PMBiotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka,

Transkript

1 PMBiotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka, Lappberg med syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartad fisk i samband med bangårdsförlängning. Gällivare Kommun, Norrbottens län

2 Titel: PM- Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka, Lappberg med syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartrad fisk i samband med bangårdsförlängning. Datum: Utgivare: Trafikverket Utförare: Licab AB Uppdragsansvarig: Håkan Tyrén. Biotopkartering, bedömning, text och foto: Håkan Tyrén. Storgatan 11, Luleå. Telefon: , Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå Telefon: Omslagsbild: Strömsträcka i Vuottasjohka. 2

3 Bakgrund och syfte På uppdrag av Trafikverket genomförde Licab AB 2014 en biotopkartering av Vuottasjohka vid Lappbergs bangård. Inventeringen omfattade då den del av bäcken som berördes vid en bangårdsförlängning i sydlig riktning. Efter genomförda samråd under år 2014 och 2015 har Trafikverket beslutat att en förlängning av bangården i stället ska göras nordlig riktning, i nära anslutning till en tidigare inte inventerad del av vattendraget. En förlängning norrut innebär mindre påverkan på rennäringen då befintlig flyttled över järnvägen söder om bangården kan behållas i befintligt läge samt mindre påverkan på vattendraget eftersom ingen ny järnvägsbro behövs. Licab har av denna anledning fått uppdraget att genomföra en biotopkartering och eftersök av flodpärlmussla i den norra delen av Vuottasjohka som ligger i nära anslutning till den planerade bangårdsförlängningen vid Lappberg, se figur 1. Syftet med inventeringen har varit att identifiera eventuell förekomst av flodpärlmussla och livsmiljö för laxartad fisk. Vid inventeringen har även andra parametrar som beskriver bäckens kvalitet som livsmiljö för bl.a. öring dokumenterats, se mer under rubriken Metodik och tidpunkt. Inventerad sträcka 2015 Inventerad sträcka 2014 Figur 1. Översiktskartan visar var Lappberg och Vuottasjohka är lokaliserade samt inventeringens omfattning. 3

4 Allmän beskrivning av Vuottasjohka I VattenInformationsSystemet för Sverige (VISS) ingår Vuottasjohka som en del i Vuotnajohka vattendrag och vattendraget har en hög ekologisk status dock med en uppskattad risk att gränsvärdet för kvicksilver överskrids på grund av atmosfäriskt nedfall. Vuottasjohka ingår även i Natura området Kaitum fjällurskog där vattendraget ryms inom naturtypen Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation. Vuottasjohka har sitt huvudsakliga källflöde från Sjisjka-ahpe. Uppströms ligger även några mindre sjöar, bland annat Goddejaure och Vuottasjaure. Mellan den uppströms liggande Vuottasjaure (1 km) och den nedströms liggande Vuotnajaure (10 km) uppvisar Vuottasjohka en variation där kortare forssträckor bryts av med djupare och mer lugnflytande sel. Figur 2. Vuottasjohka har en varierande struktur med kortare forssträckor och sel med lugnt flytande vatten. 4

5 Metodik och tidpunkt Biotopkartering av vattendrag För att få en grundläggande beskrivning av bäckens lämplighet avseende livsmiljö och lekmöjligheter för öring och biotop för flodpärlmussla har en översiktlig biotopkartering av den aktuella delsträckan genomförts. Inventeringen av vattendraget har utförts som en förenklad form av biotopkartering av vattendrag, där SNV:s handledning för miljöövervakning varit utgångspunkt för vilka parametrar som dokumenterats. Tabell 1 sammanfattar vilka parametrar som noteras i samband med biotopkarteringen. Tabell 1. Vid den översiktliga biotopkarteringen noteras ett antal parametrar som har betydelse för bäckens ekologiska roll, inte minst för laxartad fisk och lämplighet som flodpärlmussellokal. Parameter Bredd Djup Sträcka Strömhastighet Vattenfärg Bottensubstrat Lekmiljö (öring) Uppväxtmiljö (öring) Ståndplats (öring) Vattenvegetation Strandzon Beskuggning Biflöde Vandringshinder Beskrivning Bäckens medelbredd (m), Bäckens medeldjup (m) Varje delsträcka bör vara så homogen som möjligt, sträckan bör normalt inte understiga 30 meter. Lugnt flytande- Svagt strömmande- Strömmande- Fors. Andel i % Klart- Färgat- Kraftigt färgat Grov detritus -Findetritus -Lera (<0,02mm) Sand (0,02-2mm) Grus (2-20mm) Sten (20-200mm) Block (>200mm) Häll (>400mm). Andel i % Goda Måttliga Saknas Goda Måttliga Saknas Goda Måttliga Saknas Övervattenväxter (vass, säv) Flytbladsväxter Undervattensväxter Rosettväxter Alger. Teckningsgrad i % Biotoptyp (sumpskog, lövskog, våtmark) -Exempel på arter, andel i % Obefintlig Mindre god (<5 %) Måttlig (5-50 %) God (>50 %) Finns eller ej Definitiva eller partiella 5

6 Inventering av flodpärlmussla I samband med den översiktliga biotopkarteringen har även flodpärlmusslor eftersökts. Detta har skett i form av inventering med vattenkikare genom vadning i vattendraget. Eftersom det uppstår en viss grumlig vid vadning sker inventeringen genom förflyttning uppströms i vattendraget. På de sträckor där vattendjupet överstiger ca 1 meter är det inte möjligt att med vadarbyxor genomföra en heltäckande inventering av botten. Vid partier med djupare vattenområden har inventeringen skett från stranden och begränsats till den del av bäcken som är synlig från strandlinjen. Figur 3 och 4 visar hur inventeringen går till. Figur 3 och 4. Flodpärlmussla eftersöks med hjälp av vattenkikare och vadarbyxor. 6

7 Resultat Inventeringen genomfördes 4:e augusti 2015 under goda väderförhållanden. Vattenståndet var förhållandevis högt på grund av en period med riklig nederbörd. Den avgränsade inventeringssträckan i Vuottasjohka består av en varierad mix av 6 kortare forspartier (nr 1-6, orange-färgade i figur 5) och mellanliggande, längre sel. I den norra delen övergår selen till två sjöliknande lugnvatten som är förhållandevis stora (A och B i figur 5). Eftersom samtliga forssträckorna respektive selen har en så likartad karaktär redovisas resultatet av biotopkarteringen i två olika objekt, där forsarna utgör objekt 1 och den resterade delen av jåkken som består av mellanliggande sel utgör objekt 2. A B Figur 5. Kartan visar det avgränsade inventeringsområdet (röd markering), forssträckorna (nr 1-6, orange-markerade) samt de två större sjöliknande selen (A-B). Den gröna punkten visar lokaliseringen av den kallkälla som noterades under inventeringen. 7

8 Miljöbeskrivning omgivande biotop (strandzonen): Strandzonen längs hela bäcken är förhållandevis homogen och består huvudsakligen av en gles björkskog med inslag av vide (lappvide/grönvide) och ett förhållandevis örtrikt fältskikt. Älggräs dominerar bland de högre växterna, men här växter också kärrspira, slåtterblomma, sumpmåra, borsttistel och svarthö. Stora delar av den strandnära björkskogen översvämmas under högvatten och här växer höga tuvor av styltstarr (hundstarr). På de blötare partierna över går björkskogen till öppen myr där flaskstarr och styltstarr (hundstarr) dominerar tillsammans med vide och dvärgbjörk. Även slidstarr noterades. Vattenklöver noterades både i strandzonen och ute i vattenregimen. Spår av bäver i form av enstaka färska och äldre gnagspår på björkar observerades på ett par ställen. Några tecken på långvarig aktivitet med bohyddor och omfattande trädfällning finns dock inte. En kallkälla mynnar ut i den sydvästra delen av det större selet (gröna punkten i figur 5), inte långt från den befintliga järnvägen, vilket utgör ett visst naturvärde. Här noterades bl.a. källdunört och typiska mossor som trivs i kallkällsmiljöer såsom källpraktmossa och bandbryum. Figur 6. Strandzonen med grönvide i förgrunden och örtrik björkskog i bakgrunden. Figur 7. Enstaka bävergnag noterades, dock i begränsad omfattning. 8

9 Figur 8. Kallkällsmiljö vid Vuottasjohka. Figur 9. Källdunört. 9

10 Datum Objekt 1. Forsar, delsträcka 1-6 Sträcka: Totalt omfattar forssträckorna ca 165 meter av totalt 1,3 km (se figur 5). Dessa är fördelade enligt följande: Delsträcka 1: 50 m. Delsträcka 2: 20 m. Delsträcka 3: 10 m. Delsträcka 4: 15 m. Delsträcka 5: 20 m. Delsträcka 6: 50 m. Bredd Djup Strömhastighet Vattenfärg Medelbredd- 10 meter. Medeldjup- 0,5 meter. Strömmande/forsande, ca 0,3-0,7 m/s. Klart. Bottensubstrat Delsträcka 1-6: Bottensubstratet i hela bäcken består av block/häll (100 %) av storleken mm. Vandringshinder Vattenvegetation Beskuggning Biflöde Miljö för laxartad fisk Förekomst av flodpärlmussla Nej. Näckmossa växter på stenarna (ca 50 % täckningsgrad). I övrigt inga vattenväxter i forsarna. God nära strandzonen, i övrigt måttlig på grund av vattendragets bredd. Nej. Gott om ståndplatser och större block/bakvatten i forsarna vilket är gynnsamt i synnerhet för äldre strömlevande fiskbestånd såsom harr och öring. Flera observationer av vakande fisk gjordes under inventeringen. Inga lekbottenmiljöer finns på sträckan. Nej. Bedömning av lokal för flodpärlmussla Inventeringssträckan hyser inga lämpliga biotoper för flodpärlmussla. Bottensubstratet är alldeles för grovt och blockigt. 10

11 Figur 10. Forsarna är förhållandevis homogena i sin struktur vad gäller bottensubstrat, vattenhastighet, djup och bredd. Det är främst forssträckornas längd som varierar något. Bilden visar delsträcka 6. Figur 11. Bilden visar delsträcka 1 just innan utflödet i det största selet i det avgränsade inventeringsområdet. 11

12 Datum Objekt 2. Sel och lugnvatten Sträcka: Bredd Djup Strömhastighet Vattenfärg Totalt omfattar sel och lugnvatten ca meter av totalt 1,3 km. De två största selen i bäcken utgörs av två mindre sjöliknande sel i norra delen av inventeringsområdet, markerade med A respektive B i figur 5. Sel mellan forsarna: ca meter. Sel A : ca 25 meter. Sel B : ca 90 meter. Medeldjup- >1,5-2,5 meter (uppskattat djup). Selsträckorna var för djupa för att vara möjliga att inventera genom vadning. Lugnt flytande, ca 0,01-0,1 m/s. Klart. Bottensubstrat Bottensubstratet i hela bäcken, inklusive selen består av block/häll (100 %) av storleken mm. Viss avlagring av dy och finsediment sker på bottensubstratet. Vandringshinder Vattenvegetation Beskuggning Biflöde Miljö för laxartad fisk Förekomst av flodpärlmussla Bedömning av lokal för flodpärlmussla Nej. Glesa bestånd av igelknopp, hårslinga (ca 10 % täckningsgrad). Enstaka kolonier av vattenklöver. God nära strandzonen, i övrigt måttlig på grund av vattendragets bredd. Nej. Selen är sannolikt goda tillhåll för rovfiskar såsom gädda vilket kan påverka övriga fiskarter bl.a. öring negativt. Gädda noterades under inventeringen. Inga lekbottenmiljöer finns på sträckan. Nej. Inventeringssträckan hyser inga lämpliga biotoper för flodpärlmussla. Bottensubstratet är alldeles för grovt och blockigt. Strömhastigheten är för låg. 12

13 Figur 12. Bilden visar strandzonen av det sjöliknande sel ( B ) som bildas i norra delen inventeringsområdet. Figur 13. Mellan forssträckorna ligger längre och kortare sträckor med lugnt flytande vatten. Bilden visar det långa selet mellan fors nr 1 och 2. 13

14 Diskussion och bedömning Vuottasjohka har i sin helhet en stor variation av både forsar och sel som utgör mycket goda förutsättningar för laxartad fisk som öring och harr både som uppväxtmiljö och som livsmiljö för äldre fisk. Det grova bottensubstratet som dominerar skapar också många goda ståndplatser och bakvatten vilka utgör viktiga element för fiskbeståndet. Detta kunde också styrkas genom observationer av vakande fisk. Gädda noterades också under inventeringen, vilken sannolikt fungerar som en betydande predator på den övriga fiskpopulationen i Vuottasjohka. Den inventerade sträckan uppvisar inga lämpliga lekplatsmiljöer för laxartad fisk. Bottensubstratet är alldeles för grovt för att kunna fungera för detta syfte. Däremot påträffades ett lekområde med lämpligt grussubstrat, strömhastighet och vattendjup under inventeringen 2014 som genomfördes på den sträcka som ligger söder om det nu aktuella avgränsningsområdet (Trafikverket 2014). Flodpärlmussla hittades inte under inventeringen. Flodpärlmussla trivs framför allt i sandiga substrat där den delvis kan gräva ner sig i bottensubstratet. Dessa förutsättningar saknas helt i det avgränsade inventeringsområdet. Sannolikheten att bäcken hyser flodpärlmussla är därför mycket liten. I rapportsystemet för stormusslor, den s.k. musselportalen finns heller inga flodpärlmusslor rapporterade från Vuottasjohka. Inte heller från några närliggande områden finns flodpärlmussla noterade. Sammantaget bedöms Vuottasjohka vara en bäck som hyser höga ekologiska värden för laxartad fisk såsom öring och harr, framför allt med tanke på liten mänsklig påverkan och stora naturlighet som vattendraget uppvisar. Den har dock inga förutsättningar att hysa flodpärlmussla. Övriga naturvärden som noterats i området mellan den befintliga järnvägen och Vuottasjohka är den kallkälla som ligger i nära anslutning till järnvägen i norra delen av inventeringsområdet. Kallkällan är ett naturvärde utifrån den specifika miljön som skapas och för de arter som är direkt knutna till kallkällor. Utifrån den standard som är framtagen för naturvärdesinventering (SIS-SS :2014) bedöms objektet tillhöra klass 4 visst naturvärde. 14

15 Källor och referenser Degerman,E. (ed.) Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Biotopkartering Vattendrag, programområde sötvatten, version 1: Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Stormusslor, programområde sötvatten, version 1: SIS-SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI)- Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Swedish Standards Institute, Stockholm. Trafikverket Drift- och underhållsväg för järnväg mellan Kaitum och Lappberg. Miljökonsekvensbeskrivning. Projektnummer: B Trafikverket PM- Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla, del av vattendraget Vuottasjohka, Lappberg, Gällivare kommun. Licab VISS-Vatteninformationssystem Sverige: Musselportalen: 15

16 16

17 17

18 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon: , Texttelefon: