finns inom området långverkande morfin av långverkande opioider. Här utmärker sig Skaraborg, HSN 9 och 1, med en högre följsamhet till rekommendationen. I HSN 5, 11 och 12, Göteborg, samt i HSN 7, Södra Bohuslän, ses en lägre följsamhet till rekommendationen att använda v- penicillin (PcV) som luftvägsantibiotika till barn - 6 år. Även i motsvarande nyckeltal för vuxna ses i dessa områden en något lägre andel PcV. som tidigare inte provat ACE-hämmare, samt tre eller fler psykofarmaka till personer 8 år och äldre. Sömnmedel Västra Götalandsregionen är den region i landet som använder mest sömnmedel och lugnande medel. Enligt samma mätmetod som i Öppna jämförelser används mest sömnmedel och lugnande medel i FyrBoDals-området. Ett arbete har påbörjats som efter en djupare analys ska utmynna i en handlingsplan för förbättringar inom detta terapiområde. I arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen har Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, satt upp ett mål att till 214 minska antalet antibiotikarecept till mindre än 25 per 1 invånare. Under 21 förskrevs cirka 4 antibiotikarecept per 1 invånare i Västra Götaland. Öppna jämförelser Öppna jämförelser innehåller drygt 2 indikatorer som rör läkemedelsbehandling. Utfallet på indikatorerna uppvisar i allmänhet en stor spridning inom regionen. Västra Götalandsregionen har förbättrat sig i Öppna jämförelser 21 på nästan alla de indikatorer som är kvar sedan föregående år. Detta har inte alltid förändrat rankingen, beroende på att även andra landsting förbättrat sig. Exempel på indikatorer där regionen förbättrat sig mer än i riket är: riskfyllda kombinationer bland personer 8 år och äldre, kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor mellan 18 och 79 år, nyinsättning av ARB till personer mellan 4 och 79 år Figur N-1: Antalet regelbundna användare respektive höganvändare av sömn- och lugnande medel per hälsooch sjukvårdsnämnd. Regelbundna användare definieras som de som använder mer än,5 DDD/dag och höganvändare som de som använder mer än 1,5 DDD/dag. För att uppnå förbättringar i förskrivningen av läkemedel krävs geografiskt och verksamhetsinriktade insatser. Detta arbete kommer att underlättas av att regionen nu får tillgång till data på individnivå avseende läkemedel uthämtade på apotek. Även en pågående revidering av regionens handlingsplan för äldre och läkemedel förväntas kunna bidra till en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling.

154 Tandvård En regional utvecklingsstrategi för 211 till 215 har utarbetats för att samordna och utveckla styrningen av tandvården i Västra Götalandsregionen. Redovisade data från 21 visar på stora skillnader i tandhälsa mellan olika nämndområden och beslut har fattats om en resursförstärkning enligt en indexberäkning för landsort och särskilt utsatta socioekonomiska områden. Data pekar också på stor användning av tobak bland unga. Under 21 använde cirka 2 procent av regionens 21-åringar tobak. För att stärka den uppsökande verksamheten som handlar om munhälsobedömning för personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov har ett nytt avtal slutits. Regionens planeringsansvar för Tandvård Regionen tar ett övergripande ansvar för att tandvård finns tillgängligt i lämplig omfattning för medborgarna. Tandvårdsenheten arbetar med övergripande frågor för tandvård och har uppdraget att samordna regionens beställningar, vara sakkunniga till regionens politiker samt ansvara för regionens särskilda tandvårdsstöd till vissa grupper. Sektorsråd Sektorsrådet i odontologi har under året lagt fram riktlinjer för tandvård till unga vuxna mellan 2 och 21 år. Till grund finns ett avtal om fri tandvård. I sektorsrådet finns representanter för privat- såväl som för folktandvård, samt Institutionen för Odontologi vid Göteborgs Universitet. Socialstyrelsen har under året presenterat förslag till Nationella riktlinjer för vuxentandvård inom sju specialistområden, och sektorsrådet har arrangerat en regiongemensam konferens inför regionens remissvar. Barn och ungdomstandvård och vuxentandvård Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter såväl folktandvård som privattandvård med en så kallad Barntandvårdspeng genom en kapitationsmodell. Barn och ungdomar går kostnadsfritt till tandläkaren fram till det år de fyller 2 år. I Västra Götalandsregionen har även unga vuxna mellan 2 och 21 år fri tandvård. Kapitationsersättningen för barn och ungdom är kompletterad per nämnd med en ersättning som är viktad efter socioekonomisk tyngd. Under 21 har beslut tagits i Hälso- och sjukvårdsutskottet att ytterligare medel ska tillföras enligt en indexberäkning för landsort och särskilt utsatta socioekonomiska områden. I Västra Götalandsregionen finns cirka 16 kliniskt verksamma tandläkare. Av dessa arbetar 7 i privat regi. Övriga arbetar vid allmän- eller specialisttandkliniker inom Folktandvården. De flesta privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen är allmänpraktiserade. Cirka fem procent eller 16 793 barn- och ungdomar har valt att vända sig till någon av de 29 privata vårdgivare som har tecknat ett barn- och ungdomsvårdsavtal. Tobaksbruk Tandvårdsklinikerna frågar ungdomar från 12 år om deras tobaksvanor (rökning och snusning). För åldersgruppen 12 till 21 år varierar andelen registrerade svar mellan 84 och 91 procent. Figur O-1 beskriver könsskillnader i tobaksanvändning för 19- åringar. Motsvarande data per kommun för 19- åringar finns i tabellbilagan. Av figuren framgår att 2 procent av 19-åriga män och 12 procent av kvinnor använder tobak. Flest tobaksbrukande män finns i HSN 2 och flest kvinnor i HSN 1. Andel (%) 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 1 2 3 4 5 19-åringar kvinnor 6 7 HSN 8 9 1 11 12 19-åringar män 2% 12% Totalt Figur O-1. Andel som nyttjar tobak (rökare och snusare) per HSN och VGR, för 19- åringar fördelat på kön. Värde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen I Figur O-2 redovisas en högre andel tobaksanvändning bland 21-åringar jämfört med åldersgruppen 15 år. Drygt 2 procent av regionens 21- åringar brukar tobak. Även här är det i HSN 2 som flest tobaksbrukare finns (28 procent). För 12- åringar är det få individer som brukar tobak.

155 Andel (%) 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 1 12-åringar 15-åringar 19-åringar 21-åringar 2 3 4 5 6 7 HSN 8 9 1 11 12 Totalt Figur O-2. Andel som nyttjar tobak (rökare och snusrare) per HSN och VGR, för 12-, 15-, 19- och 21-åringar (endast 21). Värde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen Tandhälsans fördelning i regionen per HSN och kommun Skillnaderna i tandhälsa mellan nämndområden ska följas. Tandhälsan är skevt fördelad och det krävs flera mått för att sammantaget kunna ge en bild av tillståndet i ett område. Lämpliga mått att följa i en befolkningsgrupp, enligt WHO, är kariesfrihet, medelvärdet för antal skadade tänder, och medelvärdet för antalet skadade och fyllda tänder för den sjukaste tredjedelen av befolkningsgruppen (signifikant caries index, sic index ). Dessa tre mått ger en möjlighet att på kommunnivå eller hälso- och sjukvårdsnämndsområde följa tandhälsans utveckling. Tandhälsan hos 12-åringar inom Västra Götalandsregionen uppvisar en stor variation. För 21 redovisas i medeltal,7 kariesskadade och fyllda permanenta tänder (DFT). 12-åringar inom HSN 12 har i medeltal 1,4 skadade permanenta tänder (DFT) medan lägst värde på,5 redovisas i HSN 4 och 7 där således varannan 12- åring i dessa områden i medeltal har en skadad tand. Att dessa skillnader i tandhälsa har socioekonomiska bakgrundsfaktorer är välkänt. Motsvarande skillnader finns för 19-åringar vilket framgår av figur O-4. Antal skadade tänder (medelvärde) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1 2,4 2,5 2,4,6,7,7 2 3 12-åringar 4,5 1,9 5 2,5 2,5,7,7 6 7 2,1 2,1,5,6,7 HSN 8 19-åringar 2,6 9 1 11,6 2,1,8 3, 1,4 12 Totalt Figur O-4. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VGR, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen. 3,6,7 2,4 Tandhälsan hos 3- och 12-åringar Kariesfrihet hos treåringar ligger för 21 på 95 procent och för 6 åringar på 78 procent. För 6 - åringar inom HSN 12 och HSN 3 redovisas en kariesfrihet på 59 respektive 74 procent. Figur O-3. 3-åringar 6-åringar 1% 96% 95% 95% 97% 97% 98% 97% 95% 94% 95% 96% 95% 89% 8% 82% 82% 83% 84% 77% 78% 78% 79% 74% 75% 78% 8% Kariesfrihet per kommun för 12-åringar Fördelning av kariesfrihet i det permanenta bettet, dvs. DFT=, per kommun i Västra Götalandsregionen visar stora regionala skillnader. Svenljunga kommun har störst andel kariesfria 12-åringar (85 procent) medan stadsdelen Bergsjön har lägst andel ( 3 procent). Se figur 5. Andel (%) 6% 4% 59% 2% % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Totalt Figur O-3. Andel kariesfria (dt=) per HSN och VGR, för 3- och 6-åringar. År 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen

156 DFT= <5% >8% Bergsjön 3% Svenljunga 85% Lärjedalen 36% Gunnared 41% Biskopsgården 46% Figur O-5. Andel (%) kariesfria 12-åringar 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) Tredjedelen ungdomar med flest kariesskador Den tredjedel av ungdomar mellan 12, 19 och 21 år med flest kariesskador kan beskrivas med ett så kallat signifikant caries index (sic index) per kommun, och beskriver sjukdomsbelastningen i olika åldersgrupper. Se figur O-6. För detaljerad information per kommun och stadsdel se tabellbilaga. Antal skadade tänder (medelvärde) 12-åringar 19-åringar 21-åringar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 8,2 8,4 8, 7,7 7,3 7,2 7,4 6,8 7, 6,5 6,6 6,7 6,6 6,7 6,1 5,7 5,6 5,6 5,7 6, 5,6 5,7 5, 5,2 4,7 5, 1,9 2, 2, 1 2 3 1,5 4 2, 1,9 5 6 1,5 7 1,8 8 2, 1,8 9 1 11 12 Totalt Figur O-6 SIC-index - antal skadade tänder (medelvärde, DFT) för den sjukaste tredjedelen per HSN och VGR, för 12-,19- och 21-åringar. År 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen 2,3 3,6 2, Uppsökande munhälsobedömning och identifiering av berättigade Tandvården har uppdraget att bedriva uppsökande verksamhet hos personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov. Med omfattande menas i detta sammanhang person med tillsyn större delen av dygnet eller person som omfattas av pågående insatser enligt Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade. Kommunens personal har i uppdrag att identifiera vilka personer som är berättigade till en uppsökande munhälsobedömning och ett Intyg om Nödvändig Tandvård. Intyget ger rätt till bastandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Samtliga tandvårdsintyg har nyligen reviderats och kommunens intygsutfärdare beställer nya intyg eller gör korrigeringar på befintliga intyg i ett elektroniskt system som tillhandahålls av Tandvårdsenheten. Cirka 2 ansvariga inom kommunerna är behöriga att utfärda Intyg om Nödvändig Tandvård elektroniskt. Tandvårdsenheten har även under året kontinuerligt informerat kommunernas ansvariga om den uppsökande munhälsobedömningen. Antalet personer med intyg om nödvändig tandvård i Västra Götalandsregionen har sjunkit mellan 29 och 21 och föregående år fanns 28 248 utfärdade intyg, vilket utgör 2,4 procent av de bosatta i Västra Götalandsregionen. Av dessa fick 55 procent (15 69 personer) uppsökande munhälsobedömning i sin boende. Se figur O-7.

157 Andel bedömda % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7 77 59 HSN 1 HSN 2 48 53 51 43 54 64 61 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 45 5 55 HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-7. Andel i % av berättigade med intyg om nödvändig tandvård som har fått en munhälsobedömning under 21 per nämnd. En ny upphandling av verksamheten har skett under 21. Fyra nämnder (1-3,12) valde att direktupphandla den uppsökande verksamheten med Folktandvården, medan åtta nämnder har valt att göra en LOU-upphandling. Utbildning av omvårdnadspersonal i allmän munhälsovård ingår i den uppsökande verksamheten. Nödvändig tandvård Av de 28 248 personer som under 21 hade intyg om nödvändig tandvård fick 25 861 personer vård. Detta är en ökning med ungefär 2 personer (8 procent) jämfört med 29, och motsvarar 92 procent av personkretsen. Kostnaden per individ för 21 är 3 529 kr. Mellan år 26 till 21, har andelen personer som fått nödvändig tandvård ökat med 19 procent och kostnaden har under samma period stigit från 81 mkr till 91 mkr. Samtidigt har medelbehandlingskostnaden per patient minskat från 3748 kr till 3529 kr (6 procent). Att antalet personer som får tillgång till nödvändig tandvård ökar, beror troligtvis på att tandvården mer aktivt har erbjudit tandvård direkt på äldreboenden. Andelen personer per 1 individer över 2 år i respektive nämnd som 21 fått nödvändig tandvård varierar mellan 1,9 (nämnd 4) till 2,48 (nämnd 6). Se figur O-8. 9 procent av kvinnorna med intyg om nödvändig tandvård har fått tandvård under året medan motsvarande siffra för män är 93 procent. Antal behandlade per 1 3, 2,48 2,44 2,5 2,24 2,15 2,21 2,7 2,12 1,9 1,94 2, 1,99 2,12 2, 1,89 1,5 1,,5, HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-8. Nödvändig tandvård 21 per nämndområde och antal Behandlade per 1 invånare från 2 år och uppåt. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Regionens särskilda tandvårdsstöd innehåller även en möjlighet för vissa patientgrupper att få tandvård som led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Dessa patienter får tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem, men vissa behandlingar måste förhandsprövas av regionen före behandlingsstart. Antal patienter som under 21 fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling uppgick till 4 98 med en medelbehandlingskostad av 4 755 kronor. Av redovisade patienter var 48,6 procent kvinnor. Antalet behandlade patienter per nämndområde framgår av figur 9. Under åren 26 till 21 har antalet patienter som har fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling ökat med 1 procent. Under samma period har kostnaden ökat från cirka 22,9 mkr till 23,7 mkr, medan medelbehandlingskostnaden per patient har minskat från 534 kr till 4755 kr (6 procent). Antal behandlade per 1,6,5,4,3,2,1,,54,32,52,38,38,36,33,31 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9,47,42,42,4,4 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-9. Tandvård som led i sjukdomsbehandling, 21, per nämndområde och antal behandlade per 1 invånare från 2 år och uppåt. Behovet av tandvård som ett led i sjukdomsbehandling fördelar sig ojämnt mellan regionens nämndområden. Antal behandlade per 1 invånare varierar och befolkningen i området för HSN 1 har högst antal behandlade. Se figur 7. Från och med 28 har regionen infört en ny möjlighet att ersätta tandvård där vårdbehovet orsakats

158 av en allmänmedicinsk systemsjukdom som en del i den medicinska rehabiliteringen. Dessa så kallade S 2 patienter behovsprövas i en grupp av sakkunniga tandläkare och medicinsk konsult. Inför 211: Det nya avtalet om Uppsökande munhälsobedömning bygger helt på elektronisk kommunikation av vårddata. Ett större ansvar har lagts på leverantörerna för att säkerställa en bättre kommunikation mellan kommunerna och deras omvårdnadspersonal. Leverantörerna använder sig av handdatorer där data förs in och rapporteras till Tandvårdsenheten. I det nya avtalet följer regionen den nationella standarden för epidemiologiska (epi) uppgifter och med de elektroniskt lämnade epi-uppgifterna redovisas samtidigt att kommunens omvårdnadspersonal deltagit i och tar del av varje enskild munhälsobedömning. Med automatiserad e-postfunktion får kommunens enhetschefer uppgift om att en munhälsobedömning gjorts och att omvårdnadspersonal varit närvarande. Inrapporteringen ligger sedan till grund för utbetalning av ersättning till leverantören. Ett elektroniskt avvikelsesystem gör det också möjligt för kommuner och leverantörer att rapportera brister i systemet. Det ger enhetschefer en större möjlighet för uppföljning och för att vidta åtgärder så att avtalet uppfylls. Kort om tandvård Den lagstadgade och avgiftsfria barn- och ungdomstandvården (-19 år) omfattar även 2- och 21- åringar i Västra Götaland - Tandhälsan mätt i kariesfrihet bland 3-åringar är 95 % samt i antal kariesskador och fyllningar bland 12- åringar är i medeltal,7 skadade tänder per individ - Det finns stora skillnader i tandhälsa mellan olika områden både mellan HSN och kommuner/stadsdelar - Personer med omfattande och varaktigt omsorgsbehov har rätt till uppsökande munhälsobedömning i sitt eget boende, drygt hälften (55 %) fått sådan under året - Fler personer har fått nödvändig tandvård jämfört med 29

159 Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för att tillförsäkra invånarna i respektive geografiska område en behovsstyrd, tillgänglig och jämlik vård av god kvalitet. De ska beställa och finansiera den vård som invånarna har behov av, oavsett om vården konsumeras hos offentliga eller privata vårdgivare, inom eller utanför Västra Götaland. Under denna rubrik redovisas hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för hälso- och sjukvård. Avsnittet inleds med information om nämndernas regionbidrag och ekonomiska resultat för 21. Därefter följer redovisning av respektive nämnds kostnad per invånare totalt sett samt fördelat på olika verksamhetsområden, på vård i privat respektive offentlig drift och inom- och utomregional vård. Avsnittet avslutas med information om kostnadsutvecklingen per hälso- och sjukvårdsnämnd. Jämförande uppgifter för tidigare år kan hämtas i tabellbilagor. Ekonomiska data för verksamhet ägd av Västra Götalandsregionen finns i kapitlet Basala uppgifter. Dessutom återfinns hälso- och sjukvårdens samlade resultat i regionens årsredovisning. Observera att inga kostnadsdata i detta avsnitt är justerade vare sig för ålder eller kön. Regionbidrag och resultat Nämndernas totala regionbidrag uppgick år 21 till 29 62 mnkr. Till detta kom 371 mnkr i riktade bidrag från HSU. År 29 uppgick nämndernas regionbidrag till 28 882 mnkr och bidraget från HSU till 179 mnkr, vilket innebär att den faktiska uppräkningen till nämnderna mellan åren uppgick till knappt 1,3 %. Det sammanlagda resultatet för nämnderna blev ett överskott om knappt 3 mnkr,,1 % av summan av regionbidrag och bidrag från HSU. Nämndernas totala kostnad uppgick till 29 44 mnkr. Nio nämnder hade medgivande att utnyttja eget kapital. Mellersta och södra Bohuslän (HSN 4 och 7) samt nordöstra Göteborg (HSN 12) uppvisade sämre resultat än vad de hade medgivande om att använda av eget kapital Tabell P-1. Resultat (mnkr) per hälso- och sjukvårdsnämnd år 29 och 21, i procent av regionbidrag och bidrag från HSU 21 samt förändring i mnkr mellan åren 29 21 % av regbidrag Förändring HSN 1-13,229-1,3 -,64% 3,226 HSN 2 25,871 17,638 1,82% -8,233 HSN 3-18,994 4,557,15% 23,551 HSN 4 5,459-15,23 -,72% -2,662 HSN 5 16,38-8, -,2% -24,38 HSN 11-15,96 -,241 -,1% 15,665 HSN 12-21,89-1,166 -,37% 11,724 HSN 7-1,12-23,147-1,6% -13,27 HSN 6-1,35 12,5,7% 22,355 HSN 8-46,977 18,69,52% 65,667 HSN 9 8,534 33,55 1,35% 25,16 HSN 1 12,18 1,116,39% -1,92 Totalt -69,51 29,841,1% 99,342 Nämndernas totala resultat har förbättrats med drygt 99 mnkr mellan 29 och 21. Fem nämnder har försämrat sitt resultat, nämligen Dalsland (HSN 2), mellersta och södra Bohuslän (HSN 4 och 7), Göteborg Centrum/Väster (HSN 5) samt östra Skaraborg (HSN 1). Mellan åren 26 och 29 minskade nämndernas totala resultat stadigt, med totalt 59 mnkr (149+166+194 mnkr). Kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare varierar stort, vilket framgår i tabell P-2 nedan. Kostnaden för hälso- och sjukvård är lägst i södra Bohuslän (HSN 7) med 16 979 kronor per invånare och högst i Dalsland (HSN 2) med 22 379 kronor per invånare. Göteborgsnämnderna (HSN 5, 11 och 12) och även södra Bohuslän (HSN 7) har en högre kostnad än regionsnittet per invånare för riks- och regionsjukvård, vilket enligt tillgänglig statistik återspeglas i en något högre konsumtion av denna vård. Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) har en kostnad per invånare som är högre för länssjukvård och avsevärt högre för primärvård än övriga nämnder har. Tabell P-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 21, per invånare och nämndsområde uppdelat på verksamhetsområde HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Riks- och regionsjukvård 1 46 938 91 1 31 1 767 1 645 1 63 1 698 1 225 1 42 974 894 1 36 Länssjukvård 13 371 13 843 12 844 1 677 1 665 1 393 11 172 1 22 1 851 12 171 12 333 12 922 11 575 Summa specialiserad vård 14 416 14 781 13 745 11 987 12 432 12 38 12 82 11 72 12 77 13 213 13 37 13 815 12 88 Primärvård 5 339 5 518 4 95 4 256 3 943 3 961 4 62 3 846 4 181 4 228 4 175 4 424 4 21 Tandvård 481 52 475 498 43 447 456 552 476 444 529 518 474 Handikappverksamhet 419 557 512 287 292 265 26 28 449 473 556 559 395 Övrigt 769 1 5 425 679 813 824 744 582 54 523 591 69 657 Kostnad per invånare 21 425 22 379 19 252 17 77 17 883 17 535 18 324 16 979 17 722 18 881 19 159 19 925 18 66

16 Den variation som kan utläsas mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare kan bero på strukturella skillnader i utbud och tillgång till olika vårdformer, men också på olika kostnadsläge hos de utförare där invånarna konsumerar vård. Tabell P-3 Andel (procent) av kostnad 21 per invånare och nämndsområde uppdelat på verksamhetsområde Specialiserad Primärvård Tandvård Handikapp- Övrigt vård verksamhet HSN 1 67,3% 24,9% 2,2% 2,% 3,6% HSN 2 66,% 24,7% 2,3% 2,5% 4,5% HSN 3 71,4% 21,3% 2,5% 2,7% 2,2% HSN 4 67,7% 24,% 2,8% 1,6% 3,8% HSN 5 69,5% 22,1% 2,3% 1,6% 4,5% HSN 11 68,7% 22,6% 2,6% 1,5% 4,7% HSN 12 69,9% 22,2% 2,5% 1,4% 4,1% HSN 7 69,% 22,7% 3,2% 1,6% 3,4% HSN 6 68,1% 23,6% 2,7% 2,5% 3,% HSN 8 7,% 22,4% 2,4% 2,5% 2,8% HSN 9 69,5% 21,8% 2,8% 2,9% 3,1% HSN 1 69,3% 22,2% 2,6% 2,8% 3,1% VGR 69,2% 22,6% 2,5% 2,1% 3,5% I tabellen ovan framgår hur nämnderna har fördelat sina resurser mellan olika verksamhetsområden under 21. Jämfört med 29 har andelen resurser som använts till att köpa specialiserad vård, det vill säga riks-, region- och länssjukvård, totalt sett ökat med,8 procentenheter. Ökningen är mest markant i norra Bohuslän (HSN1) och Dalsland (HSN 2). För dessa nämnder minskade andelen resurser till denna vård mellan 28 och 29, vilket delvis kunde härledas till förändrad fördelningsteknik. Den ökning som nu skett beror bland annat på en återgång till tidigare använda principer. För Göteborgsnämnderna (HSN 5,11 och 12) och även södra Bohuslän (HSN 7) har andelen resurser som används till specialiserad vård minskat mellan 29 och 21. Andelen resurser som använts till primärvård har totalt sett minskat med,4 procentenheter mellan 29 och 21. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i och omkring Göteborg har ökat andelen resurser till primärvård, medan andelen i övriga nämnder har minskat. Detta ligger i linje med den omfördelning som kunde förväntas till följd av genomförandet av VG Primärvård. Den påtagliga minskning som har skett i norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) beror delvis på tidigare nämnda förändrade fördelningsprinciper. Genomförandet av VG Primärvård har inneburit att andelen av budgeterat belopp för den verksamheten som har använts har ökat. Därför är den enda återstående förklaringen till att andelen resurser till primärvård sjunker att hälsooch sjukvårdsnämnderna har minskat beställningen av primärvård utanför VG Primärvård. Vård i offentligt och privat regi Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för vård i offentlig respektive privat regi framgår i tabell nedan. Fördelningen ger en bild av den vårdstruktur som finns inom respektive nämndsområde och i Västra Götaland som helhet. Tabell P-4 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt OFFENTLIG VÅRD Specialiserad vård 13 748 13 768 13 52 11 51 11 632 1 95 12 11 11 13 11 769 12 83 12 875 13 46 12 292 Primärvård 3 142 4 997 2 718 2 446 2 476 2 698 2 787 2 369 3 468 3 429 3 536 3 87 3 6 PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad vård 444 17 121 33 75 1 237 54 41 277 34 414 287 484 Primärvård 1 976 62 1 279 1 695 1 48 1 23 1 463 1 347 819 71 646 617 1 147 Andel privat vård % 12,5% 3,6% 7,9% 12,7% 13,4% 15,2% 11,9% 11,5% 6,7% 5,8% 6,1% 5,% 9,6% 1) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader Det kan konstateras att genomförandet av VG Primärvård har bidragit till att en ökad andel resurser används till vård i privat regi. Vid föregående redovisning, efter 29, var andelen privat vård 8, % att jämföra med 9,6 % år 21. Vid jämförelse mellan kostnadsdata i tabell P-4 och andra som anges i avsnittet bör uppmärksammas att några nämnder har avtal med kommunerna om att utföra viss primärvård, bland annat rehabiliteringsinsatser. Kostnaderna för detta redovisas inte under vare sig offentlig eller privat vård i tabellen. Kostnad för inom- och utomregional vård Det geografiska läget är en betydelsefull faktor för hur mycket vård invånarna i ett nämndsområde konsumerar utanför Västra Götaland.

161 Tabell P-5 Kostnad (kr) för inom- och utomregional vård per invånare och nämndsområde år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt INOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård 14 92 13 817 13 599 11 757 12 84 11 784 12 524 11 392 11 948 12 966 13 16 13 623 12 617 Primärvård 5 427 5 551 4 112 4 247 3 898 3 938 4 48 3 82 4 168 4 27 4 162 4 47 4 187 UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård 221 86 118 216 3 238 254 262 123 229 144 192 233 Primärvård 16 124 11 23 93 39 39 11 18 39 16 18 44 Andel utomregionalt % 1,2% 4,6%,7% 1,5% 2,4% 1,7% 1,7% 2,4%,9% 1,5%,9% 1,1% 1,6% I tabell P-5 framgår att Dalsland (HSN 2) har en högre kostnad än övriga nämnder för utomregional specialiserad somatisk vård och primärvård. Detta beror på att många dalslänningar har kortare avstånd till sjukhuset i Säffle och till Centralsjukhuset i Karlstad än till motsvarande vårdutbud i Västra Götaland. Södra Bohuslän (HSN 7) och Göteborg Centrum Väster (HSN 5) har kostnader över regionsnittet för utomregional vård, vilket beror på närheten till Halland. Sammantaget utgör kostnaderna för utomregional vård en marginell andel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård. Endast 1,6 % av nämndernas resurser har använts till att betala för vård utanför Västra Götaland 21, vilket innebär en minskning jämfört med tidigare år. Andelen varierar mellan nämnderna, från,7% i Trestad (HSN 3) till 4,6 %i Dalsland (HSN 2). Kostnadsutveckling Kostnaden för hälso- och sjukvård räknad per invånare har ökat marginellt, från 18 561 till 18 66 kronor eller med,25 %, mellan 29 och 21. Den största procentuella ökningen syns i Dalsland (HSN 2) med 2,83 %, samt i norra Bohuslän (HSN 1) och södra Bohuslän (HSN 7) med 1,47 %. I några nämndsområden har kostnaden per invånare istället minskat mellan åren. Detta gäller framförallt i Sjuhärad (HSN 8) med 1,44 %, men även mer marginellt i Göteborg Centrum Väster (HSN 5), Trestad (HSN 3) och östra Skaraborg (HSN 9). Tabell P-6 Kostnad (kr) för hälso- och sjukvård 29 och 21 per invånare och nämndsområde, samt procentuell förändring mellan åren 29 21 Förändring % HSN 1 21 114 21 425 1,47 HSN 2 21 764 22 379 2,83 HSN 3 19 315 19 252 -,33 HSN 4 17 58 17 77,72 HSN 5 17 947 17 883 -,35 HSN 11 17 498 17 535,21 HSN 12 18 85 18 324 1,32 HSN 7 16 733 16 979 1,47 HSN 6 17 592 17 722,74 HSN 8 19 157 18 881-1,44 HSN 9 19 192 19 159 -,17 HSN 1 19 823 19 925,52 VGR 18 561 18 66,25 En förklaring till olika kostnadsutvecklingstakt är olikheter i befolkningens sjukvårdsbehov, där framför allt ålder och kön påverkar. En annan förklaring är de förändringar i tillgängligt lokalt vårdutbud som har skett bland annat till följd av förändrade grunder för resursfördelning. Fördelat på typ av vård är det endast hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad för länssjukvård och handikappverksamhet som, räknat per invånare, har ökat mellan år 29 och 21, länssjukvården med 2,2 % och handikappverksamheten med 12,1 %. En förklaring till det sistnämnda är att beslutet att all syn-, hörsel- och dövverksamhet ska samordnas inom handikappförvaltningen nu fått fullt genomslag. Tabell P-7. Kostnad (kr) för primärvård per invånare och nämndsområde år 29 och 21 29 21 Förändring % HSN 1 6 59 5 339-17,97 HSN 2 7 3 5 518-21,21 HSN 3 4 657 4 95-12,6 HSN 4 4 27 4 256 5,69 HSN 5 3 625 3 943 8,77 HSN 11 3 76 3 961 6,86 HSN 12 3 755 4 62 8,2 HSN 7 3 526 3 846 9,7 HSN 6 4 171 4 181,22 HSN 8 4 34 4 228-2,59 HSN 9 4 354 4 175-4,12 HSN 1 4 676 4 424-5,39 VGR 4 261 4 21-1,43 När nämndernas kostnadsutveckling per invånare redovisas med fokus på primärvård syns en minskning med 1,43 % mellan 29 och 21, att jämföra med en ökning om 5,29 % mellan 28 och 29, med 9,34 % mellan 27 och 28 och 6,33 % mellan 26 och 27. I tabellen ovan framgår att de hälso- och sjukvårdsnämnder som satsade mer än regionsnittet på primärvård inför genomförandet av VG Primärvård minskar sin insats per invånare och vice versa. Detta var förutsett. De minskande resurserna till primärvård kan delvis förklaras av förändrade fördelningsprinciper mellan åren. Sedan 28 har kostnaden per invånare för primärvård ökat med 3,8 %, att jämföra med 3, % för hälso- och sjukvård totalt sett. Under samma tidsperiod har motsvarande kostnad för specialiserad vård ökat med 3,6 %.

162 Kort om kostnader för hälso- och sjukvård - Den genomsnittliga kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare i Västra Götaland har ökat marginellt från 18561 till 1866 kronor eller med,25 % mellan 29 och 21 - Kostnaden per invånare är lägst i södra Bohuslän (HSN 7) med 16 979 kronor per invånare och högst i Dalsland (HSN 2) med 22 379 kronor per invånare - Den redovisade kostnaden för primärvård per invånare har minskat mellan 29 och 21. - Förändringar i hur och var kostnader redovisas gör det svårt att dra slutsatser om kostnadsutveckling per verksamhetsområde

163 Hälso- och sjukvårdens personal Antalet anställda i Västra Götalandsregionen inom Hälso- och sjukvård har minskat under det senaste året, framför allt när det gäller undersköterskor och administrativ personal. Däremot har personalgrupperna läkare och sjuksköterskor, barnmorskor ökat i antal. De tillfälliga anställningarna har ökat, samtidigt som kostnaderna för bemanningsföretag i Hälso- och sjukvården har minskat med 15 procent sedan 29, vilket är ett tydligt trendbrott. Antal anställda Antalet anställda i Västra Götalandsregionen var vid årsskiftet 21/211, 5 85, en minskning med,2 procent jämfört med föregående år. Av dessa arbetar 42 453, cirka 85 procent, inom hälso- och sjukvårdens utförarverksamheter. Det är en minskning med 312 anställda jämfört med 31 december 29. Minskningen beror främst på ett fortsatt arbete med att anpassa personalvolymen till de ekonomiska förutsättningarna och genomförandet av VG Primärvård. Angereds Närsjukhus har under året fortsatt att utöka sin verksamhet enligt plan. Tabell Q-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec 21. Källa=Årsredovisning. Område Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade Totalt Andel tillfälligt anställda Förändring 21-29 Antal Procent Sjukhus 28 332 2 156 2 65 32 553 13,% 236,7% Primärvård 5 67 415 441 5 923 14,5% -561-8,7% Tandvård 2 768 117 46 2 931 5,6% 2,7% Habilitering & Hälsa 928 95 23 1 46 11,3% -7 -,7% Totalt Hälso- och sjukvård 37 95 2 783 2 575 42 453 12,6% -312 -,7% Andelen anställda med tillfälliga anställningar har ökat både för kvinnor och män. Visstidsanställda har ökat medan timavlönade minskat. Andelen timavlönade män har däremot ökat något. För hälso- och sjukvården var andelen tillfälligt anställda 12,6 procent 21, vilket är en ökning med,6 procentenheter. Tillfälliga anställningar används vid projekt, produktionstoppar och frånvaro vid sjukdom, föräldraledighet och studier. Andelen anställda med deltidsanställningar harminskat med,3 procentenheter jämfört med 29 och uppgår till 2,3 procent. Andelen kvinnor med deltidsanställningar har minskat med,5 procentenheter medan andelen män har ökat med 1, procentenheter. Förvaltningarna arbetar aktivt med att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda. I enlighet med den regiongemensamma rekryteringsprocessen prövas alltid möjligheten att erbjuda en anställd, med ofrivillig deltid, utökad sysselsättningsgrad innan rekrytering sker. Personalstruktur Anställda har minskat främst inom personalgrupperna Undersköterskor m.fl. och Administration. En ökning har skett, främst inom personalgrupperna Sjuksköterskor, barnmorskor och Läkare. Inom Primärvård har minskningar skett inom de flesta personalgrupper, i första hand beror det på genomförandet av VG Primärvård. Största delen av ökningarna av antal anställda har skett inom sjukhus. Sjukhusens andel anställda av hälso- och sjukvårdens totala antal anställda har, efter att ha minskat något under de senaste åren, ökat under 21 medan Primärvårdens andel har minskat. Tandvårdens andel har varit ganska konstant medan Habilitering & Hälsa har ökat sin andel genom att hörsel- och synverksamhet överförts från några av sjukhusen i Västra Götalandsregionen under 29.

164 Tabell Q-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 21 samt förändring jämfört med 31 dec 29. Källa= Årsredovisning. Habilitering & Sjukhus Primärvård Tandvård Hälsa Förändring Förändring Förändring Förändring Antal Personalgrupp 21 Antal % 21 Antal % 21 Antal % 21 % Sjuksköterskor, barnmorskor 11 264 396 3,6 2 213-271 -1,9, 28 1 3,7 Undersköterskor m.fl. 8 95-178 - 2,2 492-77 -13,5, 34-1 -2,9 Läkare 4 192 189 4,7 969-65 -6,3, 18-2 -1, Tandläkare 11,, 916 3,3, Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 25,, 1 823 28 1,6, Läkarsekreterare 2 287 19,8 692-71 -9,3 4-3 -7, 39-2 -4,9 Rehabilitering och förebyggande 2 39-15 -,6 1 55-33 -3, 13-3 -18,8 658, Sjukhustekniker/labpersonal inkl BMA 1 66 12,8 1-5 -4,8 4, 24, Utbildning, kultur och fritid 141 3 2,2 14 9 18, 1, 81-4 -4,7 Teknik, hantverkare 86-3 - 3,4 4 2 1, 11 1 1, 14 1 7,7 Kök, städ, tvätt 118-4 - 3,3 7-5 -41,7, 2, Administration 2 419-183 - 7, 377-45 -1,7 123-6 -4,7 148, Totalt 32 553 236,7 5 923-561 -8,7 2 931 2,7 1 46-7 -,7 1% fylla vakanser, rekryteringssvårigheter samt utökade uppdrag. 8% 6% 4% Habilitering & Hälsa Tandvård Primärvård Sjukhus mnkr 3 25 2 15 Sjukhus Primärvård 2% 1 % 26 27 28 29 21 Figur Q-1. Procentuell andel av antal anställda år 26 till 21 per område. Källa= Årsredovisning. Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag i hälso- och sjukvården uppgick till 452 mnkr under 21. Det är en minskning med 15 procent jämfört med 29, vilket är ett trendbrott då kostnaderna ökat varje år sedan 25. Sjukhusens del var 252 mnkr, en minskning med 13 mnkr. Primärvårdens del var 2 mnkr, en minskning med 7 mnkr. 5 26 27 28 29 21 26 27 28 29 21 Läkare Sjuksköterskor FigurQ-2. Kostnad bemanningsföretag år 26 till 21 per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa= Årsredovisning. Främst anlitades specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, ortopedi, intensivvård, operation, anestesi, bild- och funktionsmedicin, akutsjukvård och företagshälsovård. Även sjuksköterskor anlitades från bemanningsföretag, men i liten omfattning. De främsta orsakerna till att bemanningsföretag anlitas är för att uppfylla vårdgarantin,

165 Personalomsättning Personalomsättningen för Hälso- och sjukvården ökade mellan 29 och 21 utom för Habilitering & Hälsa där den minskade. Ökningen är störst inom Primärvård vilket beror på effekterna av införandet av VG Primärvård. Kvinnornas personalomsättning har ökat med,7 procentenheter jämfört med männens ökning på,3. Personalomsättningen mäts som antal externa avgångar från Västra Götalandsregionen i förhållande till antal tillsvidareanställda för att inte verksamhetsöverföringar inom regionen ska påverka måttet. Tabell Q-3. Personalomsättning år 29och 21varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning. Område 29 21 varav pension Personalomsättning Personalomsättning Sjukhus 5,3 1,7 5,8 2,1 Primärvård 6,9 2,1 9,3 2,4 Tandvård 4,9 2,2 5,6 2,2 Habilitering & Hälsa 6,6 2,2 5,3 2,6 Totalt 5,5 1,8 6,2 2,2 varav pension Andel utförd tid Andelen utförda timmar i relation till antalet totala timmar minskade inom samtliga områden, störst var minskningen för Primärvården. För Hälso- och sjukvårdens verksamheter sammantaget minskade andelen utförd tid med 1, procentandelar till 73,7 procent. Andelen utförd tid varierar både mellan personalgrupper och mellan könen. Skillnaden mellan könen beror bland annat på att kvinnor har en högre frånvaro för föräldraledighet och en högre sjukfrånvaro. Undantaget är gruppen Tandsköterskor/ -hygienister där kvinnorna har högre andel utförd tid. Läkarnas relativt låga andel utförd tid beror bland annat på att deras vilotid i jour och beredskap räknas som frånvaro. De har även ett större uttag av kompensationsledighet som ersättning för arbetad övertid och jour/beredskap vilket minskar den utförda tiden. 1 75 5 25 Läkarsekreterare Undersköterskor m.fl. Tandläkare Övrig personal Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA Sjuksköterskor, barnmorskor Tandsköterskor/-hygienister m.fl. Läkare FigurQ-4. Andel utförd tid år 21 per personalgrupp och kön. Källa= Årsredovisning. Tabellbilagan innehåller ytterligare data per område. För mer statistik och analys ur medarbetarperspektivet hänvisas till Årsredovisning 21 och Personalstatistik våren 21. kvinnor män 1 8 29 21 6 4 2 Sjukhus Primärvård Tandvård Habilitering & Hälsa FigurQ-3. Andel utförd tid år 29 och 21 per område. Källa= Årsredovisning.

Del 2 Basala uppgifter 166

167 Basala uppgifter om hälso- och sjukvårdens struktur Produktion specialiserad vård Vårdproduktion i regionen redovisas nedan för år 21 per sjukhus/sjukhusgrupp, primärvårdsförvaltning respektive privat vård. Redovisningen har hämtats från den regionala vårddatabasen Vega. Mera detaljerad information återfinns i tabellbilagan. Vidare redovisas för sjukhusen genomsnittligt antal disponibla vårdplatser samt inom vilka specialiteter dygnsjourer finns. Vårdgivarnas ekonomi redovisas översiktligt. Offentlig vård Alingsås lasarett Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 6 687 7 175 varav länssjukvård 6 687 7 175 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 36 893 37 84 varav länssjukvård 36 893 37 84 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng 7 353 7 618 varav länssjukvård 7 353 7 618 varav högspecialiserad vård Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 7 Kirurgisk korttidsvård 42 Summa specialiserad somatisk vård 112 Tekniska platser 9 Totalt antal platser 121 Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 42 589 41 916 varav länssjukvård 42 589 41 916 varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök 1 636 1 256 Antal sjukgymnastbesök - - Övriga besök 12 847 11 43 Dygnsjour inom specialiteter Kirurgi Medicin Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 477 489 varav driftsbidrag 426 428 Kostnader -468-478 Resultat 9 11 Investeringar 6 11

168 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfälle 1 815 11 281 varav länssjukvård 1 815 11 281 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 55 22 55 368 varav länssjukvård 55 22 55 368 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng 11 34 11 253 varav länssjukvård 11 34 11 253 varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 48 784 48 419 varav länssjukvård 48 784 48 41 varav högspecialiserad vård - - Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 5 Kirurgisk korttidsvård 63 Geriatrisk vård 45 Summa specialiserad somatisk vård 158 Allmän psykiatri 45 Summa specialiserad psykiatrisk vård 45 Tekniska platser 1 Totalt antal platser 27 Antal sjuksköterskebesök 8 342 9 599 Antal sjukgymnastbesök 3 19 3 242 Övriga besök 4 378 4 62 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen 857 97 Antal vårddagar 17 795 16 739 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök 6 13 5 945 Antal sjuksköterskebesök 7 922 7 546 Antal sjukgymnastbesök 2 276 2 21 Övriga besök 16 529 15 973 Ekonomi, Mkr 29 21 Dygnsjour inom specialiteter Kirurgi/ortopedi Medicin Psykiatri Intäkter 97 926 varav driftsbidrag 83 829 Kostnader -9-927 Resultat 7-1 Investeringar 11 28

169 NU-sjukvården NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat mot den breda akutsjukvården Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 35 847 37 399 varav länssjukvård 35 847 37 399 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 25 543 21 354 varav länssjukvård 25 543 21 354 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng 38 57 39 62 varav länssjukvård 38 57 39 62 varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 24 216 235 192 varav länssjukvård 24 216 235 192 varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök 8 848 81 692 Antal sjukgymnastbesök 6 216 5 888 Övriga besök 27 678 27 742 Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 361 Kirurgisk korttidsvård 216 Summa specialiserad somatisk vård 577 Allmän psykiatri 93 Barn och ungdomspsykiatri 7 Rättspsykiatri 73 Summa specialiserad psykiatrisk vård 173 Totalt antal platser 75 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen 2 913 2 818 Antal vårddagar 6 184 55 451 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök 14 27 14 284 Antal sjuksköterskebesök 49 558 55 888 Antal sjukgymnastbesök 2 13 2 634 Övriga besök 46 612 37 648 Dygnsjour inom specialiteter NÄL Barnsjukdomar Kirurgi Kvinnosjukdomar Medicin Psykiatri Geriatrik/Rehab Infektion Uddevalla Kirurgi Medicin Ortopedi Ögon BUP

17 Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 3 817 3 88 varav driftsbidrag 3 432 3 474 Kostnader -3 99-3 94 Resultat -93-29 Investeringar 18 88

171 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller länssjukvård för närområdet, högspecialiserad vård för regionen och riket samt är sista utposten för övriga sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs verksamhet vid Lillhagsparken och andra platser i Göteborg. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 17 786 17 528 varav länssjukvård 83 681 86 541 varav högspecialiserad vård 24 15 2 987 Antal vårddagar 556 418 554 28 varav länssjukvård 42 729 417 41 varav högspecialiserad vård 153 689 136 618 Antal DRG-poäng 128 425 126 181 varav länssjukvård 8 69 83 377 varav högspecialiserad vård 48 357 42 84 Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 597 798 597 181 varav länssjukvård 524 82 516 194 varav högspecialiserad vård 72 978 8 987 Antal sjuksköterskebesök 338 459 283 461 Antal sjukgymnastbesök 48 611 49 396 Övriga besök 86 76 72 977 Lantmäteriet Gävle211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen 6 623 6 92 Antal vårddagar 148 41 138 253 Medicinsk korttidsvård 748 Kirurgisk korttidsvård 584 Geriatrisk vård 198 Övrigt 38 Summa specialiserad somatisk vård 1 568 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök 51 426 49 337 Antal sjuksköterskebesök 115 1 118 814 Antal sjukgymnastbesök 11 968 11 31 Övriga besök 112 286 113 536 Allmän psykiatri 38 Barn och ungdomspsykiatri 29 Rättspsykiatri 84 Summa specialiserad psykiatrisk vård 421 Tekniska platser 139 Totalt antal platser 2 128

172 Dygnsjour inom specialiteter SU - Sahlgrenska Gynekologi Kardiologi Kirurgi Lungmedicin Medicin Neurokirurgi Neurologi Ortopedi Thoraxkirurgi Öron - Näsa - Hals SU - Östra Infektion Kardiologi Kirurgi Medicin/Geriatrik Obstetrik Psykiatri SU Mölndal Medicin/Geriatrik Obstetrik Ortopedi SU - Drottning Silvia Barnkirurgi Barnmedicin Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 12 23 12 285 varav driftsbidrag 9 858 9 849 Kostnader -12 89-12 252 Resultat 114 34 Investeringar 255 243

173 Skaraborgs sjukhus SkaS Uppdraget för sjukhuset är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialistsjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 37 455 37 283 varav länssjukvård 37 455 37 283 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 191 374 186 72 varav länssjukvård 191 374 186 72 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng 36 26 36 157 varav länssjukvård 36 26 36 157 varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 221 578 228 626 varav länssjukvård 221 578 228 626 varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök 72 537 71 138 Antal sjukgymnastbesök 15 255 13 468 Övriga besök 33 599 299 841 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen 1 821 1 681 Antal vårddagar 46 553 46 759 Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 315 Kirurgisk korttidsvård 246 Summa specialiserad somatisk vård 561 Allmän psykiatri 93 Barn och ungdomspsykiatri 7 Rättspsykiatri 16 Summa specialiserad psykiatrisk vård 116 Tekniska platser 59 Totalt antal platser 736 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök 14 27 13 22 Antal sjuksköterskebesök 21 455 22 58 Antal sjukgymnastbesök 2 473 2 43 Övriga besök 24 871 23 155 Dygnsjour inom specialiteter KSS Kärnsjukhuset Infektion Kardiologi Kirurgi Gynekologi/Obstetrik Intern medicin Njurmedicin Ortopedi Barnmedicin SIL - Sjukhuset i Lidköping Kirurgi (ej akutintag kir nattetid, bakjour kir, ort även natt ) Medicin Gynekologi SIF - Sjukhuset i Falköping Psykiatri

174 Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 3 274 3 382 varav driftsbidrag 3 3 3 74 Kostnader -3 317-3 352 Resultat -43 3 Investeringar 71 73

175 Södra Älvsborgs sjukhus I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 29 162 27 936 varav länssjukvård 29 162 27 936 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 152 95 147 216 varav länssjukvård 152 95 147 216 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng 29 458 28 29 varav länssjukvård 29 458 28 29 varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 182 32 18 892 varav länssjukvård 18 141 18892 varav högspecialiserad vård 2 179 2 591 Antal sjuksköterskebesök 95 378 91 825 Antal sjukgymnastbesök 38 772 37 22 Övriga besök 17 332 19 729 Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 247 Kirurgisk korttidsvård 134 Geriatrisk vård 2 Summa specialiserad somatisk vård 41 Allmän psykiatri 72 Barn och ungdomspsykiatri 6 Summa specialiserad psykiatrisk vård 78 Tekniska platser 58 Totalt antal platser 537 Platser på patienthotell 46 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen 1 714 1 917 Antal vårddagar 26 74 26 747 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök 12 692 14 413 Antal sjuksköterskebesök 41 184 4 247 Antal sjukgymnastbesök 4 282 4 617 Övriga besök 32 47 33 544 Dygnsjour inom specialiteter SÄS Borås Barnsjukdomar Infektion Kirurgi Kvinnosjukdomar Medicin Ortopedi Psykiatri Ögon Öron - Näsa Hals SÄS Skene Medicin

176 Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 2 884 2 96 varav driftsbidrag 2 66 2 644 Kostnader -2 94-3 58 Resultat -56-98 Investeringar 19 72

177 Frölunda specialistsjukhus Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis. Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 795 753 varav länssjukvård 795 753 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 1 395 1 327 varav länssjukvård 1 395 1 327 varav högspecialiserad vård Antal DRG-poäng 1 61 985 varav länssjukvård- 1 61 985 varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 46 497 46 987 varav länssjukvård 46 497 46 987 varav högspecialiserad vård - - Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Antal sjuksköterskebesök 11 794 12 282 Antal sjukgymnastbesök 9 21 9 94 Övriga besök 8 37 4 8 Medicinsk korttidsvård 1 Kirurgisk korttidsvård 14 Summa specialiserad somatisk vård 15 Tekniska platser 7 Totalt antal platser 22

178 Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa är en regionövergripande förvaltning som erbjuder specialistinsatser till personer som har medfödda eller varaktiga funktionsnedsättningar. Habilitering & Hälsas verksamhet består av hörsel- och dövverksamhet, synverksamhet, tolkverksamhet och habiliteringsverksamhet. Habilitering & Hälsa strävar efter ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga att lyfta fram individens resurser och möjligheter. Genom samverkan och ett utvecklingsinriktat, tvärprofessionellt arbete stimulerar verksamheterna till ökad delaktighet. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 8 Summa specialiserad somatisk vård 8 Totalt antal platser 8 Produktion 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 151 164 varav länssjukvård 151 164 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 1 127 1 93 varav länssjukvård 1 127 1 93 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng - - varav länssjukvård- - - varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 4 482 4 53 varav länssjukvård 4 482 4 53 varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök 2 917 3 223 Antal sjukgymnastbesök 21 617 2 823 Övriga besök 14799 171269 Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 71 727 varav driftsbidrag 536 683 Kostnader -717-72 Resultat -7 7 Investeringar 8 5

179 Privat vård Capio Lundby sjukhus AB Sjukhuset är ett närsjukhus med ett upptagningsområde som omfattar större delen av Hisingen. Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis. Capio Lundby sjukhus AB är ett helägt dotterbolag till Capio AB och ingår i affärsområdet specialistkliniker. Produktion för VGR 29 21 Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen 693 587 varav länssjukvård 693 587 varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar 749 619 varav länssjukvård 749 619 varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvårdvarav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök 65 197 63 727 varav länssjukvård 65 197 63 727 varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök 24 867 25 658 Antal sjukgymnastbesök 11 787 12 416 Övriga besök 1 872 1 226 Ekonomi, Mkr 29 21 Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Intäkter från VGR 195 27 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Ofördelad korttidsvård 11 Summa specialiserad somatisk vård 11 Totalt antal platser 11 Övriga specialiserad privat vård Övrig specialiserad privat vård 29 21 Antal vårdtillfällen 985 993 Antal vårddagar 7 934 7 59 Antal läkarbesök 278 577 278 817 Antal sjuksköteskebesök 25 64 23 642 Antal sjukgymnastbesök 2 316 2 191 Antal övriga besök 1 343 12 242

18 Produktion primärvård Produktion VG Primärvård VG Primärvård infördes 29-1-1. För perioden januari september 29 har motsvarande besök beräknats Offentlig vård Fyrbodals primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 37172 286 552 Antal sjuksköterskebesök. 292 364 24 13 Antal sjukgymnastbesök 151 1 535 Övriga besök 41 285 41 98 Göteborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 449534 443 63 Antal sjuksköterskebesök. 354 336 281 31 Antal sjukgymnastbesök 1 443 3 788 Övriga besök 71 59 47 936 Skaraborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 29 894 271 666 Antal sjuksköterskebesök. 39 414 293 127 Antal sjukgymnastbesök 581 165 Övriga besök 42 96 3 825 Södra Bohusläns primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 229 518 22 545 Antal sjuksköterskebesök 182 871 16 691 Antal sjukgymnastbesök 2 Övriga besök 23 58 23568 Södra Älvsborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 39 918 3 422 Antal sjuksköterskebesök 268 156 258 139 Antal sjukgymnastbesök 79 Övriga besök 49 456 44 792 Privat vård Privata vårdgivare 29 21 Antal läkarbesök 564 837 813 886 Antal sjuksköterskebesök 238 462 381 53 Antal sjukgymnastbesök 342 2 643 Övriga besök 53 234 54 772

181 Produktion övrig primärvård, till exempel MVC, barn- och ungdomsmottagningar, rehab och vårdgivare som ersätts enligt nationell taxa Offentlig vård Fyrbodals primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 1 939 1 832 Antal sjuksköterskebesök 76 142 83 318 Antal sjukgymnastbesök 117 448 17 56 Övriga besök 29 73 23 58 Göteborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 43 215 36 778 Antal sjuksköterskebesök 152 59 165 75 Antal sjukgymnastbesök 87 39 88 234 Övriga besök 32 71 38 81 Skaraborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 3 798 5 181 Antal sjuksköterskebesök 76 313 72 99 Antal sjukgymnastbesök 114 981 19 847 Övriga besök 34 582 45 984 Södra Bohusläns primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 27 74 27 643 Antal sjuksköterskebesök 72 52 74 499 Antal sjukgymnastbesök 39 47 37 284 Övriga besök 17 44 17 364 Södra Älvsborgs primärvårdsförvaltning 29 21 Antal läkarbesök 21 188 21 41 Antal sjuksköterskebesök 7 45 99 986 Antal sjukgymnastbesök 84 666 82 12 Övriga besök 3 56 41 575 Privat vård Privat vård 29 21 Antal läkarbesök 186 466 142 716 Antal sjuksköterskebesök 26 344 21 827 Antal sjukgymnastbesök 687 168 678 886 Övriga besök 17 99 29 144

182 Ekonomi, primärvård Primärvårdsförvaltningen i Fyrbodal Ekonomi, Mkr 29 21 VG Primärvård Regionintäkter 734 654 Övriga intäkter 121 155 Kostnader -84-792 Resultat 15 17 Investeringar -,5 Övrig Primärvård Regionintäkter 227 215 Övriga intäkter 14 91 Kostnader -323-29 Resultat 8 16 Investeringar 1,6* 1 * Hela Primärvården Fyrbodals investeringar 29 Primärvårdsförvaltningen i Södra Bohuslän Ekonomi, Mkr 29 21 VG Primärvård Regionintäkter 46 444 Övriga intäkter 38 88 Kostnader -493-543 Resultat 5-11 Investeringar - 1,2 Övrig Primärvård Regionintäkter 194 179 Övriga intäkter 88 84 Kostnader 32 259 Resultat -2 4 Investeringar 4,3* 2,1 * Hela Primärvården södra Bohusläns investeringar Primärvårdsförvaltningen i Göteborg Ekonomi, Mkr 29 21 VG Primärvård Regionintäkter 993 1 4 Övriga intäkter 11 218 Kostnader -1 141-1 221 Resultat -38 1 Investeringar - 3,2 Övrig Primärvård Regionintäkter 5 446 Övriga intäkter 182 16 Kostnader -671-62 Resultat 11 4 Investeringar 7,7* 1,3 * Hela Primärvården Göteborgs investeringar 29 Primärvårdsförvaltningen i Södra Älvsborg Ekonomi, Mkr 29 21 VG Primärvård Regionintäkter 745 75 Övriga intäkter 49 111 Kostnader -81-843 Resultat -7 18 Investeringar -,2 Övrig Primärvård Regionintäkter 342 273 Övriga intäkter 42 58 Kostnader -374-321 Resultat 1 9 Investeringar 1,4*,6 * Hela Primärvården södra Älvsborgs investeringar Primärvårdsförvaltningen i Skaraborg Ekonomi, Mkr 29 21 VG Primärvård Regionintäkter 79 727 Övriga intäkter 174 151 Privat VG Primärvård Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter från VGR 1 394 Kostnader -969-854 Resultat -5 24 Investeringar - 1,4 Övrig Primärvård Regionintäkter 263 224 Övriga intäkter 1 73 Kostnader -255-284 Resultat 9 13 Investeringar 6,*,1 * Hela Primärvården Skaraborgs investeringar 29

183 Tandvårdsförvaltningen Tandvårdsförvaltningen omfattar all folktandvård i Västra Götalandsregionen. För redovisade prestationer hänvisas till textavsnittet Tandvård. Tandvårdsförvaltningen Ekonomi, Mkr 29 21 Intäkter 1 98 1 941 varav driftsbidrag 87 844 Kostnader -1 949-1 923 Resultat 31 18 Investeringar 56 36

Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårds- Folkmängd 21 (antal) nämndsområde Totalt Kvinnor Män 1 Norra Bohuslän 73 153 36 263 36 89 2 Dalsland 42 611 2 997 21 614 3 Trestad 156 551 78 422 78 129 4 Mellersta Bohuslän* 12 379 59 85 6 529 5 Göteborg centrum-väster 224 692 114 539 11 153 6 Mittenälvsborg 96 633 48 59 48 124 7 Södra Bohuslän* 13 52 65 456 65 64 8 Sjuhärad 19 227 95 495 94 732 9 Västra Skaraborg 128 2 64 5 64 195 1 Östra Skaraborg 128 272 63 97 64 365 11 Göteborg, Hisingen 138 78 69 64 69 716 12 Nordöstra Göteborg 149 138 75 16 74 32 Västra Götaland 1 58 297 791 935 788 362 * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus 541 8 Skövde www.vgregion.se

Tabellbilaga

Innehållsförteckning Sida Regionens befolkning - Regionens befolkning antal 21 2 - Förväntat antal i befolkningen 7 - Sociala skillnader i levnadsvanor och 8 hälsa 21 Konsumtion - Konsumtionsstatistik 9 - Hjärtinfarkt och stroke 15 - Undvikbar slutenvård 21 Produktion 24 RR-tabeller Referenstal 21 26 Stroke täckningsgrad 59 Befolkningens uppfattning - Vårdbarometern 6 Tandvård - Tobaksbruk 19 - åringare 62 - Sic-index 63 Kostnader ur ett nämndsperspektiv 64 Personalbilaga 68 Öppna Jämförelser Lt-profil se: http://www.kolada.se/ eller http://www.skl.se eller http://www.socialstyrelsen.se www.vgregion.se/analysenhet

2 Antal i befolkningen, per hälso- och sjukvårdsnämndsområde (HSN), ålder och kön, år 21-12-31 Ålder HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11-6 4 86 2 675 12 58 1 671 17 8 8 78 12 917 15 124 9 631 9 171 12 625 7-17 8 511 5 5 19 994 16 264 2 412 13 54 18 525 24 188 16 376 15 394 15 829 18-44 21 19 12 193 53 95 39 324 97 313 31 843 46 29 64 495 41 124 42 291 56 538 45-64 21 272 12 142 4 69 32 17 53 754 24 994 33 68 49 337 34 524 34 43 32 64 65-79 12 558 7 321 21 347 16 657 24 638 12 936 14 337 25 991 18 683 19 318 15 121 8+ 4 987 3 23 8 845 5 446 11 495 4 648 5 383 11 92 7 862 7 695 6 27 65+ 17 545 1 551 3 192 22 13 36 133 17 584 19 72 37 83 26 545 27 13 21 148 Totalt 73 153 42 611 156 551 12 379 224 692 96 633 13 52 19 227 128 2 128 272 138 78 Kvinnor -6 2 376 1 269 6 34 5 151 8 358 4 226 6 223 7 373 4 585 4 464 6 143 7-17 4 156 2 399 9 88 7 849 1 3 6 584 9 4 11 754 8 32 7 532 7 748 18-44 1 93 5 796 25 928 19 278 47 648 15 796 23 17 31 524 19 962 2 181 27 593 45-64 1 497 5 91 2 82 15 853 27 632 12 467 16 422 24 361 16 963 16 988 15 99 65-79 6 155 3 672 11 156 8 55 13 357 6 599 7 467 13 57 9 65 1 42 7 841 8+ 2 986 1 96 5 414 3 214 7 541 2 837 3 323 6 913 4 858 4 7 3 83 65+ 9 141 5 632 16 57 11 719 2 898 9 436 1 79 2 483 14 463 14 742 11 671 Totalt 36 263 2 997 78 422 59 85 114 539 48 59 65 456 95 495 64 5 63 97 69 64 män -6 2 43 1 46 6 546 5 52 8 722 4 482 6 694 7 751 5 46 4 77 6 482 7-17 4 355 2 651 1 186 8 415 1 49 6 92 9 521 12 434 8 344 7 862 8 81 18-44 1 926 6 397 27 167 2 46 49 665 16 47 23 273 32 971 21 162 22 11 28 945 45-64 1 775 6 241 2 68 16 164 26 122 12 527 16 646 24 976 17 561 17 415 16 731 65-79 6 43 3 649 1 191 8 152 11 281 6 337 6 87 12 421 9 78 9 276 7 28 8+ 2 1 1 27 3 431 2 232 3 954 1 811 2 6 4 179 3 4 2 995 2 197 65+ 8 44 4 919 13 622 1 384 15 235 8 148 8 93 16 6 12 82 12 271 9 477 Totalt 36 89 21 614 78 129 6 529 11 153 48 124 65 64 94 732 64 195 64 365 69 716 * Okänd stadsdel i Göteborg, går ej att gruppera som HSN, men ingår i VG-värdet Källa SCB och Göteborgs stad

3 HSN 12 VG * Riket 13 772 129 814 54 774 24 17 359 191 48 74 1 145 7 66 281 572 315 59 3 346 386 32 878 42 137 418 2 412 844 12 562 21 548 79 1 24 342 6 286 83 3 7 496 94 18 848 284 551 86 1 737 246 149 138 1 58 297 1 141 9 415 57 6 772 63 26 376 178 8 475 93 388 44 557 357 32 761 279 727 15 1 636 871 16 252 199 4 73 1 197 452 6 631 14 625 25 644 644 4 215 51 795 4 312 824 1 846 156 42 29 957 468 75 16 791 935 322 4 725 326 7 66 814 28 397 846 8 884 98 92 3 587 713 33 52 292 588 359 1 79 515 16 626 22 737 345 1 215 392 5 931 96 923 54 595 698 2 71 31 28 3 184 8 8 2 128 131 57 779 778 74 32 788 362 819 4 69 244

4 Andel i befolkningen, per HSN, ålder och kön, år 21-12-31 Ålder HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11-6 7% 6% 8% 9% 8% 9% 1% 8% 8% 7% 9% 7-17 12% 12% 13% 14% 9% 14% 14% 13% 13% 12% 11% 18-44 29% 29% 34% 33% 43% 33% 35% 34% 32% 33% 41% 45-64 29% 28% 26% 27% 24% 26% 25% 26% 27% 27% 24% 65-79 17% 17% 14% 14% 11% 13% 11% 14% 15% 15% 11% 8+ 7% 8% 6% 5% 5% 5% 4% 6% 6% 6% 4% 65+ 24% 25% 19% 18% 16% 18% 15% 19% 21% 21% 15% Totalt 73 153 42 611 156 551 12 379 224 692 96 633 13 52 19 227 128 2 128 272 138 78 Kvinnor -6 7% 6% 8% 9% 7% 9% 1% 8% 7% 7% 9% 7-17 11% 11% 13% 13% 9% 14% 14% 12% 13% 12% 11% 18-44 28% 28% 33% 32% 42% 33% 35% 33% 31% 32% 4% 45-64 29% 28% 26% 26% 24% 26% 25% 26% 27% 27% 23% 65-79 17% 17% 14% 14% 12% 14% 11% 14% 15% 16% 11% 8+ 8% 9% 7% 5% 7% 6% 5% 7% 8% 7% 6% 65+ 25% 27% 21% 2% 18% 19% 16% 21% 23% 23% 17% Totalt 36 263 2 997 78 422 59 85 114 539 48 59 65 456 95 495 64 5 63 97 69 64 män -6 7% 7% 8% 9% 8% 9% 1% 8% 8% 7% 9% 7-17 12% 12% 13% 14% 9% 14% 15% 13% 13% 12% 12% 18-44 3% 3% 35% 33% 45% 33% 36% 35% 33% 34% 42% 45-64 29% 29% 26% 27% 24% 26% 26% 26% 27% 27% 24% 65-79 17% 17% 13% 13% 1% 13% 11% 13% 14% 14% 1% 8+ 5% 6% 4% 4% 4% 4% 3% 4% 5% 5% 3% 65+ 23% 23% 17% 17% 14% 17% 14% 18% 19% 19% 14% Totalt 36 89 21 614 78 129 6 529 11 153 48 124 65 64 94 732 64 195 64 365 69 716 Källa SCB och Göteborgs stad

5 HSN 12 VG Riket 9% 8% 8% 12% 12% 12% 44% 36% 36% 22% 25% 26% 8% 13% 13% 4% 5% 5% 13% 18% 18% 149 138 1 58 297 9 415 57 9% 8% 8% 11% 12% 12% 44% 35% 35% 22% 25% 25% 9% 13% 14% 6% 7% 7% 14% 2% 2% 75 16 791 935 4 725 326 9% 8% 8% 12% 12% 13% 45% 37% 36% 22% 26% 26% 8% 12% 13% 3% 4% 4% 11% 16% 17% 74 32 788 362 4 69 244

6 Antal i befolkningen, per kommun/stadsdel och kön, år 21-12-31. Källa SCB och Göteborgs stad HSN Kommun/stadsdel kvinnor män Totalt Andel 65-w år 1 Lysekil 7274 7247 14521 25% 7 Partille 17626 17458 3584 16% Munkedal 4933 5248 1181 23% 8 Bollebygd 419 4266 8375 17% Orust 7512 779 15221 24% Borås 5243 5891 13294 19% Sotenäs 4544 458 952 27% Mark 16938 1697 33845 2% Strömstad 5885 5923 1188 22% Svenljunga 542 5246 1288 21% Tanum 6115 6255 1237 24% Tranemo 5661 5926 11587 22% 2 Bengtsfors 489 4982 9791 26% Ulricehamn 11342 11496 22838 22% Dals-Ed 2279 2413 4692 23% 9 Essunga 274 2824 5564 22% Färgelanda 319 3464 6654 23% Falköping 15773 1574 31513 21% Mellerud 4487 4692 9179 26% Grästorp 2843 2933 5776 21% Åmål 6232 663 12295 25% Götene 6491 6732 13223 2% 3 Lilla Edet 615 6473 12578 18% Lidköping 19119 18929 3848 2% Trollhättan 27521 27727 55248 18% Skara 9328 8986 18314 2% Uddevalla 26297 25571 51868 2% Vara 7711 851 15762 22% Vänersborg 18499 18358 36857 21% 1 Gullspång 26 2691 5291 26% 4 Ale 13538 1394 27442 17% Hjo 4459 4382 8841 23% Kungälv 2678 2563 41241 19% Karlsborg 3353 3399 6752 26% Stenungsund 12166 12126 24292 17% Mariestad 11896 11845 23741 23% Tjörn 7299 7656 14955 22% Skövde 2562 25782 5142 18% Öckerö 6169 628 12449 2% Tibro 5242 5318 156 22% 5 Askim 11866 11536 2342 17% Tidaholm 626 6312 12572 22% Centrum 28472 28593 5765 14% Töreboda 4477 4636 9113 22% Frölunda-Högsbo 16215 1462 3817 24% 11 Backa 12417 12191 2468 19% Linnéstaden 16472 1544 31912 13% Biskopsgården 1292 13253 26173 15% Majorna 15733 14638 3371 11% Kärra-Rödbo 5742 561 11352 15% Södra Skärgården 229 2221 443 22% Lundby 2269 2871 4114 14% Tynnered 1446 1374 27786 18% Torslanda 1285 12251 24336 12% Älvsborg 9526 9383 1899 18% Tuve-Säve 5631 554 11171 19% 6 Alingsås 19136 1866 37796 2% 12 Bergsjön 7656 8354 161 1% Herrljunga 4547 4767 9314 21% Gunnared 11375 11791 23166 1% Lerum 19369 19211 3858 16% Härlanda 1113 1231 21244 15% Vårgårda 5457 5486 1943 18% Kortedala 14391 1494 28485 15% 7 Härryda 1711 17362 34463 14% Lärjedalen 12524 12618 25142 1% Mölndal 3729 3244 6973 15% Örgryte 18147 16944 3591 15%

7 Förväntat antal i befolkningen år 22. Befolkningsprognos med basår 29 HSN Förväntat antal i befolkningen år 22 Förändring Personer 65 år och äldre Antal jmf år 21 Antal Andel av bef HSN 1 71 332-2,7% 2 71 29,% HSN 2 39 58-8,6% 11 655 29,8% HSN 3 161 799 3,3% 34 656 21,4% HSN 4 136 145 12,8% 27 955 2,5% HSN 5+11+12 563 86 9,6% 88 141 15,7% HSN 6 14 743 8,2% 21 625 2,6% HSN 7 144 61 11,1% 23 342 16,1% HSN 8 196 285 3,1% 42 667 21,7% HSN 9 13 822 1,7% 3 671 23,4% HSN 1 127 611 -,7% 31 315 24,5% VG 1 675 482 5,9% 332 737 19,9% - kvinnor 836 66 5,6% 178 37 21,3% - män 838 876 6,3% 154 367 18,4% Riket 9 976 292 6,% 279539 2,8% Ålder Förväntat antal i befolkningen år 22 Förändring Förändring Förändring Totalt jmf år 21 Kvinnor jmf år 21 Män jmf år 21-6 år 136 885 5,9% 66 634 6% 3 847 6% 7-17 år 211 8 1,% 12 728 1% 9 952 1% 18-44 år 575 81,4% 281 198 % 1 136 % 45-64 år 419 42 4,1% 27 676 4% 8 411 4% 65-79 år 246 112 22,3% 126 55 21% 22 882 24% 8 år och äldre 86 625 4,6% 51 82 % 3 651 12% Källa: Regional utvecklingssekretariat, Statistikdatabas VGR

8 Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa 21 Andel (%) i befolkningen MATVANOR FYSISK AKTIVITET TOBAK ALKOHOL ÖVERVIKT och FETMA HÄLSA, år 29 Redovisnin gsgrupp Äter lite frukt Stillasittande Fysiskt aktiv Röker Använder Redovisningsgrupp Riskabla Övervikt Fetma Bra hälsa Dålig hälsa och grönt fritid 3 min dagligen tobak dagligen alkoholvanor inkl fetma SAMTLIGA Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot SAMTLIGA Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot 21 17 34 26 13 15 14 65 66 65 13 12 13 17 3 23 21 1 16 13 43 55 49 14 14 14 us us us us us us 29 16 34 25 13 13 13 65 66 65 13 11 12 17 28 23 29 1 18 14 39 54 47 12 13 13 69 72 71 7 6 7 28 16 33 25 13 15 14 64 65 64 14 11 13 17 27 22 28 1 16 13 39 54 47 11 12 12 7 74 72 7 6 6 27 17 35 26 13 14 14 62 66 64 16 12 14 19 29 24 27 1 17 13 4 53 46 14 11 12 67 73 7 8 6 7 26 17 36 26 13 15 14 64 65 65 15 13 14 18 31 25 26 1 17 13 38 53 46 12 11 12 67 72 69 8 5 7 25 18 36 27 14 14 14 63 66 64 17 12 15 2 32 26 25 1 17 13 38 53 45 11 11 11 66 7 68 8 7 7 24 18 35 27 13 14 14 65 69 67 19 14 16 22 33 27 24 1 18 14 39 54 47 11 11 11 65 7 67 8 7 7 ÅLDER ÅLDER 16-29 år 26 41 34 1 12 11 71 74 73 12 9 1 16 27 22 16-29 år 26 31 28 24 29 27 7 7 7 83 84 83 2 3 3 3-44 år 16 33 25 13 16 15 64 66 65 11 9 1 16 3 23 3-44 år 7 17 12 37 56 47 12 13 13 77 79 78 6 6 6 45-64 år 14 32 23 13 16 14 64 62 63 17 18 17 21 35 28 45-64 år 6 13 1 51 68 59 17 18 17 66 68 67 1 7 9 65-84 år 16 29 22 17 15 16 59 63 61 1 11 11 11 22 16 65-84 år 2 4 3 57 62 6 19 16 18 49 59 54 9 8 8 UTBILDNING UTBILDNING Kort utbildning 22 42 32 16 18 17 63 61 62 2 17 19 24 38 32 Kort utbildning 1 16 14 48 59 54 17 17 17 68 67 67 9 8 9 Mellanlång utbildning 17 31 24 11 13 12 66 7 68 13 1 11 16 29 22 Mellanlång utbildning 12 2 16 4 55 48 13 12 12 75 78 76 6 4 5 Lång utbildning 14 2 15 15 1 12 61 71 68 9 5 6 12 16 13 Lång utbildning 1 15 12 36 46 41 8 1 1 81 86 83 3 3 3 SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING Yrkesarbetande 16 34 25 11 12 12 67 69 68 13 11 12 17 32 25 Yrkesarbetande 12 22 18 38 54 47 11 12 12 81 8 81 3 3 3 Arbetslös 27 45 37 17 23 2 6 57 58 19 26 23 25 39 33 Arbetslös 13 19 17 44 57 51 16 19 18 58 58 58 15 12 13 Sjukpenning/ersättnin 37 4 44 23 26 25 52 4 51 25 13 22 3 31 32 Sjukpenning/ersättning 1 1 12 58 48 56 24 15 2 22 21 22 41 39 41 SOCIOEKONOMI SOCIOEKONOMI Arbetare 21 41 31 14 16 15 63 64 63 2 15 17 24 35 3 Arbetare 11 19 15 5 6 55 18 16 17 62 66 64 1 8 9 Lägre tjm 2 31 24 11 12 11 65 67 65 13 14 14 16 33 22 Lägre tjm 12 16 13 41 57 46 12 13 12 72 7 71 6 5 6 Mellan o högre tjm 11 27 19 1 1 1 7 7 7 8 5 7 12 22 17 Mellan o högre tjm 12 18 15 37 49 42 11 1 1 78 8 79 4 4 4 EKONOMI EKONOMI Saknar kontantmargi 26 5 36 22 27 24 57 55 56 23 25 24 28 43 34 Saknar kontantmargina 1 16 13 53 59 55 22 18 2 55 55 55 14 15 15 Har kontantmarginal 15 31 23 11 12 12 68 68 68 1 9 1 13 27 2 Har kontantmarginal 1 17 13 39 54 47 11 13 12 74 76 75 5 4 4 Låg inkomst 23 44 33 17 22 2 61 6 61 19 19 19 23 35 28 Låg inkomst 13 2 16 48 55 51 19 17 18 58 6 59 13 13 13 Hög inkomst 12 26 19 9 11 1 71 7 7 9 6 8 12 22 17 Hög inkomst 11 17 14 37 51 44 8 1 9 81 82 81 3 2 3 URSPRUNG URSPRUNG Sverige 18 35 26 11 13 12 67 66 67 13 1 12 17 3 23 Sverige 11 18 14 41 53 47 13 13 13 71 73 72 6 5 6 Övriga Norden 14 34 23 11 1 11 69 66 67 12 15 15 14 28 23 Övriga Norden 7 16 12 44 7 6 14 16 15 64 64 64 11 8 1 Övriga Europa 15 22 18 24 16 2 56 66 61 19 17 18 2 25 23 Övriga Europa 5 7 6 43 69 57 15 22 19 6 73 66 14 8 11 Övriga världen 16 28 22 31 28 3 51 54 53 13 18 15 14 21 18 Övriga världen 5 6 6 47 52 5 16 1 14 68 65 67 9 13 1 (åldersstandardiserat om ej åldersuppdelat) (åldersstandardiserat om ej åldersuppdelat) Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 21, Sverige, drygt 1 enkäter www.fhi.se Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 21, Sverige, drygt 1 enkäter www.fhi.se

9 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Länssjukvård inom regionen 133 134 136 135 11 133 18 133 147 153 122 122 129 Högspecialiserad sjukvård inom regionen 9 9 8 13 15 1 13 9 8 7 15 13 11 Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen 5 4 2 2 4 2 3 4 3 3 2 2 3 Summa vårdtillfällen 147 147 146 15 128 145 124 145 158 163 139 137 143 Vårddagar Länssjukvård inom regionen 758 748 767 594 581 624 523 7 737 772 6 61 658 Högspecialiserad sjukvård inom regionen 47 38 43 67 116 55 99 4 41 38 18 111 72 Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen 18 21 9 14 17 13 17 15 12 12 12 15 14 Summa vårddagar 823 87 82 675 714 691 638 755 79 822 719 736 744 Besök Läkarbesök länssjukvård inom regionen 853 743 866 914 1 117 93 1 47 917 891 886 1 119 1 116 975 Läkarbesök högspecialiserad sjukvård inom regionen 29 22 27 53 74 46 71 32 25 25 68 65 48 Läkarbesök läns- och högspec sjukvård utom regionen 17 27 11 14 28 14 29 28 15 21 17 18 2 Summa läkarbesök 9 793 94 981 1 219 963 1 147 977 931 932 1 24 1 199 1 43 Sjuksköterskebesök inom regionen 31 282 343 366 389 384 542 42 328 357 432 465 394 Sjuksköterskebesök utom regionen 2 11 1 1 4 1 8 3 2 2 2 2 3 Summa sjuksköterskebesök 312 293 344 368 393 385 55 45 329 359 434 468 397 Sjukgymnastbesök inom regionen 23 18 45 58 122 92 111 28 49 73 83 76 92 Övriga besök inom regionen 224 177 251 253 219 384 257 226 232 244 216 237 242 Övriga besök utomregionen 2 1 1 1 2 1 Summa övriga besök 224 179 251 253 22 384 258 227 232 246 216 237 243 Läkarbesök som lett till inskrivning 83 87 88 85 65 74 65 78 99 15 75 74 8

1 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Inom regionen 7 9 11 9 11 7 8 7 7 5 11 13 9 Utom regionen 1 1 1 Summa vårdtillfällen 7 9 11 9 12 7 8 8 8 6 12 14 1 Vårddagar Inom regionen 134 147 198 155 213 93 158 132 193 178 27 253 179 Utom regionen 2 4 4 5 12 7 7 5 2 3 4 11 6 Summa vårddagar 136 151 21 16 225 1 165 138 195 181 21 264 185 Besök Läkarbesök inom regionen 68 44 5 63 16 48 81 49 56 78 92 11 73 Läkarbesök utom regionen 1 2 1 1 2 1 1 1 2 1 1 2 1 Summa läkarbesök 69 46 51 64 18 48 82 5 57 79 93 13 75 Summa sjuksköterskebesök 122 187 261 9 199 127 129 149 83 9 26 21 159 Summa sjukgymnastbesök 18 1 13 18 29 13 14 18 9 1 2 19 17 Övriga besök inom regionen 125 116 156 153 174 8 179 139 98 86 161 21 145 Läkarbesök som lett till inskrivning 5 7 9 1 6 4 5 6 6 5 6 8 6 Primärvård Besök Allmänläkarbesök exkl MVC och BVC 1 74 1 681 1 448 1 65 1 542 1 357 1 477 1 37 1 286 1 312 1 715 1 649 1 493 Allmänläkarbesök som avser MVC och BVC 45 42 38 67 68 69 72 6 43 3 82 81 6 Sjuksköterskebesök exkl MVC och BVC 1 311 1 277 1 7 953 561 854 634 856 1 126 1 127 65 577 852 Sjuksköterskebesök som avser MVC och BVC * 378 423 45 48 497 519 465 487 417 394 55 565 468 Sjukgymnastbesök 811 831 668 837 694 541 818 566 78 7 665 614 694 Övriga besök 354 329 266 3 184 26 182 34 319 321 187 184 254 Läkarbesök utom regionen 12 12 1 12 51 13 59 23 1 12 16 18 23 Sjuksköterskebesök utom regionen 7 1 6 6 18 6 12 15 6 8 9 1 1 Sjukgymnastbesök utom regionen 2 5 1 2 8 3 11 6 2 2 2 3 4 Övriga besök utom regionen 2 2 3 5 1 1 2 1 2

11 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Total vård inom regionen Vårdtillfällen 149 152 155 157 136 149 129 149 162 165 148 148 149 Vårddagar 938 933 1 8 816 911 772 779 873 971 988 914 974 99 Läkarbesök 2 699 2 533 2 429 2 747 2 98 2 423 2 749 2 364 2 31 2 332 3 76 3 13 2 649 Sjuksköterskebesök 2 122 2 169 2 124 1 816 1 646 1 884 1 769 1 894 1 954 1 967 1 747 1 88 1 872 Sjukgymnastbesök 852 85 726 913 845 646 944 792 838 783 768 79 83 Övriga besök 73 622 673 76 576 724 616 668 649 651 563 621 641 Läkarbesök som lett till inskrivning 88 94 96 85 71 78 7 84 15 11 82 82 86 Total vård utom regionen Vårdtillfällen 5 5 2 3 4 3 4 4 3 4 3 3 3 Vårddagar 21 26 13 19 29 19 24 2 14 15 15 26 2 Läkarbesök 29 41 22 27 81 28 89 52 27 34 35 38 45 Sjuksköterskebesök 9 21 7 7 23 7 2 19 8 1 12 13 13 Sjukgymnastbesök 2 6 1 2 8 3 11 6 2 2 3 3 4 Övriga besök 2 2 1 4 1 5 6 1 3 3 2 3 Total vård inom och utom regionen Vårdtillfällen 154 156 157 159 14 152 132 153 165 169 151 151 152 Vårddagar 959 959 1 21 835 94 791 83 893 985 1 4 93 1 929 Läkarbesök 2 729 2 574 2 451 2 774 2 988 2 451 2 838 2 416 2 328 2 366 3 112 3 51 2 694 Sjuksköterskebesök 2 131 2 19 2 131 1 823 1 669 1 891 1 789 1 912 1 962 1 977 1 759 1 82 1 886 Sjukgymnastbesök 853 856 727 915 853 649 955 798 84 786 77 712 87 Övriga besök 75 624 673 77 58 725 622 674 65 653 566 623 644 Läkarbesök som lett till inskrivning 88 94 96 85 71 78 7 84 15 11 82 82 86

Konsumtionsredovisning 21 12 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Länssjukvård inom regionen 9 78 5 727 21 262 16 292 24 738 12 843 14 92 25 373 18 816 19 584 16 939 18 259 23 633 Högspecialiserad sjukvård inom regionen 688 368 1 313 1 52 3 331 941 1 714 1 63 1 52 941 2 46 1 918 17 462 Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen 331 189 253 292 822 198 42 67 336 419 342 347 4 61 Summa vårdtillfällen 1 727 6 284 22 828 18 14 28 891 13 982 16 28 27 673 2 24 2 944 19 327 2 524 225 696 Vårddagar under året Länssjukvård inom regionen 5546 31862 12137 71 512 13 93 6 318 68 266 133 228 94 463 98 967 83 48 91 247 1 39 798 Högspecialiserad sjukvård inom regionen 3 42 1 613 6 79 8 48 26 7 5 278 12 857 7 632 5 285 4 928 14 969 16 526 113 398 Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen 1 336 913 1 43 1 662 3 883 1 211 2 155 2 829 1 55 1 594 1 636 2 262 22 461 Summa vårddagar 6 198 34 388 128 357 81 222 16 883 66 87 83 278 143 689 11 298 15 489 1 13 11 35 1 175 657 Besök Läkarbesök länssjukvård inom regionen 62 425 31 676 135 573 11 4 251 619 87 36 136 675 174 459 114 218 113 711 155 641 166 883 1 54 226 Läkarbesök högspecialiserad sjukvård inom regionen 2 153 949 4 255 6 41 16 622 4 414 9 311 6 6 3 2 3 154 9 466 9 73 75 715 Läkarbesök läns- och högspec sjukvård utom regionen 1 244 1 171 1 721 1 671 6 327 1 337 3 73 5 331 1 953 2 683 2 425 2 668 32 261 Summa läkarbesök 65 822 33 796 141 549 118 112 274 568 93 57 149 716 185 85 119 371 119 548 167 532 179 281 1 648 22 Sjuksköterskebesök inom regionen 22 68 12 15 53 73 44 11 87 627 37 119 7 767 76 419 42 32 45 759 6 72 69 551 621 854 Sjuksköterskebesök utom regionen 11 471 26 144 972 127 11 592 23 252 346 353 4 777 Summa sjuksköterskebesök 22 79 12 486 53 99 44 254 88 599 37 246 71 768 77 11 42 235 46 11 6 418 69 94 626 631 Sjukgymnastbesök inom regionen 1 67 77 6 977 6 987 27 444 8 85 14 56 39 474 6 322 9 4 11 532 11 297 145 229 Sjukgymnastbesök utom regionen 16 4 25 5 14 5 11 5 3 12 1 5 16 Summa sjukgymnastbesök 1 686 774 7 2 6 992 27 458 8 855 14 517 39 524 6 325 9 412 11 542 11 32 145 389 Övriga besök inom regionen 16 37 7 56 39 234 3 485 49 345 37 79 33 536 42 911 29 789 31 263 3 35 35 363 382 97 Övriga besök utomregionen 21 77 16 27 228 17 168 179 1 246 51 46 1 86 Summa övriga besök 16 391 7 637 39 25 3 512 49 573 37 96 33 74 43 9 29 799 31 59 3 86 35 49 384 56 Läkarbesök som lett till inskrivning 6 92 3 716 13 76 1 198 14 571 7 14 8 516 14 836 12 661 13 439 1 447 11 119 126 441 Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Inom regionen 519 371 1 756 1 48 2 57 641 1 17 1 373 941 689 1 583 1 953 14 398 Utom regionen 15 13 37 38 142 5 63 93 49 39 49 95 683 Summa vårdtillfällen 534 384 1 793 1 86 2 649 691 1 8 1 466 99 728 1 632 2 48 15 81 Vårddagar under året Inom regionen 9 792 6 276 3 938 18 64 48 46 8 999 2 558 25 196 24 766 22 868 28 772 37 825 282 676 Utom regionen 175 179 593 636 2 677 63 968 1 19 245 365 52 1 67 9 659 Summa vårddagar 9 967 6 455 31 531 19 276 5 723 9 629 21 526 26 215 25 11 23 233 29 274 39 495 292 335

Konsumtionsredovisning 21 13 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Besök ** Läkarbesök inom regionen 4 969 1 871 7 83 7 597 23 9 4 625 1 632 9 39 7 171 9 996 12 74 15 155 115 768 Läkarbesök utom regionen 53 77 146 79 482 53 125 29 2 115 185 295 2 19 Summa läkarbesök 5 22 1 948 7 949 7 676 24 382 4 678 1 757 9 518 7 371 1 111 12 925 15 45 117 787 Sjuksköterskebesök inom regionen 8 941 7 958 4 836 1 769 44 832 12 259 16 736 28 32 1 646 11 487 28 67 29 979 251 37 Sjuksköterskebesök utom regionen 1 1 5 5 63 44 47 1 6 25 2 218 Summa sjuksköterskebesök 8 942 7 959 4 841 1 774 44 895 12 259 16 78 28 367 1 647 11 493 28 632 29 999 251 588 Sjukgymnastbesök inom regionen 1 285 51 2 84 2 26 6 589 1 31 1 853 3 45 1 136 1 223 2 792 2 881 26 86 Sjukgymnastbesök utom regionen 8 3 13 7 35 66 Summa sjukgymnastbesök 1 285 51 2 84 2 26 6 597 1 34 1 866 3 412 1 136 1 223 2 827 2 881 26 872 Övriga besök inom regionen 9 151 4 945 24 437 18 348 38 976 7 717 23 217 26 225 12 539 11 23 22 322 29 998 228 898 Övriga besök utom regionen 3 15 25 5 187 144 15 1 7 6 714 Summa övriga besök 9 154 4 945 24 437 18 363 39 181 7 722 23 44 26 369 12 554 11 33 22 392 3 58 229 612 Läkarbesök som lett till inskrivning 374 291 1 333 68 1 343 428 63 1 82 785 69 891 1 17 9 4 Primärvård Besök Allmänläkarbesök exkl MVC och BVC 124 642 71 631 226 648 198 618 347 298 131 162 192 826 248 568 164 861 168 334 238 6 246 427 2 359 615 Allmänläkarbesök som avser MVC och BVC 3 269 1 84 6 11 8 78 15 319 6 631 9 341 11 329 5 53 3 94 11 45 12 147 94 813 Sjuksköterskebesök exkl MVC och BVC 95 924 54 412 167 569 114 692 126 394 82 496 82 698 162 84 144 359 144 57 84 9 86 39 1 346 29 Sjuksköterskebesök som avser MVC och BVC * 27 671 18 25 7 462 49 73 111 828 5 141 6 68 92 657 53 476 5 57 7 211 84 376 739 17 Sjukgymnastbesök 59 348 35 46 14 548 1 75 156 198 52 284 16 792 17 711 1 9 89 85 92 427 91 723 1 97 1 Övriga besök 25 928 14 9 41 625 36 128 41 352 25 167 23 695 57 899 4 93 41 171 25 972 27 531 41 47 Läkarbesök utom regionen 855 55 1 515 1 459 11 4 1 273 7 749 4 328 1 342 1 594 2 28 2 75 37 5 Sjuksköterskebesök utom regionen 545 419 888 681 4 66 583 1 615 2 97 779 1 58 1 248 1 512 16 31 Sjukgymnastbesök utom regionen 115 234 169 224 1 764 248 1 455 1 147 275 297 332 48 6 74 Övriga besök utom regionen 123 3 43 49 561 47 358 884 94 68 293 141 2 664 Total vård inom regionen Vårdtillfällen 1 915 6 466 24 331 18 86 3 576 14 425 16 823 28 376 2 89 21 214 2 568 22 13 235 493 Vårddagar 68 654 39 751 157 865 98 2 25 46 74 595 11 681 166 56 124 514 126 763 127 149 145 598 1 435 872 Läkarbesök 197 458 17 931 38 29 33 734 654 758 234 138 358 785 449 725 294 98 299 99 427 897 45 342 4 186 137 Sjuksköterskebesök 155 216 92 41 332 57 218 644 37 681 182 15 23 881 36 236 25 513 252 26 242 98 27 215 2 958 621 Sjukgymnastbesök 62 33 36 227 113 69 19 898 19 231 62 435 123 151 15 59 17 467 1 473 16 751 15 91 1 269 36 Övriga besök 51 449 26 514 15 296 84 961 129 673 69 963 8 448 127 35 83 258 83 457 78 329 92 892 1 13 275 Läkarbesök som lett till inskrivning 6 466 4 7 15 39 1 266 15 914 7 568 9 146 15 918 13 446 14 48 11 338 12 289 135 445

Konsumtionsredovisning 21 14 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Total vård utom regionen Vårdtillfällen 346 22 29 33 964 248 465 763 385 458 391 442 5 284 Vårddagar 1 511 1 92 2 23 2 298 6 56 1 841 3 123 3 848 1 795 1 959 2 138 3 932 32 12 Läkarbesök 2 152 1 753 3 382 3 29 18 29 2 663 11 64 9 868 3 495 4 392 4 89 5 668 71 285 Sjuksköterskebesök 656 891 1 99 83 5 11 71 2 66 3 546 983 1 316 1 619 1 885 21 296 Sjukgymnastbesök 131 238 194 229 1 786 256 1 479 1 24 278 39 377 485 6 966 Övriga besök 147 8 59 91 994 69 713 1 27 119 324 414 247 4 464 Total vård inom och utom regionen Vårdtillfällen 11 261 6 668 24 621 19 19 31 54 14 673 17 288 29 139 21 194 21 672 2 959 22 572 24 777 Vårddagar 7 165 4 843 159 888 1 498 211 66 76 436 14 84 169 94 126 39 128 722 129 287 149 53 1 467 992 Läkarbesök 199 61 19 684 383 672 333 943 672 967 236 81 37 389 459 593 298 475 33 491 432 787 456 1 4 257 422 Sjuksköterskebesök 155 872 93 31 333 669 219 474 375 782 182 725 233 541 363 782 251 496 253 576 244 599 272 1 2 979 917 Sjukgymnastbesök 62 434 36 465 113 83 11 127 192 17 62 691 124 63 151 794 17 745 1 782 17 128 16 386 1 276 2 Övriga besök 51 596 26 594 15 355 85 52 13 667 7 32 81 161 128 242 83 377 83 781 78 743 93 139 1 17 739 Läkarbesök som lett till inskrivning 6 466 4 7 15 39 1 266 15 914 7 568 9 146 15 918 13 446 14 48 11 338 12 289 135 445 * ingår besök hos kurator, psykolog och dietist inom MVC och BVC För att få ett helt års konsumtion av den utomregionala vården redovisas här perioden 1 nov 29 till 31 okt 21 Läkarbesök som lett till inskrivning ingår ej i Läkarbesök ** Psykiatribesök på Kungälvs akutmottagning ligger under somatisk vård Kungälvs sjukhus, går ej att särskilja akutmottagningens besök 21

15 Hjärtinfarkter per HSN och kön HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år 21 Totalt 227 152 411 317 477 276 262 581 398 393 328 382 425 Kvinnor 9 63 169 112 193 18 112 239 146 144 133 157 1667 män 137 89 242 25 284 168 15 342 252 249 195 225 2538 Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, medelvärde år 29+21 Åldersstandardiserat 291 327 31 362 28 34 322 367 367 349 354 392 338 95% konfidensintervall 31 43 22 28 17 3 26 22 27 26 25 26 7 ej åldersstandardiserat 371 442 339 362 261 356 292 416 43 399 39 32 348 Kvinnor Åldersstandardiserat 184 223 222 244 185 24 245 255 25 247 247 266 233 95% konfidensintervall 35 5 27 32 19 36 31 26 31 31 3 3 9 ej åldersstandardiserat 267 352 28 268 212 279 252 337 342 324 257 265 28 Män Åldersstandardiserat 412 442 414 499 413 458 413 514 53 467 489 552 466 95% konfidensintervall 52 71 37 46 3 5 41 37 44 42 42 43 12 ej åldersstandardiserat 475 531 399 458 313 437 333 497 52 475 361 377 417 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år 21, i åldrarn -79 år Totalt 126 82 222 193 239 16 149 326 224 233 182 219 2356 Kvinnor 36 25 67 49 66 45 45 111 67 66 56 61 695 män 9 57 155 144 173 115 14 215 157 167 126 158 1661 Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år Åldersstandardiserat 181 199 186 212 16 197 18 219 226 219 29 255 23 95% konfidensintervall 25 34 17 21 13 23 19 17 21 21 19 21 6 Kvinnor Åldersstandardiserat 11 19 113 115 93 113 17 128 133 133 127 143 118 95% konfidensintervall 26 35 19 22 14 25 21 18 23 23 21 22 6 Män Åldersstandardiserat 26 287 265 311 238 283 259 317 323 38 296 374 293 95% konfidensintervall 41 57 29 37 23 39 33 29 36 35 33 36 1 Källa: vårddatabasen Vega Hjärtinfarkt definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I21, I22, som huvud- eller bidiagnos

16 Hjärtinfarkter per HSN och år Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år 25-21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 316 227 583 317 618 339 31 79 425 446 422 463 5171 26 328 184 563 31 519 328 38 568 431 456 389 395 4775 27 285 149 478 39 531 287 292 615 456 518 357 381 4662 28 241 158 468 33 478 276 35 74 57 516 313 317 4618 29 21 145 394 328 469 23 289 621 446 41 326 346 4198 21 227 152 411 317 477 276 262 581 398 393 328 382 425 Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, åren 25-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 454 59 47 415 358 5 389 426 365 397 492 489 428 26 459 49 448 379 36 464 389 344 366 46 443 42 391 27 394 336 38 384 315 47 367 373 391 455 41 41 381 28 33 35 365 393 284 39 374 429 435 452 346 347 375 29 275 316 37 375 277 315 346 378 388 355 357 37 339 21 39 341 315 353 286 369 34 36 349 345 355 416 339 Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, åren 25-21, i åldrarna -79 år, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 278 292 273 168 15 21 157 177 167 17 237 246 22 26 242 243 252 18 142 27 163 16 157 21 215 23 193 27 229 22 217 181 167 164 175 19 2 221 212 239 198 28 192 212 22 187 144 2 179 228 23 227 182 215 21 29 172 183 181 24 153 171 182 21 232 213 25 235 196 21 191 214 19 22 167 222 179 228 221 225 213 275 21 Källa: vårddatabasen Vega Hjärtinfarkt definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I21, I22, som huvud- eller bidiagnos

17 Stroke per HSN och kön HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med stroke i VG, år 21 Totalt 288 159 479 312 65 332 338 676 48 42 427 458 493 Kvinnor 126 68 238 146 337 166 178 366 197 192 223 243 2481 män 162 91 241 166 313 166 16 31 211 21 24 215 2449 Antal personer per 1 med stroke i VG, medelvärde år 29+21 Åldersstandardiserat 374 388 375 34 394 447 394 415 362 351 46 58 399 95% konfidensintervall 35 47 25 27 2 35 28 23 27 26 29 29 8 ej åldersstandardiserat 479 526 49 341 359 461 352 465 42 42 398 42 47 Kvinnor Åldersstandardiserat 298 294 326 273 327 397 344 356 296 279 44 443 337 95% konfidensintervall 45 58 32 34 26 46 37 3 34 33 38 38 1 ej åldersstandardiserat 434 454 45 3 359 465 352 47 394 368 49 422 398 Män Åldersstandardiserat 454 516 433 417 487 495 447 484 443 438 524 592 473 95% konfidensintervall 55 76 38 42 33 52 43 36 42 41 44 45 12 ej åldersstandardiserat 523 599 414 382 36 458 352 46 447 436 387 381 416 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med stroke i VG, år 21, i åldrarn -79 år Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med stroke i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år Åldersstandardiserat 214 226 213 217 216 251 21 231 22 196 269 297 228 95% konfidensintervall 27 36 19 22 15 26 21 18 21 19 22 22 6 Kvinnor Åldersstandardiserat 143 164 17 158 166 25 155 182 17 136 218 241 175 95% konfidensintervall 31 43 23 26 18 33 25 22 26 23 28 28 7 Män Åldersstandardiserat 283 288 26 278 276 298 27 286 274 259 322 36 285 95% konfidensintervall 43 57 29 35 25 4 33 28 33 32 34 35 1 Källa: vårddatabasen Vega Stroke definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I61, I63, I64, som huvud- eller bidiagnos

18 Stroke per HSN och år Antal personer med stroke i VG, år 25-21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 39 196 542 321 634 395 388 774 515 482 436 461 5457 26 32 193 538 329 629 373 362 88 545 521 426 458 555 27 277 21 525 33 593 353 388 74 487 491 41 453 5231 28 295 166 58 32 631 354 388 676 459 491 379 469 5141 29 264 195 493 288 652 323 327 668 416 398 415 456 49 21 288 159 479 312 65 332 338 676 48 42 427 458 493 Antal personer per 1 med stroke i VG, åren 25-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 45 452 438 44 398 588 499 493 459 44 52 57 463 26 451 44 432 413 389 547 461 59 487 47 483 59 463 27 396 47 413 366 364 59 479 466 427 441 463 51 436 28 4 368 398 376 392 58 476 425 49 432 422 521 425 29 368 429 378 329 395 444 396 414 368 351 461 51 41 21 383 35 373 344 396 453 395 419 359 354 46 51 399 Antal personer per 1 med stroke i VG, åren 25-21, i åldrarna -79 år, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 25 273 278 254 24 238 322 274 279 258 254 39 323 271 26 255 274 256 234 218 38 262 287 296 262 28 311 268 27 241 263 228 223 24 298 273 262 234 243 276 38 25 28 188 222 26 226 242 298 256 25 257 233 263 326 247 29 225 255 23 211 211 267 219 234 226 191 277 298 23 21 22 198 222 216 222 234 199 229 215 21 26 297 224 Källa: vårddatabasen Vega Stroke definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I61, I63, I64, som huvud- eller bidiagnos

Hjärtinfarkter per HSN och utbildningsnivå Personer med hjärtinfarkt som någon diagnos (hdia+bdia), sjukhusvårdad, inklusive avlidna utanför sjukhus Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 25-27 ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN1 193 139 46 27 182 114 54 31 36 HSN2 141 78 17 287 188 122 68 4 54 HSN3 31 292 11 292 21 153 43 22 26 HSN4 197 216 69 217 189 113 42 25 26 HSN5 25 263 168 235 178 99 42 2 12 HSN6 184 147 78 277 176 157 54 27 33 HSN7 141 144 94 217 142 125 46 22 22 HSN8 434 298 96 26 19 131 32 2 23 HSN9 293 234 65 278 19 128 43 23 29 HSN1 331 245 89 312 22 157 46 24 3 HSN11 225 21 88 273 195 173 44 24 28 HSN12 22 211 74 35 247 126 45 28 21 VG 2874 2477 994 271 192 13 13 7 7 Personer avlidna med någon hjärtinfarkt (huvuddia eller bidia) eller kranskärlssjukdom som dödsorsak Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 25-27 ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN1 59 39 * 89 56 29 31 17 18 HSN2 49 19 * 96 44 26 39 19 25 HSN3 119 92 27 12 65 4 25 13 13 HSN4 84 65 1 84 6 19 26 14 11 HSN5 95 1 43 17 68 28 29 13 7 HSN6 5 39 15 76 51 34 28 15 15 HSN7 64 39 21 93 4 32 3 12 11 HSN8 149 79 23 77 52 33 18 11 12 HSN9 12 74 * 81 61 2 23 13 11 HSN1 17 67 15 99 57 27 26 13 13 HSN11 97 86 22 18 82 46 28 16 14 HSN12 16 9 29 142 11 55 31 18 14 VG 181 789 229 95 63 32 8 4 3 * 1 eller färre Källa: Socialstyrelsen: Patientregistret, Dödsorsaksregistret. SCB: Utbildningsregistret 19

Stroke per HSN och utbildningsnivå Personer med stroke som någon diagnos (hdia+bdia), sjukhusvårdad, inklusive avlidna utanför sjukhus Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 25-27 ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN1 155 124 39 237 17 19 51 29 35 HSN2 132 57 33 278 138 215 67 35 72 HSN3 256 273 69 231 191 11 38 22 21 HSN4 177 198 68 25 185 114 41 25 26 HSN5 188 249 171 214 165 11 4 19 12 HSN6 188 163 79 263 28 162 53 3 33 HSN7 167 166 11 262 172 144 5 24 24 HSN8 455 259 92 267 176 123 33 19 23 HSN9 283 189 6 25 154 123 4 21 28 HSN1 226 21 71 211 171 127 38 22 27 HSN11 234 26 69 262 194 132 44 24 24 HSN12 2 219 59 276 259 99 43 28 19 VG 2661 2313 911 246 182 121 12 7 7 Personer avlidna med någon stroke (underliggande eller bidragande) som dödsorsak Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 25-27 ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN1 15 12 * 24 18 17 16 1 14 HSN2 17 * * 37 15 17 25 11 2 HSN3 41 27 * 32 19 7 14 7 5 HSN4 29 28 * 3 28 14 16 1 9 HSN5 27 39 22 31 26 12 15 8 4 HSN6 12 12 * 15 15 14 13 8 1 HSN7 17 17 11 25 2 18 15 8 8 HSN8 53 33 * 27 23 1 1 7 6 HSN9 29 2 * 23 17 8 12 7 7 HSN1 38 18 1 34 16 19 15 7 1 HSN11 36 26 * 4 26 11 17 9 7 HSN12 23 3 * 3 36 6 14 11 5 VG 337 269 94 29 22 12 4 2 2 * 1 eller färre Källa: Socialstyrelsen: Patientregistret, Dödsorsaksregistret. SCB: Utbildningsregistret 2

21 Undvikbar slutenvård per HSN och kön Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Totalt 9 548 1888 1232 1952 126 1157 2263 1616 1741 145 1635 17385 Kvinnor 397 256 866 595 961 49 523 112 724 828 713 86 834 män 53 292 122 637 991 536 634 1143 892 913 692 775 945 Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år 29+21 Totalt HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Åldersstandardiserat 987 993 193 132 95 986 996 1119 1142 1212 1111 1321 176 95% konfidensintervall 51 66 36 4 28 44 38 33 41 42 39 41 11 ej åldersstandardiserat 1219 128 118 144 887 11 914 1223 129 136 129 1116 111 Kvinnor Åldersstandardiserat 822 869 958 927 81 851 842 987 987 189 126 1215 949 95% konfidensintervall 66 89 48 54 37 58 5 44 54 57 53 56 15 ej åldersstandardiserat 196 121 1119 993 877 935 846 1174 123 1317 16 1157 17 Män Åldersstandardiserat 1184 1179 1264 1167 161 1147 1188 13 1356 1382 1237 1472 1247 95% konfidensintervall 78 12 55 61 43 67 59 51 63 64 58 62 17 ej åldersstandardiserat 134 1356 1242 194 897 167 982 1273 1377 142 998 174 115 Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

22 Undvikbar slutenvård per HSN och ålder Fördelat på åldersgrupp, ej åldersstandardiserat Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG -19 år 71 39 215 153 253 134 184 233 136 132 187 233 1975 2-44 år 38 32 135 84 147 73 8 171 115 12 19 125 1231 45-64 år 154 74 294 222 317 182 188 382 249 282 237 314 297 65-79 år 284 177 589 433 518 319 36 679 537 556 417 457 5327 8+ år 353 226 655 34 717 318 345 798 579 651 455 56 5945 Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år 29+21, ej åldersstandardiserat -19 år 458 49 576 56 65 492 527 562 485 514 63 673 552 2-44 år 28 334 347 355 223 31 255 372 385 443 278 356 323 45-64 år 743 67 718 749 646 676 597 87 741 865 748 968 749 65-79 år 2 322 2 458 2 782 2 573 2 156 2 342 2 481 2 778 2 883 2 888 2 761 3 76 2 678 8+ år 6 754 6 869 7 176 6 524 6 11 6 684 7 34 7 19 7 754 8 225 7 78 7 557 7 134 95% konfidensintervall -19 år 75 92 54 56 52 61 54 49 55 58 6 61 17 2-44 år 46 76 37 44 22 45 34 35 44 47 32 33 11 45-64 år 81 12 58 67 48 72 59 56 64 69 66 75 19 65-79 år 188 253 157 172 13 186 182 142 171 168 186 236 5 8+ år 492 616 381 467 39 51 486 34 418 435 477 461 124 Under 8 år Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Åldersstandardiserat 576 587 643 631 518 578 564 676 685 724 645 865 64 95% konfidensintervall 39 51 28 32 21 34 29 26 32 33 3 33 9 Kvinnor Åldersstandardiserat 565 629 69 697 575 64 562 726 725 782 73 924 686 95% konfidensintervall 55 75 41 47 31 49 41 38 46 48 45 49 13 Män Åldersstandardiserat 693 654 74 69 69 677 689 773 788 81 69 964 732 95% konfidensintervall 6 76 43 47 33 52 45 4 48 49 44 5 13 Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

23 Undvikbar slutenvård per HSN och år Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år 24-21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 24 16 66 2119 1257 2284 996 1215 236 1796 1974 1493 185 18985 25 188 639 2235 1287 228 1119 1254 2534 1886 223 163 186 19784 26 185 656 2171 1288 2163 184 1156 2593 1923 264 1534 1771 19517 27 996 64 2158 1211 283 129 1188 2634 1836 1921 1476 1687 18876 28 14 547 1876 1246 274 965 129 256 1689 1953 1391 1772 18375 29 884 547 181 127 212 93 1213 2378 1693 1747 1425 1675 17571 21 9 548 1888 1232 1952 126 1157 2263 1616 1741 145 1635 17385 Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, åren 24-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG 24 1183 1214 1327 1166 19 1111 115 1189 1286 1433 1276 1459 1234 25 1251 1173 1391 1178 186 1235 1135 1261 1336 1458 1352 1459 1273 26 1244 123 1341 1163 131 1174 123 129 1352 1458 1277 1431 1244 27 1146 1174 1316 155 983 192 148 1297 1277 1358 1216 1352 1193 28 1166 15 1134 17 973 19 1125 1223 1171 1358 1114 142 1149 29 989 987 172 159 928 925 129 1151 1169 1223 1125 1333 186 21 985 999 1115 17 686 145 964 188 1114 122 197 131 138 Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

24 Produktion 21(omfattar samtliga patienter dvs både från Västra Götaland och bosatta utanför regionen) Offentlig vård ALS ANS FSS KS NU SkaS SU SÄS HFV Summa Specialiserad somatisk sluten vård Vårdtillfällen Antal vårdtillfällen länssjukvård 7 175 753 11 281 37 399 37 283 86 541 27 936 164 28 532 Antal vårdtillfällen högspecialiserad vård 2 987 2 987 Summa vårdtillfällen 7 175 753 11 281 37 399 37 283 17 528 27 936 164 229 519 Vårddagar under året * Antal vårddagar länssjukvård 37 84 1 327 55 368 21 354 186 72 417 41 147 216 1 93 1 57 31 Antal vårddagar högspecialiserad vård 136 618 136 618 Summa vårddagar 37 84 1 327 55 368 21 354 186 72 554 28 147 216 1 93 1 193 928 DRG-poäng DRG-poäng för länssjukvård 7 618 985 11 253 39 62 36 157 83 377 28 29 26 661 DRG-poäng för högspecialiserad vård 42 84 42 84 Summa DRG-poäng 7 618 985 11 253 39 62 36 157 126 181 28 29 249 465 Specialiserad somatisk öppen vård Besök Antal läkarbesök länssjukvård 41 916 14 865 46 987 48 41 235 192 228 626 516 194 18 892 4 53 1 317 612 Antal läkarbesök högspecialiserad vård 9 8 987 2 591 83 587 Summa läkarbesök 41 916 14 865 46 987 48 419 235 192 228 626 597 181 183 483 4 53 1 41 199 Antal sjuksköterskebesök 1 256 11 759 12 282 9 599 81 692 71 138 283 461 91 825 3 223 575 235 Antal sjukgymnastbesök 1 957 9 94 3 242 5 888 13 468 49 396 37 22 2 823 14 881 Övriga besök 11 429 6 768 4 8 4 62 27 742 29 841 72 977 19 729 171 269 348 455 Summa ej läkarbesök 21 686 19 484 26 266 17 461 115 322 114 447 45 834 148 756 195 315 1 64 571 Specialiserad psykiatrisk sluten vård Antal vårdtillfällen 97 2 818 1 681 6 92 1 917 14 288 Antal vårddagar under året 16 739 55 451 46 759 138 253 26 747 283 949 Specialiserad psykiatrisk öppen vård * Antal läkarbesök 1 361 5 945 14 284 13 22 49 337 14 413 98 542 Antal sjuksköterskebesök 7 546 55 888 22 58 118 814 4 257 245 85 Antal sjukgymnastbesök 735 2 21 2 634 2 43 11 31 4 617 23 891 Övriga besök 1 188 15 973 37 648 23 155 113 536 33 544 225 44 Summa ej läkarbesök 1 923 25 72 96 17 48 138 243 651 78 418 494 2 Uppgiferna baseras på statistik till "Sveriges kommuner och landsting 21" Undantaget specicialiserad somatisk vård, där vårdtillfällen och DRG-poäng följer regionens officiella årsredovisning vilken redovisar sjukhusvårdtilfälle (ej klinikvårdtillfälle) * Psykiatribesök på Kungälvs akutmottagning ligger under somatisk vård Kungälvs sjukhus, går ej att särskilja akutmottagningens besök 21

25 Produktion 21(omfattar samtliga patienter dvs både från Västra Götaland och bosatta utanför regionen) Fyrbodal Göteborg Skaraborg Södra Bohuslän Södra Älvsborg Summa Primärvård Specialiserad vård Antal läkarbesök exkl mödra- och barnhälsovård 56 3 358 2 166 21 559 13 552 67 691 Antal sjuksköterskebesök exkl mödra- och barnhälsovård 3 1 244 1 817 5 595 26 686 Antal sjukgymnastbesök 454 5 994 6 448 Övriga besök 46 5 174 1 699 11 983 28 316 61 45 Allmänvård Antal allmänläkarbesök exkl mödra- och barnhälsovård 279 784 415 323 265 774 213 828 294 985 1 469 694 Antal allmänläkarbesök som avser mödra- och barnhälsovård 8 544 34 16 8 97 12 81 16 723 81 135 Antal sjuksköterskebesök exkl mödra- och barnhälsovård 223 179 24 39 265 47 14 17 22 328 1 53 474 Antal sjuksköterskebesök som avser mödra- och barnhälsovård ** 12 87 232 46 1 962 86 188 135 33 657 783 Antal sjukgymnastbesök 19 41 91 568 19 847 37 284 76 97 423 837 Övriga besök 62 397 81 588 75 768 28 311 71 439 319 53 ** ingår besök hos dietist, psykolog och kurator Hälso- och sjukvårdskanslierna Privat vård Borås Göteborg Mariestad Uddevalla Summa Antal vårdtillfällen 1 516 36 39 1 591 Antal vårddagar 6 225 97 1 135 8 267 Antal läkarbesök 14 23 922 285 94 768 176 7 1 297 326 Antal sjuksköterskebesök 39 89 258 189 42 971 116 45 457 374 Antal sjukgymnastbesök 77 644 434 491 81739 9 425 684 299 Övriga besök 13 171 62 991 7 223 22 886 16 271 1 247 944 Total produktion Summa Antal vårdtillfällen 245 398 Antal vårddagar 1 486 144 Antal läkarbesök 4 415 587 Antal sjuksköterskebesök 3 15 637 Antal sjukgymnastbesök 1 272 98 Övriga besök 999 273 Läkarbesök som lett till inskrivning ingår i Läkarbesök

RR-tabeller 211-4-28

Förord RR-tabeller 211 RR-gruppen (referensgruppen för referenstal) utger sedan 25 årligen ett tabellverk där data presenteras avseende ett antal vanliga planerade behandlingar. Tabellerna belyser invånarnas konsumtion fördelad på de tolv hälso- och sjukvårdnämnderna och vilken utförare som givit vården. Data sätts i relation till nationella referenstal baserade på konsumtionsdata från hela Sverige. Referenstalen representerar ingen sanning om vad som är en optimal produktion men ger en bild av hur produktionen ser ut i relation till ett tänkt normalvärde i riket. Konsumtionsdata jämförs med antalet väntande i regionen till motsvarande ingrepp. Som en följd av detta kan en köproduktionskvot tas fram. Dessa delvis unika data presenteras förhållandevis lättillgängligt; data för respektive behandling presenteras på en sida. Tabellverket uppdateras årligen. Tidigare referenstal har byggt på siffror från 22. Från och med förra årets utgåva används nya referenstal grundade på data från år 28 hämtade från Öppna jämförelser 29. En svaghet i materialet är att en del av den köpta konsumtion som sker hos andra landsting och privata vårdgivare inte fullt ut redovisas. Detta medför en osäkerhet i siffrorna särskilt för vissa åtgärder där många patienter sökt vård utanför VGR. Gruppens ambition att detta skulle vara korrigerat i årets utgåva har inte kunnat förverkligas. Under åren har några åtgärder i tabellverket utgått och andra har tillkommit. Även i år sker ett nytillskott så till vida att vi redovisar konsumtionssiffror för två nya åtgärder, karotiskirurgi och bukaortakirurgi Tabellerna skickas ut till beställarkanslier, utförarförvaltningar och sektorsråd. Vår förhoppning är att de i första hand ska kunna ligga till grund för dialog mellan utförare och beställare men också för diskussion om produktionsplanering inom förvaltningar och sektorsråd. R-R gruppen består av representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet och de fyra hälso- och sjukvårdskanslierna. Sammankallande är Jan Carlström. Ansvarig för framtagande av data och sammanställning av tabellverket är Annika Karlqvist.

Läsanvisning Tabellerna visar antal utförda operationer/åtgärder de senste fem åren per vårdgivare. För det senaste året redovisas åtgärderna dessutom per hälso- och sjukvårdsnämnd. Därtill kommer en redovisning av antalet väntande mer än tre månader respektive totalt antal väntande där uppgift härom finns. Inom området psykiatri redovias antalet individer. Operationer/åtgärder avser individer folkbokförda i VGR. Källa är den regionala vårddatabasen Vega. Tabellerna visar huvudsakligen vård hos regionens egna vårdgivare då regionen oftast saknar uppgifter om diagnoser och åtgärder för invånare som fått vård hos andra vårdgivare. Sökkriterier för varje åtgärd anges överst i varje tabell. Sökkriterierna är desamma som i Sveriges Kommuner och Landstings väntetidsdatabas (Väntetider i vården) där sådana finns. Som referenstal används konsumtionsdata för hela Sverige hämtat från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 29 där sådana finns. Förklaring till tabellkolumner: Kolumnen Summa: Anger totala antalet operationer/åtgärder för VGR eller angivet nämndområde. Kolumnen: Åldersstandardiserat per 1 invånare: Åldersstandardiserat mot Standarpopulatione Sverige 2, vikter från Socialstyrelsen, EpC Köproduktionskvot:Totala antalet väntade i relation till en årsproduktion. En kvot på 25 % innebär att det tar tre månader att åtgäda kön under förutsättning att inga nya patienter tillkommer. Om kvoten är 1 % tar det 1 år etc. RR-tabellerna återfinns även på regionens hemsida.

Tabellföteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 1 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 2 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Prostataoperationer Gallstensoperationer Ljumskbråcksoperationer Primära höftplastiker, exkl frakturer Primära knäplastiker Operation av diskbråck halsrygg Operation av diskbråck ländrygg Operation av kotförskjutning Dekompression av ländryggraden Kataraktoperationer Operation av livmoderframfall Operation av urininkontinens Hysterektomier, benign indikation Tonsillektomier Hörselförbättrande operationer Septumplastik Operation av varicer Obesitasoperationer Bukplastiker Implantation av defibrillator Katetrablation vid förmaksflimmer Implantation av sviktpacemaker (CRT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) ECT Bukaortakirurgi Karotiskirurg

VGR RR-gruppen Tabell 1 211-4-27 Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation KED och N4 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 män År 26 antal utförda 1 111 73 12 86 8 228 1 257 54 97 118 1 46 26-12-31 276 År 27 antal utförda 1 18 76 37 24 154 238 31 95 2 124 894 27-12-31 227 År 28 antal utförda 55 69 64 17 143 262 14 16 2 13 835 28-12-31 312 År 29 antal utförda 59 53 1 74 16 123 266 12 137 95 836 112 29-12-31 289 År 21 antal utförda 2 68 66 1 6 6 158 1 227 8 82 2 115 796 16 21-12-31 27 1 Norra Bohuslän 1 36 1 2 4 85 2 Dalsland 1 1 28 1 31 16 3 Trestad 5 87 1 1 94 126 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 55 5 3 2 1 66 16 5 Göteborg CentrumVäster 5 4 1 14 18 2 24 1 69 76 11 Göteborg Hisingen 5 5 22 3 1 14 5 85 12 Nord-Östra Göteborg 1 1 7 3 2 21 35 69 7 Partille, Härryda. Mölndal 4 9 8 1 19 1 42 76 Väntande >3 mån 26-12-31 111 6 Mitten-Älvsborg 2 48 1 1 1 2 1 3 59 118 27-12-31 43 8 Sjuhärad 3 1 1 19 114 117 28-12-31 43 29-12-31 17 9 Västra Skaraborg 1 3 17 111 161 21-12-31 34 1 Östra Skaraborg 1 84 85 122 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 16 15 2 34 Totalt antal väntande 21-12-31 9 2 17 59 62 8 32 27 Referenstal från ÖJ 28 : 118 per 1 män Köproduktionskvot 27-12-31 25% Köproduktionskvot 28-12-31 37% Köproduktionskvot 29-12-31 35% Köproduktionskvot 21-12-31 26%

VGR RR-gruppen Gallstensoperationer JKA, JKB, 1, 11 samt diagnos K8.1, 2,5 och K81.1 Tabell 2 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 79 55 1 117 5 16 44 26 44 226 57 41 184 1 489 26-12-31 385 År 27 antal utförda 2 79 17 72 17 1 16 91 211 22 234 36 328 1 173 1 39 27-12-31 343 År 28 antal utförda 77 21 69 18 22 145 134 22 232 46 35 1 18 1 47 28-12-31 353 År 29 antal utförda 82 29 69 113 1 16 177 14 4 179 34 353 26 1 439 9 29-12-31 249 År 21 antal utförda 7 44 74 125 36 8 147 113 79 16 32 314 191 1 393 88 21-12-31 242 1 Norra Bohuslän 1 4 34 2 3 62 83 2 Dalsland 23 18 1 42 94 3 Trestad 3 85 69 1 1 159 11 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 17 2 1 1 11 123 14 5 Göteborg CentrumVäster 1 27 5 1 2 8 5 139 62 11 Göteborg Hisingen 5 8 1 14 4 8 7 119 84 12 Nord-Östra Göteborg 5 8 15 1 8 11 147 12 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 6 6 2 1 6 59 4 85 66 Väntande >3 mån 26-12-31 87 6 Mitten-Älvsborg 66 1 1 1 1 1 2 6 11 9 96 27-12-31 56 8 Sjuhärad 1 2 1 1 175 18 94 28-12-31 55 29-12-31 9 Västra Skaraborg 1 3 3 23 95 2 127 98 21-12-31 29 1 Östra Skaraborg 56 64 12 92 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 2 2 1 2 4 29 Totalt antal väntande 21-12-31 8 3 21 8 38 56 6 21 242 Referenstal från ÖJ 28 : 9 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 25% Köproduktionskvot 28-12-31 25% Köproduktionskvot 29-12-31 17% Köproduktionskvot 21-12-31 17%

VGR RR-gruppen Ljumskbråcksoperationer KVÅ JAB, diagnoskod K4.2, K4.9 Tabell 3 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 129 27 248 121 116 41 251 12 412 91 435 118 228 176 286 75 2 766 26-12-31 748 År 27 antal utförda 118 24 244 79 124 5 218 14 461 99 456 17 175 22 298 73 2 76 27-12-31 614 År 28 antal utförda 131 15 238 82 127 38 231 43 55 73 397 119 177 185 292 59 2 712 28-12-31 64 År 29 antal utförda 145 15 223 1 133 39 23 18 487 54 387 18 172 195 32 54 2 662 166 29-12-31 53 År 21 antal utförda 12 8 258 93 131 38 225 17 361 44 48 12 161 194 28 44 2 556 157 21-12-31 466 1 Norra Bohuslän 1 9 114 14 2 14 163 2 Dalsland 1 63 7 1 72 144 3 Trestad 1 2 3 1 2 169 22 2 1 4 7 214 129 NU 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 3 11 33 17 5 9 8 191 148 5 Göteborg CentrumVäster 137 62 1 1 26 4 31 4 1 33 14 11 Göteborg Hisingen 2 19 5 5 2 1 1 1 29 39 212 158 12 Nord-Östra Göteborg 23 7 3 1 5 2 37 37 16 124 7 Partille, Härryda. Mölndal 3 66 1 26 1 1 39 36 6 188 146 Väntande >3 mån 26-12-31 175 6 Mitten-Älvsborg 111 8 5 2 2 2 3 6 6 13 2 16 158 27-12-31 78 8 Sjuhärad 3 1 2 3 1 3 1 26 42 325 163 28-12-31 64 29-12-31 2 9 Västra Skaraborg 1 8 1 235 49 9 33 217 21-12-31 26 1 Östra Skaraborg 235 51 2 288 25 SkaS SU Säs Antal väntande > 3 mån 21-12-31 6 1 3 16 26 Totalt antal väntande 21-12-31 39 7 27 41 11 8 41 58 466 Referenstal från ÖJ 28 : 159 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 22% Köproduktionskvot 28-12-31 22% Köproduktionskvot 29-12-31 19% Köproduktionskvot 21-12-31 18%

VGR RR-gruppen Primär höftledsplastik exkl fraktur KVÅ NFB29,39,49,99 exkl diagnos S72 Tabell 4 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 26 53 155 335 558 316 267 1 89 26-12-31 642 År 27 antal utförda 23 73 212 33 487 342 31 1 948 27-12-31 541 År 28 antal utförda 21 84 187 386 437 377 258 1 93 28-12-31 571 År 29 antal utförda 225 81 179 346 478 343 266 1 918 12 29-12-31 491 År 21 antal utförda 2 85 193 278 465 422 257 1 9 118 21-12-31 427 1 Norra Bohuslän 1 7 78 5 91 94 2 Dalsland 1 45 3 49 89 3 Trestad 3 5 152 12 1 173 12 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 142 3 18 11 18 144 5 Göteborg CentrumVäster 18 68 5 1 133 225 18 11 Göteborg Hisingen 12 1 23 1 72 19 88 12 Nord-Östra Göteborg 23 4 4 1 8 112 98 7 Partille, Härryda. Mölndal 18 1 4 84 5 121 12 Väntande >3 mån 26-12-31 167 6 Mitten-Älvsborg 113 2 2 11 13 141 14 27-12-31 38 8 Sjuhärad 3 1 8 228 24 116 28-12-31 29 29-12-31 9 Västra Skaraborg 1 28 4 213 146 21-12-31 52 1 Östra Skaraborg 2 238 6 246 164 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 2 5 6 7 32 52 Totalt antal väntande 21-12-31 41 17 39 52 71 169 38 427 Referenstal från ÖJ 28 : 141 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 28% Köproduktionskvot 28-12-31 3% Köproduktionskvot 29-12-31 26% Köproduktionskvot 21-12-31 22%

VGR RR-gruppen Primär knäledsplastik KKÅ NGB Tabell 5 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 166 124 133 185 45 187 185 1 385 26-12-31 954 År 27 antal utförda 198 119 182 27 363 253 249 1 571 27-12-31 726 År 28 antal utförda 189 127 143 253 334 256 179 1 481 28-12-31 632 År 29 antal utförda 19 126 145 294 389 242 22 1 588 99 29-12-31 649 År 21 antal utförda 29 115 164 24 444 273 235 1 644 11 21-12-31 427 1 Norra Bohuslän 1 9 57 1 1 69 72 2 Dalsland 1 1 34 2 1 39 67 3 Trestad 1 8 12 17 1 129 76 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 3 12 16 6 1 1 6 144 113 5 Göteborg CentrumVäster 2 67 4 2 82 175 86 11 Göteborg Hisingen 18 13 29 55 115 92 12 Nord-Östra Göteborg 11 11 2 58 82 72 7 Partille, Härryda. Mölndal 15 11 1 3 53 3 86 74 Väntande >3 mån 26-12-31 384 6 Mitten-Älvsborg 132 4 2 1 4 7 15 151 27-12-31 51 8 Sjuhärad 4 1 4 219 228 111 28-12-31 29 29-12-31 9 Västra Skaraborg 4 3 193 2 22 137 21-12-31 31 1 Östra Skaraborg 223 2 225 147 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 2 12 9 7 31 Totalt antal väntande 21-12-31 59 22 67 45 77 18 49 427 Referenstal från ÖJ 28 : 118 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 46% Köproduktionskvot 28-12-31 43% Köproduktionskvot 29-12-31 41% Köproduktionskvot 21-12-31 26%

VGR RR-gruppen Tabell 6 211-4-27 Operation av diskbråck halsrygg KKÅ: ABC1,2,3,5,6,NAG39,49 och diagnoskod M5., M5.1 NU SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 82 82 År 27 antal utförda 6 6 År 28 antal utförda 53 53 28-12-31 14 År 29 antal utförda 1 52 53 3 29-12-31 7 År 21 antal utförda 42 42 3 21-12-31 11 1 Norra Bohuslän 2 Dalsland 1 1 3 3 Trestad 4 4 3 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 6 5 5 Göteborg CentrumVäster 6 6 3 11 Göteborg Hisingen 1 1 1 12 Nord-Östra Göteborg 2 2 1 7 Partille, Härryda. Mölndal 4 4 3 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 4 4 4 8 Sjuhärad 5 5 2 28-12-31 4 29-12-31 2 9 Västra Skaraborg 4 4 3 21-12-31 8 1 Östra Skaraborg 5 5 4 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 8 8 Totalt antal väntande 21-12-31 11 11 Referenstal saknas. Köproduktionskvot 28-12-31 26% Köproduktionskvot 29-12-31 13% Köproduktionskvot 21-12-31 26%

VGR RR-gruppen Operation av diskbråck ländrygg KKÅ: ABC16, 26 och diagnoskod M51.1 Tabell 7 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 26 45 49 83 57 26 År 27 antal utförda 23 53 63 111 61 311 År 28 antal utförda 34 45 61 99 44 283 28-12-31 44 År 29 antal utförda 2 25 55 126 44 27 17 29-12-31 41 År 21 antal utförda 19 38 33 136 38 264 17 21-12-31 3 1 Norra Bohuslän 1 9 2 12 17 2 Dalsland 4 4 9 3 Trestad 21 2 23 16 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 18 1 4 23 2 5 Göteborg CentrumVäster 34 34 15 11 Göteborg Hisingen 26 26 18 12 Nord-Östra Göteborg 25 25 15 7 Partille, Härryda. Mölndal 18 18 14 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 1 1 7 18 2 8 Sjuhärad 8 31 39 21 28-12-31 7 9 Västra Skaraborg 2 1 5 17 13 29-12-31 1 1 Östra Skaraborg 23 2 25 21 21-12-31 2 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 2 2 Totalt antal väntande 21-12-31 3 2 2 21 2 3 Referenstal saknas. Köproduktionskvot 28-12-31 16% Köproduktionskvot 29-12-31 15% Köproduktionskvot 21-12-31 11%

VGR RR-gruppen Tabell 8 211-4-27 Operation av kotförskjutning KKÅ: NAG39, 49, 69, 79,99 och diagnoskod M43.1, M47.8, M99.1 KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 5 9 17 31 År 27 antal utförda 2 1 7 1 År 28 antal utförda 1 13 2 25 1 42 28-12-31 166 År 29 antal utförda 1 18 1 28 3 51 3 29-12-31 137 År 21 antal utförda 1 2 26 38 2 21-12-31 118 1 Norra Bohuslän 1 1 2 3 2 Dalsland 1 1 2 3 Trestad 8 1 9 5 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 6 4 5 Göteborg CentrumVäster 11 Göteborg Hisingen 4 4 3 12 Nord-Östra Göteborg 3 3 2 7 Partille, Härryda. Mölndal 5 5 4 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 2 2 2 8 Sjuhärad 3 3 2 28-12-31 51 9 Västra Skaraborg 1 1 1 29-12-31 42 1 Östra Skaraborg 2 2 1 21-12-31 63 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 63 63 Totalt antal väntande 21-12-31 4 114 118 Referenstal saknas. Köproduktionskvot 28-12-31 395% Köproduktionskvot 29-12-31 269% Köproduktionskvot 21-12-31 311%

VGR RR-gruppen Tabell 9 211-4-27 Dekompression vid degenerativa förträngningar i ländryggraden KKÅ: ABC56 och diagnoskod M48., M48.8 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 18 26 46 29 34 153 År 27 antal utförda 19 38 56 26 39 178 År 28 antal utförda 22 48 45 83 46 244 28-12-31 18 År 29 antal utförda 16 48 23 85 44 216 14 29-12-31 157 År 21 antal utförda 18 59 24 97 29 227 14 21-12-31 14 1 Norra Bohuslän 18 3 21 21 2 Dalsland 1 1 11 2 3 Trestad 29 4 33 19 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 14 2 1 26 21 5 Göteborg CentrumVäster 2 2 1 11 Göteborg Hisingen 4 11 15 13 12 Nord-Östra Göteborg 14 14 12 7 Partille, Härryda. Mölndal 15 15 14 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 5 9 14 14 8 Sjuhärad 8 2 28 14 9 Västra Skaraborg 8 4 12 8 28-12-31 33 1 Östra Skaraborg 16 2 18 12 29-12-31 33 21-12-31 42 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 42 42 Totalt antal väntande 21-12-31 2 12 1 85 4 14 Referenstal saknas. Köproduktionskvot 28-12-31 74% Köproduktionskvot 29-12-31 73% Köproduktionskvot 21-12-31 46%

VGR RR-gruppen Kataraktoperationer KKÅ CJC, CJD, CJE och diagnoskod H25, H26 exkl H264, H28 Tabell 1 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Medocular FSS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt m fl öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 1 776 445 2 773 54 1 966 1 2 37 181 2 272 11 11 858 26-12-31 2 111 År 27 antal utförda 1 421 496 2 765 39 2 114 2 2 255 212 1 888 4 11 196 27-12-31 2 377 År 28 antal utförda 1 329 492 2 941 22 2 21 6 2 44 225 2 135 2 11 46 28-12-31 2 756 År 29 antal utförda 499 496 2 64 19 2 53 8 1 811 192 2 336 1 1 55 642 29-12-31 1 617 År 21 antal utförda 1 28 494 2 461 13 1 934 3 1 891 139 2 27 1 1 171 645 21-12-31 1 178 1 Norra Bohuslän 3 1 712 5 8 8 737 775 2 Dalsland 336 2 338 576 3 Trestad 2 114 8 1 4 9 1 1 129 674 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 93 14 242 24 17 7 577 488 5 Göteborg CentrumVäster 33 362 2 576 24 2 1 1 297 638 11 Göteborg Hisingen 231 58 7 1 38 8 1 614 516 12 Nord-Östra Göteborg 184 27 2 358 21 5 597 54 7 Partille, Härryda. Mölndal 165 27 383 17 24 616 556 Väntande >3 mån 26-12-31 155 6 Mitten-Älvsborg 2 3 8 35 3 664 733 776 27-12-31 115 8 Sjuhärad 2 13 13 1495 1 523 741 28-12-31 133 29-12-31 9 Västra Skaraborg 5 852 1 9 8 92 625 21-12-31 21 1 Östra Skaraborg 178 2 2 8 1 9 741 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 11 9 21 Totalt antal väntande 21-12-31 125 29 73 243 447 1 178 Referenstal från ÖJ 28 : 61 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 21% Köproduktionskvot 28-12-31 24% Köproduktionskvot 29-12-31 16% Köproduktionskvot 21-12-31 12%

VGR RR-gruppen Operationer av livmoderframfall KKÅ LEF och diagnoskod N81.1, N81.2, N81.3, N81.4, N81.5, N81.6, N81.9, N88.4, N99.3 Tabell 11 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ALS FSS LU NU SkaS SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 kvinnor År 26 antal utförda 8 33 16 5 3 176 1 216 1 481 26 24 1 179 26-12-31 226 År 27 antal utförda 9 31 8 8 9 131 8 211 4 41 31 11 961 27-12-31 24 År 28 antal utförda 1 31 2 2 9 67 113 1 216 2 415 47 18 1 23 28-12-31 318 År 29 antal utförda 9 41 3 6 68 117 2 227 6 43 71 135 1 115 134 29-12-31 262 År 21 antal utförda 21 1 27 3 2 5 88 134 2 164 2 37 7 15 1 12 12 21-12-31 182 1 Norra Bohuslän 19 26 2 1 48 16 2 Dalsland 8 26 34 118 3 Trestad 52 71 1 124 143 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 3 7 1 3 43 58 88 5 Göteborg CentrumVäster 2 3 1 6 92 122 19 11 Göteborg Hisingen 4 3 4 57 68 14 12 Nord-Östra Göteborg 1 1 66 68 18 7 Partille, Härryda. Mölndal 2 3 81 86 132 Väntande >3 mån 26-12-31 29 6 Mitten-Älvsborg 21 1 1 1 1 2 1 25 6 13 51 131 27-12-31 13 8 Sjuhärad 2 64 91 157 148 28-12-31 11 29-12-31 9 Västra Skaraborg 5 2 96 2 1 16 144 21-12-31 1 Östra Skaraborg 2 67 69 93 Säs Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 4 1 25 19 112 21 182 Referenstal från ÖJ 28 : 119 per 1 kvinnor Köproduktionskvot 27-12-31 25% Köproduktionskvot 28-12-31 31% Köproduktionskvot 29-12-31 23% Köproduktionskvot 21-12-31 18%

VGR RR-gruppen Operationer av urininkontinens hos kvinnor KKÅ KDG, LEG Tabell 12 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL LU AL NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt sv öv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 kvinnor År 26 antal utförda 25 2 88 125 33 88 212 5 64 687 26-12-31 111 År 27 antal utförda 13 14 48 75 13 16 14 39 2 432 27-12-31 16 År 28 antal utförda 18 66 7 12 15 161 82 4 13 54 28-12-31 169 År 29 antal utförda 15 8 17 121 12 229 9 45 26 635 79 29-12-31 15 År 21 antal utförda 1 8 6 19 12 11 161 65 61 2 535 67 21-12-31 67 1 Norra Bohuslän 12 3 1 1 17 44 2 Dalsland 5 4 9 42 3 Trestad 36 11 1 1 49 65 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 6 1 28 1 46 7 5 Göteborg CentrumVäster 1 42 21 64 57 11 Göteborg Hisingen 8 3 13 51 77 12 Nord-Östra Göteborg 1 21 1 32 5 7 Partille, Härryda. Mölndal 32 6 1 39 56 Väntande >3 mån 26-12-31 1 6 Mitten-Älvsborg 8 6 5 1 2 4 27-12-31 2 8 Sjuhärad 1 1 55 18 75 77 28-12-31 29-12-31 9 Västra Skaraborg 68 7 1 76 111 21-12-31 1 Östra Skaraborg 51 4 2 57 83 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 17 12 26 12 67 Referenstal från ÖJ 28 : 71 per 1 kvinnor Köproduktionskvot 27-12-31 25% Köproduktionskvot 28-12-31 34% Köproduktionskvot 29-12-31 24% Köproduktionskvot 21-12-31 13%

VGR RR-gruppen Hysterektomier, benign indikation KKÅ LCC1, 11, 2; LCD, 1, 4, 1,11 och diagnos D25, D26, N85, N87, N92 Tabell 13 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 kvinnor År 26 antal utförda 153 147 375 148 823 26-12-31 171 År 27 antal utförda 21 137 36 16 813 27-12-31 164 År 28 antal utförda 186 146 371 96 799 28-12-31 152 År 29 antal utförda 187 13 343 12 762 99 29-12-31 139 År 21 antal utförda 192 14 332 135 799 11 21-12-31 14 1 Norra Bohuslän 37 4 41 114 2 Dalsland 31 31 144 3 Trestad 15 1 16 137 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 11 53 64 12 5 Göteborg CentrumVäster 84 1 85 84 11 Göteborg Hisingen 55 55 73 12 Nord-Östra Göteborg 47 47 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 49 2 52 74 Väntande >3 mån 26-12-31 7 6 Mitten-Älvsborg 4 24 24 52 15 27-12-31 4 8 Sjuhärad 1 1 17 19 117 28-12-31 3 29-12-31 9 Västra Skaraborg 3 72 75 122 21-12-31 1 Östra Skaraborg 67 67 14 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 38 14 7 18 14 Referenstal från ÖJ 28 : 83 per 1 kvinnor Köproduktionskvot 27-12-31 2% Köproduktionskvot 28-12-31 19% (Säs har 148 vårdtillfällen både 25 och 26) Köproduktionskvot 29-12-31 18% Köproduktionskvot 21-12-31 18%

VGR RR-gruppen Tabell 14 211-4-27 Tonsillektomier KKÅ EMB1, EMB2, EMB99 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ALS FSS Lundby NU SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 2 128 2 112 7 319 6 258 126 289 3 284 1 536 26-12-31 338 År 27 antal utförda 95 3 111 2 344 2 23 189 291 18 284 1 587 27-12-31 348 År 28 antal utförda 89 4 167 61 21 8 267 21 331 1 265 1 64 28-12-31 54 År 29 antal utförda 2 15 5 19 95 251 5 268 24 35 3 387 1 82 116 29-12-31 373 År 21 antal utförda 3 12 5 18 19 235 3 253 236 316 5 242 1 689 17 21-12-31 418 1 Norra Bohuslän 2 3 53 1 1 87 139 2 Dalsland 21 25 46 124 3 Trestad 1 43 118 162 13 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 3 2 11 1 28 42 53 149 117 5 Göteborg CentrumVäster 8 21 33 68 1 23 98 11 Göteborg Hisingen 5 1 86 1 1 2 2 38 154 19 12 Nord-Östra Göteborg 4 1 42 1 46 67 1 162 12 7 Partille, Härryda. Mölndal 6 1 13 68 57 1 146 11 Väntande >3 mån 26-12-31 61 6 Mitten-Älvsborg 3 2 3 1 2 24 28 3 58 121 125 27-12-31 6 8 Sjuhärad 1 1 2 2 2 181 189 11 28-12-31 71 29-12-31 9 Västra Skaraborg 1 3 7 1 12 114 88 21-12-31 34 1 Östra Skaraborg 2 149 2 153 123 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 8 23 3 34 Totalt antal väntande 21-12-31 24 83 19 48 1 54 418 Referenstal från ÖJ 28 : 113 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 22% Köproduktionskvot 28-12-31 34% Köproduktionskvot 29-12-31 2% Köproduktionskvot 21-12-31 25%

VGR RR-gruppen Tabell 15 211-4-27 Hörselförbättrande operationer DCD, DCD1, DDA, DDA1, DDB,DDC, DDD, DDD5, DDD1, DDD2, DDD3, DDD4, DDW99 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Bef.tal 31 dec resp år FSS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 5 6 6 47 79 127 18 44 386 26-12-31 193 År 27 antal utförda 4 1 51 8 29 68 81 13 54 39 27-12-31 173 År 28 antal utförda 16 28 8 26 95 67 24 52 316 28-12-31 142 År 29 antal utförda 1 26 27 9 31 112 45 26 57 334 21 29-12-31 89 År 21 antal utförda 1 34 24 7 32 98 41 29 34 3 2 21-12-31 69 1 Norra Bohuslän 6 2 8 1 2 Dalsland 4 3 7 17 3 Trestad 2 16 36 25 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 2 2 13 3 2 16 5 Göteborg CentrumVäster 1 2 18 9 3 16 11 Göteborg Hisingen 15 8 23 17 12 Nord-Östra Göteborg 19 14 33 23 7 Partille, Härryda. Mölndal 23 4 27 2 Väntande >3 mån 26-12-31 65 6 Mitten-Älvsborg 1 7 3 4 11 26 27 27-12-31 36 8 Sjuhärad 3 25 23 51 28 28-12-31 17 29-12-31 9 Västra Skaraborg 3 16 19 16 21-12-31 3 1 Östra Skaraborg 4 16 2 17 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 2 3 Totalt antal väntande 21-12-31 2 7 31 11 69 Referenstal från ÖJ 28 : 24 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 56% Köproduktionskvot 28-12-31 45% Köproduktionskvot 29-12-31 27% Köproduktionskvot 21-12-31 23%

VGR RR-gruppen Tabell 16 211-4-27 Septumplastik DJB1, DJD 2 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL FSS LU NU SkaS Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 4 1 9 55 65 1 26 17 77 3 27 375 26-12-31 167 År 27 antal utförda 7 13 52 39 6 18 66 82 1 26 31 27-12-31 113 År 28 antal utförda 8 3 19 55 15 2 16 36 93 2 2 269 28-12-31 19 År 29 antal utförda 9 3 28 66 23 6 23 112 67 45 39 421 26 29-12-31 99 År 21 antal utförda 4 3 11 98 23 7 34 139 46 29 7 41 25 21-12-31 114 1 Norra Bohuslän 12 3 1 16 23 2 Dalsland 12 3 15 39 3 Trestad 56 16 72 46 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 12 1 15 5 34 29 5 Göteborg CentrumVäster 4 1 1 3 32 12 53 21 11 Göteborg Hisingen 1 8 1 22 7 39 26 12 Nord-Östra Göteborg 2 1 35 6 2 46 26 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 25 6 32 25 Väntande >3 mån 26-12-31 72 6 Mitten-Älvsborg 1 8 4 7 2 22 23 27-12-31 36 8 Sjuhärad 2 5 2 5 32 18 28-12-31 45 29-12-31 9 Västra Skaraborg 1 3 12 16 12 21-12-31 2 1 Östra Skaraborg 1 3 2 24 21 SU Säs Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 1 2 Totalt antal väntande 21-12-31 3 8 35 12 4 16 114 Referenstal från ÖJ 28 : 22 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 36% Köproduktionskvot 28-12-31 71% Köproduktionskvot 29-12-31 24% Köproduktionskvot 21-12-31 28%

VGR RR-gruppen Tabell 17 211-4-27 Operation av varicer Åtgärdskod PHB 1, 12, 13, 14 PHD 1,12,15, PHS 13,14, 99 samt diagnoskod I83 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU NU SkaS SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 26 2 81 82 46 3 26 3 192 51 43 43 24 7 45 5 13 26-12-31 477 År 27 antal utförda 44 2 92 28 6 8 251 2 254 44 34 39 27 11 73 12 1287 27-12-31 575 År 28 antal utförda 58 1 119 21 42 1 267 7 243 34 39 4 19 22 115 2 1399 28-12-31 522 År 29 antal utförda 56 1 12 36 56 5 284 2 328 21 354 31 9 26 16 1525 96 29-12-31 374 År 21 antal utförda 81 2 14 28 89 12 375 5 387 31 247 27 2 13 21 12 1 625 11 21-12-31 458 1 Norra Bohuslän 5 5 16 11 127 154 2 Dalsland 58 6 64 141 3 Trestad 1 5 2 14 3 1 224 139 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 1 79 9 35 12 1 1 2 1 142 112 5 Göteborg CentrumVäster 54 21 1 1 63 2 2 1 5 15 67 11 Göteborg Hisingen 6 1 1 117 1 2 1 129 94 12 Nord-Östra Göteborg 2 15 2 1 1 76 2 1 2 1 1 4 18 78 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 1 26 3 2 62 1 1 1 5 13 79 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 74 1 1 9 1 6 1 7 1 98 26-12-31 114 8 Sjuhärad 1 3 1 1 1 1 197 12 217 115 27-12-31 178 28-12-31 98 9 Västra Skaraborg 4 7 114 12 137 15 29-12-31 1 Östra Skaraborg 117 7 124 91 21-12-31 29 Säs Antal väntande > 3 mån 21-12-31 1 7 14 4 3 29 Totalt antal väntande 21-12-31 18 55 23 99 173 39 1 5 458 Referenstal saknas Köproduktionskvot 27-12-31 45% Köproduktionskvot 28-12-31 37% Köproduktionskvot 29-12-31 25% Köproduktionskvot 21-12-31 28%

VGR RR-gruppen Obesitasoperationer Åtgärdskod: JDF, JFD och diagnoskod E66 samt vid köpt vård DRG288A Tabell 18 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Andra lands- FSS NU SkaS SkaS SU SU/CS Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt ting, DRG köpt DRG 1 inv År 26 antal utförda 6 23 53 157 239 26-12-31 46 År 27 antal utförda 6 26 124 13 96 2 357 27-12-31 64 År 28 antal utförda 2 25 125 12 7 256 49 28-12-31 335 År 29 antal utförda 51 25 11 16 143 8 353 22 29-12-31 242 År 21 antal utförda 44 3 31 22 196 37 558 35 21-12-31 371 1 Norra Bohuslän 4 2 1 2 8 26 36 2 Dalsland 1 2 9 1 1 14 39 3 Trestad 6 2 8 8 15 39 26 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 5 8 8 1 15 3 4 34 5 Göteborg CentrumVäster 3 3 1 28 35 16 11 Göteborg Hisingen 4 5 24 1 34 24 12 Nord-Östra Göteborg 1 4 1 36 42 28 7 Partille, Härryda. Mölndal 4 3 1 1 31 2 42 31 Väntande >3 mån 26-12-31 324 6 Mitten-Älvsborg 3 1 1 15 18 1 48 48 27-12-31 433 8 Sjuhärad 9 1 1 9 19 19 58 32 28-12-31 258 29-12-31 17 9 Västra Skaraborg 2 68 1 1 72 58 21-12-31 11 1 Östra Skaraborg 2 1 15 18 88 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 11 11 Totalt antal väntande 21-12-31 58 313 371 Referenstal från ÖJ 28 : 28 per 1 inånare Köproduktionskvot 27-12-31 169% Köproduktionskvot 28-12-31 68% Köproduktionskvot 29-12-31 69% Köproduktionskvot 21-12-31 66%

VGR RR-gruppen Bukplastik Åtgärdskod: QBJ3, QBJ35 Tabell 19 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Art FSS KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt Clinic öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda 23 3 1 1 6 11 4 12 2 12 3 3 171 År 27 antal utförda 1 1 11 1 95 1 119 27-12-31 69 År 28 antal utförda 2 1 19 4 81 1 1 19 28-12-31 47 År 29 antal utförda 1 3 1 18 1 12 5 131 8 29-12-31 23 År 21 antal utförda 2 1 28 2 62 1 4 1 6 21-12-31 25 1 Norra Bohuslän 8 8 13 2 Dalsland 2 4 6 15 3 Trestad 2 1 2 5 3 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 3 3 2 5 Göteborg CentrumVäster 1 11 12 5 11 Göteborg Hisingen 1 7 8 6 12 Nord-Östra Göteborg 4 4 4 7 Partille, Härryda. Mölndal 7 7 5 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 5 1 6 6 27-12-31 21 8 Sjuhärad 1 8 1 3 13 7 28-12-31 19 29-12-31 11 9 Västra Skaraborg 1 7 2 1 6 21-12-31 9 1 Östra Skaraborg 17 1 18 15 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 9 9 Totalt antal väntande 21-12-31 7 18 25 Referenstal saknas. Köproduktionskvot 27-12-31 58% Köproduktionskvot 28-12-31 43% Köproduktionskvot 29-12-31 18% Köproduktionskvot 21-12-31 25%

VGR RR-gruppen Implantation av defibrillator, ICD Diagnoskod: I45, I46, I47.1, I47.2, I49. I5., I5.1, I5.9; KKÅ FPG1,2,3,33,4,96 Tabell 2 211-4-27 Källa: Vårddatabasen Vega NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 84 84 År 27 antal utförda 97 97 År 28 antal utförda 3 13 7 113 År 29 antal utförda 12 2 66 19 117 7 År 21 antal utförda 16 21 86 27 15 9 1 Norra Bohuslän 5 1 6 5 2 Dalsland 3 2 5 9 3 Trestad 7 7 14 8 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 8 8 6 5 Göteborg CentrumVäster 17 17 8 11 Göteborg Hisingen 15 15 12 12 Nord-Östra Göteborg 12 12 1 7 Partille, Härryda. Mölndal 18 18 14 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 6 4 1 1 8 Sjuhärad 23 23 11 9 Västra Skaraborg 1 9 1 7 1 Östra Skaraborg 12 12 9 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

VGR RR-gruppen Tabell 21 211-4-27 Kateterablation vid förmaksflimmer Diagnoskod. I48.9; KVÅ: FPB 1,32,96 Källa: Vårddatabasen Vega SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 44 44 År 27 antal utförda 36 36 År 28 antal utförda 75 75 År 29 antal utförda 47 47 3 År 21 antal utförda 78 78 5 1 Norra Bohuslän 1 1 1 2 Dalsland 1 1 1 3 Trestad 3 3 2 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 6 4 5 Göteborg CentrumVäster 9 9 4 11 Göteborg Hisingen 9 9 7 12 Nord-Östra Göteborg 8 8 6 Väntande >3 mån 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 1 7 6 Mitten-Älvsborg 3 3 3 8 Sjuhärad 17 17 8 9 Västra Skaraborg 5 5 4 1 Östra Skaraborg 6 6 4 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

VGR RR-gruppen Implantation av sviktpacemaker (CRT) Diagnoskod:I5., I5.1, I5.9; KKÅ FPE26 Källa: Vårddatabasen Vega Tabell 22 211-4-27 NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 1 21 22 År 27 antal utförda 1 9 22 32 År 28 antal utförda 35 5 21 61 År 29 antal utförda 23 25 13 61 4 År 21 antal utförda 17 17 11 5 3 1 Norra Bohuslän 2 2 2 2 Dalsland 1 1 2 3 Trestad 2 2 1 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 5 Göteborg CentrumVäster 11 11 6 11 Göteborg Hisingen 3 3 3 12 Nord-Östra Göteborg 3 3 3 7 Partille, Härryda. Mölndal 3 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 4 4 4 8 Sjuhärad 7 7 4 9 Västra Skaraborg 1 1 7 1 Östra Skaraborg 7 7 5 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

VGR RR-gruppen Tabell 23 211-4-27 Kognitiv beteendeterapi (KBT), antal personer DU1, DU11 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ANS KS LUN NU SkaS SU SÄS Primärvård Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 28 12 44 174 År 27 antal utförda 99 5 438 32 1 384 År 28 antal utförda 226 148 1136 636 1145 746 72 4 19 År 29 antal utförda 444 242 1 216 699 2 34 816 6 552 12 3 761 År 21 antal utförda 89 374 327 857 71 2 263 828 14 6 19 499 1 223 1 Norra Bohuslän 196 1 1 11 1 298 1 861 2 Dalsland 96 82 898 2 39 3 Trestad 7 545 12 2 115 2 679 1 743 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 339 5 7 81 1 387 1 819 1 571 5 Göteborg CentrumVäster 8 2 26 1 1 832 5 2 247 3 122 1 39 11 Göteborg Hisingen 9 18 227 379 2 1 391 2 26 1 385 12 Nord-Östra Göteborg 67 6 55 1 469 4 1 583 2 185 1 334 7 Partille, Härryda. Mölndal 3 1 442 4 867 1 326 1 23 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 2 2 2 3 21 581 818 878 8 Sjuhärad 1 4 1 11 61 1 162 1 789 967 9 Västra Skaraborg 8 324 5 2 35 644 521 1 Östra Skaraborg 1 374 1 519 895 723 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

VGR RR-gruppen Tabell 24 211-4-27 Elektrokonvulsiv behandling (ECT), antal personer DA6, DA24, DA25 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 1 11 1 112 År 27 antal utförda 171 33 166 37 År 28 antal utförda 27 147 79 37 16 576 År 29 antal utförda 55 142 7 325 9 682 44 År 21 antal utförda 46 37 87 225 69 464 3 1 Norra Bohuslän 7 1 8 11 2 Dalsland 6 6 14 3 Trestad 1 22 23 15 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 36 7 43 35 5 Göteborg CentrumVäster 2 89 91 42 11 Göteborg Hisingen 7 42 49 37 12 Nord-Östra Göteborg 59 59 46 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 27 28 23 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 13 13 14 8 Sjuhärad 55 55 3 9 Västra Skaraborg 1 52 1 54 4 1 Östra Skaraborg 35 35 27 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

VGR RR-gruppen Bukaortakirurgi Diagnos I71.3, I71.4 och KVÅ PDG, PDQ Tabell 25 211-4-28 Källa: Vega KS NU Skas SU SÄS Summa Åldersstand. Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad 1 inv År 26 antal utförda 2 19 1 7 6 34 45 12 9 144 År 27 antal utförda 2 14 19 5 7 2 38 14 11 13 År 28 antal utförda 19 23 8 13 28 54 4 12 161 År 29 antal utförda 1 14 38 5 1 23 46 11 14 162 1 År 21 antal utförda 2 17 37 9 13 31 54 9 13 185 11 1 Norra Bohuslän 5 12 1 18 17 2 Dalsland 2 3 1 6 11 3 Trestad 9 22 1 32 19 Väntande, totalt 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 2 7 1 7 5 Göteborg CentrumVäster 1 6 6 13 7 11 Göteborg Hisingen 1 7 12 2 16 12 Nord-Östra Göteborg 4 8 12 1 7 Partille, Härryda. Mölndal 5 8 13 12 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 1 1 3 5 1 1 8 Sjuhärad 1 4 9 8 22 11 9 Västra Skaraborg 3 7 2 2 14 9 1 Östra Skaraborg 6 5 3 1 15 1 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas.

VGR RR-gruppen Tabell 26 211-4-27 Karotiskirugi Diagnos I65.2 och KVÅ PAF21 Källa: Vega SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda 17 21 128 År 27 antal utförda 16 23 129 År 28 antal utförda 29 19 3 168 År 29 antal utförda 24 97 21 142 9 År 21 antal utförda 21 11 22 144 9 1 Norra Bohuslän 12 12 11 2 Dalsland 6 6 1 3 Trestad 22 22 13 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 6 6 5 5 Göteborg CentrumVäster 17 17 8 11 Göteborg Hisingen 12 12 1 12 Nord-Östra Göteborg 5 5 5 7 Partille, Härryda. Mölndal 16 16 14 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg 1 5 6 6 8 Sjuhärad 1 17 18 9 9 Västra Skaraborg 7 1 8 5 1 Östra Skaraborg 14 2 16 11 Antal väntande > 3 mån 21-12-31 Totalt antal väntande 21-12-31 Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

59 BESKRIVNING AV TÄCKNINGSGRAD STROKE Täljare: antal i Riks-Stroke Nämnare: antal i vårddatabasen vega, 28-dagarsvårdtillfällen stroke: Definition 28-dagarsvårdtillfällen, urval Vega: Alla utskrivna 29 resp 21 (samt inskrivningar tom 21-1-28 om utskrivna 29, endast för att se om individen haft en nyinskrivning inom 28 dagar) (samt inskrivningar tom 211-1-28 om utskrivna 21, endast för att se om individen haft en nyinskrivning inom 28 dagar) Huvuddiagnos I61, I63, I64 SU = Område 1-8 28- dagarsstroke - beskrivning av kriteria: - En ny stroke efter 28 dagar ==> två vårdtillfällen, sista vtf räknas - Ex Inskrivning SU - Utskrivning Klv. Hemma 6 månader. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> Kungälv räknas två gånger - Ex Inskrivning Kungälv - utskrivning SU. Hemma 6 månader. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> SU och Kungälv räknas båda två - En ny stroke inom 28 dagar ==> sista strokevårdtillfället räknas* - Ex Inskrivning SU - Utskrivning Klv. Hemma 1 dagar. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> Kungälv räknas - Ex Inskrivning SU 21-12-25 - Utskrivning Klv 21-12-31. Hemma 1 dagar. Inskrivning Kungälv 211-1-1 - Utskrivning Kungälv 211-1-15 ==> Detta vårdtillfälle exkluderas 21, och inkluderas istället 211 - Endast sista inskrivningen/vårdtillfället inom 28 dagar är med* - Tex Kungälv - SU ==> SU - Tex Skövde-SU-Skövde ==> Skövde

6 Vårdbarometern - antal intervjuer per HSN och år Antal intervjuer totalt OMRÅDE 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Riket exkl. Västra Götaland 29 69 31 18 31 18 29 11 32 62 33 712 34 712 35 712 664* Västra Götaland 8 8 148 8 9 45 9 7 9 7 9 7 9 7 7 Norra Bohuslän (HSN 1) 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Dalsland (HSN2) 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Trestad (HSN3) 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Mellersta Bohuslän och Ale (HSN4) 1 1 1 35 6 6 6 6 8 Göteborg Centrum Väster (HSN5) 1 85 852 852 852 852 852 852 156 Mitten Älvsborg (HSN6) 6 6 6 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Södra Bohuslän (HSN7) 7 7 7 7 7 7 7 7 8 Sjuhäradsbygden (HSN8) 1 1 1 1 6 1 6 1 6 1 6 1 6 1 6 Västra Skaraborg (HSN9) 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Östra Skaraborg (HSN1) 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Göteborg Hisingen (HSN11) 5 5 5 5 5 5 5 5 1 Nordöstra Göteborg (HSN12) 4 698 548 548 548 548 548 548 84 Västra Götaland 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Besökt vården totalt 5 835 5 813 5 658 7 27 7 466 7 322 7 244 7 71 5 664 Besökt vårdcentral 3 543 3 479 3 63 3 544 3 62 3 541 3 732 4 74 3 297 Besökt sjukhus 853 759 679 2 18 1 88 1 921 1 834 2 5 1 449 Behandlats för vissa kroniska sjukdomar: 1 54 1 932 1 813 1 789 2 151 1 526 Hjärtsjukdom 265 493 452 452 643 47 Höftfraktur 42 85 18 85 13 65 Cancer 124 27 27 218 253 188 Diabetes 22 353 364 382 454 337 Stroke 41 98 76 8 78 69 Ledgångsreumatism 139 27 23 212 258 162 Svår astma, KOL 97 177 177 171 193 151 Osteoporos 67 128 123 131 153 72 Psykisk sjukdom 163 283 227 2 188 158 Allvarligt funktionshinder 155 33 24 283 376 214 * Endast ett fåtal landsting deltog Källa: Vårdbarometern

61 Vårdbarometern - antal intervjuer per bakgrundsvariabel och år Bakgrundsvariabler - Västra Götaland KÖN 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Total 8 8 148 8 9 45 9 7 9 7 9 7 9 7 7 Man 3 446 3 582 3 344 4 9 4 212 4 88 3 956 4 99 3 9 Kvinna 4 554 4 566 4 656 5 36 5 488 5 612 5 744 5 61 3 991 ÅLDER 18-34 år 2 19 1 859 1 654 1 841 1 747 1 627 1 336 1 171 681 35-64 år 4 92 4 289 4 128 4 986 5 274 5 212 5 248 5 149 3 81 65 år eller äldre 1 798 1 999 2 217 2 64 2 646 2 824 3 56 3 314 2 485 UTBILDNING Grundskola 2 14 2 6 2 92 2 539 2 497 2 439 2 452 2 4 1 822 Gymnasium 3 72 3 71 3 591 4 234 4 2 4 137 4 55 4 4 3 43 Högskola 2 185 2 289 2 242 2 594 2 98 3 18 3 92 3 146 2 36 SJÄLVSKATTAD HÄLSA Jag mår ganska/mkt bra 6 34 6 27 6 41 7 115 7 543 7 591 7 381 7 381 5 23 Jag mår varken/eller 1 19 1 133 1 182 1 458 1 311 1 328 1 526 1 466 1 116 Jag mår ganska/mkt dåligt 748 712 744 83 82 716 735 777 622 FÖDELSELAND Född i Norden 7 617 7 772 7 63 9 1 9 271 9 269 9 294 9 29 6 76 Född i övriga världen 383 376 37 44 429 431 46 41 24 FÖDELSELAND Född i Sverige 7 353 7 529 7 323 8 692 8 96 8 961 8 982 8 973 6 563 Född utanför Sverige 647 619 677 758 74 739 718 727 437 Källa: Vårdbarometern

62 Tidaholm Hjo Dals-Ed Tanum Vårgårda Sotenäs Ale Vara Majorna Mariestad Svenljunga Mellerud Mölndal Lärjedalen Bengtsfors Stenungsund Falköping Gullspång Lerum Öckerö Backa Mark Linnéstaden Skövde Lidköping Götene Åmål Alingsås Tjörn Kärra-Rödbo Munkedal Lundby Tranemo Totalt Gunnared Trollhättan Herrljunga Kortedala Tuve-Säve Vänersborg Färgelanda Essunga Borås Orust Strömstad Lysekil Grästorp Kungälv Karlsborg Bergsjön Tibro Uddevalla Biskopsgården Töreboda Södra Skärgården Lilla Edet Partille Härryda Torslanda Ulricehamn Örgryte Älvsborg Bollebygd Askim Ospecificerat Gbg Centrum Högsbo Skara Tynnered Frölunda Härlanda 16% % 5% 1% 15% 2% 25% 3% Andel som nyttjar tobak bland 19-åringar (procent) Andel som nyttjar tobak bland 19-åringar (procent)

63 HSN 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 11. 12 VG. Tanum Munkedal Lysekil Orust Strömstad Sotenäs Färgelanda Bengtsfors Åmål Dals-Ed Mellerud Vänersborg Lilla Edet Uddevalla Trollhättan Öckerö Kungälv Tjörn Stenungsund Ale Askim Södra Skärgården Majorna Älvsborg Högsbo Linnéstaden Centrum Frölunda Tynnered Lerum Alingsås Herrljunga Vårgårda Härryda Mölndal Partille Svenljunga Ulricehamn Tranemo Bollebygd Mark Borås Essunga Vara Lidköping Grästorp Götene Falköping Skara Tidaholm Tibro Mariestad Hjo Karlsborg Skövde Gullspång Töreboda Torslanda Kärra-Rödbo Backa Lundby Tuve-Säve Biskopsgården Härlanda Örgryte Kortedala Gunnared Lärjedalen Bergsjön Totalt "SIC"-index DFT 12-åringar Antal skadade och fyllda tänder, översta tredjedelen 1 Vit 2 Ljusblå 3 Blå 4 Mörkblå 5 1,9 2, 2, 1,5 2, 1,9 1,5 1,8 2, 1,8 2,2 3,6 2,,8 1,3 1,61,6 1,3 1,5 2, 2,1 1,6 1,2 1,41,5 1,6 1,7 1,2 1,3 1,6 1,6 1,2 1,6 1,7 2, 2, 2,6 1,9 1,9 1,9 2,4 2,5 2, 2, 2,1 2,6 2,7 2, 2,22,2 1,2 1,3 1,4 1,6 2,3 1,1 1,4 1,5 2,1 1,3 1,31,5 1,4 1,5 1,5 1,7 1,9 2,3 2,3 2,5 2,3 1,8 2, 2,2 2, 2,7 2,9 3,3 2,4 2,5 3,9 4,3 4,5

64 Redovisning av kostnadsnyckeltal 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Kostnad per invånare (kr) INOMREGION VÅRD Specialiserad somatisk vård 14 92 13 817 13 599 11 757 12 84 11 784 12 524 11 392 11 948 12 966 13 16 13 623 12 617 Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård 5 427 5 551 4 112 4 247 3 898 3 938 4 48 3 82 4 168 4 27 4 162 4 47 4 187 UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad somatisk vård 193 733 97 19 217 211 219 237 15 29 134 182 2 Specialiserad psykiatrisk vård 28 73 21 25 83 27 35 25 18 2 1 1 33 Primärvård 16 124 11 23 93 39 39 11 18 39 16 18 44 OFFENTLIG VÅRD Specialiserad somatisk vård 13 748 13 768 13 52 11 51 11 632 1 95 12 11 11 13 11 769 12 83 12 875 13 46 12 292 Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård 3 142 4 997 2 718 2 446 2 476 2 698 2 787 2 369 3 468 3 429 3 536 3 87 3 6 PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad somatisk vård 393 17 121 33 677 1 228 539 382 277 34 398 283 47 Specialiserad psykiatrisk vård 51 28 9 1 19 16 3 14 Primärvård 1 976 62 1 279 1 695 1 48 1 23 1 463 1 347 819 71 646 617 1 147 1) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader KOSTNADER ÅR 21 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UPPDELAT PÅ TYP AV VÅRD Högspecialiserad vård 1 46 938 91 1 31 1 767 1 645 1 63 1 698 1 225 1 42 974 894 1 36 Länssjukvård 13 371 13 843 12 844 1 677 1 665 1 393 11 172 1 22 1 851 12 171 12 333 12 922 11 575 Primärvård 5 339 5 518 4 95 4 256 3 943 3 961 4 62 3 846 4 181 4 228 4 175 4 424 4 21 Tandvård 481 52 475 498 43 447 456 552 476 444 529 518 474 Handikappverksamhet 419 557 512 287 292 265 26 28 449 473 556 559 395 Övrigt 769 1 5 425 679 813 824 744 582 54 523 591 69 657 Summa Kostnad per invånare 21 425 22 379 19 252 17 77 17 883 17 535 18 324 16 979 17 722 18 881 19 159 19 925 18 66

Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader 21 inkl kostnaderna för högspecialiserad vård 65 Utfall 21, Mkr HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Källa: Nämndernas årsredovisningar Region- och rikssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 76,5 4, 141, 157,7 397,9 228,8 243,6 221,6 118,4 198,2 124,9 114,6 2 63,2 Privata sjukhus,,,,,,,,,,,,, Summa region- och rikssjukvård 76,5 4, 141, 157,7 397,9 228,8 243,6 221,6 118,4 198,2 124,9 114,6 2 63,2 Per invånare 1 46 938 91 1 31 1 767 1 645 1 63 1 698 1 225 1 42 974 894 1 36 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 929,2 546,7 1 975,5 1 227,9 2 221,7 1 287,8 1 551,7 1 227,6 1 18,9 2 237,2 1 525,7 1 611,9 17 361,9 * varav psykiatri (källa Freja), Privata sjukhus 1,1,1 1,2 18,2 25,9 94,8 36,8 12,9 3,5 1,5,1,1 196,2 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 23,7 41,1 22,7 27,7 78,3 35,3 41,6 42,8 12,4 46,9 18,9 24,7 416,1 Privata specialister 24,1 1,9 11,2 11,5 75,9 27,4 39,8 24,8 13,8 29,6 36,4 2,8 317,2 * varav psykiatri (källa Vega), Övrig länssjukvård,,,,,,,,,,,,, Summa länssjukvård 978,1 589,9 2 1,7 1 285,3 2 41,8 1 445,3 1 669,9 1 38,1 1 48,6 2 315,2 1 581,1 1 657,5 18 291,4 * varav psykiatri,,,,,,,,,,,,, Per invånare 13 371 13 843 12 844 1 677 1 665 1 393 11 172 1 22 1 851 12 171 12 333 12 922 11 575 Primärvård Offentlig VG primärvård 168,5 168,1 311,4 215,1 38,4 272,2 33,6 216,4 222,2 492,1 353,3 368,5 3 471,7 Privat VG primärvård 124,3 13,7 181,4 16,2 244,3 135,7 149,8 13,1 51,5 9,1 53,2 6,3 1 394,5 Offentlig primärvård övrigt 61,4 44,9 114,1 79,3 177,2 13, 113, 92,8 112,9 16,1 1, 119,9 1 278,6 Privat primärvård övrigt 18,1 7,4 15, 31,2 56, 25,6 25,7 27,6 13,6 25,9 23,7 13,1 283, Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård -6,4-1,4-2,6 1, 1,3 3,2 2,2 5,7 1,2 4,1 1,6 2,2 21,1 Övrig primärvård t ex kommunal 24,7 2,5 21,7 25,5 19,9 11,1 12,9 29,4 2,6 32, 3,5 3,5 189,3 Summa primärvård 39,6 235,1 641,1 512,3 888,1 55,8 67,2 52, 44, 84,3 535,3 567,5 6 638,2 Per invånare 5 339 5 518 4 95 4 256 3 943 3 961 4 62 3 846 4 181 4 228 4 175 4 424 4 21 Tandvård Offentlig 35, 22,1 73,9 59,1 88,2 61,6 67,4 71, 44,7 81,6 66,9 65,8 737,3 Privat,2,,4,8 2,6,6,7 1, 1,3 2,9,9,7 12,1 Summa tandvård 35,2 22,1 74,3 59,9 9,8 62,2 68,1 72, 46, 84,5 67,9 66,4 749,4 Per invånare 481 52 475 498 43 447 456 552 476 444 529 518 474 Handikappverksamhet Offentlig 3,6 23,7 8, 33, 63,9 34,9 37,6 33,4 42,5 89,4 71,1 71,4 611,5 Privat,1,1,1 1,6 1,9 1,9 1,3 3,1,9,6,2,3 12,1 Summa handikappverksamhet 3,7 23,7 8,1 34,6 65,8 36,8 38,9 36,5 43,4 9, 71,3 71,7 623,6 Per invånare 419 557 512 287 292 265 26 28 449 473 556 559 395 Folkhälsomedel 4,7 3,6 7,4 3,5 1,2 6,9 9,2 3,5 3,5 6,8 6,3 6,8 72,4 Ej fördelade Läkemedelskostnader 9,5 7, 1,4 22,7 89,9 55,9 47,3 32,7 23,5 44,1 22,6 21,7 387,3 Sjukresor 31,9 24,6 25,3 25,8 2,9 14,9 17, 11,5 18,1 33,1 31,6 32,3 287, Samordningsförbund 1,1 1,1 5,8 1,7 3,9 5,7 3,1 1,6,7 3,6 2,1 2,3 32,8 Nämndkostnader 2,2 2,5 2,2 2, 2,2 1,8 2,1 1,7 1,5 1,5 1,6 1,8 23, Kansliorganisation 6,9 4,1 14,6 12, 19,8 11,9 12,6 9,6 4,6 9,6 12,4 12,4 13,5 Övrigt -,1 -,2 1, 14, 36,1 17,5 19,9 15,3,3,8 -,7 1, 14,9 Totalsumma, Utfall 21 1 567,3 953,6 3 13,9 2 131,5 4 27,4 2 438,5 2 738,9 2 216,1 1 712,6 3 591,7 2 456,2 2 555,8 29 43,6 Summa övrigt 56,3 42,8 66,6 81,7 183, 114,6 111,2 75,9 52,2 99,5 75,8 78,1 1 37,7 Per invånare 769 1 5 425 679 813 824 744 582 54 523 591 69 657 Antal tusen invånare 31/12 1 enligt SCB 73,2 42,6 156,6 12,4 225,2 139,1 149,5 13,5 96,6 19,2 128,2 128,3 1 58,3 Summa kostnader per invånare 21 425 22 379 19 252 17 77 17 883 17 535 18 324 16 979 17 722 18 881 19 159 19 925 18 66 21 425 22 379 19 252 17 77 17 883 17 535 18 324 16 979 17 722 18 881 19 159 19 925 18 66 Bidrag från HSU 35, 16,4 39,2 31,5 39,8 55, 75,6 4,6 27,6 6,3 2,1 2,1 371,2 Regionbidrag 1 522,3 954,9 2 979,3 2 84,8 3 979,6 2 383,3 2 653,1 2 152,4 1 697, 3 64,1 2 487,6 2 563,8 29 62,2 Resultat -1, 17,6 4,6-15,2-8, -,2-1,2-23,1 12,1 18,7 33,5 1,1 29,8

66 Redovisning av kostnadsnyckeltal 29 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Kostnad per invånare (kr) INOMREGION VÅRD Specialiserad somatisk vård 13 665 13 422 13 541 11 643 12 239 11 954 12 53 11 39 11 789 12 991 13 161 13 419 12 583 Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård 5 312 5 43 4 16 3 991 3 557 3 655 3 742 3 48 4 184 4 315 4 319 4 637 4 71 UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad somatisk vård 32 769 152 195 347 2 224 318 154 276 12 168 249 Specialiserad psykiatrisk vård 2 6 34 9 29 7 11 14 7 1 4 3 13 Primärvård 36 122 21 22 66 29 39 77 21 38 12 13 37 OFFENTLIG VÅRD Specialiserad somatisk vård 13 595 13 365 13 459 11 38 11 78 11 55 12 1 11 2 11 635 12 813 12 833 13 235 12 261 Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård 3 667 5 1 2 999 2 756 2 581 2 818 3 45 2 347 3 645 3 783 3 93 4 31 3 258 PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad somatisk vård 131 121 136 373 687 1 185 689 463 219 273 397 251 454 Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård 1 485 417 1 118 1 352 1 181 99 827 1 16 655 594 55 454 911 1) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader KOSTNADER ÅR 29 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UPPDELAT PÅ TYP AV VÅRD Högspecialiserad vård 1 162 921 1 18 1 317 1 789 1 692 1 685 1 639 1 31 1 17 1 5 991 1 36 Länssjukvård 12 843 13 351 12 715 1 531 1 797 1 464 11 87 9 97 1 643 12 18 12 274 12 593 11 479 Primärvård 5 33 5 45 4 121 4 12 3 653 3 688 3 775 3 517 4 23 4 351 4 337 4 656 4 113 Tandvård 572 583 517 527 441 447 454 589 51 484 543 553 55 Handikappverksamhet 34 441 49 278 268 265 26 286 447 464 427 429 352 Övrigt 868 1 18 534 915 998 942 825 732 488 58 66 61 751 Summa Kostnad per invånare 21 115 21 764 19 315 17 58 17 947 17 498 18 85 16 733 17 592 19 157 19 192 19 823 18 561

Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader 29 inkl kostnaderna för högspecialiserad vård 67 Utfall 29, Mkr HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Källa: Nämndernas årsredovisningar 21 Region- och rikssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 85, 39,6 158,9 157,2 398,7 231,1 249,1 211,1 125,9 221,4 128,9 127,1 2 133,9 Privata sjukhus,,,,,,,,,,,,, Summa region- och rikssjukvård 85, 39,6 158,9 157,2 398,7 231,1 249,1 211,1 125,9 221,4 128,9 127,1 2 133,9 Per invånare 1 162,3 92,8 1 18,2 1 317,1 1 788,7 1 692,4 1 684,6 1 639,4 1 39,7 1 17,2 1 5, 99,6 1 359,6 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 99,4 534,6 1 941,3 1 21,1 2 227,2 1 278,5 1 526,8 1 28, 992,6 2 22,8 1 517,2 1 57,4 17 19,8 * varav psykiatri (källa Freja), Privata sjukhus 1,,1 1,5 18,5 27,6 93, 38,6 12,8 3,6 1,5,2,1 198,6 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 24,9 36,5 3,1 24,4 77,3 27,7 35,6 38,6 15,7 54,5 15,1 21,1 41,5 Privata specialister 4,1 2,3 11,2 12,9 74,7 29,7 38,4 24,4 11,2 32,1 41,8 23,6 36,4 * varav psykiatri (källa Vega), Övrig länssjukvård,,,,,,,,,,,,, Summa länssjukvård 939,4 573,5 1 984, 1 256,9 2 46,8 1 428,9 1 639,4 1 283,8 1 23,1 2 29,9 1 574,4 1 615,2 18 16,3 * varav psykiatri,,,,,,,,,,,,, Per invånare 12 842,7 13 35,8 12 715,4 1 53,6 1 797,4 1 464,2 11 86,6 9 969,7 1 642,8 12 18,5 12 273,5 12 592,9 11 479,3 Primärvård Offentlig VG primärvård,,,,,,,,,,,,, Privat VG primärvård,,,,,,,,,,,,, Offentlig primärvård 268,2 215,2 468, 329, 575,4 384,8 45,2 32,2 35,4 715,8 5,7 552,8 5 112,6 Privat primärvård 98,1 11,5 154,7 13,7 193,2 13,2 87,9 111,5 48,3 7,4 49,9 38,4 1 97,8 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 1,3 2, 2,3 2,6 21,3 4,5 4,9 14, 1,8 6,9 2,3 2,5 66,4 Övrig primärvård t ex kommunal 22,2 5,4 18, 16,6 24,3 11,1 15,2 25,2 3,5 3,1 3,5 3,6 178,6 Summa primärvård 389,8 234,1 643, 478,9 814,2 53,6 558,2 452,9 44, 823,2 556,4 597,2 6 455,5 Per invånare 5 329,6 5 449,9 4 12,8 4 12,3 3 652,7 3 688, 3 774,9 3 517,1 4 22,6 4 351, 4 337,1 4 656,3 4 113,2 Tandvård Offentlig 4,2 24,8 77,2 62,2 92,8 6,1 66,1 74,1 46, 85,9 68,1 69,7 767,1 Privat 1,7,2 3,5,8 5,7,9 1, 1,8 2,2 5,6 1,6 1,2 26,1 Summa tandvård 41,8 25,1 8,7 62,9 98,4 61, 67,1 75,9 48,2 91,5 69,7 71, 793,3 Per invånare 571,8 583,5 517,4 527, 441,4 446,7 453,8 589,4 51,4 483,6 543,1 553,4 55,4 Handikappverksamhet Offentlig 24,8 18,9 63,7 3,5 57,7 33,8 37,6 33,1 41,9 87,2 54,6 54,7 538,5 Privat,1,1,2 2,7 2, 2,4,8 3,7 1,1,6,2,3 14,2 Summa handikappverksamhet 24,9 18,9 63,8 33,2 59,8 36,2 38,4 36,8 43, 87,8 54,8 55, 552,6 Per invånare 34,1 44,5 49,2 278,2 268,2 265,1 259,7 285,8 447,3 464,1 427, 429,1 352,1 Folkhälsomedel 4,5 4,1 7,4 5,4 2,7 4,7 11,5 5,4 3,3 6,6 5,8 6,6 85,9 Ej fördelade Läkemedelskostnader 15, 9,2 28,2 43,9 12,9 71, 59,2 53,3 21, 6,1 29,4 28,4 539,6 Sjukresor 3,5 21,5 24,9 22,6 2,5 14,5 16,2 1,4 16,3 28,5 3,7 29,6 266,1 Samordningsförbund 1,,9 2,4 1,8 5,3 6,2 3,4 1,7,5 3,5 2,2 2,5 31,5 Nämndkostnader 2,1 2,3 2,4 2,3 2,3 2, 2,3 2, 1,6 1,7 2, 2,2 25,1 Kansliorganisation 3,9 2,4 9,4 8,5 15, 8,7 9,2 7,6 3,7 7,7 8,2 8,3 92,6 Övrigt 6,6 3,4 8,8 24,7 37,8 21,5 2,3 13,9,5 1,6 -,6 -,6 137,7 Totalsumma, Utfall 29 1 544,4 934,9 3 13,8 2 98,3 4,4 2 389,4 2 674,3 2 154,8 1 691,1 3 624,5 2 461,9 2 542,4 29 13,1 Summa övrigt 63,5 43,7 83,4 19,2 222,5 128,6 122,1 94,3 46,9 19,7 77,7 77, 1 178,5 Per invånare 868,2 1 18, 534,3 914,6 998,1 941,9 825,5 732,1 487,9 579,6 65,8 6,6 75,9 Antal tusen invånare 31/12 9 enligt SCB 73,1 43, 156, 119,4 222,9 136,6 147,9 128,8 96,1 189,2 128,3 128,3 1 569,5 Summa kostnader per invånare 21 115 21 764 19 315 17 58 17 947 17 498 18 85 16 733 17 592 19 157 19 192 19 823 18 561 Bidrag från HSU 18,6 7,5 35,3 25,3 28,9 13,6 15,5 13,4 1,4 6,3 2,1 2,1 179,1 Regionbidrag 1 512,5 953,3 2 959,5 2 78,4 3 987,5 2 359,9 2 636,9 2 131,2 1 67,4 3 571,2 2 468,3 2 552,3 28 881,5 Resultat -13,2 25,9-19, 5,5 16, -15,9-21,9-1,1-1,3-47, 8,5 12, -69,5

68 Personalstatistik 21-12-31 Område Tillsvidare Visstid Antal anställda Antal årsarbetare Andel utförd tid Sjukfrånvaro* Personalomsättning Timavlönade Totalt andel tillfälligt anställda andel kvinnor Förändring 21-29 Antal Procent Totalt andel kvinnor Förändring 21-29 kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sahlgrenska Universitetssjukhuset 14 344 1 88 1 67 16 499 13% 82% 63,4% 15 62 82% 143 73,% 76,5% 6,% 3,1% 5,3% 6,5% NU-sjukvården 4 611 274 333 5 218 12% 82% -66-1,2% 4 754 82% -68 73,4% 74,5% 6,1% 3,7% 7,3% 7,1% Södra Älvsborgs Sjukhus 3 455 271 285 4 11 14% 81% -34 -,8% 3 642 8% -22 72,5% 73,5% 5,9% 3,2% 6,% 6,7% Skaraborgs Sjukhus 3 887 34 177 4 368 11% 81% 139 3,3% 4 65 81% 95 71,6% 71,9% 5,6% 2,7% 5,7% 6,3% Kungälvs sjukhus 1 136 112 144 1 392 18% 83% 3 2,2% 1 217 83% 29 72,% 69,3% 4,5% 2,7% 4,5% 2,2% Alingsås lasarett 574 86 43 73 18% 87% 44 6,7% 624 87% 4 71,7% 7,% 6,4% 3,% 2,8% 4,5% Frölunda Specialistsjukhus 213 1 14 237 1% 87% 7 3,% 29 88% 1 77,7% 78,7% 4,2% 3,2% 3,2% 8,7% Angereds Närsjukhus 112 11 2 125 1% 82% 53 73,6% 12 83% 54 75,2% 84,3% 2,4% 1,8% 1,1%,% Totalt 28 332 2 156 2 65 32 553 13% 82% 236,7% 29 692 82% 28 72,8% 74,7% 5,8% 3,1% 5,7% 6,4% Primärvården Skaraborg 1 38 36 53 1 127 8% 87% -149-11,7% 993 86% -12 75,% 74,9% 4,4% 2,2% 1,2% 7,4% Primärvården södra Älvsborg 1 78 86 84 1 248 14% 86% -99-7,3% 1 86 85% -45 74,9% 74,4% 4,4% 2,5% 7,8% 5,3% Primärvården Göteborg 1 448 147 124 1 719 16% 86% -18-5,9% 1 528 86% -71 75,8% 81,4% 5,2% 2,6% 8,3% 4,5% Primärvården södra Bohuslän 65 61 75 786 17% 88% -99-11,2% 649 88% -35 74,8% 77,4% 4,9% 3,6% 13,3% 16,9% Primärvården Fyrbodal 853 85 15 1 43 18% 88% -16-9,2% 873 87% -69 76,4% 79,% 3,9% 2,8% 8,7% 21,6% Totalt 5 67 415 441 5 923 14% 87% -561-8,7% 5 129 86% -322 75,4% 77,6% 4,6% 2,6% 9,3% 9,2% Folktandvården Västra Götaland 2 768 117 46 2 931 6% 87% 2,7% 2 739 87% 31 75,4% 8,2% 5,% 3,5% 5,4% 6,9% Habilitering & Hälsa 928 95 23 1 46 11% 89% -7 -,7% 969 88% 2 71,5% 77,9% 5,7% 5,4% 5,2% 5,9% Totalt 37 95 2 783 2 575 42 453 13% 83% -312 -,7% 38 529 83% -9 73,3% 75,3% 5,6% 3,2% 6,1% 6,7% * Andel sjukfrånvarotimmar, inklusive sjukersättning, av ordianarie arbetstid.

Antal anställda, 11231 Personalgrupp PV Skaraborg Förändring Antal 1-9 Antal PV södra Älvsborg Förändring 1-9 Antal PV Göteborg Förändring 1-9 Antal PV södra Bohuslän Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Folktandvården Västra Götaland Habilitering & Hälsa Förändring 1-9 Antal Sjuksköterskor, barnmorskor 432-75 437-45 643-42 272-7 429-39 2 213-271 28 1 Undersköterskor m.fl. 91-18 144-11 87-12 7-14 1-22 492-77 34-1 Läkare 167-19 27-12 31 5 15-14 144-25 969-65 18-2 Tandläkare 916 3 Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 1823 28 Läkarsekreterare 122-1 13-18 226-21 89-3 125-19 692-71 4-3 39-2 Rehabilitering och förebyggande 22-1 218 7 337-23 122 1 176-8 1 55-33 13-3 658 Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 58-5 21-1 1 1 11 9 1-5 4 24 Utbildning, kultur och fritid 1 1-1 4 14 9 1 81-4 Teknik, hantverkare 1 1 1 1 1 1 4 2 11 1 14 1 Kök, städ, tvätt 3 2-4 2-1 7-5 2 Administration 55-12 77-29 121-15 67 4 57 7 377-45 123-6 148 Totalt 1 127-149 1 248-99 1 719-18 786-99 1 43-16 5 923-561 2 931 2 1 46-7 * Förändring 9-8 per personalgrupp utgår då Västra Götalandsregionen fr o m 29 använder ett nytt befattningsklassificeringssystem, Arbetsidentifikation (AID) som omöjliggör jämförelser med tidigare år. Andel utförd tid 21 Folktandvården PV Skaraborg PV södra Älvsborg PV Göteborg PV södra Bohuslän PV FyrBoDal Totalt PV Västra Götaland Habilitering & Hälsa Personalgrupp kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor 74,4% 77,9% 75,7% 81,9% 74,9% 79,7% 76,8% 1,% 75,8% 87,5% 75,4% 81,% 77,5% - 71,7% 8,3% Undersköterskor m.fl. 79,9% - 78,2% 91,7% 77,8% 93,8% 81,6% 1,% 8,% 86,9% 79,3% 91,3%,% - 75,1% 86,9% Läkare 68,2% 73,1% 67,5% 71,1% 75,4% 82,5% 65,6% 75,4% 69,% 77,5% 69,8% 76,2% - - 66,7% 79,6% Tandläkare - - - - - - - - - - - - 72,% 8,% - - Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 84,6% - - - - - - - - - 84,6% - 76,1% 75,1% - - Läkarsekreterare 78,% - 77,3% - 78,5% 88,3% 76,8% - 79,6% 98,6% 78,1% 88,6% 78,6% 1,% 77,7% - Rehabilitering och förebyggande 72,3% 73,7% 72,4% 76,% 73,1% 78,6% 68,5% 83,% 75,% 77,1% 72,6% 77,1% 77,1% 83,1% 69,7% 75,6% Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 79,% 75,4% 78,7% 82,3% 1,% - 81,7% - 75,6% 1,% 79,1% 79,% - 88,5% 65,4% 79,% Utbildning, kultur och fritid - - 1,% 1,% - - 78,9% 79,3% - - 84,9% 91,1% 76,3% - 74,7% 77,% Teknik, hantverkare - - 1,% 89,5% 1,% 86,2% - 1,% - 1,% 1,% 89,1% 87,% 83,% 66,1% 79,5% Kök, städ, tvätt - - 66,4% - 1,% 86,% 1,% - 72,8% 1,% 71,3% 86,1% 1,% - 77,1% - Administration 83,2% 85,8% 78,% 83,% 82,2% 77,4% 79,8% 82,5% 82,1% 83,4% 81,1% 82,3% 81,2% 84,4% 75,9% 82,2% Totalt 75,% 74,9% 74,9% 74,4% 75,8% 81,4% 74,8% 77,4% 76,4% 79,% 75,4% 77,6% 75,4% 8,2% 71,5% 77,9% 69 PV FyrBoDal Totalt PV Förändring 1-9

Antal anställda, 11231 Personalgrupp NU SU Förändring Antal 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal SÄS Förändring 1-9 Antal SkaS Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Sjuksköterskor, barnmorskor 5 63 287 1 747 27 1 357-8 1 734 53 454 1 268 15 78 23 12 11 264 396 Undersköterskor m.fl. 3 954-118 1 442-46 978-52 1 75 26 394 2 213 1 35-1 4 1 8 95-178 Läkare 2 212 64 67 14 479 22 541 37 196 25 95 12 36 4 26 11 4 192 189 Tandläkare 4-1 1 6 1 11 Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 1 1 1 14-1 25 Läkarsekreterare 1 17 7 435-19 32 18 328 4 89-2 51 1 44-1 21 11 2 287 19 Rehabilitering och förebyggande 1 199-3 344-1 333 16 282 3 16-4 17 14 4 14 6 2 39-15 Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 1 128 1 196 195 43 2 39-1 3 1 1 1 1 66 12 Utbildning, kultur och fritid 79 3 25 1 15 2-1 2 141 3 Teknik, hantverkare 54-1 18-1 5 1 4 2-2 3 86-3 Kök, städ, tvätt 84-11 2 3 4 1 1 3 118-4 Administration 1 168-149 37-34 342-32 321 15 1-1 56 6 29 1 33 11 2 419-183 Totalt 16 499 63 5 218-66 4 11-34 4 368 139 1 392 3 73 44 237 7 125 53 32 553 236 7 Kungälv Alingsås Frölunda Angered Totalt Förändring 1-9 Andel utförd tid 21 SU NU SÄS SkaS Kungälv Alingsås Frölunda Angered Totalt Personalgrupp kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor 71,1% 77,4% 71,7% 78,9% 7,5% 78,1% 69,1% 79,6% 7,4% 72,7% 69,% 76,% 78,5% 87,5% 68,6% 76,7% 7,8% 77,9% Undersköterskor m.fl. 75,8% 82,7% 76,1% 82,% 77,2% 82,6% 76,1% 8,9% 77,2% 82,4% 77,7% 77,8% 76,8% 85,1% 82,1% - 76,2% 82,2% Läkare 65,3% 71,7% 6,4% 65,6% 57,6% 63,8% 58,3% 62,% 54,5% 6,8% 61,5% 66,2% 79,2% 77,8% 75,1% 81,1% 62,2% 67,7% Tandläkare - - 84,5% 78,4% 76,4% - 79,6% 76,5% - - - - - - - - 8,1% 77,6% Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 78,6% - 81,2% - 1,% - 77,2% 78,% 1,% - - - - - - - 79,2% 78,% Läkarsekreterare 75,6% 78,8% 78,1% 86,1% 78,6% 98,5% 77,5% - 75,5% 97,7% 69,3% - 78,2% - 74,1% 93,2% 76,6% 8,9% Rehabilitering och förebyggande 72,% 77,6% 7,6% 77,3% 68,6% 75,6% 7,3% 76,4% 72,5% 72,8% 56,5% 65,6% 69,3% - 69,2% 85,5% 71,% 76,8% Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 74,5% 79,8% 76,9% 79,2% 75,% 74,7% 71,5% 76,8% 74,2% 81,8% 78,2% 77,7% 83,4% - 86,6% - 74,8% 78,9% Utbildning, kultur och fritid 75,6% 81,8% 78,4% 82,6% 71,1% 82,2% 8,8% 65,3% 81,9% 8,6% - - - - - - 76,5% 79,3% Teknik, hantverkare 71,1% 77,% 91,3% 88,6% 84,4% 86,2% 83,6% 85,9% - 77,9% - - - - 79,8% 89,9% 76,1% 8,1% Kök, städ, tvätt 77,8% 71,7% 87,% 9,5% 65,2% 96,6% - - 89,1% 1,% - - - - - 1,% 79,5% 78,5% Administration 78,2% 82,% 78,2% 81,% 77,5% 81,2% 79,2% 76,7% 78,1% 77,9% 8,1% 78,3% 78,4% 81,6% 81,9% 84,6% 78,3% 8,7% Totalt 73,% 76,5% 73,4% 74,5% 72,5% 73,5% 71,6% 71,9% 72,% 69,3% 71,7% 7,% 77,7% 78,7% 75,2% 84,3% 72,8% 74,7%

71 Vårdbarometern - antal intervjuer per HSN och år Antal intervjuer totalt OMRÅDE 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Riket exkl. Västra Götaland 29 69 31 18 31 18 29 11 32 62 33 712 34 712 35 712 664* Västra Götaland 8 8 148 8 9 45 9 7 9 7 9 7 9 7 7 Norra Bohuslän (HSN 1) 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Dalsland (HSN2) 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Trestad (HSN3) 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Mellersta Bohuslän och Ale (HSN4) 1 1 1 35 6 6 6 6 8 Göteborg Centrum Väster (HSN5) 1 85 852 852 852 852 852 852 156 Mitten Älvsborg (HSN6) 6 6 6 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Södra Bohuslän (HSN7) 7 7 7 7 7 7 7 7 8 Sjuhäradsbygden (HSN8) 1 1 1 1 6 1 6 1 6 1 6 1 6 1 6 Västra Skaraborg (HSN9) 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Östra Skaraborg (HSN1) 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Göteborg Hisingen (HSN11) 5 5 5 5 5 5 5 5 1 Nordöstra Göteborg (HSN12) 4 698 548 548 548 548 548 548 84 Västra Götaland 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Besökt vården totalt 5 835 5 813 5 658 7 27 7 466 7 322 7 244 7 71 5 664 Besökt vårdcentral 3 543 3 479 3 63 3 544 3 62 3 541 3 732 4 74 3 297 Besökt sjukhus 853 759 679 2 18 1 88 1 921 1 834 2 5 1 449 Behandlats för vissa kroniska sjukdomar: 1 54 1 932 1 813 1 789 2 151 1 526 Hjärtsjukdom 265 493 452 452 643 47 Höftfraktur 42 85 18 85 13 65 Cancer 124 27 27 218 253 188 Diabetes 22 353 364 382 454 337 Stroke 41 98 76 8 78 69 Ledgångsreumatism 139 27 23 212 258 162 Svår astma, KOL 97 177 177 171 193 151 Osteoporos 67 128 123 131 153 72 Psykisk sjukdom 163 283 227 2 188 158 Allvarligt funktionshinder 155 33 24 283 376 214 * Endast ett fåtal landsting deltog Källa: Vårdbarometern

72 Vårdbarometern - antal intervjuer per bakgrundsvariabel och år Bakgrundsvariabler - Västra Götaland KÖN 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Total 8 8 148 8 9 45 9 7 9 7 9 7 9 7 7 Man 3 446 3 582 3 344 4 9 4 212 4 88 3 956 4 99 3 9 Kvinna 4 554 4 566 4 656 5 36 5 488 5 612 5 744 5 61 3 991 ÅLDER 18-34 år 2 19 1 859 1 654 1 841 1 747 1 627 1 336 1 171 681 35-64 år 4 92 4 289 4 128 4 986 5 274 5 212 5 248 5 149 3 81 65 år eller äldre 1 798 1 999 2 217 2 64 2 646 2 824 3 56 3 314 2 485 UTBILDNING Grundskola 2 14 2 6 2 92 2 539 2 497 2 439 2 452 2 4 1 822 Gymnasium 3 72 3 71 3 591 4 234 4 2 4 137 4 55 4 4 3 43 Högskola 2 185 2 289 2 242 2 594 2 98 3 18 3 92 3 146 2 36 SJÄLVSKATTAD HÄLSA Jag mår ganska/mkt bra 6 34 6 27 6 41 7 115 7 543 7 591 7 381 7 381 5 23 Jag mår varken/eller 1 19 1 133 1 182 1 458 1 311 1 328 1 526 1 466 1 116 Jag mår ganska/mkt dåligt 748 712 744 83 82 716 735 777 622 FÖDELSELAND Född i Norden 7 617 7 772 7 63 9 1 9 271 9 269 9 294 9 29 6 76 Född i övriga världen 383 376 37 44 429 431 46 41 24 FÖDELSELAND Född i Sverige 7 353 7 529 7 323 8 692 8 96 8 961 8 982 8 973 6 563 Född utanför Sverige 647 619 677 758 74 739 718 727 437 Källa: Vårdbarometern

Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårds- Folkmängd 21 (antal) nämndsområde Totalt Kvinnor Män 1 Norra Bohuslän 73 153 36 263 36 89 2 Dalsland 42 611 2 997 21 614 3 Trestad 156 551 78 422 78 129 4 Mellersta Bohuslän* 12 379 59 85 6 529 5 Göteborg centrum-väster 224 692 114 539 11 153 6 Mittenälvsborg 96 633 48 59 48 124 7 Södra Bohuslän* 13 52 65 456 65 64 8 Sjuhärad 19 227 95 495 94 732 9 Västra Skaraborg 128 2 64 5 64 195 1 Östra Skaraborg 128 272 63 97 64 365 11 Göteborg, Hisingen 138 78 69 64 69 716 12 Nordöstra Göteborg 149 138 75 16 74 32 Västra Götaland 1 58 297 791 935 788 362 * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus 541 8 Skövde www.vgregion.se