Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2013 Pär Granström

SAMMANFATTNING Under 2013 har sammanlagt 18 lokaler i Testeboån återinventerats. På fyra lokaler gjordes en noggrannare undersökning som bl.a. innebar att längden på de påträffade musslornas skal mättes. På övriga 14 lokaler räknades de påträffade musslorna och endast den minsta musslan mättes. Jämfört med 2005 påträffades totalt sett färre flodpärlmusslor men i stället fler lite mindre musslor under inventeringen 2013. Det är svårt att avgöra om de ganska små skillnader som observerades beror på faktiska förändringar i musselbeståndet eller om de enbart beror på den extremt låga vattenföringen som rådde under 2013. Lågt vattenstånd borde å ena sidan kunna innebära att det är enklare att upptäcka musslorna men kan också göra att musslorna flyttar lite på sig, alternativt också gräver ner sig, för att hålla sig i tillräckligt djupt vatten och på så sätt står på andra delar i strömmarna. I Qvarnströmmen där totalt 147 flodpärlmusslor återutplanterades 2005 efter att en ny tröskel konstruerats återfanns 100 musslor 2013. Lite märkligt är att två av musslorna som påträffades i Qvarnströmmen 2013 var kortare än den minsta musslan som sattes ut i samma ström åtta år tidigare. Detta måste bero på att en del dolda musslor trots allt blev kvar i strömmen och överlevde arbetet med tröskeln. Musslorna har nu spritt ut sig en del sedan återutplanteringen men återfinns för övrigt i stort sett i anslutning till och nedströms utsättningsområdet. 1

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2 BAKGRUND På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län har beståndet av flodpärlmussla i Testeboån inventerats under sommaren 2013. Inventeringen har omfattat undersökning av fyra lokaler enligt metod för enkel statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd i vattendrag. Karta över Testeboån mellan Oslättfors och havet med de 18 undersökta lokalerna.

Under årens lopp har stora insatser gjorts för att återfå ett självreproducerande bestånd av lax i Testeboån. Åtskilliga strömsträckor har därför återställts efter flottledsrensningar samtidigt som stora mängder romyngel och smolt från öring och lax har planterats ut i vattendraget. Under 2005 rev dessutom Gävle kommun och Gävle Energi bort Forsby kraftverk för att skapa fri vandringsväg för vandrande fisk. Alla återställningsåtgärder har i och med att de har gynnat öring och lax även gynnat åns bestånd av flodpärlmussla. Vid musselinventeringarna som genomfördes 2005 etableras fyra miljökontrollstationer i Testeboån för att kunna följa upp flodpärlmusselbeståndet och utförda restaureringsåtgärder för fisk. TIDIGARE INVENTERING 1996 genomförde Länsstyrelsen en översiktlig inventering av flodpärlmussla i Testeboån. Utifrån den inventeringen gjordes den gången bedömningen att det förekommer flodpärlmussla på lämpliga lokaler i Testeboån på sträckan nedströms E4an. De största tätheterna bedömdes finnas på sträckans övre halva där musseltätheten bitvis var ganska hög. Däremot påträffades över huvudtaget inga små musslor i vattendraget utan samtliga musslor var runt 100 mm långa eller längre. Den minsta musslan som observerades vid det tillfället var 90 mm lång. Syftet med inventeringen i Testeboån 2005 var dels att få en bild av musselbeståndets status för att kunna följa upp utrivningen av Forsby kraftverk och övriga restaureringsåtgärder som genomförts dels att kunna upptäcka förändringar i musselbeståndets status framöver. Inom ramen för miljöövervakningen finns undersökningstypen Artövervakning av flodpärlmussla. Metoden går i korthet ut på att 18 slumpvis utvalda provlokaler undersöks inom ett bestånds utbredningsområde. Vid varje enskild provlokal undersöks tätheten av musslor, minsta mussla och dessutom mäts längden på ett antal musslor. Resultaten från lokalerna vägs ihop och ger tillsammans en hyfsad uppskattning av hela beståndets status. Enligt undersökningstypen lämpar sig metoden för mindre vattendrag. Vid inventeringen 2005 gjorde först en test av ovan beskrivna metod i Testeboån. Då visade det sig dock att Testeboån är ett för stort vattendrag för att metoden ska gå att använda. Detta beroende på att ån till största delen är alldeles för djup och för bred för att det effektivt ska gå att genomföra inventeringen. Det går helt enkelt inte att hitta 18 lokaler som är möjliga att inventera i vattendragets hela bredd via utslumpning därför att ån oftast är för bred och eller för djup. I samråd med Gävle kommun och Länsstyrelsen bestämdes det därför att inventering skulle ske enligt en enklare metod, men med ett utökat antal miljöövervakningsstationer. Vid inventeringen undersöktes totalt 18 lokaler från och med Oslättfors till och med Stigslund varav fyra lokaler utsågs till miljöövervakningsstationer. Inventering visade musselbeståndets utbredning i ån och gav också en hygglig uppfattning om beståndets totala storlek och längdstruktur. 2005 påträffades musslor på 12 av de 18 undersökta lokaler från och med strömmen uppströms E4:an ned till och med Qvarnströmmen i Forsby. De största tätheterna av flodpärlmussla återfanns i Åbyggeby på sträckan mellan Torsved och Bjuräng, men musseltätheten uppgick endast i något enstaka fall till tio musslor eller flera per kvadratmeter. Liksom 1996 observerades inga flodpärlmusslor på sträckan mellan Oslättfors och strömmen just uppströms E4: an och inte heller nedströms Forsby. I Testeboån vid Brännsågen var den allmänna dammusslan (Anodonta anatina) ganska vanlig och den förekom även i de lugna partierna i åns nedre del. METODIK VID INVENTERINGEN Syftet med inventeringen i Testeboån är att få en bild av musselbeståndet som sedan kan följas upp på ett sätt som säkerställer att man kan upptäcka förändringar i beståndets status. 3

4 Den idag förekommande metoden för att kartlägga statusen i ett helt musselbestånd är tidigare nämnda inventering enligt miljöövervakningens undersökningstyp Artövervakning av flodpärlmussla. Förutom den metoden finns även en lite enklare inventeringsmetod beskriven som använts av ett flertal länsstyrelser sedan början av 90-talet. Metoden går i korthet ut på att i fält ta reda på var i vattendraget musslorna finns (utbredningen) och hur rekryteringen av små musslor ser ut inom utbredningen (statusen på beståndets livskraftighet). I den del av vattendraget där statusen är bäst etableras sedan en miljöövervakningsstation där ca 100 levande musslor längdmäts. Metoden går till så att inventeraren går i vattnet vid lokalkoordinaten och plockar sedan upp de första 100 musslorna som dyker upp i vattenkikaren då inventeraren vandrar ut och sedan efter behov runt i vattendraget. Själva utgångspunkten för lokalen är alltså vald, men längdmätningen görs sedan på slumpmässigt upplockade musslor som får representera lokalen. Längdmätningen på miljöövervakningsstationerna har nu 2013 kompletterats med ett riktat eftersök av småmusslor under 10 minuter på var och en av de fyra lokalerna varefter måttet på den minsta observerade musslan noterats. På lokalen Qvarnströmmen har dessutom en karta över åsträckan upprättats där fynden av musslor har dokumenterats. Detta för att kunna följa upp den återutplantering av musslor som gjordes där 2005 i samband med att Forsby kraftverk revs bort och en ny tröskel anlades. De övriga 14 lokalerna inventerades genom att en ca 20 meter lång sträcka undersöktes och alla musslor som observerade på ytan räknades. Vid eventuella fynd noterades antalet flodpärlmusslor och längden på den minsta som observerades. Med denna metod kan man alltså inte uttala sig om hela musselpopulationens status, men man kan ge en bild av var i vattendraget och i ungefär vilken omfattning det förekommer musslor. Dessutom får man en mycket bra kännedom om statusen hos musslorna på de etablerade miljöövervakningsstationerna. Den stora fördelen med den enklare metoden är att man då väljer ut övervakningslokaler som det är praktiskt genomförbart att inventera. Längdmätningen ger underlag för att bedöma statusen med utgångspunkt från andelen musslor som är mindre än 2 cm respektive 5 cm. RESULTAT Strömmarna i Testeboån är väldigt steniga med endast mindre ytor av sand och grus mellan stenarna. Dessutom är de ofta är rensade vilket ofta gör att vattenströmmen är ganska jämn och hård. Därför finns det oftast få ställen som är lämpliga för flodpärlmusslorna att ställa sig på i själva strömmarna. De flesta musslorna påträffas till följd av detta oftast på lite mer lugnflytande sträckor och ofta just nedströms de steniga strömmarna där andelen sand- och grusbotten är större. Liksom vid tidigare inventeringar var det svårt att hitta så höga tätheter av flodpärlmusslor att det gick att få ihop 100 individer inom en rimlig tid och inom en hanterlig yta så därför mättes färre individer på tre av de totalt fyra miljöövervakningslokalerna.

5 Tabell med resultat från de 18 undersökta lokalerna 2013 jämfört med undersökningen 2005. På 8 av de 14 lokaler där flodpärlmusslor enbart räknades påträffades flodpärlmusslor. Inga riktigt små musslor observerades men storleken på den minsta påträffade musslan var ändå genomgående mindre 2013 än den var 2005. Antalet räknade musslor varierade och var fler än 2005 på en del lokaler och färre på andra men totalt sett var det färre individer under 2013. Lokal Nedströms E4:an Vid lokalen Nedströms E4:an är Testeboån ca 35 meter bred med stora mängder stenblock och flera små öar. Under sommaren 2013 var vattenflödet i ån extremt lågt men ån var ändå över 1 meter djup på flera ställen. Vattnet är mer eller mindre strömmande och bottnen domineras av grov sten och block, med små inslag av sand och grus. Det finns en del vegetation i form av flytbladsväxter och mossa samt en del påväxtalger på stenarna. Det förekommer ganska lite organiskt material på sträckan men findetritus och enstaka

mindre död ved förekommer. Närmiljön består av blandskog och stranden domineras av gräs, buskar och träd. På grund av att Testeboån är så stor är beskuggningen ganska liten trots att ån här omges av ganska tät skog. Sträckan har varit rensad och vissa restaureringsåtgärder har gjorts genom att sten på ett oregelbundet sätt har återplacerats i fåran. Lokalen utgörs av en 25 m lång och 30 m bred sträcka utanför en av öarna i området. Medeldjupet var ca 0,4 m med största djup på över 1 m. Totalt påträffades 18 levande musslor och ett skal. Musslorna var runt 120 mm långa och ingen mussla var kortare än 111 mm. Ett tio minuter långt riktat sök efter små musslor resulterade i den minsta observerade musslan på 114 mm. 6 Längdfördelningsdiagram Lokal Nedströms E4:an 2005 Lokal Nedströms E4:an 2013 Resultatet 2013 överensstämmer med 2005 års inventering vad det gäller både antal musslor och storleken på de påträffade musslorna. Lokal Åbyggeby uppströms bro Uppströms bron i Åbyggeby är Testeboån ca 20 m bred och runt 0,5 m djup i de djupaste partierna. Vattnet är lugnflytande med små korta strömnackar. Mellan de korta steniga strömmarna består bottnen av fin sten med inslag av grus och grov sten. En del organiskt material finns längs stränderna men saknas i stort sett för övrigt. Längs stränderna växer bitvis rikligt med långskottsväxter. I den mån det förekommer någon vegetation på bottnen så består den av påväxtalger. Sträckan kantas av lövskog och åkermark med mycket frodigt gräs i strandzonen. Detta gör att beskuggning och krontäckningen blir mycket liten. Vid lokalen finns en enkel badplats och bottnen är rensad på sten som förmodligen använts för att höja tröskeln något nedströms badet. Det innebär förmodligen en störning på lokalen men samtidigt att bottnen blir något fördelaktigare med en stor och lite djupare hölja.

På många ställen är de små stenarna på botten väldigt skrovliga och kantiga och ser mer ut som krossad sten typ makadam än natursten. På lokalen observerades många simpor och även många lax- och öringungar. 7 Längdfördelningsdiagram Lokal Åbyggeby uppströms bro 1996 Lokal Åbyggeby uppströms bro 2005 Lokal Åbyggeby uppströms bro 2013 Musslorna för längdmätningen plockades denna gång på en yta på ca 5 gånger 20 m just uppströms tröskeln. Medeldjupet på lokalen var ungefär 0,3 m. Totalt längdmättes 62 musslor mellan 36 och 122 mm. Till skillnad mot 2005 då den minsta musslan mätte 92 mm påträffades åtta musslor i storleksintervallet mellan 36 och 80 mm vid inventeringen 2013. Endast två skal påträffades på lokalen. Ett tio minuter långt riktat sök efter små musslor resulterade i den minsta observerade musslan på 42 mm. Ungefär denna lokal undersöktes även 1996. Längdfördelningen 1996 var mycket lik den som observerades 2005, tio år senare. Nu 2013 ser längdfördelningen lite annorlunda ut med flera lite mindre musslor. Det fanns färre musslor på lokalen 2013 så att en större yta fick avsökas detta år. Det gick ändå inte att få ihop fler än totalt 62 musslor inom en rimlig tid. En annan skillnad var att 2013 påträffades flera lite mindre musslor varav två faktiskt till och med var kortare än 50 mm. Det är svårt att veta om dessa skillnader visar på några faktiska förändringar. Skillnaderna skulle kunna bero på det extremt låga vattenflödet i ån under 2013 vilket skulle kunna få till följd att musslorna å ena sidan förflyttat sig en aning till en lämpligare del av ån samtidigt som det å andra sidan gör att det var lättare att hitta de lite mindre musslorna på lokalen. Det finns en viss motsägelse i detta så det är lite svårt att tolka resultatet. Intressant att se hur det ser ut på denna lokal om ytterligare tio år! Lokal Åbyggeby nedströms bro Nedströms bron i Åbyggeby är Testeboån ca 30 m bred. Den jämna steniga strömmen är ett par till några decimeter djup men efter strömmen djupnar ån och blir snabbt över en meter djup. I den långa hårda strömmen finns endast små ytor med sand och grus vilket också gör att det endast finns enstaka musslor där.

Från och med strömmens slut och ner på det lugnare och djupare partiet nedströms strömmen finns det gott om sand och grus vilket gör att det står en del musslor där. På de steniga stränderna växer bitvis en del långskottsväxter men för övrigt domineras bottnen av mossa och påväxtalger. Sträckan kantas av skogsdungar, en industrifastighet och åkermark med träd, buskar och en del gräs längs stranden. Eftersom ån är bred blir beskuggning och krontäckning mycket liten. Den jämna, hårt rinnande och enformiga strömmen har förmodligen fått sitt utseende på grund av tidigare utförda rensningar. 8 Musslorna plockades upp på en yta om ungefär 20 gånger 20 m just nedströms strömmen och i strömmens nedre del. Medeldjupet på lokalen var ca 0,3 m i strömmen och 0,5 m nedanför den. Totalt plockades 68 musslor upp för längdmätning. Längdfördelningsdiagram Lokal Åbyggeby nedströms bro 2005 Lokal Åbyggeby nedströms bro 2013 2005 påträffades endast fyra musslor under 80 mm medan motsvarande siffra för 2013 var hela var hela 24 st. Det vill säga att drygt en tredjedel av musslorna var kortare än 80 mm 2013. Den minsta musslan som påträffades var 37 mm liksom 2005. På lokalen observerades sju musselskal och på stranden intill lokalen totalt 15 skal. Ett tio minuter långt riktat sök efter små musslor resulterade i den minsta observerade musslan på 62 mm. Lokal Qvarnströmmen Då Forsby kraftverk revs ut 2005 gjordes två konstgjorda men naturliknande trösklar uppströms läget för kraftverket. Den övre av dessa trösklar placerades i den så kallade Qvarnströmmen ungefär 200 m uppströms den före detta kraftverksdammen. Innan bygget av tröskeln påbörjades gjordes en inventering som visade att det fanns över 100 flodpärlmusslor i Qvarnströmmen. Efter ytterligare undersökningar beslutades att den bästa lösningen för flodpärlmusslorna var att plocka upp så många som det gick att finna och förvara dem längre uppströms fram till dess att den nya tröskeln var färdigbyggd och musslorna kunde återutsättas.

9 Totalt plockades 149 flodpärlmusslor i strömmen 2005 som efter två månader i en sump återutsattes på den nyanlagda tröskeln i Qvarnströmmen. I och med den nya tröskeln så har strömmen som, åtminstone vid lågvatten, tidigare var ca 50 lång nu i stället förvandlats till en kortare tröskel. Flodpärlmusslorna placerades därför ut mer samlat än de stod tidigare, på tröskelns nedre kant och huvudsakligen i skydd bakom ett antal större stenblock. På platsen är ån ungefär 35 m bred och strömmen inklusive tröskeln är ca 30 m lång. Upp mot tröskeln är vattnet strömmande till forsande men vattenhastigheten avtar snabbt 10 20 m nedströms tröskeln. Djupet varierar från runt några decimeter i tröskeln till ungefär en halv meter med meterdjupa höljor nedanför. Lokalen omges av lövskog och en hustomt. Stranden domineras av stenblock och högre upp av buskar och träd. I själva ån finns främst påväxtalger men även en del flytbladsväxter. Även här gör åns bredd att beskuggningen nästan är obefintlig. Innan ombyggnaden av tröskeln stod musslorna utspridda i hela Qvarnströmmen. Då flodmusslorna återutsattes placerades de uti ett litet område precis i den nedre kanten på den nyanlagda smala tröskeln. Musslorna placerades där vattendjup, bottenmaterial och strömhastighet bedömdes ge de bästa förutsättningarna för dem. Av de 147 levande musslor som sattes ut på tröskeln var den minsta 46 mm lång och endast sammanlagt två musslor var mindre än 80 mm. Qvarnströmmen innan åtgärd Qvarnströmmen direkt efter åtgärd 2005. Musslorna återutsattes vid kryssen i bilden bakom några grupper av stenar. 2013 påträffades 100 musslor men längdfördelningen ser lite annorlunda ut nu. Märkligt nog var 16 musslor kortare än 80 mm 2013 och 11 st var till och med kortare än 60 mm. Qvarnströmmen 2013. Flodpärlmusslorna påträffades nu på hela ytan på bilden men med högst koncentration vid utsättningsplatsen.

Längdfördelningsdiagram 10 Lokal Qvarnströmmen 2005 Lokal Qvarnströmmen 2013 Den minsta påträffade musslan mätte 41 mm. I stora drag alltså ungefär samma resultat som i Lokal Åbyggeby uppströms bro med dels något färre individer dels en förskjutning mot mindre storlekar. Observera att den kortaste musslan som återutsattes på den nyanlagda tröskeln 2005 mätte 46 mm åtta år tidigare. 2013 påträffades således två musslor som var kortare än den kortaste som sattes ut i strömmen 2005. Nästan ännu märkligare är att 16 musslor som var kortare än 80 mm hittades 2013 men att endast 2 återutsattes 2005. Enda rimliga förklaringen är att ett ansenligt antal musslor ändå blev kvar i strömmen efter att de man kunde hitta plockats upp 2005. Förmodligen var dessa musslor mer eller mindre nedgrävda i bottensubstratet så att de inte gick att hitta. Ett tio minuter långt riktat sök efter små musslor resulterade i den minsta observerade musslan på 58 mm. SLUTSATSER FRÅN INVENTERINGEN Den översiktliga undersökningen av 18 sträckor i Testeboån 2005 visade att det fanns ett ganska glest bestånd av flodpärlmussla från och med uppströms E4: an till och med Qvarnströmmen i Forsby. De högsta tätheterna av musslor observerades i Forsby mellan Torsved och Bjuräng. Denna bild av utbredningen kvarstår efter 2013 års inventering. Antalet påträffade musslor ökade på sex stationer och minskade på lika många men totalt sett observerades däremot färre musslor 2013 än 2005. Musslornas medellängd var dock mindre beroende på att ganska många lite mindre musslor i storleksinteravallet 50 80 mm påträffades under 2013. Enligt en metod som beskrivits i Metod för enkel statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd i vattendrag (Handledning för miljöövervakning Undersökningstyp: Stormusslor, version 2010-03-30) kan man bedöma ett musselbestånds status utifrån hur stor andel små musslor som påträffas. Metoden bygger helt enkelt på att ju större andel små musslor som påträffas desto större möjlighet bör beståndet också ha att överleva på längre sikt. Klassindelningen bygger på erfarenheter från Skottland, ett opåverkat vattensystem på Kolahalvön samt från vattendrag i Västernorrland. Om man gör en statusbedömning av flodpärlmusslorna på de stationer som undersökts i Testeboån under 2013, 2005 och 1996 får man, ett resultat som sammanfattningsvis visar att Testeboåns musselbestånd inte är livskraftigt och sannolikt är på väg att dö ut. Statusbedömning av livskraftighet i 5 klasser med utgångspunkt från andelen musslor med en skallängd mindre än 5 respektive 2 cm (Håkan Söderberg). Klass Status 1 Livskraftigt bestånd >20 % är <5 cm och >0 % är <2 cm 2 Livskraftigt bestånd? >20 % är <5 cm eller >10 % är <5 cm och >0 % är < 2 cm 3 Ej livskraftigt bestånd <20 % är <5 cm 4 Utdöende bestånd Alla >5 cm, riklig förekomst (>500 ind.) 5 Snart försvunna Alla >5 cm, fåtalig förekomst (<500 ind.)

Nyrekrytering förekommer, eller har åtminstone förekommit, under de senaste kanske 15 åren men inte på långa vägar i den utsträckning som krävs för att beståndet ska kunna vara livskraftigt på sikt. 11 Statusklassning Qvarnströmmen Forsby 2005 Qvarnströmmen Forsby 2013 Åbyggeby nedströms bro 2005 Åbyggeby nedströms bro 2013 Åbyggeby uppströms bro 1996 Åbyggeby uppströms bro 2005 Åbyggeby uppströms bro 2013 Nedströms E4:an 2005 Nedströms E4:an 2013 Testeboån totalt 2005 Testeboån totalt 2013 Antal 147 101 58 68 153 106 62 17 18 328 249 Medel 100,9 93,5 98,0 82,8 104,9 105,2 98,5 115,6 121,8 102,6 93,9 Median 101 96 101 84 105 104,5 102,5 115 120,5 103 98 Stndavv 8,6 17,8 12,2 17,0 6,2 6,5 15,5 6,7 7,9 9,5 19,1 Min 46 41 37 37 90 92 36 102 111 37 36 Max 121 116 114 109 121 122 115 128 141 128 141 Antal <20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Antal <50 1 1 1 2 0 0 2 0 0 2 5 Antal <80 2 16 4 24 0 0 8 0 0 6 48 andel <20 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% andel <50 0,7% 1,0% 1,7% 2,9% 0,0% 0,0% 3,2% 0,0% 0,0% 0,6% 2,0% andel <80 1,4% 15,8% 6,9% 35,3% 0,0% 0,0% 12,9% 0,0% 0,0% 1,8% 19,3% popstorlek >1000 >1000 >1000 >1000 >1000 >1000 >1000 <500 <500 >1000 >1000 >20% <5cm >10% <5cm >0% <2cm >0% <5cm ja ja ja ja ja ja ja >500 ind ja ja ja ja ja ja ja ja ja KLASS 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 KLASS 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 KLASS 3 Klass 3 Klass 3 Klass 3 Klass 3 0 0 Klass 3 0 0 Klass 3 Klass 3 KLASS 4 0 0 0 0 Klass 4 Klass 4 0 0 0 0 0 KLASS 5 0 0 0 0 0 0 0 Klass 5 Klass 5 0 0 Enligt denna statusklassning har lokalen Åbyggeby uppströms bro gått från klass 4 1996 och 2005 till klass 3 nu 2013. Alltså möjligen en liten förbättring. Om man ser till inventeringsresultatet så verkar det som att det totalt sett har blivit lite färre musslor på de undersökta sträckorna samtidigt som de musslor som finns kvar i genomsnitt är något mindre än tidigare. Det senare skulle ju kunna tolkas som att nyrekryteringen nu fungerar en aning bättre. Men det är svårt att säga om skillnaderna i resultat mellan undersöknigen 2005 respektive 2013 visar på att en faktisk förändring skett. 2013 var ett mycket ovanligt torrt år med extremt låga flöden i bla Testeboån. Lokaler som tidigare alltid framstått som typiska mussellokaler var detta år mer eller mindre torrlagda. Det låga vattenståndet kan ha fått till följd att musslor förflyttat sig kortare sträckor till andra delar av ån, eller att de i högre utsträckning än tidigare låg dolda djupare ner i sedimenten. Samtidigt borde det å andra sidan också innebära att eftersom lokalerna var grundare och mindre strömmande så borde det vara enklare att observera musslorna. På samma gång kan det låga flödet och vattenståndet vara förklaringen till att relativ sett flera lite mindre musslor påträffades under 2013. Det krävs någon inventeringsrunda till för att man med någon säkerhet ska kunna säga om de små skillnader som nu observerats beror på att en förändring har skett i musselpopulationen eller om skillnaderna bara speglar den naturliga variationen beroende på slumpen och vattenflödena. Lite märkligt är det dock att flera av de påträffade musslorna i Qvarnströmmen 2013 helt klart var mindre än de som återutsattes på den nyanlagda tröskeln åtta år tidigare. Det måste innebära att ett antal flodpärlmusslor endera fanns kvar i strömmen och lyckades överleva ombyggnaden av tröskeln eller att de transporterats ner från något läge just uppströms tröskeln. Ån förefaller dock vara allt för lugnflytande uppströms Qvarnströmmen för att passa flodpärlmussla så det är troligare att musslorna överlevde ombyggnaden nedgrävda i bottensubstratet.

12 BILAGA 1 Kartskiss över Qvarnströmmen där fynd av flodpärlmussla markerats med en siffra för antal individer där musslorna påträffades. Musslorna sattes ut bakom tre grupper av stenblock i den centrala rektangeln 2005. 2013 återfanns musslor i stort sett över hela området i Qvarnströmmen men fortfarande med en högre täthet i utsättningsområdet.

Längdfördelningsdiagram BILAGA 13 2

Längdfördelningar BILAGA 14 3 Qvarnströmmen Nedströms Åbyggeby Åbyggeby 41 96 111 121 37 84 36 103 51 96 113 122 45 84 42 103 53 97 114 122 52 85 64 104 53 97 114 123 54 85 72 104 53 98 117 123 55 86 73 104 57 98 118 126 55 86 75 104 58 98 119 132 56 88 77 104 58 100 120 136 57 89 79 105 59 100 120 141 58 90 90 105 59 101 62 90 91 106 59 101 63 94 92 106 60 102 65 94 92 107 61 102 66 95 94 107 62 103 66 96 94 107 63 103 67 96 95 108 66 103 69 97 95 108 86 104 72 98 95 109 86 105 73 99 95 109 86 105 74 99 97 109 87 105 76 99 99 109 88 106 79 100 99 110 88 106 79 101 100 110 88 107 79 101 100 110 90 107 79 101 100 110 90 107 80 101 100 111 90 107 80 102 100 111 91 108 81 102 101 113 91 108 81 102 102 114 92 108 82 103 102 114 92 108 82 104 102 114 92 108 83 105 102 115 92 108 83 105 92 109 84 105 93 109 84 109 93 109 93 109 93 109 93 109 93 109 94 110 94 110 94 110 94 110 95 111 95 112 95 113 95 113 95 113 95 114 96 114 116

Lokalbeskrivningsdata 15 BILAGA 4

Variabel Bjuräng mellan Bjuräng nedre Nedströms E4:an Åbyggeby uppströms bro Åbyggeby nedströms bro Qvarnströmmen Forsby Latitud 60,7215679 60,7216994 60,748735 60,7307278 60,7280432 60,7190262 Longitud 17,1321478 17,1379873 17,0879236 17,1214814 17,1279513 17,1393623 RT90 N 6734569 6734590 6737548 6735578 6735286 6734294 RT90 O 1572428 1572746 1569955 1571825 1572184 1572827 SWEREF99 N 6733663 6733688 6736610 6734664 6734377 6733393 SWEREF99 O 616313 616631 613805 615698 616061 616716 HaroNr 51000 51000 51000 51000 51000 51000 Lokalens längd (m) 15 20 25 5 20 30 Lokalens bredd (m) 12 6 30 20 20 30 Vattendragets bredd (m) 25 15 35 20 30 35 Yta (m²) 180 120 750 100 400 900 Medeldjup (m) 0,30 (Uppskattat) 0,30 (Uppskattat) 0,40 (Uppskattat) 0,20 (Uppskattat) 0,30 (Uppskattat) 0,50 (Uppskattat) Maxdjup (m) 0,80 (Uppskattat) 1,00 (Uppskattat) 1,00 (Uppskattat) 0,50 (Uppskattat) 0,50 (Uppskattat) 1,00 (Uppskattat) Beskuggning 6-50% 6-50% 6-50% <5% Krontäckning 6-50% <5% <5% <5% Vattenhastighet Strömt Strömt Lugnt Lugnt Strömt Strömt Grumlighet Klart Klart Klart Klart Klart Klart Vattennivå Låg Låg Låg Låg Låg Låg Färg Färgat vatten Färgat vatten Klart vatten Klart vatten Färgat vatten Färgat vatten Bottensubstrat Finsediment <0,2mm <5% Finsediment <0,2mm <5% Grova block 400-2000mm D1 51-100% Grovsten 100-200mm D1 51-100% Grova block 400-2000mm D1 51-100% Fina block 200-400mm D1 51-100% Bottensubstrat Sand 0,2-2mm <5% Sand 0,2-2mm <5% Fina block 200-400mm D2 6-50% Finsten 20-100mm D2 6-50% Fina block 200-400mm D2 6-50% Grovsten 100-200mm D2 6-50% Bottensubstrat Grus 2-20mm 6-50% Grus 2-20mm 6-50% Grovsten 100-200mm D3 6-50% Grovsten 100-200mm D3 <5% Grovsten 100-200mm D3 6-50% Grova block 400-2000mm D3 6-50% Bottensubstrat Finsten 20-100mm 6-50% Finsten 20-100mm 6-50% Finsediment <0,2mm 6-50% Fina block 200-400mm <5% Finsten 20-100mm 6-50% Finsten 20-100mm 6-50% Bottensubstrat Grovsten 100-200mm D3 6-50% Grovsten 100-200mm D3 6-50% Sand 0,2-2mm <5% Finsediment <0,2mm <5% Grus 2-20mm 6-50% Grus 2-20mm 6-50% Bottensubstrat Fina block 200-400mm D1 51-100% Fina block 200-400mm D2 6-50% Grus 2-20mm <5% Sand 0,2-2mm <5% Sand 0,2-2mm <5% Sand 0,2-2mm <5% Bottensubstrat Grova block 400-2000mm D2 6-50% Grova block 400-2000mm D1 51-100% Finsten 20-100mm <5% Organiskt material Finsediment <0,2mm 0% Finsediment <0,2mm <5% Findetritus Måttlig Ingen Riklig Måttlig Ingen Lite Grovdetritus Ej vald Lite Lite Lite Ingen Lite Fin död ved Riklig Lite Lite Lite Lite Lite Grov död ved Lite Lite Ingen Ingen Ingen Lite Vattenvegetation Mossor D1 6-50% Påväxtalger D1 6-50% Flytbladsväxter D1 6-50% Mossor D1 6-50% Påväxtalger D1 6-50% Vattenvegetation Långskottsväxter D2 6-50% Mossor D2 <5% Långskottsväxter 6-50% Påväxtalger D2 6-50% Flytbladsväxter D2 <5% Vattenvegetation Övervattensväxter D3 6-50%. Övervattensväxter 6-50%.. Strandmiljö Övrigt D1 Träd D1 Gräs o halvgräs D1 Gräs o halvgräs D1 Övrigt D1 stenblock Övrigt D1 stenblock Strandmiljö Gräs o halvgräs D2 Buskar D2 Träd D2 Buskar D2 Gräs o halvgräs D2 Träd D2 Strandmiljö Träd D3 Gräs o halvgräs D3 Buskar D3 Träd D3. Buskar D3 Närmiljö Blandskog D1 51-100% Lövskog D1 51-100% Blandskog 51-100% Åker D1 51-100% Blandskog D1 51-100% Lövskog D1 51-100% Närmiljö Articifiell mark D2 6-50% Articifiell mark D2 6-50%. Lövskog D2 6-50% Articifiell mark D2 6-50%. Närmiljö... Åker D3 6-50% Påverkan på lokalen Flottledsrensning Stark rensad forsnacke Flottledsrensning Stark Flottledrestaurering Måttlig lekgrus, enstenar Biotopvård Måttlig Anlagd naturtröskel Påverkan på lokalen Flottledsrensning Stark 16