137 Omfattning av reglerna EU-förordningen ska tillämpas på vägtransporter av gods, om fordonens högsta vikt inklusive släpvagn eller påhängsvagn överstiger 3,5 ton. Det innebär att om en personbil eller lätt lastbil tillsammans med tillkopplat släp transporterar gods i förvärvsverksamhet och då har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton ska kör- och vilotidsreglerna tillämpas på den transporten. Fordonsslaget är i sig inte avgörande för tillämpningen utan även t ex tung terrängvagn kan omfattas av bestämmelserna. En förare som är anställd av eller står till förfogande för mer än ett transportföretag ska lämna tillräcklig information till vart och ett av företagen, så att företagen kan planera transportuppdragen så att de kan genomföras utan att bryta mot kör- och vilotidsbestämmelserna. Det geografiska tillämpningsområdet för EU-förordningen omfattar vägtransporter, oavsett fordonets registreringsland, som sker: enbart inom gemenskapen (EU-länderna), eller mellan gemenskapen, Schweiz och de länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Observera tillämpningen för Schweiz trots att landet inte är med i EU eller EES men däremot i AETR. I stället för EU-förordningens bestämmelser ska AETR-reglerna tillämpas för hela resan, det vill säga, till, från eller igenom ett AETR-land med fordon som är registrerat i ett EU-land eller registrerat i ett AETR-land. Observera att Schweiz i det här sammanhanget inte räknas som ett AETR-land. För fordon som är registrerat i ett tredjeland, det vill säga i ett land som
138 Åkerihandbok 2013 inte är med i EU, EES eller AETR, ska AETR-reglerna tillämpas för den del av resan som äger rum i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR. AETR-reglerna överensstämmer sedan juni 2010 med de nya kör- och vilotidsreglerna. EU-länderna är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länderna är: Island, Lichtenstein och Norge. AETR-länderna är: Andorra, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Kazakstan, Kroatien, FYRO Makedonien, Moldavien, Montenegro, Ryssland, Schweiz, Serbien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland. Nationella bestämmelser i: t.ex. Georgien. För vissa transporter i Sverige som inte lyder under EU:s kör- och vilotider gäller den svenska förordningen om vilotid vid vissa vägtransporter inom landet. Se under rubriken Vilotider och personlig tidbok för vissa nationella transporter nedan. För transporter som inte faller under vare sig EU:s kör- och vilotidsbestämmelser eller förordningen vid vissa vägtransporter, gäller inga regler för kör- eller vilotider. Dock måste man följa arbetstidslagen, samt eventuella kollektivavtalsbestämmelser. Varje fordon som omfattas av EU:s bestämmelser ska vara utrustad med en typgodkänd färdskrivare. Fordon som är tagna i bruk efter den 30 april 2006 måste ha en digital färdskrivare. Grundläggande kör- och vilotidsregler Allmänt EU:s bestämmelser bygger på att det finns ett begrepp som heter 24-timmars period. Denna period ska absolut inte förväxlas med kalenderdygn. Det finns alltså inget som hindrar att perioden kan sträcka sig över ett kalenderdygnsskifte. 24-timmarsperioden startar när en tillräckligt lång dygns- eller veckovila har hållits och när den vilan avbryts för antingen körning, annat arbete eller när föraren blir tillgänglig. En 24-timmarsperiod kan starta när som helst under ett kalenderdygn och sträcker sig som längst 24 timmar framåt i tiden.
Startar den t ex klockan 07.00 en måndag så sträcker sig den som längst till 07.00 på efterföljande tisdag. När 24-timmarsperioden väl har startat är det sedan inom denna period som föraren ska hålla en tillräckligt lång dygnsvila när arbetsperioden avslutats. Om en 24-timmarsperiod startar med t ex 4 timmars körning och föraren därefter håller en vila som är så pass lång att den kvalificerar som dygnsvila, så kan han efter den senare dygnsvilan återigen påbörja en ny 24-timmarsperiod utan att den första har avslutats. Det är inom 24-timmarsperioden som det finns begränsningar för hur lång körtiden i ett sträck som längst får vara innan det är krav på att ta rast eller påbörja en vila. Det är också inom denna period som det finns begränsningar för hur lång körtiden under perioden sammanlagt får vara. Det är från och med den tidpunkt när 24-timmarsperioden startat som det blir krav på att registrera sin arbetstid, den dagliga arbetsperioden, i form av körning, annat arbete, tillgänglighet och, om vilan understiger 3 timmar, den vilan. När det är fråga om multibemanning är det i stället en 30-timmarsperiod som gäller men principen är ändå den samma. Det finns inte krav på att registrera, varken på diagramblad eller i en digital färdskrivare, dygnsvila eller veckovila. Det finns således inte krav att på t ex ett diagramblads baksida markera vila (sängsymbolen) från klockan 00.00 fram till det att man påbörjar sin dagliga arbetsperiod t ex klockan 06.00. Inte heller finns det krav på att markera vila från det att den dagliga arbetsperioden avslutats, t ex från klockan 15.30 fram till 24.00. Den tid som ligger utanför den dagliga arbetsperioden är per automatik att anse som vila. Körtid Körtid är tid som registreras som körning automatiskt eller halvautomatiskt i en analog eller digital färdskrivare, eller körning som registreras för hand på diagramblad eller utskrift från en digital färdskrivare. Observera att när fordon med digital färdskrivare stannar ändrar färdskrivaren automatiskt läge från körtid till annat arbete. Vill man att tiden i stället ska registreras som rast eller vila när fordonet står stilla måste man manuellt trycka fram sängen i färdskrivarens fönster när fordonet stannats. Vissa färdskrivare kan dock gå till läge rast/vila när tändningen slås av. Den dagliga körtiden får inte överstiga nio timmar. Den dagliga körtiden får dock utsträckas till tio timmar högst två gånger under en vecka. Körtiden under en vecka får inte överstiga 56 timmar och får inte heller leda till brott mot vägarbetstidslagens bestämmelser om maximal arbetstid. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 90 timmar. Till daglig körtid och körtid per vecka ska räknas all körtid på gemenskapens territorium eller i ett tredjeland. Körtid som registreras under en normal dygnsvila som avbryts högst två gånger för andra aktiviteter under högst en timme, för på- och avfart från färja, räknas inte in i daglig körtid, däremot räknas körtiden in i körtid per vecka och körtid på två på varandra följande veckor. Annat arbete Annat arbete är all verksamhet som definieras som arbetstid enligt vägarbetstidslagen, utom körning, inklusive arbete för samma eller annan arbetsgivare inom eller utom transportsektorn. En förare ska som annat arbete registrera all tid enligt ovan och all tid som han kör ett fordon som används för kommersiella transporter 139
140 Åkerihandbok 2013 vilka inte omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna, t ex vinterväghållning, som sker inom 24-timmarsperioden. Föraren ska också registrera alla perioder av tillgänglighet sedan sin senaste dygnseller veckovila. Registreringarna ska göras antingen för hand på ett diagramblad, eller på en utskrift, eller genom att använda funktionen manuell inmatning föra in uppgifterna i en digital färdskrivare. Rast Efter en körperiod på fyra och en halv timme ska föraren ta en sammanhängande rast på minst 45 minuter om inte en viloperiod påbörjas. Denna rast får bytas ut mot en rast om minst 15 minuter, följt av en rast om minst 30 minuter fördelade över körtiden så att man inte kör mer än högst fyra och en halv timme innan minst 45 minuters rast enligt ovan tas. Dygns- och veckovila En förare ska ta ut dygns- och veckovila. Dygnsvila är en tidsperiod under dygnet under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid och som består av normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila. Normal dygnsvila är en viloperiod om minst elva timmar. Alternativt kan den normala dygnsvilan tas ut i två perioder, den första bestående av minst tre timmars sammanhängande vila och den andra perioden om minst nio timmars sammanhängande vila. Reducerad dygnsvila är en tidsperiod om minst nio men mindre än elva timmar. Efter slutet på föregående dygnsvila eller veckovila ska föraren under varje 24-timmarsperiod ha tagit en ny dygnsvila. Om den dygnsvila som ingår i 24-timmarsperioden uppgår till minst nio men färre än elva timmar, ska dygnsvilan betraktas som reducerad dygnsvila. En dygnsvila får förlängas till en normal veckovila eller en reducerad veckovila. En förare får ha högst tre perioder av reducerad dygnsvila mellan två veckovilor. Om det är fråga om multibemanning, alltså vad som tidigare kalllades två-förarsystem eller flerförarsystem, ska förarna ha tagit en ny dygnsvila
på minst nio timmar inom 30 timmar efter den föregående dygns- eller veckovilan. Veckovila är en tidsperiod under veckan under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid, vilken består av normal veckovila eller reducerad veckovila. Med vecka avses tidsperioden mellan 00.00 på måndag och 24.00 på söndag. Normal veckovila är en viloperiod om minst 45 timmar. Reducerad veckovila är en viloperiod om mindre än 45 timmar, vilken kan förkortas till minst 24 sammanhängande timmar om särskilda villkor om kompensation är uppfyllda, se andra punktsatsen nedan. Under två på varandra följande veckor ska en förare ta minst två normala veckovilor, eller en normal veckovila och en reducerad veckovila om minst 24 timmar minskningen ska dock kompenseras genom en motsvarande sammanhängande vila som ska tas ut före utgången av den tredje veckan efter veckan i fråga. ägna sig åt andra aktiviteter i totalt högst en timme. Under den normala dygnsvilan ska föraren ha tillgång till en sovbrits eller liggplats. Resa för att ta över fordon Den tid som går åt för att resa till en plats för att ta över ett fordon som omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna, eller för att återvända från denna plats, när fordonet varken står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, ska inte räknas som vila eller rast om föraren inte befinner sig på en färja eller ett tåg och har tillgång till en sovbrits eller liggplats. Den tid som går åt för en förare att köra ett fordon som inte omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna till eller från ett fordon som omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna, som inte står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, ska räknas som annat arbete. 141 En veckovila ska inledas senast efter sex 24-timmarsperioder räknat från slutet av föregående veckovila. Varje vila som tas ut som kompensation för en reducerad veckovila ska tas ut i samband med en annan viloperiod på minst nio timmar. När en förare väljer att göra detta får dygnsvila och reducerad veckovila som tas på annan ort än på stationeringsorten tillbringas i ett fordon, om detta är utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare och fordonet står stilla. En veckovila som börjar under en vecka och fortsätter in på följande vecka får hänföras till endera av dessa veckor, men inte till båda. Färja eller järnväg En förare som medföljer ett fordon som transporteras med färja eller järnväg och som tar ut sin normala dygnsvila får avbryta viloperioden högst två gånger och Avvika från bestämmelserna Om det är förenligt med trafiksäkerheten och om det behövs för att fordonet ska nå fram till en lämplig plats att stanna på, får föraren avvika från bestämmelserna om körtider, raster och viloperioder i den utsträckning som krävs för att tillgodose personers, fordonets och lastens säkerhet. Föraren ska ange skälen för en sådan avvikelse för hand på ett diagramblad eller på en utskrift från färdskrivaren senast då han når fram till en lämplig plats att stanna på. Det ska göras på baksidan av en utskriftsremsa. Man ska skriva sitt namn och körkortsnummer på remsan. Remsan sparas 28 kalenderdagar hos föraren för att sedan överlämnas till arbetsgivaren. Använder man en analog färdskrivare så noterar man anledningen på baksidan av diagrambladet. Det går alltså att avvika från bestäm-
Sammanfattning kör- och vilotidsregler Körtid Den dagliga körtiden får vara högst 9 timmar, vilket kan förlängas, två gånger i veckan (en vecka pågår från 00:00 måndag till 24:00 söndag), till högst 10 timmar. Den maximala körtiden för en vecka är 56 timmar och för två på varandra följande veckor 90 timmar. Rast Den maximala kontinuerliga eller ackumulerad körtiden är 4,5 timmar, varefter en 45-minuters rast måste tas. Denna rast kan delas upp i två delar varav den första delen måste vara minst 15 minuter och den andra delen minst 30 minuter, fördelad över körperioden. 142 Dygnsvila En normal dygnsvila om 11 timmar skall tas ut inom en 24-timmars period från att man påbörjade en arbetsperiod. Denna dygnsvila kan byta ut mot en delad dygnsvila om 3+9 timmar där den långa perioden avslutar 24-timmarsperioden. Dygnsvilan kan minskas till 9 timmar, upp till 3 gånger mellan två veckovilor. Vid multibemanning är kravet 9 timmar dygnsvila sist i en 30-timmarsperiod. Veckovilan Efter som högst 6 x 24 timmar (144 timmar) efter utgången av föregående veckovila måste en ny veckovila påbörjas. En normal veckovila är minst 45 timmar. Den kan reduceras till 24 timmar och skall kompenseras genom att motsvarande timmar tas ut sammanhängande senast i slutet av tredje veckan, efter veckan då reduceringen skedde. Kompensation kan tas i anslutning till en dygns- eller veckovila om minst 9 timmar. Under två på varandra följande veckor ska en förare ta minst två normala veckovilor, eller en normal veckovila och en reducerad veckovila. En veckovila som börjar i en vecka och fortsätter in på följande vecka får hänföras till endera av dessa veckor men inte till båda. melserna men det är då mycket viktigt att noggrant dokumentera och motivera enligt ovan varför man avvikit från bestämmelserna. Det är inte tillåtet att planera att transporten, t.ex. innan den startat, ska använda sig av möjligheten till att avvika från bestämmelserna. Det finns en vägledning (nr1) som förtydligar vid vilka tillfällen man på tillåtet sätt kan avvika från bestämmelserna. Av denna framgår följande: 1. Ett transportföretag måste noggrant planera säkerheten under förarens resa med beaktande av till exempel regelbundna trafikstockningar, väderförhållanden och tillgång till lämpliga parkeringsplatser. Med andra ord måste företaget organisera arbetet på så sätt att förarna kan följa bestämmelserna i förordningen och företaget bör också se till att de bestämmelser om säker parkering som gäller för befraktare och försäkringsbolag följs. Tre parter har vissa skyldigheter när det gäller sådana situationer: 2. En förare måste till punkt och pricka följa bestämmelserna och inte avvika från
den maximala körtiden om inte exceptionella förhållanden oväntat inträffar och det därmed blir omöjligt att följa bestämmelserna i förordningen utan att äventyra personers, fordonets och lastens säkerhet samt trafiksäkerheten. Om en förare bestämmer att det är nödvändigt att avvika från förordningen och detta inte kommer att äventyra trafiksäkerheten ska han/ hon ange typen av och skälen för denna avvikelse för hand (på valfritt gemenskapsspråk, på ett färdskrivardiagramblad eller på en utskrift från färdskrivaren eller i sin tjänstgöringslista) så snart han/hon når fram till en lämplig plats att stanna på 3. En tillsynsman måste tillämpa yrkesmässigt omdöme när han/hon kontrollerar en förare och bedömer huruvida en avvikelse från körbegränsningarna är berättigad. Vid bedömningen av avvikelsens rimlighet på grundval av artikel 12 måste alla följande omständigheter granskas noggrant av tillsynsmannen: a) Förarens färdskrivaruppgifter för att fastställa förarens körmönster och kontrollera om föraren i normala fall följer bestämmelserna om kör- och vilotider, och om avvikelsen är exceptionell. b) Avvikelsen från körtidsbegränsningen får inte vara allmänt förekommande och måste bero på exceptionella förhållanden såsom stora trafikolyckor, extrema väderförhållanden, vägomläggningar, brist på parkeringsplatser mm (Denna förteckning över möjliga exceptionella förhållanden är bara vägledande. Bedömningsprincipen är den att motivet för den eventuella avvikelsen från körbegränsningen inte får vara känt eller ens möjligt att känna till på förhand). c) De dagliga och veckovisa körtidsbegränsningarna bör respekteras, följaktligen bör föraren inte göra några tidsbesparingar genom att överskrida körtidsbegränsningarna när han/hon söker en parkeringsplats d) Avvikelsen från körtidsbestämmelserna får inte leda till minskade lagstadgade raster och dagliga och veckovisa viloperioder. 143
144 Åkerihandbok 2013 Lagstiftning rörande färdskrivare och kör- och vilotidsregler Alla lagar och regler som rör färdskrivaren finns i Europeiska ekonomiska gemenskapens lagstiftning, rådets förordning 3821/85/EEG med bilagor. Lagstiftningen som rör förares kör- och vilotidsregler är utfärdade av Europeiska gemenskapen, och dessa finns i rådets förordning 561/2006/EG. Vissa praktiska tillämpningar för svensk del, av ovanstående regelverk, finns i Branschens och Transportstyrelsens gemensamma PM. Oavsett vilken typ av färdskrivare som man använder sig av, så måste man alltid följa EU-reglerna om förares kör och vilotider vid alla tillfällen. Oavsett om man använder en digital eller analog färdskrivare, måste man alltid göra en registrering av den aktuella dagens aktiviteter från det att man påbörjade sin arbetsperiod tills man avslutade den, och i samband med vägkontroll kunna dokumentera all aktivitet för dagliga arbetsperioder under de föregående 28 kalenderdagarna. Vid utebliven registrering under en arbetsperiod måste man manuellt i den digitala färdskrivaren föra in uppgifter för perioden, och vid användning av analog färdskrivare måste man göra noteringar om detta på diagrammet på bladets baksida. Samma gäller då man haft godtagbara skäl att avvika från reglerna Analog färdskrivare För fordon med analog färdskrivare gäller följande. Ett diagramblad får användas som längst 24 timmar. Vid användning av färdskrivaren måste symbolen ratt vara inställd när man kör. Det är viktigt att aktivt använda reglaget så att färdskrivaren registrerar rätt tidskategorier. Om en förare byter fordon ska han ta bladet med sig och göra notering om bytet på bladets baksida. Upp till tre fordonsbyten kan noteras
här. All annan arbetstid och all annan tid då föraren är tillgänglig som t ex väntetid, den tid som tillbringas som andreförare medan fordonet är i rörelse och den tid som tillbringas på sovbrits när fordonet är i rörelse, räknas inte som körtid. Förare ska alltid medföra, och vid kontroll uppvisa, samtliga diagramblad som han använt innevarande dag och under de föregående 28 dagarna. Bladen ska skyddas med ett omslag. Har föraren ett förarkort ska även det kunna visas upp liksom eventuella registreringar som gjorts för hand och utskrifter som gjorts under de föregående 28 kalenderdagarna. Transportföretaget, alltså den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning eller grupp av personer som inte är en juridisk person med eller utan vinstdrivande syfte, vilken utför vägtransporter, oberoende av om detta sker för egen räkning eller mot betalning eller annan ersättning, ska bevara diagramblad i kronologisk ordning i minst ett år efter användandet och ska på begäran överlämna kopior till de berörda förarna. Diagrambladen ska på begäran uppvisas för eller överlämnas till en behörig kontrolltjänsteman. Om föraren kör för flera företag ska det företag som föraren kör mest åt förvara originaldiagrambladen och lämna kopior till övriga företag. Om flera blad används under en körperiod ska de använda bladen förvaras tillsammans sammanfogade med t ex häftklammer eller gem utan att läsbarheten förstörs. Digital färdskrivare Den digitala färdskrivaren är en elektronisk apparat som kan spela in och lagra förare och fordonsaktiviteter. Det finns för närvarande tre tillverkare av digitala färdskrivare, Stoneridge, Continental Automotive (tidigare Siemens) och Actia. I Volvo sitter vanligtvis en Continental färdskrivare och i Scania vanligtvis en Stoneridge. ACTIA-färdskrivaren finns främst i bussar. De finns också i mindre lastbilar och minibussar. Alla de fyra typerna av smartcard (förarkort, företagetkort, verkstadskort och kontrollkort) kan användas i alla färdskrivarna, eftersom alla tre enheter uppfyller samma europeiska specifikationer. 145
146 Åkerihandbok 2013 Färdskrivaren kan lagra uppgifter för minst 365 dagar och gör det möjligt kopiera dessa uppgifter. Åkerierna är skyldiga kopiera data från färdskrivaren minst var 90:e dag, och sedan förvara dessa säkert och se till att de finns tillgänglig för inspektion av myndigheterna för de senaste tolv månaderna. Uppgifter som registreras av färdskrivaren innefattar fordonets hastighet i sekundupplösning, körsträcka, körning utan förarkort, verkstadsdata och kalibrering förarnas aktiviteter, samt en del andra systemparametrar. Fordonets hastighet i sekundupplösning är begränsad till de senast körda 24 körtimmarna och dessa uppgifter sparas inte till förarkortet. Dessa uppgifter kan användas till att analysera t.ex. hårda inbromsningar. Uppgifter om överhastigheter registreras dock även på förarkortet Även om den strömkabelen till fordonet avlägsnas, (till exempel om fordonets batterier kopplas bort för underhåll) kan färdskrivaren ändå lagra eftersom den är utrustad med ett eget batteri som måste kunna ge ström i minst två år. Därför bör det normalt inte finnas något behov av att justera klockan mellan kalibrerings-tillfällen (besiktning) som är vartannat år Från och med den 1 maj 2006 ska digitala färdskrivare finnas i bilar som är tagna i bruk efter detta datum och omfattas av EU:s kör- och vilotidsbestämmelser. Äldre fordon får lov att behålla sina tidigare färdskrivare så länge de fungerar och går att reparera. Går ett analogt färdskrivarsystem inte att reparera måste den bytas ut och då mot en digital färdskrivare. Det finns fyra olika typer av färdskrivarkort, förarkort, företagskort, verkstadskort och kontrollkort. Samtliga kort har ett chip där information lagras. I Sverige är det Transportstyrelsen som tillhandahåller dessa kort. Ansökan om förarkort och företagskort, som är de kort som är aktuella för transportföretag, görs hos Transportstyrelsen. Blankett kan beställas via internet, www.yrkestrafiken.se, knapptelefon eller hos kundtjänst, tfn 0771-81 81 81. Förarkort Om fordonet är försett med en digital
färdskrivare måste man som förare ha ett digitalt förarkort. Det finns inget krav att en förare som endast kör bilar med analoga färdskrivare ska inneha förarkort. Det innebär dock att han inte får lov att köra en bil med digital färdskrivare om transporten omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna. Förarkort utfärdas av Transportstyrelsen och det tar normalt ca en vecka. Förarkortet är en så kallat smartcard och är försett med ett elektroniskt chip. Förarkortet måste kunna lagra minst 28 dagars aktiviteter, med 93 aktivitetsförändringar per dag. De svenska förarkorten är försedda med större chip som har större minne än vad förordningen kräver, så normalt ryms ca 8 månaders aktiviteter på ett svenskt förarkort. Arbetsgivaren ansvarar för att förarkortets uppgifter blir kopierade minst var 28:e dag efter den fösta dag med aktiviteter efter föregående kopieringen. Om förare vägra låta kopiera sitt förarkort måste arbetsgivaren göra vad han kan för att säkerställa att han får tillgång till uppgifterna. Förarkortet innehåller information som identifierar dig som förare för färdskrivaren. När kortet sätts in i en digital färdskrivare kommer all relevant information om aktiviteterna att skrivas till förarkortet. Om man innehar ett digitalt förarkort måste man alltid ha det med sig för att visa upp för kontrolltjänsteman, när man framför fordons som omfattas av EG:s kör och vilotidsregler. Detta gäller vare sig fordonet är utrustat med digital eller analog färdskrivare. Förtaren ska även kunna visa upp eventuella registreringar som gjorts för hand och utskrifter som gjorts under den innevarande dagen och de föregående 28 kalenderdagarna. Har föraren under den innevarande dagen och de föregående 28 kalenderdagarna kört ett fordon med analog färdskrivare ska han även kunna visa upp samtliga diagramblad som han använt under den här tidsperioden. Bladen ska skyddas med ett omslag. Förarkorten är känsliga, så förvara dem så att de inte utsätts för böjning och slitage. Om det är nödvändigt att rengöra kontakterna, bara torka dem rena med en mjuk fuktig trasa - lösningsmedel eller andra rengöringsmedel får aldrig användas. Följande uppgifter lagras på förarkortet: Identifiering av använda fordon. Aktiviteter (körtid, annat arbete, rast/vila och tillgänglighet). Förarstatus (1 eller 2 förarsystem). Datum och tid för insättning eller uttag av kort Plats där arbetsperioden börjar och slutar. Total sträcka för arpetsperioden. Identifiering av kontrolltjänsteman samt datum och tid för senaste kontroll Färdskrivarens händelser och fel. Förarkorter är personlig egendom, men skall på begäran lämnas till fordonsägaren för kopiering, samt till kontrolltjänsteman för kontroll. Giltighetstiden för förarkortet är fem år. Ungefär en månad innan giltighetstiden upphör är det lämpligt att ansöka om nytt kort. Transportstyrelsen skickar ut en påminnelse. Observera att giltighetstiden för det nya kortet ligger framåt i tiden och inte går att användas förrän det datumet. De data som lagras på förarkortet kan skrivas ut via färdskrivarens funktion för utskrift till display eller färdskrivarens pappersremsaskrivare. Den utskrift man använder heter 24 timmar förarkort. Man kan som förare inte inneha mer än ett förarkort. De institutioner i EU:s medlemsländer som utfärdar förarkort är skyldiga att se till att förarkort inte utfärdas dubbelt. Inom några år kommer ett samtliga länder att länkas till ett gemensamt register 147
148 Åkerihandbok 2013 som ska omöjliggöra utfärdande av dubbla förarkort Företagskortet Åkerier som innehar fordon med digitala färdskrivare måste ansöka om ett företagskort hos transportstyrelsen för att kunna kopiera data från färdskrivaren och för att markera till vilket företag körinformationen i färdskrivaren tillhör. Företagskortet sätts i färdskrivaren innan man sätter ett fordon i bruk i åkeriet. Då knyts kommande uppgifter i färdskrivaren till åkeriet. När man sedan avyttrar fordonet sätter åter i företagskortet och kapslar därmed uppgifterna i färdskrivaren, så att nästa ägare inte komma åt dem. Företagskortet är en annan typ av smartcard än förarkortet och har följande funktioner: Lagrar alla tidpunkter för kopieringar, samt vilka tidsperioder, regnr samt förarkortsnummer kopieringarna omfattar (minst 230 registreringar) Lagras alla tillfällen för låsning/upplåsning av färdskrivare Låser/låser upp data från färdskrivarens uppgifter till företaget som innehar företagskortet Ger åtkomst för överföring av uppgifter från färdskrivaren till kopieringsutrustning Transportföretag som använder fordon med digitala färdskrivare måste se till att alla uppgifter överförs från fordonsenheten och förarkortet så regelbundet att den lagrade informationen inte går förlorad. Kopiering ska ske för uppgifter från färdskrivaren inom 90 dagar och för uppgifter från förarkort inom 28 dagar, räknat från dagen för registreringen av uppgiften. Kopierad data från fordonsenheter och förarkort ska arkiveras i kronologisk ordning och i läsbart format i minst ett år efter användandet. Kopior av lagrad data från förarkortet ska tillhandahållas de förare som begär detta. Färdskrivartillverkarna, men även andra företag, tillhandahåller utrustning för kopiering, lagring och utvärdering av lagrad data. Verkstadskortet Används när färdskrivaren aktiveras och kalibreras. Bara verkstäder som är ackrediterade av SWEDAC kan få verkstadskort. Kontrollkortet används för att kontrollera den lagrade körinformationen på förarkortet och i färdskrivaren. När kontrollkortet sätts in i färdskrivarens ena kortplats, kan det läsa av färdskrivaren och det förarkort som eventuellt finns i den andra kortplatsen. Kontrollkort Används av kontrolltjänsteman vid vägkontroller för att kontrollera kör- och vilotidersuppgifter i färdskrivare och förarkort. Grundläggande användning av färdskrivaren Innan man kan börja använda färdskrivaren måste tändningen slås på. När en ny arbetsperiod ska startas sätter man in sitt förarkort på rätt plats i färdskrivaren (normalt kortplats 1 om man ska vara den aktiva föraren), med chippet vänt uppåt/ inåt. Är man andreförare vid multibemanning sätter man dock kortet i kortplats 2. Fordonet får inte flyttas eller köras förrän kortet har lästs in komplett av färdskrivaren. Om man försöker mata in förarkort i färdskrivaren när fordonet rör sig, visas ett varningsmeddelande i färdskrivarens display som indikerar att förarkortet har satts i färdskrivaren under körning. Stanna då fordonet, bekräfta och rensa bort varningsmeddelandet och sätt sedan i förarkort på vanligt sätt. Färdskrivaren kommer
att lagra händelsen i sitt register, som en händelse - kort isatt under körning - och detta skrivs också till förarkortet. Sådana händelser kommer att kunna ses vid analyser av kopierade färdskrivar- och förarkortsdata. När färdskrivaren har läst in förarkortet och det är godkänt och kontrollerat av färdskrivaren visas senaste uttag av förarkortet i färdskrivarens display. Har man utfört något arbete som måste registreras i färdskrivaren efter denna tidpunkt måste detta nu matas in manuellt i färdskrivaren. Alternativt kan rast/vila matas in. Om man inte utfört något sådant arbete bekräftar man angivelsen. Härefter ges möjlighet att ange starland och därefter är färdskrivaren klar för körning. Om man negligerar frågan om startland, så väljer färdskrivaren efter en minut att gå vidare till driftsläge utan att någon notering om startland blivit registrerad. Man har då möjligheten att via färdskrivarens menysystem ange starland manuellt. Observera dock att startland endast ska anges om man påbörjar en arbetsperiod när förarkortet matas in i färdskrivaren. Om man skiftat fordon och fortsätter sin sedan tidigare påbörjade arbetsperiod så skall man inte ange startland. När isättningen av förarkortet är klar så försätter sig färdskrivaren i aktivitetsläge annat arbete tills körning påbörjas. Denna aktivitet registreras båda i färdskrivaren och på förarkortet, liksom alla andra aktiviteter som följer härefter till dess att man matar ut förarkortet ur färdskrivaren. När fordonet börjar röra sig kommer displayen att sättas i standardläge. Standardvyn visas en bekräftelse på att ett giltigt förarkort har satts in i kortplats 1, vilken aktivitet som är vald lokal tid, samt fordonets aktuella hastighet och mätarställning. För mer detaljerade beskrivningar av olika färdskrivarmodeller, se hemsidan, www. akeri.se. Aktiviteten körning Så snart fordonet börjar röra sig, kommer färdskrivaren automatiskt att byta aktiviteten till körning, oavsett vilken aktivitet som var vald före körningen. Eftersom färdskrivaren är konstruerad för att registrera data kontinuerligt kommer färdskrivaren, om fordon flyttas eller körs utan giltigt är insatt, registrera denna 149
150 Åkerihandbok 2013 rörelse som körning utan korrekt insatt förarkort. Färdskrivare tillverkade efter våren 2011 har en registrering av körtid som baseras på den dominerande aktiveteten under kalenderminuten och för dessa färdskrivare innebär det att flyttas fordonet endast kortare perioder (under 29 sekunders körning) och det finns ett förarkort isatt kommer denna aktivitet inte att registreras som körning. Finns inget förarkort isatt kommer det att bli ett fel körning utan korrekt isatt kort under två minuter, även om körningen varit kortare än 29 sekunder. När fordonet stannar efter en körning kommer färdskrivare att dröja två minuter innan den sista köraktiviteten sparas. Anledningen till detta är att om det blir en ny aktivitet av körning innan två minuter har förflutit så kommer denna mellanperiod att registreras som körning. Aktiviteten annat arbete Efter körning växlar färdskrivaren automatiskt till annat arbete, så länge tändningen är på. Vissa färdskrivare byter aktivitet till rast/vila när tändningen slås av, och som förare måste man vara uppmärksam på vilken typ av färdskrivare som sitter i aktuellt fordon. Aktiviteten tillgänglighet Skall användas när man står till förfogande men saknar uppdrag att utföra. Som tid då arbetstagaren är tillgänglig anses framför allt de perioder under vilka den mobila arbetstagaren beledsagar ett fordon som transporteras med färja eller tåg, samt väntetid vid statsgränser eller till följd av trafikförbud. Dessutom registreras tillgänglighet för förare som är medåkande andreförare vid multibemanning. I Sverige (och de flesta EU-länder) kvalificerar tillgänglighet för rast. OUT-läge För transporter som inte omfattas av EG:s kör och vilotidsregler finns formellt inga krav på att använda förarkort. Det krävs inte att forsonet är utrustat med färdskrivare vid undantagen körning. Även om fordonet har en färdskrivare finns inga krav på att den ska användas. Det kan ändå finnas motiv att använda färdskrivaren och försätta den i OUT-läge (OUT betyder Out Of Scope, på svenska ej omfattad tid). När man i menyn väljer att försätta färdskrivren i OUT-läge så visas en lite ikon i färdskrivarens display. Färdskrivaren behåller sitt OUT-läge till dess att man matar ut förarkortet, eller matar in ett nytt
förarkort?? Om skrivaren sätts i OUT-läge så visar man att man utför en undantagen transport. Önskar man avsluta körning i OUT-läge så kan väljer man att detta i färdskrivarens meny. Undantagen körning bör dock styrkas med ytterligare dokument som ger stöd för att utföra undantagen körning, vilket kan erfordras vid Transportstyrelsens företagskontroller av kör och vilotid i åkerier. Observera också att körning utanför väg där allmänheten har tillträde måste ske under hela arbetsperioden för att räknas som undantagen. Färjeläge Färjeläget är endast en markering vid aktuellt tillfälle och denna behöver inte avmarkeras efter fullbordad färjeöverfart. Tryck på färjeknappen efter att man kört ombord på färjan, men vänta två minuter efter att man stannat, så att senaste körtiden blivit registrerad. Multi-bemanning När ett fordon körs med multibemanning (två förare) ska den som kör fordonet ha sitt förarkort i fack 1. Medåkande förare använder fack 2. När fordonet börjar röra sig, kommer den som kör fordonet automatiskt att få aktiviteten körning och medåkande förare registreras aktiviteten tillgänglighet. Medåkande förare kan manuellt ändra läget till annat arbete, om så erfordras. När föraren och medåkande förare byter plats så måste man också byta kortplats i färdskrivaren. Notera att vid multi-bemanning krävs att båda förarna är närvarande i fordonet under hela arbetsperioden, undantaget den första timmen. Funktionsfel Om färdskrivaren går sönder eller fungerar felaktigt ska arbetsgivaren låta reparera den så snart som omständigheterna medger. Om fordonet inte kan återvända till stationeringsorten inom en vecka från den dag då utrustningen gick sönder eller felet upptäcktes, ska reparation ske under resans gång. Föraren ska på diagramblad eller på annat papper göra noteringar om aktiviteterna och skriva sitt namn och körkortsnummer. Anteckningarna sparas 28 kalenderdagar av föraren, sedan lämnas de till arbetsgivaren. 151
152 Åkerihandbok 2013 Om en fordonsenhet behöver repareras eller bytas ut skall verkstaden kopiera färdskrivardata ur färdskrivren n (till ett externt lagringsmedium) innan reparation/utbyte påbörjas. I de fall kopiering av färdskrivardata inte är tekniskt möjligt skall verkstaden genom ett intyg styrka detta förhållande. Intyget skall överlämnas till fordonets ägare eller nyttjanderättsinnehavare. Kopia av intyget skall arkiveras av verkstaden under minst ett år. Transportföretag, som kan identifieras med företagets kortnummer, skall informeras om att dess färdskrivardata finns hos verkstaden. På transportföretagets begäran skall kopierad data tillsändas detta utan oskäligt dröjsmål. Kopierad data sänds till den adress som finns registrerad hos Transportstyrelsen och eventuella kopior kan en månad därefter förstöras. Kopior av färdskrivardata (som inte sänts till rättmätig ägare) skall förvaras så att risken för att de förvanskas eller förloras i händelse av brand eller liknande händelse minimeras. Om kopierad färdskrivardata inte efterfrågas inom ett år kan kopior därefter förstöras. Verkstaden skall även lagra information om företags begäran om kopierad färdskrivardata, om levererade färdskrivardata, samt utfärdade intyg om icke kopierbar data. I det fall verkstaden på begäran kopierar eller laddar ner data ur färdskrivaren som tillhör visst transportföretag skall dennes företagskort användas. Verkstadskort får inte användas för sådant ändamål. Körning utan giltigt förarkort Som tidigare sagts så får man inte köra fordon som omfattas av EG:s kör- och vilotidsregler utan förarkort. Om ett fordon börjar röra sig och ingen giltigt förarkort har matats in i färdskrivaren visas ett varningsmeddelande på displayen och i registret över händelser kommer detta att lagras. Om man glömt mata in sitt förarkort så ska man stanna fordonet så snart det är säkert mata in sitt förarkort på vanligt sätt. Även om förarkort inte är inmatat i färdskrivaren, registreras och lagras alla aktiviteteter i färdskrivarens minne. Uppgifter om dessa aktiviteter kan
fortfarande erhållas, men de kommer att markeras som körning utan kort. Manuella inmatningar I Sverige behöver man inte registrera aktiviteten rast/vila för dygns- och veckovila. Däremot måste aktivetet registreras för ett uppehåll som är mindre än 3 timmar under en daglig arbetsperiod. Hur man praktiskt förfar för att göra denna registrering framgår av respektive färdskrivartillverkares handbok. Vid körning i andra länder kan det vara av vikt att utföra registrering av aktivitet även under dygns- och veckovila. I vissa länder måste man dessutom använda ett arbetsgivarintyg för att visa sjukdom, semester och körning av fordon som är undantaget från EG:s kör- och vilotidsregler. Förlorat, stulet eller felaktigt förarkort Man måste ansöka om ett nytt förarkort omgående hos Transportstyrelsen. Transportstyrelsen måste utfärda ett nytt kort inom fem dagar från att de mottog anmälan. Under tiden får man fortsätta att köra fordon med digitala färdskrivare under förutsättning att man skriver ut listan 24 timmar fordon innan man påbörjar en arbetsperiod. På denna noterar man fortlöpande sina aktiviteter på diagrammet på utskriftsremsans baksida. man skriver ut listan 24 timmar fordon i samband med att man avslutar sin arbetsperiod. man på alla utskrifter noterar namn och körkortsnummer på baksidan för att bekräfta alla detaljer. man håller utskrifterna tillgängliga för inspektion på begäran av kontrolltjänsteman under 28 kalenderdagar. man efter 28 dagar lämnar utskriftsremsorna till arbetsgivaren, som sparar dem i 12 månader. Utan att använda ett giltigt förarkort får man köra på detta sätt i maximalt 15 kalenderdagar. Mata ut förarkort från färdskrivaren Förarkortet kan bara matas ut från färdskrivaren när fordonet står stilla. Tänk på att förarkortet är personligt och ta därför alltid ut förarkortet när fordonet lämnas. Om man avslutar sin daglig arbetsperiod så anger man slutland när man får frågan. Ska man köra annat fordon efteråt, så negligeras frågan om slutland. Det tar en liten stund medan färdskrivaren matar ut kortet. Utskrifter från färdskrivaren Utskrift är endast möjligt när fordonet står stilla och tändningen är på. Olika listor kan skrivas ut, både för färdskrivare och förarkort antingen på färdskrivarens display eller på pappersremsa. Pappersrullar Förare och arbetsgivare är ansvariga för att utskrifter från färdskrivaren kan ske. För att säkerställa detta ska det alltid finnas 3 rullar papper till skrivaren liggande i fordonet. När pappret är på väg att ta slut visas en röd markering på remsan. Använd endast papper som godkänts från tillverkaren av färdskrivaren, annars kan skrivaren skadas. Alla utskrifter från färdskrivaren sker i UTC-tid (samma som GMT-tid). Det innebär att man under vintertid får dra bort en timme från lokaltid, och under sommartid får man dra bort två timmar från lokaltid, för att hamna rätt. Utskriftsremsorna kan endast läsa av dem som förstår innebörden av de små piktogram som har olika betydelser. Utskrifter på remsor från färdskrivaren bör förvaras svalt och mörkt, annars riskerar texten att försvinna. 153
154 Åkerihandbok 2013 Lokal inställning av tiden i färdskrivaren Om den lokala tiden har ställts in manuellt inställd på en färdskrivare, finns det en stor punkt bredvid tiden som visas i färdskrivarens display, vilket indikerar att detta är lokal tid och inte UTC-tid. Den lokala tid kan ändras i ± 30 minuters steg, upp till maximalt ± 12 timmar från UTCtid. Besiktning För båda typerna av färdskrivare gäller att en ackrediterad verkstad ska kontrollera färdskrivarutrustningen efter installationen, och vid behov aktivera den. Verkstaden ska sätta en installationsskylt lätt synligt i fordonet omedelbart bredvid, på eller i färdskrivaren. Skylten ska bytas varje gång en godkänd montör eller verkstad har gjort en besiktning som medfört krav på ändring av någon inställning. Skylten ska även bytas vid den återkommande tvåårsbesiktningen hos en ackrediterad verkstad. I en digital färdskrivare finns skyltens uppgifter dessutom lagrade digitalt. Varningar (händelser och fel) Det finns vissa händelser och fel som kommer att medföra att färdskrivaren varnar. Uppgifter om dessa händelser och förhållanden fel lagras av fordonsenheten och ett meddelande visas färdskrivarens display. Varningar om strömavbrott visas först när strömmen kommer tillbaka. Varningen kommer att stå kvar i displayen tills den har bekräftats av föraren. Så länge som en varning är aktuell (dvs anledningen till varningen kvarstår) kommer det att återkomma när tändningen slås på, även om det tidigare har varit bekräftad. Bekräfta gör man med OK-knappen. För vissa varningar måste man trycka på OKknappen två gånger för att rensa displayen. Observera Lagar m.m. kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd.
Pictogrammens betydelse Available Break Busy Events Events 24 h External storage Card Case opened Co-driver slot Company Contrast Controller Display Driver Driver slot Eject End of daily work period Enter Faults Ferry-train crossing From or to High or low temperature High temperature Invert Location Lock Low temperature Manual entry of driver activities Manufacturer Menu 155
Out of scope Workshop Paper Power supply Rest 156 Security Sensor Settings Speed Start of daily work period Time Total summary Two weeks Unknown Weekly Vehicle-vehicle unit Work