för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio Dnr: 17/00477

Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 1.1 Övergången till en ny tillståndsperiod med nya bestämmelser och större sändningsområden. 5 1.2 Strategins syfte... 5 1.3 Myndigheten för press, radio och tv... 5 1.4 Samråd med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket... 6 1.5 Tidplan strategin ska gälla till 2026... 6 1.6 Metod... 6 2 Sändningsområdenas omfattning... 7 2.1 Marknätet som distributionsplattform... 7 2.2 En effektiv frekvensanvändning... 7 2.3.Sändningsområdenas omfattning ska bestämmas utifrån vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet... 8 2.3.1 Ändringar i radio- och tv-lagen... 8 2.3.2 PTS uppdrag att ta fram en ny frekvensplanering... 9 2.3.3 Myndighetens utgångspunkter vid bestämmande av sändningsområdenas omfattning... 9 2.3.4 Sändningsområdenas omfattning... 12 3 Tillståndsförfarandet... 17 3.1 Vem kan få tillstånd?... 17 3.2 Utlysningsförfarandet... 17 3.3 Fördelning av tillstånd... 19 3.4 Tillståndets innebörd och tid... 20 3.5 Tillståndsvillkor... 21 3.6 Innehållet i sändningarna... 22 3.7 Överlåtelse av tillstånd... 22 3.8 Återkallelse av tillstånd... 22 4 Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen... 24 4.1 Konkurrensbedömningens olika steg... 24 4.2 Det relevanta sändningsområdet... 25 4.3 Förfogande över tillstånd... 26 2

4.4 Myndighetens bedömning av om ett förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv... 27 4.4.1 Bristande konkurrens ur ett mångfaldsperspektiv... 27 4.4.2 När kan ett förfogande antas inverka menligt på konkurrensen?... 28 4.5 Prövning av om en återkallelse bör ske... 28 3

Sammanfattning Denna strategi ska tillämpas vid den tillståndsprocess som kommer att inledas under hösten 2017. Strategin beskriver Myndigheten för press, radio och tv:s utgångspunkter för och inriktning på arbetet med sändningstillstånd för marksänd analog kommersiell radio. Myndigheten har samrått med Post- och telestyrelsen (PTS) och Konkurrensverket (KKV) i detta arbete. Myndighetens bedömning är att marknätet fortsatt kommer att vara en viktig distributionsplattform för analog radio. Målsättningen med strategin är att skapa största möjliga transparens, tydlighet och förutsägbarhet i frågor rörande myndighetens arbete med marksänd analog kommersiell radio. Strategin ska gälla till och med den 31 juli 2026 men kan komma att revideras under perioden, exempelvis på grund av regulatoriska eller tekniska förändringar. Myndighetens huvudsakliga ställningstaganden: Hela det sändningsutrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio ska ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. Det ska finnas utrymme för både nationella, regionala och lokala tillstånd. Tillstånden för analog kommersiell radio inom ett sändningsområde ska i så stor utsträckning som möjligt vara likvärdiga i täckningsgrad. Det ska vara möjligt att bryta ned sändningarna i regionala och lokala sändningar. Myndigheten kan komma att ställa villkor om bland annat täckningskrav och etappvis utbyggnad. 4

1 Inledning 1.1 Övergången till en ny tillståndsperiod med nya bestämmelser och större sändningsområden Tillstånd att sända kommersiell radio meddelas av Myndigheten för press, radio och tv (nedan kallad myndigheten). Samtliga nu meddelade tillstånd att sända analog kommersiell radio gäller till och med den 31 juli 2018, en ny tillståndsperiod börjar gälla från och med den 1 augusti 2018. Det finns ingen rätt till förlängning av tillstånden. Den 1 augusti 2017 träder flera ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) i kraft som bl.a. innebär att myndigheten får större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Myndigheten ska se till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och inte längre behöva ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden. Det sker även ändringar i reglerna om hur många tillstånd som en fysisk eller juridisk person kan få förfoga över inom ett sändningsområde. Vidare ändras reglerna om överlåtelse och återkallelse av tillstånd i syfte att främja konkurrensen och mångfalden inom den kommersiella radion. 1 Myndighetens målsättning är att övergången till nya sändningsområden ska ske på ett smidigt sätt för tillståndshavarna vilket gynnar radiolyssnarna. Myndigheten har för avsikt att utlysa de nya tillstånden under hösten 2017 och besluta om tilldelning av nationella tillstånd under senare delen av hösten och regionala och lokala tillstånd senast kring årsskiftet 2017/18. De blivande tillståndshavarna kan därmed ansöka om och få frekvenstillstånd av PTS i god tid innan de nya tillstånden börjar gälla. 1.2 Strategins syfte Strategin ska tillämpas vid den tillståndsprocess för analog kommersiell radio som kommer inledas under hösten 2017 och anger myndighetens utgångspunkter för och inriktning på arbetet med sändningstillstånden. Strategin har tagits fram för att skapa största möjliga transparens, tydlighet och förutsägbarhet i frågor rörande analog kommersiell radio, särskilt vad gäller de generella förutsättningarna inför kommande tillståndsprocesser och de villkor som kan komma att ställas för sändningstillstånd. 1.3 Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten arbetar för yttrandefrihet och stödjer möjligheter till mångfald och tillgänglighet inom press, radio och tv. Därtill följer och analyserar myndigheten utvecklingen inom medieområdet och sprider kunskap om den till allmänheten. 1 Prop. 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio. 5

Till myndighetens uppgifter hör att besluta om sändningstillstånd, registrering, och avgifter för aktörer på radio- och tv-marknaden. Myndigheten utövar också tillsyn och granskar dessa aktörer. Myndigheten beslutar vidare om presstöd och utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar samt utfärdar utgivningsbevis för databaser. Utöver den löpande verksamheten gör myndigheten också årligen ett antal utredningsuppdrag åt regeringen. Läs mer om myndighetens verksamhet på webbplatsen, www.mprt.se/sv/om-oss. 1.4 Samråd med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket Myndigheten ska inför beslut om tillstånd att sända tv, sökbar text-tv och kommersiell radio samråda med Konkurrensverket (KKV) och Post- och telestyrelsen (PTS) i konkurrensfrågor. Myndigheten ska även samråda med PTS i frågor om sändningsområdenas omfattning. PTS bevakar områdena elektronisk kommunikation och post. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio. PTS fördelar radiospektrum och ger tillstånd för radiosändare. KKV:s uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. 1.5 Tidplan strategin ska gälla till 2026 Myndigheten kommer under hösten 2017 att lysa ut tillstånd för analog kommersiell radio. Tillstånden kommer att gälla för perioden 1 augusti 2018 till och med den 31 juli 2026. Eventuella tillstånd som meddelas senare under tillståndsperioden kommer som huvudregel att gälla till och med den 31 juli 2026. Utgångspunkten är att myndighetens strategi ska gälla fram till detta datum. Strategin kan komma att revideras under perioden, exempelvis på grund av regulatoriska eller tekniska förändringar. 1.6 Metod I arbetet med att ta fram denna strategi har myndigheten samrått med PTS och KKV. Myndigheten har tillsammans med PTS haft informationsmöten samt möten med nätverken för kommersiell radio, Bauer Media, MTG Radio och NRJ. Myndigheten har även träffat andra aktörer som är verksamma inom närliggande områden, såsom marknadsundersökningsföretaget Kantar Sifo AB och Sveriges Annonsörer AB. Aktörer och andra intresserade har getts tillfälle att ta del av ett utkast av strategin och lämna synpunkter genom ett offentligt samråd. Yttranden över utkastet har publicerats på webbplatsen, www.mprt.se. 6

2 Sändningsområdenas omfattning 2.1 Marknätet som distributionsplattform Bakgrund Det finns en rad olika distributionstekniker för utsändning av radio, både analoga och digitala. Den vanligast förekommande distributionsformen är det analoga marknätet där public service-bolagen och de kommersiella kanalerna delar utrymmet med närradion. På senare år har tekniken även gjort det möjligt att ladda ner poddfiler till dator, surfplatta eller mobil. Lyssnaren kan själv välja när, hur och var lyssnandet sker. Det kan antas att denna utveckling kommer att fortsätta. Idag är det bara public service-bolaget Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som har tillstånd att sända nationell analog radio. De nätverk som sänder kommersiell radio har lokala tillstånd som når invånarna i en eller flera kommuner eller i vissa fall hela län. Totalt finns det 103 tillstånd för lokal kommersiell radio, vilka i praktiken är fördelade mellan två stora nätverk. I nätverket Bauer Media ingår 73 tillstånd, inräknat de 20 tillstånd som innehas av nätverket NRJ. I nätverket MTG Radio ingår 29 tillstånd. Det finns ytterligare en kommersiell aktör som har ett tillstånd, East FM AB. Myndighetens utgångspunkter De olika och överlappande distributionssätten bidrar tillsammans till en hög tillgänglighet för radiolyssnaren. Marksänd ljudradio har många fördelar för både programföretag och lyssnare; ur beredskapssynpunkt och då det är möjligt att nå en stor del av befolkningen med mycket god tillgänglighet genom enkla och billiga radiomottagare. Det är rimligt att anta att marksänd radio även i fortsättningen kommer att vara en viktig distributionsplattform för både programbolag och lyssnare. Genom att förbättra förutsättningarna för kommersiell radio att sända över större områden kan konkurrens och mångfald på hela radioområdet främjas vilket ger bättre förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Marksänd radio kan därmed även i fortsättningen att vara en viktig distributionsplattform för både lyssnare och programbolag och konkurrera med andra sändningsformer av radio. 2.2 En effektiv frekvensanvändning Myndighetens bedömning: Hela det utrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio ska ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. Något särskilt utrymme ska inte avsättas för framtida tillståndsgivning. Ledigt sändningsutrymme ska så snart som möjligt bli föremål för tillståndsgivning. 7

Bakgrund Det allmänna ska eftersträva att frekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. 2 I detta ligger att tillgängligt utrymme bör användas så effektivt som möjligt. Myndigheten strävar efter en effektiv frekvensanvändning utifrån främst ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv. PTS har ett övergripande ansvar för att radiospektrum i Sverige förvaltas effektivt främst ur ett samhällsnyttoperspektiv. För att sända ljudradio på frekvenserna som är avsatta för analog marksänd radio, 87,5 108 megahertz, krävs tillstånd enligt radio- och tv-lagen. Myndigheten för press, radio och tv meddelar tillstånd att sända bland annat analog kommersiell radio. 3 Skälen för myndighetens bedömning Sändningsutrymmet för analog kommersiell radio är begränsat. Frekvenserna ska användas så effektivt som möjligt vilket enligt myndighetens bedömning innebär att hela det utrymme som finns tillgängligt för analog kommersiell radio bör ingå i en första utlysning av lediga tillstånd. Något särskilt utrymme bör inte avsättas för framtida tillståndsgivning. Ledigt sändningsutrymme ska så snart som möjligt bli föremål för tillståndsgivning. Ett sådant förhållningssätt gynnar lyssnarna. 2.3.Sändningsområdenas omfattning ska bestämmas utifrån vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet 2.3.1 Ändringar i radio- och tv-lagen Myndigheten ska enligt de ändrade bestämmelserna i radio- och tv-lagen bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och som ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Flera tillstånd kan ges för samma sändningsområde. 4 Bestämmelserna ger myndigheten ett handlingsutrymme vid utformningen av olika sändningsområden. Myndigheten ska förutom vad som ovan angivits bland annat om att främja konkurrens och mångfald utforma sändningsområdena så att ett stort antal tillstånd kan ges. Förändringen innebär bland annat att myndigheten kan bestämma sändningsområden som är av större geografisk omfattning än tidigare. Att främja konkurrens och mångfald innebär att sändningsområdenas omfattning sammantaget ska ge förutsättningar för att flera av varandra oberoende tillståndshavare kan verka på radiomarknaden i konkurrens om lyssnare och annonsörer. Möjligheterna till konkurrens och mångfald ska beaktas både i det enskilda sändningsområdet och i hela landet. Att myndigheten ska se till hela radioområdet innebär att myndigheten dels ska ta hänsyn till förhållandena inom den kommersiella radion, dels möjligheterna att konkurrera med public service-radion. En livskraftig kommersiell radio innebär att hänsyn ska tas till de ekonomiska 2 3 kap. 2 andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. 3 10 kap. 1 och 13 kap. 1 radio- och tv-lagen. 4 13 kap. 2 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 8

förutsättningarna för kommersiell radioverksamhet med målet att en tillståndshavare ska kunna bedriva en ekonomiskt bärkraftig verksamhet i ett längre perspektiv. 5 2.3.2 PTS uppdrag att ta fram en ny frekvensplanering Som ett led i förändringen av sändningsområdenas omfattning har PTS fått ett regeringsuppdrag att i nära dialog med myndigheten ta fram en ny frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio (Ku2016/00937/MF). PTS uppdrag ska slutredovisas den 30 juni 2017. Den nya frekvensplaneringen ska kunna ligga till grund för sändningsområdenas utformning inför den tillståndsperiod som inleds den 1 augusti 2018. PTS har lämnat en delredovisning av uppdraget till regeringen. 6 Uppdraget till PTS innebär att 1. ta fram en frekvensplanering som ska främja konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ge förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Frekvensplaneringen bör bland annat möjliggöra sändningsområden med så stor täckning som möjligt, 2. Sveriges Radio AB:s (SR) möjligheter att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst ska inte påverkas, 3. närradiosändningar ska kunna bedrivas i samma omfattning som i dag. 2.3.3 Myndighetens utgångspunkter vid bestämmande av sändningsområdenas omfattning Myndighetens bedömning: Inför varje större utlysning av lediga tillstånd kommer myndigheten att göra en marknadsanalys för att bedöma vilken typ av tillstånd nationella, regionala eller lokala som kan förbättra förutsättningarna för en livskraftig kommersiell radio i stort. Sändningsområdena kommer att preciseras så långt det är möjligt och kan delvis komma att överlappa varandra. Tillstånden inom ett sändningsområde bör i så stor utsträckning som möjligt ha en likvärdig befolkningstäckning. Ytterligare tillstånd kan under tillståndsperioden komma att utlysas i existerade sändningsområden. Regional och lokal nedbrytning av sändningarna ska vara möjlig om det finns tekniska förutsättningar för det. Skälen för myndighetens bedömning En marknadsanalys ska göras inför varje större utlysning Det är inte enbart förhållanden mellan public service och analog kommersiell radio som ska beaktas vid utformningen av sändningsområdena utan hänsyn ska tas till hela radiomarknaden, det vill säga även närradio och webbradio samt andra former av strömmat ljud. Eftersom konkurrensen på radiomarknaden utvecklas över tid har myndigheten för avsikt att göra en marknadsanalys inför varje tillståndsomgång för att bedöma vilken typ av tillstånd nationella, regionala eller lokala som kan förbättra förutsättningarna för en livskraftig kommersiell radio i stort. 5 Prop. 2016/17:136 s. 44 f. 6 PTS-ER-2016:29. 9

Precisering av sändningsområdenas omfattning och möjlighet till utökad räckvidd Inför en utlysning av lediga tillstånd kommer sändningsområdena preciseras så långt det är möjligt utifrån de frekvenstekniska förutsättningarna. Nationella tillstånd, som vid utlysningen bedöms ha en möjlig befolkningstäckning om cirka 80 procent, bör om förutsättningar finns ges ökad befolkningstäckning om tillståndshavaren så önskar. De yttre gränserna för regionala respektive lokala tillstånd inom respektive sändningsområde kommer att anges inför utlysningen. Med hänsyn till att den möjliga täckningen är teoretiskt beräknad utifrån vissa givna antaganden kommer den sökande inte vara garanterad att sändningarna kan nå ut i hela det utlysta området. Täckningen inom sändningsområdet kan förbättras genom exempelvis slavsändare, om PTS bedömer att det är möjligt utifrån tekniska förutsättningar och frekvensutrymmet inte ska användas för utlysning av ytterligare tillstånd. Sändningsområdena kan komma att i viss omfattning överlappa varandra Myndigheten strävar efter att det ska ställas upp så få tekniska restriktioner för utsändning som möjligt. Det kan innebära att sändningar från ett sändningsområde i viss mån kan komma att höras även i ett angränsande sändningsområde. Sändningsområdena kan således komma att överlappa varandra. Ytterligare tillstånd kan komma att utlysas i existerande sändningsområden eller i nya sändningsområden Frekvensplanen är inte statisk vilket kan innebära att det efter utlysningen hösten 2017 kan komma att utlysas ytterligare tillstånd inom ett existerade sändningsområde eller i ett nytt sändningsområde. Alternativt kan tillgängliga frekvenser reserveras för existerande tillståndshavare för att förbättra täckningen för de nationella sändningsområdena eller täckningen inom ett regionalt område. Likvärdiga förutsättningar För att främja konkurrensen mellan olika tillståndshavare bör tillstånden för analog kommersiell radio inom ett sändningsområde i så stor utsträckning som möjligt vara likvärdiga i omfattning vad gäller befolkningstäckning. Regional och lokal nedbrytning bör vara möjlig Kommersiell radio finansieras genom annonsförsäljning på nationell, regional och lokal nivå. Det kan även finnas behov av att sända exempelvis nyheter och väder regionalt eller lokalt. Tillståndshavarna bör därför ges möjlighet att bryta ned sändningarna inom ett sändningsområde för att kunna sända regionala eller lokala program och annonser. 10

Nationellt sändningsområde AKR N:1-3 Regionalt sändningsområde AKR R1:1-2 Regionalt sändningsområde AKR R2:1-2 Lokalt sändningsområde AKR L 01:1 Som angetts ovan kan sändningsområden till viss del komma att överlappa varandra geografiskt. De nationella tillstånden kan brytas ned i sändningar som kan motsvara de regionala eller lokala sändningsområdena, om det är tekniskt rimligt. Användning av frekvensresurser Vid utlysningen av tillstånd kommer sändningsområdenas omfattning anges och de förutsättningar som gäller för respektive tillstånd enligt PTS frekvensplan.7 Efter det att tillstånd meddelats av myndigheten kan tillståndshavaren ansöka hos PTS om tillstånd för att använda de frekvenser som enligt utlysningsdokumentet hör till tillståndet. Två tillståndshavare inom ett sändningsområde kan sinsemellan byta frekvenser. Ett sådant byte förutsätter en ansökan om överlåtelse till PTS. Frekvenser som hör till ett visst sändningstillstånd men som tillståndshavaren valt att inte använda kan komma att tas i anspråk för annan användning, för slavsändare eller nya tillstånd. Innan frekvenserna tas i anspråk för annan användning kommer tillståndshavaren beredas möjlighet att redovisa om och i så fall när denne planerar att ta frekvenserna i bruk. För varje sändningstillstånd kommer PTS i en frekvensplan redovisa olika sändarpositioner med tillhörande frekvens, effekt, antennhöjd och antenndiagram. 7 11

2.3.4 Sändningsområdenas omfattning Myndighetens bedömning: Tre sändningstillstånd inom ett nationellt sändningsområde ska lysas ut. Det ska även lysas ut tillstånd i regionala sändningsområden som har en liknande geografisk täckning som SR:s P4-områden eller som motsvarar länsindelningen. Slutligen, om det finns ytterligare frekvensresurser, ska geografiskt mindre, lokala, sändningsområden över större tätorter lysas ut. Bakgrund Myndigheten ska bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. 8 Den svenska marksända radiomarknaden utgörs av ett fåtal aktörer. Det finns två public service-bolag, SR och UR, två kommersiella nätverk, Bauer Media, där nätverket NRJ ingår, och MTG Radio samt en fristående kommersiell aktör, East FM AB (sammanlagt 103 tillstånd). Därtill kommer ideella föreningar (cirka 675 stycken) som sänder närradio i varierande grad. Endast SR och UR har tillstånd att sända analog radio nationellt. SR sänder också digital marksänd radio i områden kring Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Ungefär 35 procent av befolkningen nås av dessa sändningar. Den 2 oktober 2014 meddelade myndigheten 25 tillstånd för digital kommersiell radio. Tillstånden gäller till och med den 30 september 2022. Några sändningar har ännu inte inletts. Det dagliga radiolyssnandet uppgår i snitt till 107 minuter. De vanligaste platserna för att lyssna på radio är i hemmet och i bilen. 9 Med en marknadsandel på 77 procent av lyssnartiden har SR en synnerligen stark ställning på den svenska radiomarknaden. Bauer Media (inklusive NRJ) och MTG Radio har en marknadsandel på 14 respektive 9 procent. 10 SR:s starka ställning beror på en rad olika faktorer, varav de nationella sändningstillstånden i marknätet är en. Den kommersiella radions aktörer konkurrerar främst med varandra och med SR. En ökande konkurrens om lyssnartiden kommer från digitala plattformar där den analoga radion tävlar om lyssnandet med aktörer som Spotify, itunes, Youtube, TuneIN och Acast. De kommersiella radioaktörerna finansierar sin verksamhet med annonser. Till skillnad från marknaden för marksänd tv finns det inte någon affärsmodell för att kunna ta betalt för innehåll i kommersiell radio. Aktörerna är därför beroende av intäkter från nationell och lokal/regional reklam. År 2016 uppgick reklaminvesteringarna i analog kommersiell radio till 843 miljoner. Det motsvarar 2,41 procent av all reklaminvestering i medier som sammanlagt uppgick till cirka 35 miljarder kronor. 11 8 13 kap. 2 radio- och tv-lagen (2010:696), prop. 2016/17:136. 9 Kantar Sif AB, PPM-mätning Årsrapport 2016 s. 21. 10 Kantar Sifo AB, PPM-mätning Årsrapport 2016 s. 31. 11 IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, Reklaminvesteringar 2016 12

Skälen för myndighetens bedömning I radio- och tv-lagen anges förutsättningarna för hur konkurrensen kan och ska främjas. Den kommersiella radiomarknaden får anses vara liten, både sett till antalet aktörer och till reklaminvesteringar. Public service-bolagen SR och UR konkurrerar om lyssnarna, däremot inte om annonsmarknaden. Lägre lyssnarsiffror innebär typiskt sett minskade intäkter för de kommersiella aktörerna. SR och UR, som sänder inom SR:s nät, är de enda aktörerna på marknaden för analog radio vars sändningar når nationell täckning. SR har en tydlig fördel jämfört med kommersiella aktörer vad gäller dels antalet programtjänster, dels täckning i FMnätet. Med hänsyn till SR:s starka ställning på radiomarknaden bör de kommersiella aktörernas förutsättningar för att konkurrera förbättras. Konkurrensen bör också främjas mellan existerande aktörer och eventuella nya aktörer. De kommersiella tillståndshavarna har också en ökande konkurrens från andra sändningar av ljud såsom strömmade musiktjänster och poddradio. Att främja konkurrens och mångfald Ett sätt att främja konkurrensen och göra den analoga kommersiella radion mer livskraftig är att ge de kommersiella aktörerna möjlighet till en högre räckvidd än de har idag. Aktörerna har efterfrågat områden som liknar SR:s Radios P4-områden och som i stort motsvarar Sveriges indelning i län. En av utgångspunkterna i PTS arbete med att ta fram en ny frekvensplan har varit att ta fram sändningsområden som motsvarar en länsindelning. De nuvarande tillståndshavarna vill även se en möjlighet till nationell räckvidd men har olika uppfattning om hur en sådan nationell räckvidd bör uppnås och vad som bäst främjar den kommersiella radion. Någon aktör förordar nationella sändningsområden medan andra aktörer förordar enbart regionala tillstånd där aktörerna själva kan bygga nationella nät genom samarbeten. Det är troligt att den kommersiella radiomarknaden även i fortsättningen kommer att domineras av ett fåtal stora aktörer. Vid bestämmandet av sändningsområdenas omfattning bör hänsyn därför tas till de aktörer som är verksamma på den kommersiella radiomarknaden i dag men även till möjligheterna för eventuella nya aktörer att etablera sig. Myndigheten har i avsnitt 2.3.3 kommit fram till att tillstånden i ett sändningsområde bör vara så likvärdiga i omfattning som möjligt vilket ger bättre förutsättningar för en mer jämbördig konkurrenssituation mellan olika kommersiella aktörer. De som i dag har tillstånd att sända analog kommersiell radio är även verksamma på digitala plattformar och kan där konkurrera med sitt innehåll med dessa. Med en större möjlighet att sända både nationell och regional reklam i det analoga marknätet kan förutsättningarna öka för en stärkt konkurrenssituation gentemot andra medier på annonsmarknaden. Andra aktörer verksamma inom radioområdet, exempelvis inom närradion eller digital kommersiell radio kan vara intresserade av att sända analog kommersiell radio i vissa specifika områden. Det är därför av vikt att ur ett mångfaldsperspektiv även lysa ut regionala och lokala sändningsområden. Målen att främja konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ge förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio uppfylls enligt myndighetens mening bäst genom att kommersiell radio ges möjlighet till distribution av både nationella och regionala sändningar. 13

Bör både nationella eller enbart regionala tillstånd utlysas? Frågan är då om konkurrens och mångfald bäst främjas genom att enbart ge tillstånd i regionala sändningsområden som kan kopplas samman till nationella nät eller genom en kombination av både nationella och regionala tillstånd. Det har förts fram för- och nackdelar med båda alternativen. En synpunkt är att enbart regionala sändningsområden innebär en mindre ekonomisk risk eftersom aktören kan byta format i ett eller flera områden om formatet inte är kommersiellt gångbart. Det kan även vara lättare överlåta ett tillstånd i ett regionalt område eftersom det kan finnas aktörer som enbart är intresserade av att sända regionalt. Till detta kommer att förlusten av att lämna tillbaka ett enstaka regionalt tillstånd kan bli mindre jämfört med att lämna tillbaka ett nationellt tillstånd. En annan synpunkt är att en aktör som tilldelas ett nationellt tillstånd garanteras en nationell räckvidd vilket är nödvändigt för att få möjlighet att sända nationella annonskampanjer för större företag. Detta skulle då bidra till en lägre ekonomisk risk. Vid en avvägning mellan dessa båda motstående intressen har myndigheten beaktat möjligheten/förutsättningarna för att nå nationell räckvidd fördelar och nackdelar med nationella tillstånd jämfört med enbart regionala tillstånd vad som främjar en effektiv frekvensanvändning vad som främjar mångfalden Möjligheten/förutsättningarna för att nå nationell räckvidd Vid utlysning av nationella sändningstillstånd är den möjliga räckvidden given på förhand, vilket ger en förutsägbarhet för aktören. Vid utlysning av regionala sändningstillstånd är situationen däremot mer oförutsägbar. En aktör kan nå nationell räckvidd genom att ansöka om och få ett tillstånd i varje utlyst regionalt sändningsområde som sedan kan bindas samman i ett nätverk. Vid det slutna anbudsförfarandet som myndigheten ska tillämpa är det dock inte möjligt för en sökande att på förhand veta om denne kommer få tillstånd i varje område. Fördelar och nackdelar med nationella tillstånd jämfört med enbart regionala tillstånd. Vid utlysning av nationella tillstånd med likvärdiga sändningsområden skapas bättre förutsättningar för en mer jämbördig konkurrenssituation mellan de kommersiella aktörerna, vilket i sig talar för att nationella tillstånd ska lysas ut. Härtill kommer att situationen, som nämnts ovan, blir förutsägbar på ett helt annat sätt än om endast regionala tillstånd lyses ut. Regionala tillstånd ger bättre möjlighet att ha olika format i olika sändningsområden och att byta format om tillståndshavaren bedömer att det behövs, av ekonomiska eller andra skäl. Visserligen finns möjlighet att sända olika innehåll inom ett och samma nationella tillstånd det förutsätter dock att detta är frekvensmässigt möjligt. Härtill kommer att sändningarnas beteckning måste vara oförändrad inom hela det nationella sändningsområdet. När det gäller de ekonomiska riskerna kan konstateras att den sändningsavgift tillståndshavaren åtar sig att betala vid auktionen ska erläggas senast i samband med 14

att sändningarna får starta. Om en tillståndshavare därefter återlämnar tillståndet betalas inte avgiften tillbaka 12. Oavsett om myndigheten lyser ut nationella och regionala tillstånd eller enbart regionala tillstånd kommer verksamheten att innebära en ekonomisk risk för en aktör. Myndigheten förutsätter också att ett tillstånd kommer att värderas utifrån de förutsättningar som gäller för detta. De olika risker som verksamheten är förknippad med är således något som de sökande har att ta hänsyn till när de i en ansökan anger de finansiella förutsättningarna för verksamheten och vid anbudsförfarandet. Vad som främjar en effektiv frekvensanvändning För att uppnå en effektiv frekvensanvändning bör varje sändare ha så få restriktioner som möjligt utöver de restriktioner som är nödvändiga för att sändaren inte ska orsaka skadlig störning i eller utanför Sverige. Vad gäller de regionala sändningsområdena kan dessa komma att överlappa varandra i viss omfattning. Behov av restriktioner för vissa av de regionala sändningstillstånden kan därför medföra en viss lägre frekvenseffektivitet. Vad som bäst främjar mångfalden Enbart regionala tillstånd medför fler tillstånd och kan därmed öppna möjligheten för fler aktörer på marknaden. En sådan utveckling kan främja konkurrensen i det korta perspektivet. Genom anbudsförfarandet och dess brist på förutsägbarhet finns emellertid en risk för att det på sikt uppkommer en liknade konsolidering av marknaden som dagens situation. Det går därför inte att entydigt slå fast vad som bäst främjar mångfalden. Sammanfattande bedömning Möjligheten att nå nationell räckvidd nås enklast genom nationella tillstånd, eftersom förutsebarheten för sökandena ökar. Likvärdiga nationella sändningsområden vad gäller befolkningstäckning bidrar till en mer jämbördig konkurrenssituation och främjar en livskraftig kommersiell radio. Nationella tillstånd främjar likaså en effektiv frekvensanvändning. Regionala tillstånd kan initialt bedömas bidra till mångfalden genom att det kan bli fler aktörer på marknaden, på lång sikt ter sig dock denna bedömning som mer osäker. När det gäller de ekonomiska riskerna har aktörerna olika uppfattning om vad som innebär störst ekonomisk osäkerhet. De ekonomiska förutsättningarna och riskerna, oavsett om det gäller nationella eller regionala tillstånd, är dock en fråga som de sökande har att ta hänsyn till när de i en ansökan anger de finansiella förutsättningarna för verksamheten och vid anbudsförfarandet. Med hänsyn till de fördelar i förutsägbarhet, möjligheter till en jämbördig konkurrenssituation och effektiv frekvensanvändning som framkommit ovan bedömer myndigheten sammanfattningsvis att det ska lysas ut nationella tillstånd. 12. Tillståndshavaren kan dock överlåta tillståndet mot ersättning om överlåtelsen medges av myndigheten. 15

I första hand bör därför myndigheten fastställa tre tillstånd i ett nationellt sändningsområde med så stor befolkningstäckning som möjligt. Tillståndens uppskattade befolkningstäckning kommer att anges i utlysningsdokumenten. Det bör därefter lysas ut tillstånd i regionala sändningsområden som har en liknande geografisk täckning som SR:s P4-områden eller som motsvarar länsindelningen. Slutligen, om det finns ytterligare frekvensresurser, bör det utlysas geografiskt mindre, lokala, sändningsområden över större tätorter. 16

3 Tillståndsförfarandet 3.1 Vem kan få tillstånd? Tillstånd att sända analog kommersiell radio får endast ges till en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Staten, landsting eller kommuner får inte inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio, vare sig direkt eller indirekt genom 1. ett företag i vilket ett eller flera sådana subjekt har en del som för dem gemensamt motsvarar minst tjugo procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett bestämmande inflytande, eller 2. ett företag som enligt 1 kap. 4 årsredovisningslagen (1995:1554) är ett dotterföretag till ett företag som avses i 1. 13 Genom den lagändring som träder i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. 14 Syftet med bestämmelserna är att motverka konkurrens till nackdel för yttrandefriheten. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. 15 I avsnitt 4 redogörs närmare för den metod och den konkurrensbedömning som myndigheten avser att göra. 3.2 Utlysningsförfarandet Efter att sändningsområdenas omfattning har fastställts ska myndigheten kungöra när ett utrymme att sända analog kommersiell radio blir ledigt. Myndigheten ska ange sista dag för att söka tillstånd, första dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet och sändningsområdets omfattning. Myndigheten har för avsikt att utlysa samtliga tillstånd vid ett och samma tillfälle. Fördelningen av tillstånden kommer sedan att ske i två steg där beslut om nationella tillstånd meddelas omkring två veckor innan ansökningstiden för de regionala och lokala tillstånden går ut. Syftet är att ge de sökande bättre möjlighet att bedöma de kommersiella förutsättningarna och därmed förbättra förutsättningar för en väl fungerande radiomarknad. Myndigheten bedömer att ett sådant förfarande inte nämnvärt kommer att påverka möjligheten att i god tid före sändningsstarten få nödvändiga tillstånd från PTS. 13 13 kap. 4 radio- och tv-lagen. 14 13 kap. 2 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 15 Prop. 2016/17:136 s. 24. 17

I ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio ska anges det belopp den sökande är villig att betala i sändningsavgift. Sändningsavgiften ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Anbudsförfarandet innebär att en sökande ska lämna ett specificerat anbud för varje sökt tillstånd. Förfarandet är slutet, varför ingen sökande kan se vad övriga sökande lämnat för anbud. Myndigheten har beslutat om föreskrifter som ska gälla vid ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio. 16 Föreskrifterna träder i kraft den 15 augusti 2017. I konkurrenslagen finns förbud mot kartellbildning. 17 Myndigheten kommer att ta fram utlysningsdokument för varje enskilt tillstånd. I dessa kommer sändningstillståndens omfattning framgå och vilka tillstånd som hör till respektive sändningsområde. Detaljerad information om sändarnäten kommer att finnas i den frekvensplan som PTS ska redovisa till regeringen den 30 juni 2017. Ansökan om tillstånd ska lämnas in inom den tid som myndigheten bestämmer och kommer att anges vid utlysningen. Ansökan ska göras på en av myndigheten fastställd blankett för nationella respektive regionala och lokala tillstånd. Ett specificerat anbud ska lämnas för varje sökt tillstånd. Det kommer inte vara möjligt att justera ett anbud efter det att ansökan lämnats in. En ansökan som kommer in efter ansökningstidens utgång kan komma att avvisas. Till ansökan ska bifogas handlingar som visar att den sökande har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under sändningstiden. Den sökande ska redovisa eventuella ägarmässiga och andra kopplingar, exempelvis samarbetsavtal, till andra tillståndshavare eller andra sökande. 18 Uppgifterna krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde och i så fall om detta kan inverka menligt på konkurrensen inom sändningsområdet. De uppgifter som lämnas i ansökan och som rör en enskilds affärs- eller driftförhållanden omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. 19 16 MPRTFS 2017:1. 17 2 kap. 1 konkurrenslagen (2008:579). 18 MPRTFS 2017:1. 19 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 18

3.3 Fördelning av tillstånd Myndighetens bedömning: Myndigheten kommer först att fördela de nationella tillstånden. Därefter fördelas tillstånd i de regionala sändningsområdena. Fördelning av tillstånd kommer i varje sändningsområde att inledas med det tillstånd som har det lägsta tillståndsnumret enligt utlysningsdokumentet. Myndigheten prövar först vem som har lämnat det högsta anbudet för ett specifikt tillstånd. Därefter ska prövas om denne har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. Därefter prövas om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. Om det bara finns en behörig sökande till ett ledigt tillstånd kan denne tilldelas tillståndet oavsett om den sökande redan innehar ett tillstånd i sändningsområdet. Bakgrund Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska ges till den av de sökande som uppfyller kraven i 13 kap. 4 radio- och tv-lagen och som har angett den högsta sändningsavgiften. 20 Genom den lagändring som träder i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. 21 Syftet med bestämmelserna är att motverka koncentration till nackdel för yttrandefriheten. Myndigheten ska ingripa mot ägarkoncentration och samarbeten som försämrar mångfalden på radioområdet. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hur en sådan bedömning ska gå till finns inte närmare reglerat i radio- och tv-lagen eller i dess förarbeten. Regeringen hänvisar dock till den metod som används av PTS och som finns beskriven i PTS promemoria Konkurrensanalys vid överlåtelse av tillstånd i 900 MHz och 2,6 GHz. 22 PTS har emellertid inte prövat konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv. Myndigheten har tagit del av PTS promemoria och även diskuterat med PTS och KKV i dessa frågor. Har två sökande angett samma belopp ska frågan om vem som ska ges tillståndet avgöras genom lottdragning. De båda sökande får närvara vid en sådan lottdragning. Skälen för myndighetens bedömning Vilket tillstånd i respektive sändningsområde fördelar myndigheten först? Myndigheten kommer att inleda fördelningen med de nationella tillstånden. Därefter fördelas tillstånden i de regionala sändningsområdena, följt av eventuella lokala tillstånd. Fördelning av tillstånd kommer i varje sändningsområde att inledas med det tillstånd som har det lägsta tillståndsnumret enligt utlysningsdokumentet. Om flera tillstånd i ett sändningsområde utlyses inleds således förfarandet med det tillstånd som har som har sista siffan 1 (exempelvis AKR N1:1). 20 13 kap. 8 radio- och tv-lagen. 21 13 kap. 5 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 22 Prop. 2016/17:136 s. 28 f. PTS promemoria är daterad den 19 januari 2012. 19

Hur går prövningen till? Myndigheten prövar först vem som har lämnat det högsta anbudet för ett specifikt tillstånd. Därefter ska prövas om den sökande med högst anbud har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. I ansökan ska därför den sökande visa vilka resurser denne har. Om det finns behov av ytterligare garantier som visar att den sökande har finansiella förutsättningar, kommer sådana att krävas in. Om en sökande inte bedöms uppfylla de tekniska och finansiella förutsättningarna prövas ansökan från den sökande som lämnat det näst högsta anbudet. Från och med det andra tillståndet i ett område kommer myndigheten att ta hänsyn till mångfaldsaspekter. Om en sökande uppfyller de formella förutsättningarna ska en prövning ske av om den sökande kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. Sådant förfogande kan godtas om det inte inverkar menligt på konkurrensen, se vidare under kapitel 4. Om det bara finns en behörig sökande till ett ledigt tillstånd kan den sökande således tilldelas detta tillstånd, trots att denne redan har ett tillstånd i sändningsområdet. 3.4 Tillståndets innebörd och tid Myndighetens bedömning: Tillstånden kommer att gälla under perioden 1 augusti 2018 till och med den 31 juli 2026. Om myndigheten lyser ut ytterligare tillstånd under den pågående sändningsperioden ska de nya tillstånden ha samma slutdatum. De nationella tillståndshavarna kommer att ges rätt att dela upp sändningen i regionala och lokala sändningar och de regionala tillståndshavarna kommer att ges en rätt att dela upp sändningen lokalt, förutsatt att det är frekvenstekniskt rimligt. Bakgrund Ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år. Om det finns särskilda skäl, får myndigheten besluta att ett tillstånd ska gälla för kortare tid. Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden. 23 Ett tillstånd innebär en rätt att dygnet runt sända program inom det fastställda sändningsområdet. Skälen för myndighetens bedömning Tillstånden som lyses ut under hösten 2017 kommer att gälla under perioden 1 augusti 2018 31 juli 2026, dvs. i åtta år. Tillstånden kommer inte att förlängas. Om myndigheten lyser ut ytterligare tillstånd under den pågående perioden får de nya tillstånden samma slutdatum som de först meddelade tillstånden. De kommer då att gälla för en kortare period än åtta år. Samtliga tillstånd kan då lysas ut vid ett och samma tillfälle och eventuella justeringar i sändningsområdena genomföras inför en ny tillståndsperiod. 23 13 kap. 30 radio- och tv-lagen. 20

Aktörerna finansierar sina sändningar med nationell och lokal/regional reklam. Tillstånden ska därför även innefatta en rätt och möjlighet att dela upp sändningen i regionala och lokala program, förutsatt att det är frekvenstekniskt rimligt. 3.5 Tillståndsvillkor Myndighetens bedömning: Tillstånden kommer att förenas med följande villkor. Sändningarna ska ha inletts inom tre månader efter det att tillståndet började gälla. Tillståndshavaren ska sända programtjänsten i genomsnitt minst 100 timmar per vecka under ett kalenderår. De tillstånd som innebär en rätt att sända nationellt ska kunna tas emot i områden där minst 70 procent av Sveriges befolkning är bosatt. Kravet på befolkningstäckning ska vara uppfyllt inom ett år från det att tillståndet började gälla. Tillståndshavarna för de regionala och lokala tillstånden ska bedriva sändningar inom respektive sändningsområdet. Bakgrund Myndigheten kan förena tillstånden med vissa villkor. Det kan bland annat avse skyldighet att sända i en viss del av sändningsområdet eller så att en viss andel av befolkningen inom området nås. Villkor kan även ställas om att tillståndshavaren ska sända under en viss minsta tid. Innan beslut fattas om tillstånd ska den sökande ges tillfälle att yttra sig över tillståndsvillkoren. 24 Skälen för myndighetens bedömning En effektiv frekvensanvändning innebär att frekvenserna används och att program sänds över de områden som ingår i sändningsområdet, dvs. att lyssnarna får radio. Myndigheten har för avsikt att förena tillstånden med villkor om att sändningarna ska ha inletts inom tre månader efter det att tillståndet börjar gälla. Programtjänsten ska även sändas under en viss minsta tid. En lämplig sådan gräns är att en tillståndshavare ska sända programtjänsten i genomsnitt minst 100 timmar per vecka under ett kalenderår. Myndigheten kommer även att ställa villkor om att de tillstånd som ger en rätt att sända nationellt ska nå en viss andel av befolkningen. Sändningarna ska inom ett år från det att tillstånden börjar gälla täcka minst 70 procent av den fast bosatta befolkningen. Tillståndshavarna ska på begäran av myndigheten kunna redovisa vilken täckningsgrad sändningarna har. För de regionala och lokala tillstånden kommer ställas krav på att tillståndshavarna bedriver sändningar inom sändningsområdet. 24 13 kap. 9 radio- och tv-lagen. 21

3.6 Innehållet i sändningarna Några särskilda innehållsvillkor för analog kommersiell radio kommer inte att ställas förutom de som framgår direkt av radio- och tv-lagens 14 och 15 kapitel om bl.a. reklam, andra annonser och sponsring. 3.7 Överlåtelse av tillstånd Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får överlåtas om myndigheten medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om förvärvaren uppfyller kriterierna för att få tillstånd enligt 13 kap. 4 radio- och tv-lagen och det inte finns skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen i sändningsområdet. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. 25 Utformningen liknar den som gäller för innehav och återkallelse av tillstånd. Bestämmelsen syftar primärt till att motverka bristande konkurrens utifrån ett mångfaldsperspektiv, inte att minska risken för att konkurrenssnedvridningen påverkar annonsmarknaden inom ett sändningsområde. 26 Se vidare om bedömningen av menlig inverkan i kapitel 4.4.2. 3.8 Återkallelse av tillstånd Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas bland annat om tillståndshavaren inte bedriver några sändningar eller bedriver sändningar endast i obetydlig omfattning. Tillstånd kan vidare återkallas om tillståndshavaren väsentligen brutit mot vissa innehållsbestämmelser. 27 Beslut om återkallelse på någon av dessa grunder får fattas endast om det i betraktande av skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande. 28 Ett tillstånd kan också återkallas om en aktör, utan myndighetens tillåtelse, förfogar över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde och det finns skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen. Återkallelsen ska då gälla det eller de tillstånd som har lämnats efter det första tillståndet. Återkallelse kan också ske av ett tillstånd som överlåtits om medgivandet till överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren och tillståndshavaren genom överlåtelsen förfogar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde. Även här ställs krav på att återkallelse endast får ske om förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen inom sändningsområdet. 29 En återkallelse i de två sistnämnda fallen får endast ske om åtgärderna står i rimlig proportion till möjligheterna att främja konkurrens och mångfald i sändningsområdet. Detta innebär en skärpning jämfört med den nu gällande lagstiftningen. 30 Avsikten med skärpningen är att en återkallelse av ett tillstånd i vissa fall av överträdelser ska vara en verklig 25 13 kap. 18 radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 26 Prop. 2016/17:136 s. 28 f. 27 18 kap. 15 radio-och tv-lagen. 28 18 kap. 7 första stycket radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 29 18 kap. 5 andra och tredje styckena radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 30 18 kap. 7 andra stycket radio- och tv-lagen, prop. 2016/17:136. 22

konsekvens för radioföretagen. Det tidigare högt ställda kravet på att åtgärden inte framstod som alltför ingripande ändras därför. Förhållandena i sändningsområdet, hur många tillstånd som kan ges och hur stort intresse det finns av att bedriva radiosändningarna i området blir av särskild betydelse för bedömningen. En återkallelse ska kunna underlåtas om det saknas förutsättningar för att en ny tillståndsgivningsprocess med ett återkallat tillstånd skulle förbättra konkurrensen och mångfalden inom sändningsområdet. 31 31 Prop. 2016/17:136 s. 33. 23

4 Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen 4.1 Konkurrensbedömningens olika steg Myndighetens bedömning: Vid konkurrensbedömningen tar myndigheten ledning i den metod som används inom konkurrensrätten. Konkurrensbedömningen ska göras i följande steg: Först bestäms vilket sändningsområde som bedömningen avser. Därefter utreds om någon förfogar över, eller kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. I ett tredje steg ska en bedömning göras av om ett sådant förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv. Bakgrund Genom den lagändring som träder i kraft den 1 augusti 2017 får en fysisk eller juridisk person inte förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Sådan konkurrensbedömning ska, förutom vid tillståndsgivning, också göras vid ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånd eller om myndigheten vid en tillsynsinsats konstaterar att någon förfogar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde utan myndighetens medgivande. Syftet med bestämmelserna är att motverka koncentration till nackdel för yttrandefriheten. Avsikten är att myndigheten ska kunna ingripa mot ägarkoncentrationer och samarbeten som försämrar mångfalden på radioområdet. Konkurrensbedömningen ska göras utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hur en sådan bedömning ska gå till finns inte närmare reglerat i radio- och tv-lagen eller i dess förarbeten. Myndigheten har haft kontakt med PTS och KKV i dessa frågor. Skälen för myndighetens bedömning Vid bedömningen av om ett förfogande kan inverka menligt på konkurrensen kommer myndigheten att ta ledning av den konkurrensrättsliga metod som PTS och KKV använder. Myndighetens bedömning av om ett förfogande inverkar menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv kommer göras utifrån följande steg. 1) Det relevanta sändningsområdet bestäms. 2) Analys/utredning av om någon förfogar över, eller kan komma att förfoga över mer än ett tillstånd inom sändningsområdet. 24