Kvalitetsrapport Förskolan Kristallen

Kvalitetsrapport Förskolan Kristallen Läsåret 2016-2017 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt... 5 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål... 5 3. Normer och värden... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 7 4. Utveckling och lärande... 8 4.1 Språk... 8 4.2 Matematik... 9 4.3 Naturvetenskap och teknik... 9 4.4 Lek... 10 4.5 Estetik... 10 4.6 Motorik... 11 4.7 Socialt... 11 5. Barns inflytande... 12 6. Förskola och hem... 13 Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för 2017.... 13 7. Övergång och samverkan... 15 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 16 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 18 2

1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Kristallen är en förskola som är ett provisorium. Förskolan har nu funnits i flera år och antalet barn är väldigt skiftande. Barnen på förskolan är mellan 1-5 år. Barnen delas i grupper efter ålder delar av dagarna. Förskolan har öppet från klockan 06.00 på morgonen till 18.00 på kvällen. Förskolans lokaler är luftiga och ljusa de har stora rum och ytor där barnen kan röra sig fritt. För att få en miljö som gynnar barnens lärande är organisation, kommunikation, flexibilitet och logistik viktiga ledord i verksamheten. Förskolechefs namn Ann-Charlotte Hagelberg/Mia Larsson Lindesberg 2017-07-13 3

2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 40 st Grundbemanning 15 mars 8,0 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Bemanningen har ökat i takt med att barngruppens storlek har förändrats. Förskolan har öppnat en ny avdelning, vilket medförde många nya inskolningar. 25 nya barn skapade oro bland både barn och personal. Pedagogerna har jobbat mycket med ommöbleringar och rutiner för matsituationerna. Det har varit svårt att få hjälp av vaktmästarna och det skapade problem både då det gäller nyöppnande av en avdelning och det fortlöpande arbetet på förskolan. Det har under året varit svårt att få vikarier vid pedagogernas frånvaro och de som kommit har ofta haft liten erfarenhet av jobbet och kan varit svårt att lämnat ansvar till. Ofta har pedagogerna jobbat i barngrupp på sin planeringstid. Pedagogerna har fått en bättre arbetsmiljö på sitt kontor. Det finns rutiner för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. Skyddsrond med vaktmästare fungerar dock inte tillfredsställande. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där förskolechef, specialpedagog, kurator samt psykolog ingår. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Det har varit mycket sjukdom bland personalen, detta upplevs som en följd av hög arbetsbörda och ont om fungerande vikarier. När extra personal blivit insatt har ordinarie personal upplevt insatsen som för sen, de var redan slutkörda. Många inskolningar och nya rutiner har skapat stor arbetsbörda och pedagogerna upplever att de inte fått tillräckligt med stöd från sin förskolechef. Bristen på pedagoger har lett till att den planerade verksamheten många gånger fått utgå och pedagogerna har inte heller fått sin planeringstid och det blir då svårt för dem att följa sitt uppdrag enligt läroplanen. Förskolan behöver en förskolechef som är närvarande vid fler tillfällen och ser till verksamhetens behov och har en förståelse för hur det är att jobba med ständiga inskolningar. Pedagogerna behöver måna om sin planeringstid och följa läroplanen. 4

2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden Arbetet med ICDP genomsyrar verksamheten. Pedagogerna har lyssnat till barnens behov, intressen och funderingar. De har låtit barnen utforska både själva och med stöttning. Pedagogernas förhållningssätt har skapat en barngrupp som vågat utforska och förstå sin omvärld. Genom fler pedagogiska träffar och utbildningar utmanas pedagogerna vidare i sina förmågor och kunskaper. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. På förskolan finns 11 femåringar som ska börja skolan och utav dem har 6 barn annat modersmål. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 45 %. 5

Förskolan har arbetat med före Bornholmsmaterialet och Graffon. De har dagliga språksamlingar som innehåller sång, rim och ramsor. De diskuterar även datum, månader, veckodagar och årstider då de är samlade i grupp. Förskolan har även erbjudit mattesamlingar för alla barn. Lärotillfällena har varit lustfyllda och lärorika för barnen. Arbetet har skapat en språkförståelse. Barnen visar nu intresse för språk. De har även börjat skriva både bokstäver och siffror. Barnen leker med språket, de rimmar och sjunger i sin lek. Ett fortsatt arbete med planerade samlingar, men pedagogerna måste genomföra sin planeringstid för att det ska vara möjligt. 6

3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna har varit närvarande men låtit barnen lösa så mycket som möjligt själva med stöttning när det behövts. De har arbetat med att utveckla barnens förmågor att sätta sig in i varandras tankar och känslor, att förstå och visa varandra respekt. Pedagogerna har samtalat med barnen om hur man ska vara mot varandra, visa respekt. Pedagogerna har använt sig av ICDP som förhållningssätt. Barnens utveckling har gynnats tack vare engagemang och förhållningssätt hos pedagogerna. Pedagogerna fortsätter arbeta medvetet och engagerat. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogerna har en medvetenhet och närvaro som gör att varje tendens av diskriminering eller kränkande behandling stoppas direkt och pedagogerna samtalar med barnen om situationen. Resterande pedagoger får sedan vetskap om det inträffade och kan vara med och stötta i det som hänt. Pedagogerna har ofta haft samtal med barnen om hur man är en bra kompis och vad de kan göra om någon blir ledsen. Arbetet sker då något specifikt händer och för tillfället inte i någon planerad verksamhet. Arbetet kan ske under styrda aktiviteter eventuellt i ett temaarbete. 7

4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Målformulering På förskolan Kristallen utvecklar barnen språkförståelse och språkmedvetenhet. Detta sker när barnen: Visar förståelse för ord och begrepp Visar intresse för sång, rim och ramsor Visar intresse för siffror och bokstäver Genom ett tillåtande arbetssätt har barnen fått möjlighet att lära sig om språk och matematik i deras egna intressen under hela dagen, både i pedagogledda aktiviteter och fri lek. På grund av barngruppens många olika hemspråk och deras förståelse för svenskan är det ibland svårt att fånga hela gruppens intresse under de pedagogiska aktiviteterna. Detta kombinerat med sjukdom i arbetslaget och de många inskolningarna har lett till att alla planerade pedagogiska aktiviteter ej alltid genomförts. Tack vare barngruppens intresse och arbetslagets flexibilitet har ändå arbetet fungerat och barnens lärande har utvecklats. Pedagogerna har visat nyfikenhet till barnens olika språk och lärt av dem. Förskolan har haft dagliga språksamlingar där barnen fått chans att utveckla sina språkliga förmågor. De rimmar, ramsar och diskuterar, läser böcker och skapar bilder med text. 8

Pedagogerna skapar planerade aktiviteter med högläsning för att utveckla barnens språkliga förmågor. Pedagogerna nyttjar sin planeringstid till det den är ämnad för och kan även lämna över planerade aktiviteter till andra pedagoger. 4.2 Matematik Pedagogerna har använt sig av matematiska termer för att utveckla barnens förståelse för matematik. De har jobbat med Mattegubbar under året som har hjälpt barnen att förstå siffrorna 0-10. I samlingar och under andra tillfällen som uppstått under dagarna mäter och räknar barn och pedagoger tillsammans. Genom att se till barnens intressen och använda matematiken ofta i vardagen skapas ett lustfyllt lärande. Barnen har skapat egna samlingar där de matematiska begreppen använts, detta händer tack vare pedagogernas tillåtande arbetssätt. Dessa samlingar intresserar fler barn och nyfikenheten för matematiken ökar. Genom en ökad medvetandehet hos pedagogerna kan barnen se matematiken i vardagen. 4.3 Naturvetenskap och teknik Barnen har haft stora möjligheter att leka med och undersöka många olika tekniska material. Barnen har utmanats att klä sig själva, klara sin dragkedja, skära sin mat mm. Vid varje samling har årstiden diskuterats och vad detta innebär för vardagen. Under vårterminen har fjärilslarver undersökts och funderats över. Vid utevistelser har omvärlden diskuterats och undersöks. Arbetssättet skapar intresse och nyfikenhet hos barnen, utevistelserna ger barnen möjligheter att uppleva och fundera över sin omvärld. Barnen visar nya förmågor inom både tekniken- och naturområdet. Pedagogerna vill utveckla sitt arbetssätt genom att ha fler aktiviteter utanför förskolan, de vill exempelvis kunna gå till skogen minst en gång i veckan. 9

4.4 Lek Barnen har ständigt fått skapa sina egna möjligheter att leka och lära, pedagogerna har tillhandahållit kunskap och stöttat i barnens lek. Pedagogerna har byggt upp en lärandemiljö som kännetecknats av skoj och trygghet och skapat material som gynnat barnens nyfikenhet. Genom arbetet har det skapats en nyfiken och lekande barngrupp som intresserar sig för de material och ämnen som tillhandahållits. Efter förmåga har pedagogerna arbetat så gott de kan, men med en jämnare arbetsbörda och personaltäthet hade ett mer lärande i leken utvecklats. Pedagogerna kan med hjälp av matrisen gruppinventering tidigt på hösten se vad barnen visar intresse för och bygga både miljö och eventuellt temaarbete efter den. 4.5 Estetik Förskolan har haft dagliga samlingar med sång, rim och ramsor. De har spelat musik och rört sig till den. Barnen har skapat scener där de uppträtt för varandra. Målande, pärlande och pyssel har varit en ständigt återkommande aktivitet. Garnalia har varit på förskolan och haft sång och danssamlingar. Genom att roliga och intressanta samlingar skapats där barnen fått pröva på att sjunga, dansa och göra rörelser har pedagogerna sett att barnen själva intresserar sig av sång och att uppträda. De ser att detta skapar ett lustfyllt lärande men också självkänsla och självförtroende. Genom dockteater och rollspel kan barnen utveckla kunskap om både sig själva och de estetiska uttrycksformerna. Det kan erbjudas mer av den aktiviteten. 4.6 Motorik 10

Under utevistelsen har möjligheter skapats att utveckla grovmotorik, barnen springer, leker tafatt, klättrar och gräver. Barnen får ute på "torget" åka på plastbilar, de lär sig då kordination och lär sig använda kroppen på nya sätt. Barnen pärlar och de tränar då sin finmotorik. Under sångsamlingar görs rörelser med barnen för att öva deras kroppsuppfattning. Arbetet ser till att skapa roliga aktiviter där rörelse och kroppsuppfattning ingår. Förskolan saknar att kunna gå till skogen, där barnen på ett naturligt sätt kan tillägna sig grovmotorik. Pedagogerna strävar efter att skogsbesök görs varje vecka. 4.7 Socialt På Kristallen arbetas ständigt med att alla ska få utveckla sitt självförtroende och sin självständighet. Pedagoger och barn har diskuterat och pratat om allas lika värde oavsett olikheter, om vikten att respektera och ta hand om varandra. Pedagogerna har visat både i tal och i handling hur man behandlar varandra, de föregår med gott exempel. Pedagogerna har låtit barnen hantera sina konflikter, men funnits med som stöd och hjälp vid behov. Pedagogerna har sett att deras arbetssätt skapat individer som har tillit till sig själva och sin förmåga att lösa problem och konflikter. De vågar och vill ta hand om sig själva och sina kamrater. Genom att fortsätta diskutera känslor med varandra i exempelvis samlingar kan barnens förståelse utvecklas för både sig själva och varandra. 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar 11

och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Barnens intresse och åsikter har stått i fokus, de har fått vara med och påverka både i de planerade pedagogiska verksamheterna och i den fria leken. Även vid situationer där barnen inte kunnat vara med och påverka har pedagogerna lyssnat på barnen och förklarat varför vissa situationer måste vara på ett visst sätt. När barnen getts möjlighet att påverka har både självförtroende och känslan av att bli sedd och hörd skapats. Barnens självkänsla har stärkts så att de nu vågar ta för sig, de har fått känna att de är viktiga i verksamheten och att deras känslor och åsikter är viktiga. Pedagogerna fortsätter att lyssna in barnens åsikter och tankar. Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra verksamheten. 12

6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för 2017. Svarsfrekvens: För få svarande Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. Ofta/alltid Ofta/alltid 2016 2017 2016 2017 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. Mitt barn trivs i förskolan. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Jag får information om de mål som styr verksamheten. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 13

Pedagogerna har bjudit in till föräldramöten, haft utvecklingssamtal och förädraforum. Information till föräldrarna ges fortlöpande via samtal med föräldrar dagligen. Förskolan har tyvärr fått in för få svar för att få ett resultat av föräldraenkäten. Det finns ingen som har ansvar för att hemsidan uppdateras med information längre. Tidigare var det ett samarbete med Kungsfågelns förskola, men då den personalen slutade har ingen annan tillsatts för uppdraget. Pedagogerna behöver finna ett sätt att få bättre resultat på enkäterna. Hemsidan behöver uppdateras. 14

7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Barnen som ska börja förskoleklass har besökt brotorpsskolan tillsammans med pedagog. Lärarna från skolan har varit på besök på Kristallen. Barnen har varit till skolans gård för lek, men vissa av de planerade besöken har blivit inställda pga. personalbrist. Överlämnandeplanen har följts. En del av det planerade arbetet har fått avbokas då vikariebristen inte låtit oss lämna förkolan. Annars har arbetet flutit på och barnen ser fram emot övergången. Problemen pedagogerna ser är återigen inte brister i arbetet eller i planeringen utan i logistiken, att de inte får vikarier, dålig personaltäthet och att de är överarbetade med inskolningar och liknande. 15

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Målformulering Under läsåret 16/17 fortsätter pedagogerna på förskolan att utveckla sitt dokumentationsarbete. Detta sker då: Alla barn har individuella utvecklingsområden och mål kriterier Det skriv kontinuerligt i barndokumentationerna Reflektions och planeringsunderlag används systematiskt Verksamhetsdokumentationspärmen är uppdaterad och synlig för föräldrar Utvärdering/analys/reflektion skrivs i god tid och används vid utvecklingssamtal 16

Årscykeln används som ett levande verktyg Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet fick en bra början efter nyår, pedagogerna kom ikapp och började förstå materialet. Sen kom omkring 25 inskolningar till förskolan och arbetet med systematiska kvalitetsarbetet har därför lagts åt sidan, då en trygg barngrupp har prioriterats och pedagogerna arbetat i barngrupp under sin planeringstid. Pedagogerna har inte arbetat med dokumentationen på ett sätt de velat. Pedagogerna ska försöka få till ett arbetssätt som tillåter många inskolningar samtidigt som det resterande arbetet ska kunna fortlöpa. De behöver även jobba enligt målet de skrivit för att på så vis följa läroplanen och utföra jobbet fullt ut. 17

9. Sammanfattning av utvecklingsområden Gruppinventeringen får visa oss vad nästkommande grupp har för behov och intressen. Utifrån den byggs verksamheten upp. Pedagogerna behöver fortsätta jobba med implementeringen av det systematiska kvalitetsarbetet med samma målområde som föregående läsår. Under läsåret 17/18 fortsätter pedagogerna på förskolan att utveckla sitt dokumentationsarbete. Detta sker då: Alla barn har individuella utvecklingsområden och mål kriterier Det skriv kontinuerligt i barndokumentationerna Reflektions och planeringsunderlag används systematiskt Verksamhetsdokumentationpärmen är uppdaterad och synlig för föräldrar Utvärdering/analys/reflektion skrivs i god tid och används vid utvecklingssamtal Årscykeln används som ett levande verktyg Pedagogerna ska försöka få till ett arbetssätt som tillåter många inskolningar samtidigt som det resterande arbetet ska kunna fortlöpa. De behöver även jobba enligt målet de skrivit för att på så vis följa läroplanen och utföra jobbet fullt ut. Problemen pedagogerna ser är återigen inte brister i arbetet eller i planeringen utan i logistiken, att de inte får vikarier, dålig personaltäthet och att de är överarbetade med inskolningar och liknande. Pedagogerna behöver finna ett sätt att få bättre resultat på enkäterna. Hemsidan behöver uppdateras. Pedagogerna fortsätter att lyssna in barnens åsikter och tankar. Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra verksamheten. Genom att fortsätta diskutera känslor med varandra i exempelvis samlingar kan barnens förståelse utvecklas för både sig själva och varandra. Pedagogerna strävar efter att skogsbesök görs varje vecka. Ett fortsatt arbete med planerade samlingar, men pedagogerna måste genomföra sin planeringstid för att det ska vara möjligt. Genom fler pedagogiska träffar och utbildningar utmanas pedagogerna vidare i sina förmågor och kunskaper. Förskolan behöver en förskolechef som är närvarande vid fler tillfällen och ser till verksamhetens behov och har en förståelse för hur det är att jobba med ständiga inskolningar. Pedagogerna behöver måna om sin planeringstid och följa läroplanen. 18