Nya medier nya användare

Relevanta dokument
1.2 Medierapportering vid lokala förändringar Göteborgs-Posten som en del av Göteborg Sex varv runt jorden, varje dag...

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

EXAMINATIONSUPPGIFT C

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Uterummets föreställning En studie av Vårväderstorget

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun Pernilla Asp, Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Förstagångsväljare och medier 2010

Svenskarna och internet

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Telia Öppen Fiber som kommunikationsoperatör

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Musikartister ett underhållande innehåll

Man får allting gratis liksom -en kvalitativ studie om ungas medieanvändning med avseende på samhällsinformation

(Små-) ungar & medier

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Bakgrund. Frågeställning

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Energivisualisering. Energirelaterad feedback

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Medelåldern hos användarna av olika medier och pla4ormar,

Musik bland dagens ungdomar

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %

Bredband viktigt för internetanvändningen

Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson

Bloggen i tidskriftsbranschen En studie om hur tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen på webben och i tryck

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 22 oktober 2014

Det känns som att man måste visa att typ livet är perfekt hela tiden - en kvalitativ studie om barns relation till och uppfattningar om sociala medier

Radion mellan gammalt och nytt

Survey and analysis of morningpapers

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Uppgift 6 Mediernas villkor

Min Value 1. Max Value 2. Mean Variance Standard Deviation Total Responses 169. # Answer Bar Response % 1 Kvinna 88 52%

Papper och webb två sidor av samma mynt?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

Attityder till nyheter på nät och papper

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Skilda digitala världar

Vem använder Internet?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

Information till föräldrar/vårdnadshavare:

Musik bland dagens ungdomar

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

Produktplacering!i!svenska!bloggar!!

Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad

MEDIEUTVECKLING

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Om metonymier och kremastitik av Bengt Åke Wennberg och Per Thorsell

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

MEDIER. Karin Fahlquist

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?

Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Tillämpning av ett medium

Vår vardag blir allt mer medialiserad, då vi mer eller mindre ständigt är uppkopplade

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Mediebarometern Välkommen!

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Abstract. Titel: Författare: Handledare: Examinator: Rapport: Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90hp HT Syfte: Problem: Metod:

Digitala tidningar i skolan

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Sociala medier i arbetslivet

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Hur skriva och granska uppsats?

Fältarbete 1 Medieanvändning i SL:s pendeltåg

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

Internetbaserad språkundervisning

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

ZA6588. Flash Eurobarometer 411 (Cross-border Access to Online Content) Country Questionnaire Finland (Swedish)

skriva vetenskapligt

FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?

SOCIALA MEDIER I KINA

Metoduppgift 4: Metod-PM

Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Prenumerera på bloggen DOMSTEN.NU

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

C-UPPSATS VT hp

Alla vet vad som gäller

ZA4884 Flash Eurobarometer 248 (Towards a safer use of the Internet for children in the EU a parents' perspective)

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Transkript:

Datum20110110 Mittuniversitetet Institutionenförinformationsteknologiochmedier Avdelningenförmedie ochkommunikationsvetenskap Informations ochpr programmet Författare:HannaMagnussonochPetraSilder Handledare:IngridÖstlund Nyamedier nya användare

Titel:Nyamedier,nyaanvändare Författare:PetraSilderochHannaMagnusson Ort:Sundsvall Antalsidor34(totalt37) Nivå:Kandidat Sammanfattning StudiengenomfördesisamarbetemedSverigesRadiosomendeliderasarbeteföratt kartläggaframtidensmediekonsumenter.viakvalitativaintervjuerundersökteshur teorierommedieanvändaregestaltarsighosungdomaridag.attvetahurungatänker ochkännernärdeväljervilkamedierdevilltadelavärviktigtförallasomvillleverera ettmedieutbudpådetsättanvändarnaföredrar. Kvalitativaintervjuergenomfördesmedgymnasieungdomariåldrarna16till19år.Att undersökajustdennaåldersgruppsanvändningavmedierärsärskiltintressantdådeär uppväxtamedinternetvilketfärgatderasmedievanor.användteorikommerfrån masskommunikationsforskningochpublikforskning. Resultatetavstudienvisarattintressetförmedierisintraditionellaformhos ungdomarnaärsvalt.intehellertraditionellamediernasmotsvarighetpåinternetär någotsomungdomarnaväljeratttadelav.vadungdomarnaiställetvändersigtillför informationochunderhållningvisarsigvaradetsocialamedietfacebook,videotjänsten YouTubeochmusiktjänstenSpotify.Dessanämndatjänsterframstårförungdomarna fungerasomsubstitutförtidning,tvochradio. Nyckelord:Ungamedieanvändare,publikforskning,masskommunikationsforskning, nyamedier 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 1.INLEDNING... 5 1.3PROBLEMFORMULERING... 6 1.5FRÅGESTÄLLNING... 6 1.6TEORETISKRAM... 6 1.7BEGREPPSDEFINITIONER... 7 1.7.3AKTIVAANVÄNDARE...7 2.TEORI... 8 2.1TRADITIONELLAMEDIER... 8 2.1.1TIDNINGSLÄSANDEIDAG...8 2.2RADIO... 9 2.5NYAMEDIEROCHNYAANVÄNDARE... 10 3.METOD... 18 3

3.2URVAL... 19 3.3GENOMFÖRANDE... 20 4.RESULTAT... 21 4.1SELEKTIVAANVÄNDARE... 21 4.2AKTIVAANVÄNDARE... 24 4.3PRODUCERANDEANVÄNDARE... 25 4.4MOBILAANVÄNDARE... 26 5.ANALYS... 27 5.1SELEKTIVAANVÄNDARE... 27 5.2AKTIVAANVÄNDARE... 29 5.3PRODUCERANDEANVÄNDARE... 30 5.4MOBILAANVÄNDARE... 31 6.SLUTSATS... 32 7.DISKUSSION... 33 8.REFERENSER... 36 9.BILAGOR... 39 4

1.INLEDNING SverigesRadiohadegenomförtkvantitativaanalysersomskullekartläggaunga mediekonsumenterförattsevaddettafårförkonsekvenserförframtidens medieanvändningochsverigesradio.desöktestudentersomskulleskrivauppsatsoch kundehjälpademattgörakvalitativaundersökningarförattfåframendjuparebildav ungamediekonsumenter. 1.2PROBLEMBAKGRUND Medielandskapetförändras,ochdetförändrassnabbt.Underdesenastedecennierna hartraditionellamassmediersomtv,radioochtidningarfåttökadkonkurrensavenny florainternetbundnamedierochtjänster.internetväxersådetknakarochslukarallt störretidavtittares,lyssnaresochläsaresmedietid.samtidigtskaparkraftfullare nätverkfördigitaldistributionparallelltmedspridningenavsmartamobiltelefonerett mediebrukalltfriareavseendevadmankonsumerar,närochvar. SålätbakgrundentillSverigesRadiosuppdragtilluppsatsskrivandestudenter.Detär tydligtattmediautbudetharökat,menenligthadeniusochweibullsåägnar mediekonsumenterungefärlikastordelåtmediekonsumtionidagsomdegjordeför20 årsedan,menattselektivitetenharökat.dettaärettexempelpåhurmedieanvändandet ändrasitaktmedattmediearenanblirstörre,nymediaochnyteknikutvecklas.detär viktigtförproducentersomsverigesradioattförståhurmedieanvändandetutvecklas meddessanyamedierochteknikerförattkunnalevererarättmedieinnehållpårätt sätt. Nymediaärsvårattdefiniera,vadmankansägaärattnymediaopererarinomandra tekniskaramarändetraditionellamedierna,främstpåinternet.nyamedierför sammantekniskaplattformarochaktivitetersomisintursamlaranvändareoch aktiviteterkringsig.dessakriterierkanocksåappliceraspåtraditionellamedier, skillnadenäratttekniken,aktiviteternaochanvändarnaidagistortsättärannorlunda. Detärintesvårtatttänkasigattnyatyperavmediabidrartillförändrade medieanvändareochmedievanor. Denyamediernaskiljersigfråndetraditionellamediernagenom tvåvägskommunikationochtillgänglighetförbådeenskildasändareochmottagare. Kärnanidetsomkallasnyamedierär,enligtDenisMcQuail,interaktivitet,feedbackoch mobilitet.jesperfalkheimerhållermedomdettapågrundavökadanvändningav bärbaradatorerochmobiltelefoner,somgermöjlighettillanvändningutanförden privatamiljön.lovehedmananserocksåattkonsumenternaförefallerbereddaatti störreutsträckningäntidigareefterfrågamobilatjänster.vikantänkaossatt mobilitetenochmobilatjänsterkommerspelaenintressantrollförmedieanvändandet underdenärmstaårennärsmartamobiltelefonermedinternetuppkopplingfortsätter utvecklasochprisetföranvändningsjunker. McQuailanserattmedieanvändningenidagärencentraldelavpublikforskningen,det ärviktigtattsepublikensomenaktivochmotiveradgruppanvändaresomärikontroll översinegenmedieupplevelse.falkheimeranserattmanförrbetraktade mottagargruppenimasskommunikationsomenhetligochpassiv,menattmanidagtalar omaktivaanvändaresnarareänpassivakonsumenter.vianserattmedentekniksom utvecklatsisnabbtaktförändrathurpublikentartillsigmedia.nyteknikiformav 5

smartphones,mobiltinternetochlättabärbaradatorerförändrarnärpublikenhar tillgångtillmedia.detgörattpublikenmedtillgångtilldessaverktygkankommaåt mediamaterialnärsomhelst.vikantänkaossattdenständigatillgångenskaparen publiksomtartillsigmediainnehållpåettmeraktivtsätt,ochkanskeärbenägenatt självabidratillmediainnehålletviainteraktion,skapandeavegetmaterialochvaramer kräsenivaletavmediaochmediainnehåll. 1.3Problemformulering Detärviktigtattförståpublikenförattkunnalevereramedialtinnehållpådetsätt publikenönskar.detfinnsungasomväxtuppmednyamedierochanvänderdessasom ettnaturligtinslagidetvardagligalivet,ochattforskaomhurdennagruppanvändersig avmediakanvaranyckelntillatterbjudaanpassatmediainnehållserveradpådetvis publikenönskar.förmedialeverantörernaärdettaviktigtomdevillvara konkurrenskraftiga.sverigesradioundersökerjustnuhurframtidensmedieanvändare serut,ochvårstudieärettbidragtillderasframtidsanalys. GenomdiskussionermedSverigesRadioomhurviuppfattardagensmediautbud, mediaanvändareochmediesamhälleharvikommitframtillfyrabegreppsomvianser beskriverennymedieanvändare.dessabegreppåterfannviiteorinochdärbenämns uttryckensommobilaanvändare,selektivaanvändare,producerandeanvändareoch aktivaanvändare.vivaldeattundersökahurdessabegreppgestaltarsighosunga medieanvändare. 1.4SYFTE Viutgårfrånteoriernaomdagensungamedieanvändaresommobila,selektiva,aktiva ochproducerande.syftetmedundersökningenärattstuderahurdessabegrepp gestaltarsigiengruppungdomarsvardagligamedieanvändning. 1.5FRÅGESTÄLLNING Ärungdomarselektivaisinmedieanvändning,påvilketsätt? Ärungdomarmobilaisinmedieanvändning,påvilketsätt? Ärungdomarproducerandepåinternet,påvilketsätt? Ärungdomaraktivapåinternet,påvilketsätt? 1.6TEORETISKRAM Tidigareharpublikeninommediaforskningsettssompassivochhomogen,blandannat WeibullochHadeniusochävenFalkheimerharteorieromattpublikenidagblirmer mobilaochselektiv.teljas,jonssonochenlundgermedhåll,ochtilläggeratt medieanvändarenidagocksåfungerarsomenproducent.mcquailframhållerävenhan attmedieanvändarenidagvisartendensertillattvarameraktivaochattselektiviteten hospublikenärettmåttpådetta.hananserattmedieanvändarenärmermobilaän tidigare.mcquailochandraforskaredelaralltsåteorinomenselektiv,mobil,aktivoch producerandemedieanvändare.nämndaforskaremenarattdessapubliktendenserär sprungnaurdenyamediernamedinternetsombas. 6

1.7BEGREPPSDEFINITIONER 1.7.1MOBILAANVÄNDARE Falkheimerfastställerattutbudetavinformationständigtökarochnyteknikmedökad hastighetinnebäratttidochrumförminskas.dennyateknikeninnebärblandannat mobilitet,rörlighetochmöjlighetattkommunicerafrånvalfriplats.bärbaradatoreroch mobiltelefonergermöjlighettillanvändningutanfördenprivatamiljön 1.Medmobila användareavservifortsättningsvispublikensomanvänderinternetviasina mobiltelefonerochmobiltinternetienbärbardator.dessaanvändaretardelav medieinformationochinternetbundnaaktivitetersomfinnsatttillgånärochvarsom helst.tilldettaräknasallainternetaktivitetersominteärbundnatillenstationärdator, ellerenfastinternetuppkoppling. 1.7.2SELEKTIVAANVÄNDARE AnderssonochWadbringanserkonsekvensernaavettökatmedieutbudvara medieanvändaresomtvingasväljamerochdärmedblirmerselektivaimedievalen 2. McQuailanserattpublikenintelängreärdelavenmassautanärnuensjälvständig individsomväljerfrittvadhonvillse.publikensökeraktivteftervaddevilltadelav, snarareänattsittatillbaksochfådetserverat 3.Vimenarattselektivaanvändarei praktikenkännetecknasavattdeväljervilkenmediadevilltadelavförattsedanleta redapådet.exempelviswebbradio,webb tv,nättidningar,streamadfilm,eller musiktjänstenspotify.denselektivaanvändarenväljerfrittvar,hurochnärdetittar, lyssnarellertardelavmediaiställetförattanpassasigtillentablå.denselektiva publikentardelavmediapåheltegnavillkor. 1.7.3AKTIVAANVÄNDARE McQuailanserattmedieanvändningenidagärencentraldelavpublikforskningen,det ärviktigtattsepublikensomenmerellermindreaktivochmotiveradgruppanvändare somärikontrollöversinegenmedieupplevelse 4.Falkheimeranserattmanförr betraktademottagargruppenimasskommunikationsomenhetlig,homogenochpassiv. Idagtalarmanomaktivaanvändaresnarareänpassivakonsumenter 5.Viserenaktiv användaresomsynonymtillinteraktiv.dettabegrepprefererartillmedieanvändare somkommenterarpåbloggar,socialanätverkochforumellerhostidningars nätupplagor,delarochspriderlänkarochtittarpåyoutube videor. 1.7.4PRODUCERANDEANVÄNDARE Teljas,JonssonochEnlundanserattbloggar,wikis,YouTube,Flickrochandra internettjänsterbaraärbörjanpåettparadigmskifteinommediekommunikation.ny teknikochnyamedieronlineblandatmedbärbaradatorer,mobiltelefonermed internetuppkoppling,digitalkameror,trådlöstbredbandhargjort kommunikationsprocessernadubbelriktadeochattvarjekonsumentharmöjlighetatt 1 2 3 4 Falkheimer (2001) s 26 Andersson och Wadbring (2008) s.93 McQuail (2005) s 139 McQuail (2005) s 405 5 Falkheimer (2001) s 39 7

blienleverantöravmedialinformation 6.Medenproducerandeanvändaremenarvien användaresomladdaruppblandannatbildertillolikaforumellercommunities, bloggar,laddaruppfilmpåyoutube,startarforumtrådar,ochtwittrar.vadsomskiljer enaktivanvändareochenproducerandeanvändareärattdenaktivaanvändareninte självbidrarmedmaterialtillensajtutananvänderbefintligt,exempelvisläserbloggar ochtittarpåyoutube,ochdeproducerandeskriverbloggarochladdaruppfilm. 2.TEORI Detpågårförändringaribådeetableradeochnyamediekommunikationssystem.Tillen stordelärförändringarinitieradeavtekniskainnovationersomnyproduktionsteknik, nyasystemförinformationsdistribution,interaktionochnyakonsumentapparater.men destyrsävenavallmännaförändringarikonsumenternasmedievanorochderas förväntningarpåvadmediernagerochinteger.alladessafaktorerpåverkar konsumenternasmedieanvändningochmedievalpåettsättsomgörallaförutsägelser omframtidensvåra.dessutomstyrsmedieanvändningenavförändringaridetsättsom konsumenterochföretagförhållersigtillolikamedier 7.Detsenastedecenniethardet talatsomenmedialiseringavsamhället,vilketavserattmediekommunikationenfåtten störrebetydelseförindividersvardagsliv,ochävenförorganisationerochsamhället 8. 2.1TRADITIONELLAMEDIER 2.1.1TIDNINGSLÄSANDEIDAG Papperstidningensdödharmanspekuleratiunderlångtidmensanningenärdenatt 2009läste77procentavSverigesbefolkningfortfarandenågonformavdagstidning 9. Detärdelokalamorgontidningarnasomutgörgrundenförvadsomidagärsvenskt tidningsläsande.dettaeftersomlokalatidningarnårenstordelavbefolkningen,och dessutomharlokaltidningarnabehållitenrelativtstarkställningblandalla befolkningsgrupperoavsettålder 10.Kvällstidningarnanår29procentochdärär spridningenocksårelativtjämnblandbefolkningsgrupper.ungdomarnaväljeristor utsträckningdegratistidningarsomfinns 11. Idaganvändspapperstidningarnafrämstför attläsalokalnyheter,ochinternettidningarärstörstblandkvällstidningsläsare. Pappersupplagornaharminskatstadigtunder2000 talet.denregelbundnaläsningenav kvällstidningarhardäremotökatkraftigt,därkaninternetvaritenbidragandefaktor 12. Morgontidningarnasläsareärdesomdominerandeanvändersigavsinpapperstidnings nätupplagasomkomplement,manrekryteraralltsåintemånganyaläsaregenom internet 13. 6 Teljas, Jonsson & Enlund (2008) s 213 7 Teljas et al. (2008) s 211 8 Falkheimer (2001) s 24 9 Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s 13 10 Hadenius Weibull & Wadbring (2008) s 348 11 Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s 80 12 Hadenius et al. (2008) s 350-1 13 Hadenius et al. (2008) s 350-1 8

2.1.2ANVÄNDARPRODUCERATINNEHÅLLIPRESSEN Etablerademedierharanammatanvändargenereratinnehållgenomattstartaegna bloggarochfungerasomvärdarförkonsumentbloggar.iökandeomfattninghar medieföretagocksåbörjatbjudainkonsumenterattbidramedinnehålltilldeegna produktionernaochtjänsterna.dagstidningarefterlyseraktuellafotontagnamed läsarnaskameratelefoner,tv kanalervillhavideoupptagningar.användargenererat innehållärbilligtmaterial,iblanderhållerproducentenenlitenersättningmenoftaär denendabelöningenenbyline 14.Sannoliktkommeranvändargenereratinnehållökai betydelsedådeterbjuderbådeettkomplementtilletablerade,redigerademedierochen nytypavreturkanalsomknyterkonsumenternatillvärdmediet. 15 Forskareförutspåddeunderdetsenare1990 taletochtidiga2000 taletattmed bredbandetsintågskulledetrycktamediernahaspelatutsinroll,dettavardock överdrivetdåmanidagkanseattinternetiställetharinneburitatttidningarnaharfått enannanfunktiondådetillexempelsläppergratisnyheterviasintidningssajt 16.Vad somharväxtframärenmerkomplexmedievärlddärdedigitalaochtrycktamedierna samspelarsnarareänkonkurrerarutvarandra 17.Vadmantydligastkanseärattdetinte längreärmediernasjälvasomharmaktenutanattpublikenochhurdeanvänder mediernaspelarenalltstörreroll 18. 2.2RADIO 2009nåddes73procentavsvenskaallmänhetenavradio 19.Deflestalyssnarpåradio somendagligrutin,högstprocentlyssnarpåmorgonen.underdagenstyrslyssnandet meravnärmöjlighetattlyssnagesänvadprogrammetegentligeninnehåller.radion befinnersigienfasdäralltmersändsöverinternet.webradionochpodsändningar användsmendetärfortfarandeganskamarginellt 20.SverigesRadioswebbkanalerärett sättattanpassasändningentillmedieanvändaresnyavanoreftersomradiolyssnandet blandungafortsätterattsjunka.tuneinradioärettexempelpånyamediersversionav radio.detärenmobilapplikationsomsamlar40000olikaradiostationerförattkunna erbjudaettstortvarieratutbudförallasmaker.förutomattgeanvändarnadenmusik dehelstföredrargenomettvarieratutbudavmusikkanaler,tillhandahåller radiokanalernaonlineolikatyperavinteraktivatjänster,iförstahandiformav informationomartisterochnaturligtvisocksåmöjlighetattköpadenmusiksom spelas 21. 2.3TV Tvärvårtstörstamedieidetavseendetatt83procentavSverigesbefolkningtittarpåtv någongångunderdagen 22.Undersenaretidhartv tittandetblandungaminskatkraftigt, 14 Terjas et al. (2008) s 213 15 Terjas et al. (2008) s 214 16 Finneman (2006) s 12 17 Finneman (2006) s 13 18 McQuail (2005) s 39 19 Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s 34 20 Hadenius et al. (2008) s 360 21 Hedman (2008) s 187 22 Carlsson (2009) Mediebarometern s 52 9

dettaärantagligenenföljdavinternet 23.Digitalteknikledertillstörreutbudvilketger störrevalmöjlighetförkonsumenten 24.Ettökatantalkanalerkanledatillettökattvtittande,menävenompublikenidaghartillgångtillettstortantaltv kanalerväljerde fortfarandeattbaratittapåettöverskådligtantal 25.Mediakonvergensansesvara framtiden,vilketinnebärattgränsernamellantraditionellamedierochnyamedierbryts ned.mantrorattinternet,tv,radio,mobiltelefonerochandrakanalerkommer integreras 26. 2.3.1WEBB TV Tvöverinternettestadesundermångaårmenpågrundavattrelevantatekniska lösningarsaknatshardettapåverkatbildkvaliteten.detharnutillstordelrättatstilloch publikenvisaridagintresseförwebben.pålitelängresiktkanwebb tvkommaattändra våratv vanorväsentligt.fördelarnamedwebb tvärmöjligheternatillökadinteraktion ochflerbeställningsbaratjänsterochmöjlighetenatttadeloberoendeavsändningstid. Internetmöjliggöralltsåenpotentiellformavtelevisionochenpotentiellrivaltilltvverksamhetenidesstraditionellaform. 27 2.4INTERNETSOMMEDIUM Weibull,HadeniusochWadbringställersigtveksamtillommankaninternetett massmediumeftersomdetsnarareärenplattformförbådemedieföretagochenskiljda individersnarareänattvaraorganisationerochaktörer 28.Menfördesomanser internetvaraettmediummenarattinternetutmanartidigareetableradegränsermellan olikaformeravkommunikation,somexempelvismass,grupp,interpersonell kommunikation.press,radioochtväroffentligenvägskommunikation,medansinternet användssomoffentligochprivattvåvägsochenvägskommunikation 29.Internetgjorde attexistensenfördetraditionellamediernaändradesdåmanintelängrebehövde stannapåsammaarena.radioochtvärintelängrebegränsadetillradioellertryckvågor utanmötspåengemensamplattform 30.Traditionellamassmedierharvarittvungnaatt taställningtillinternetsomettnyttmedium,vilketskettgenomattdeallieratsigmed internet.exempelpådettaärattdeflestatidningsföretagengeridagutennätupplaga 31. 2.5NYAMEDIEROCHNYAANVÄNDARE Medieanvändningenäridagencentraldelavpublikforskningen,detärviktigtattse publikensomenmerellermindreaktivochmotiveradgruppanvändaresomäri kontrollöversinegenmedieupplevelse 32.Traditionelltharmanhaftolikasynsättpå publikenmenkärnanharvaritattmansettpublikensomenmassa.massanharman kunnatdefinierautifrånolikasituationermendenharfortfarandevaritrelativt 23 Hadenius et al. (2008) s. 362 24 Falkheimer (2001) s 133 25 Hedman (2008) s 193 26 Falkheimer (2001) s 133 27 Hedman (2008) s 191 28 Hadenius et al. (2008) s 112 29 Falkheimer (2001) s 133 30 Hadenius & Weibull (2003) s 445 31 Falkheimer (2001) s 134 32 McQuail (2005) s 403 10

homogen 33.Internethargjortattnyasorterskommunikativarelationerharutvecklats ochmankandärförinteanvändadevedertagnateoriernamanutvecklatompubliker inommasskommunikationen 34.Fråganärommankanprataomenmasspublikdådet finnsensådanbreddavmedievalochallaärfriaatttadelavvaddekännerför 35. Nyamedierförsammantekniskaplattformarochaktivitetersomisintursamlar användareochaktiviteterkringsig.itabellennedanskiljerjakubowiczpå ny och gammal mediapådetsättetatt gammal mediaärenvägskommunikationochattden nya medianfungerarmertvåvägsriktat,personanpassat,interaktivtochon demand. Ettannatutmärkandedragäratt gammal mediabestodavprofessionellaproducenter ochnymediaiställeterbjudermöjligheterförkonsumentenattblipublicerad. Küngsmodellfrån2002,rekonstrueradavJakubowicsiFerrellochBardoel 36 2.6WEB2.0 Web2.0ärettövergripandebegreppdärdennyagenerationensinternetapplikationer samlas.detfinnsingenentydigdefinition,menweb2.0handlaromanvändardeltagande påblandannatbloggar,wikisochsocialanätverk,därdetfinnsmöjligheterför användareattdelaochmedverka 37. 33 McQuail (2005) s 396 34 McQuail (2005) s 397 35 McQuail (2005) s 399 36 37 Jacubowicz (2007) s 43 Bergström (2008) s 413 11

Användargenereratinnehållärettbegreppsomfickgenomslag2006.Begreppetavser attinnehålletgörsavsammamänniskorsomanvändersajterna,vilketgörattgränsen mellanproducentochkonsumentminskar.användargenereratinnehållhänvisarsom sagttillolikasorterstext,ljud,video,bloggar,podcast,mobilfotoochwikis 38. Detvisarsigdockattpublikensviljaattdeltaonlineärbegränsad.Web2.0möjliggör områdenfördeltagande,menanvändningenavdessaområdenärrelativtlåg.enda undantagetutgörsavdeltagandeisocialanätverk.applikationerfördiskussioner, kommenteringochuppladdninganvändsbarailitenutsträckning.mycketav interaktivitetenutgörsavreaktionerpåbefintligtuppladdatmaterial,publiceratav någonannan 39. 2.7UTBYTEFÖRMEDIEANVÄNDARE Idagsynstendensertillenstörreselektivitethospublikenochdenyamediernahar skapatmeraktivaavsändareochproducerandekonsumenter.detmanocksåharmärkt ärenbetalningsoviljaochattmediakanfungerasomensocialförstärkare. Denenklatillgången,gratis,tillenuppsjöavkvalitetsinformationpåinternetharbland konsumenternaskapatenuppfattningomattinformationärengratisresurs. Tidningsföretagenochtidsskriftsförlagenhargjortmisslyckadeförsökattskapa fungeradeaffärsmodellerpånätet,mendetfaktumattsammainformationochsamma nyhetersomkonsumentenbetalarföritrycktformdelasutgratisviainternethar undermineratbetalningsviljan.etableringenavgratistidningarharytterligarepåverkat konsumenternasinställningtillattbetalaförnyheter 40. AnderssonochWadbringanserattnågotsomfortfarandeärsigliktsedanenlångtid tillbaka,trotsdetförändrademedieutbudetochettförändratsamhälle,ärattmänniskor användermedierförattfyllaolikafunktioner.utbytetanvändarnafåravmediaär information,förströelse,medieinehålletdiskuterasochmediakanävenfungera avkopplande 41.PalmgreenochRayburnharlistatvaddemenarattpublikenvillhautav sinmedieanvändning,högstpålistankommerinformationochutbildning,sedan kommervägledningochråd,avslappningochdistraktion,socialkontakt,förstärkningav värderingar,kulturelltochkänslomässigtutlopp,identitetsformandeochbekräftelseoch uttryckförsinlivsstil 42. Mediernafungerarsommycketmeräninformationsbärare.Medierfungerarävensom socialamarkörersomsignalerarstatusochgrupptillhörighet.derasökadebetydelse somverktygattskapa,upprätthållaochutvidgasocialakontexter,bådetraditionella sådanaivårfysiskavärldochnyatyperavstrukturerdärgruppermedgemensamma intressenkanmötasochinterageraoberoendeavgeografiska,politiskaellerreligiösa gränsdragningar,ledertillskapandeavnyatyperavsocialamedier.dennatrendgår 38 39 Bergström (2008) s 413 Bergström (2008) s 413 40 Teljas et al (2008) s 216 41 Andersson & Wadbring (2008) s 106-107 42 Palmgreen & Rayburn i McQuail (2005) s 428 12

motettökatfokuspåmediernasförmågaattstärkasocialagemenskaperochstödja interaktion,iställetförattsesprimärtsomkällortillinformation 43. 2.8SELEKTIVITET Setttillsamtidochframtidärdetettantalpunktersomframträdervidanalysav publikerochmedieanvändare.tydligastärökadselektivitet.ettökatutbudavtvkanaler,kommunikationskanalerochsamhällsutvecklingenistortharbrutitnedden fornamasspublikenochersattdenmedsmåsegment,därallatardelavdetutbudsom intresserardemmest.iettsvensktperspektivbetraktadesmassmediernaspubliklänge somhomogen,menmeddetökadeutbudettalasidagmeromhurheterogenpubliken harblivit 44.Publikenärintelängreendelavenmassautanärnuensjälvständigindivid somväljerfrittvadhonvillseochnärhonvillsedet,påegnavillkor 45.Publikensöker eftermediematerialsnarareänattsittatillbakaochfårdetserveratisintraditionella form.forskarepekarpåvalfrihetenochattdagenspublikharmöjlighetatttadelavjust deninformationsomintresserarhonomellerhenne 46.Idagkankonsumentertadelav mångaolikaradiostationer,tv kanalerochandramedierdygnetrunt.detfinnsen uppsjöavtv kanalerochhelautbudetpåinternetattväljamellan.dekanväljaomdevill befinnasigidenreellavärldenellerienfiktivsfär,ingageografiskagränserhindrar kommunikationenmedandramänniskor,alltfinnsinomräckhåll 47. Konsekvensernaav detökademedieutbudetinnebärattvitvingasväljamer,ochblirdärmedmerselektivai medievalen 48. Publikenhar,somtidigarenämnt,blivitseddasominaktivaochpassiva,dettasynsätt kandocksnartändrasdåselektivitetärettkriteriumförenaktivpublik 49.Attpubliken idagärmerselektivaärtydligteftersomävenommedieutbudetökatsåägnar konsumenternaungefärlikastordelavsindagåtmediekonsumtionidagsomdegjorde för20årsedan,trotsattmediearenanharblivitstörreochfleraktörerkommitin.det somspelarinförmedieanvändarnaärintehurmångakanalermanharatttittapå,detär hurmyckettidmanharatttitta 50.Konkurrensenommediepublikenblirstörrevilket väckertankarhosmedieprofessionenomvadmedieanvändarevillha,idagochi framtiden. 2.9MOBILITET McQuailanserattdetutmärkandedragethosdenyamediernaärdessmobilitet 51.Idag finnsstarkatendenserisamhälletdärkommunikationochinformationbådedrivsav ochdriverutvecklingenframåt.utbudetavinformationökarständigtochnyteknikmed ökadhastighetinnebäratttidochrumförminskas.dennyateknikeninnebärbland 43 Teljas et al. (2008) s 214 44 Falkheimer (2001) s 184 45 McQuail 2005 s 139 46 Falkheimer (2001) s 184 47 Andersson & Wadring (2008) s 91 48 Andersson & Wadbring (2008) s 93 49 McQuail (2005) s 406 50 Weibull et al. (2008) s 391 51 McQuail (2005) s 38 13

annatmobilitet,rörlighetochmöjlighetattkommunicerafrånvalfriplats.bärbara datorerochmobiltelefonergermöjlighettillanvändningutanfördenprivatamiljön. 52. InternetanvändandetpåmobilenficksittstoragenombrottnäriPhonelanseradesmed sinstoraskärmochanvändarvänligtgränssnitt.dettasatteribbanförenheltny standardgällandemobiltelefonermedinternetuppkoppling.efterdetharnya abonnemangsformersomerbjuderfastapriserpåmobilsurfandegjortattflerochfler kopplaruppsinmobiltelefon.anledningentillattmobiltelefonermedinternetinte tidigareharfåttnågotstörregenombrotttrotsattdeflestamobilerhaftmöjlighettill uppkoppling,trosvaraattanvändarvänlighetenförtjänsternavaritförlåg.skärmarna harvaritförsmå,uppkopplingenförlångsamochnavigeringenlångtifråndetgränssnitt somanvändarenärvanvidfråndatorn.dessutomhartidigarestudierhittatsamband mellanhögakostnaderföruppkopplingochhurabonnemangenserutochhurpass benägenmanärattanvändainternetpåsinmobil 53. EnligtundersökningenSvenskarnaochinternetärdetungakvinnornaiåldrarna15 25 somärmestmobilaisittanvändandeavbärbaradatorerochdåfrämstihemmet. Männenhållersigtillenstationärdatorochdettaförklarasmedderasdatorvanor inkluderardatorspelande 54.Gällandemobilitetenutanförhemmetsåblirmöjligheterna tillattvarainternetuppkoppladvarmanänäralltstörre.blanddensvenska befolkningensåärdet22procentsomuppgerattdeanvänderinternetimobilen,denna siffraharinteökatidentaktsomförväntats,däremotharantalettimmarsomläggsned påinternetviamobilenökat.detärhuvudsakligenpersonermellan26 35årsom användersigavmobiltinternet,personeriåldersgruppen16 26kommersomenstark tvåa.dehuvudsakligaaktiviteternaärattsökauppnyheter,väderochsport(62 procent),läsa/skickae post(51procent),sökaadresserkartoretc.,(47procent),besöka socialanätverk(42procent)ochsepåtv/video(32procent) 55.Förutharmobila användareanväntsinmobilauppkopplingtillattläsae post,tadelavnyheterochföratt sökainformationmenidesenastestudiernasynsattdesocialamediernaanvändsallt merviamobiltelefonen 56. Medieföretagenharenvisionomattlåtagöraalltmobiltochtillgängligt,med tidningarnasnätupplagorsomuppdateraskontinuerligtochtv programsomsändspå olikainternetbaseradeplay sajter,menänsålängeärdetfortfarandepapperstidningen ochtv soffansomgällerommajoritetenfårvälja.versionernaavdetraditionella mediernapåinternetärnågotmananvändersomkomplementmendetingårinteäni dendagligarutinen 57.Omsvenskarnafortsattkommerattblimermobilavetmaninte än,utvecklingenärisinöppningsfas.änsålängeärdeflestarelativtavvaktandeisitt förhållandetilldennyamobilatekniken 58. 52 Falkheimer (2001) s 26 53 Westlund (2010) s 453 54 55 56 57 58 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 37 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 38 Westlund (2010) s 456 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 40 Findahl (2010) Svenskarna och internet s 39 14

2.9.1MOBILANVÄNDNING OscarWestlundbeskriverhuruttrycketmobiltelefonbliralltmindreträffande,itakt medattmobilenutvecklatstillettmultimedium.mobilenkannumeraanvändasföratt surfapåinternet,tafoton,somkalender,gps,musik ochradiospelareochförattspela uppvideoföratttanågraexempel.idagslägetkaniprincipallamobilersomsäljsi Sverigeanvändasförinternet 59.VidaretalarWestlundomattanvändningavinterneti mobilen,fordrarettvisstteknisktintresseochkompetens.dettamedförattsomliga grupperavstårfrånanvändning,medansmerteknikintresseradegrupperärsnabbare medattanammamöjligheternamedmobilen 60.Enstordelavkonsumenternaförefaller nubereddaattistörreutsträckningäntidigareefterfrågamobilatjänster.detbetyder sannoliktattmanocksåärbereddattbetalaförvissatjänster.tjänstersomlevereraspå nätetärsvåraatttabetaltför.sammatjänster,somlevererastillenmobiltelefon,tycks användarnavarabereddaattbetalaför,direktellerindirekt.detärsannoliktlättareatt säljanyhetertillmobilenännyheterientidningpånätet 61. 2.10AKTIVITET Feedbacktalasdetomnärdethandlarommottagarensreaktionochdessöverföring tillbakstillsändaren.närdetgällermasskommunikationärdettasvåruppnåeligt,om manintetalarominsändaretilltidningarellertv ochradioprograminnehållandes telefonkontaktmedtittare.mennågondirektfeedbackhardettidigareintekunnattalas ompådetsättsomgörsidag.dennyainformationsteknikenharökatmöjligheternatill interaktionmellansändareochmottagare 62.Förrbetraktademanmottagargruppeni masskommunikationsomenhetlig,homogenochpassiv,mendagtalasdetomaktiva användaresnarareänpassivakonsumenter 63.Vadmantydligastkanseärattdetinte längreärmediernasjälvasomensammaharmaktenutanattpublikenspelarenallt störreroll 64. Blanddesomärmindreintresseradeavteknikbehövsdetandramotivationerförattde skabörjaanvändasigavtekniksominternetochsmartamobiltelefoner.irapporten Svenskarnaochinternettarmanuppungakvinnorsomexempel,deuppgerattdeinte ärintresseradeavteknikmenärändåenavdegruppersomärmestaktivapåinternet. Dessamotiverasavnågotannatänjustteknik,devillvaradelaktiga 65.EnligtSvenskarna ochinternetärdet37procentavdeungamännenoch54procentavdeungakvinnorna somantingendagligenellernågongångiveckanuppdaterarsinfacebook status.54 procentavdetotalaanvändarnakommenterarocksåandrasinläggoch statusuppdateringarpånämndasocialanätverk.22procentpostarocksåinläggi publikadiskussionsforum 66. 59 60 Westlund (2008) s 446 Westlund (2008) s 452 61 Hedman (2008) s 182 62 Falkheimer (2001) s 42 63 Falkheimer (2001) s 39 64 McQuail (2005) s 39 65 66 Findahl (2010) Svenskarna och internet s 52 Findahl, (2010) Svenskarna och internet s 45 15

Internetochframföralltdesocialanätverkenharblivitforumförsocialinteraktion. Användarnaavdessanätverkfårredapåvännerochbekantastankarochfunderingar utanattträffas.attdetärsålättattvetahurmänniskorslivserut,utanattträffas,har gjortattdenpersonligakontaktenharfåttenstörrebetydelsesomen informationskälla 67.Detkanhandlaomalltfrånrecensioneravproduktertillomdömen avresmål. Mycketavaktivitetenpåsocialanätverkutgörsavreaktionerpåbefintligtuppladdat material,publiceratavnågonannan 68.Enamerikanskundersökningfrån2007sorterade användaresonlinebeteendenutifrån6nivåeravdeltagande.avallaanvändareonline påenugc(user generatedcontent)sajt,var; 13procentactivecreators människorsomproduceradeochladdadeuppmaterial såsombloggar,videorochfoton. 19procentcriticsvilketinnebärattdegjorderecensionerochutvärderadeandras material. 15procentcollectors,alltsåanvändaresomspararwebbadressersomkandelasmed andraanvändare. 19procentjoiners människorsomblirmedlemmarpåsocialanätverksommyspace ochfacebook,utanattnödvändigtvistillföramaterialtillsajten. Undersökningenvisarattmajoritetenavanvändarebestårav passivespectators (33procent)och inactives (52procent)Denförstnämndakategorinägnarsigåt aktivitetersomattläsabloggarellertittapåanvändargenereradmedia,exempelvis videorpåyoutube.densenarekategorindeltarinteidessaaktiviteter.ommantittar pådessaresultatärdettydligtatt aktivtdeltagande intesynonym aktivt producerande ienucg site 69. 2.11PRODUCERANDE Attanvändaresjälvakanpublicerapåinternet,påtillexempelbloggargöratt publiceringtarenannanroll 70.Detansesattmaktenövermediernaharskiftat,från producenternaavmedieinnehållettillmottagarna 71.Entrendimedieutvecklingenär tillväxtenavmediekanalerochmedieanvändningavanvändargenereratinnehåll. Bloggar,wikis,YouTube,Flickrochandrainternettjänsterär,enligtTeljas,Jonssonoch Enlund,barabörjanpåettparadigmskifteinommediekommunikation.Nyteknikiform avbärbaradatorer,mobiltelefoner,digitalkameror,trådlöstbredbandförattnämna några,hargjortkommunikationsprocessernadubbelriktadeochattvarjekonsumenthar möjlighetenattblienleverantöravmedialinformation.teljas,jonssonochenlund finnerattenstordelavkonsumenternaverkarhaenviljaattbliinnehållsproducenter 72. MenAnnikaBergströmpåstårattdetvisarsigattpublikensviljaattdeltaonlineär 67 68 69 Findahl (2010) Unga svenskar och internet s 21 Bergström (2008) s 413 Dijck van (2009) s 45 70 McQuail (2005) s 40 71 McQuail (2005) s 39 72 Teljas et al. (2008) s 213 16

begränsad.web2.0möjliggörvisserligenområdenfördeltagande,menanvändningen avdessaområdenärfortfaranderelativtlåg 73. Detfinnssomsagtentillväxtianvändargenereratinnehållpåinternetiformavbland annatbloggar,wikis,bilderochfilmer.mängdenanvändargenereradebilderochfilmer ärenormpånätet.ävenomdetmestaavmaterialetkanbetecknassomlättviktigtoch meravunderhållningsvärdeäninformativt,sågörsenförvånandemängdav expertkunnandetillgängligtgratis.detkanhandlaomalltfrånrörmokeritill programmeringochinternationellekonomi.seriösawikitjänsterövervakarsträngt kvalitetenpådetanvändargenereradematerialetochimångakontroversiellafrågor presenterasfleraolikaståndpunkter.dennatypavanvändargenereratinnehållskapas ochgörstillgängligtheltutannågonersättningtillproducenterna.tillfredsställelsen överattblipublicerad,synligochattfåentacksamochmöjligtvisävenaktivpublik förefallervaraentillräckligmotivation 74. 2.11.1BLOGG Internetharvisatsigvaraensamlingsplatsförmångatyperavaktiviteter.Inledningsvis varbloggandetentjänstsomuppskattadesavframföralltungdomarochresenärer.det vardagboksberättelseromhurmanhaderestochsinaupplevelserunderresan,som blevtillbeskrivningarsomkundeanvändassomguideravandra.bloggandethar därefterutvecklatssåväliomfattningsominnehållsmässigt 75.Kvinnornaärdesom dominerarbloggandet,elvaprocentavkvinnornabloggarochfyraprocentavmännen.i Svenskarnaochinternetmenarmanattbloggandetblivitendelavungakvinnors internetkulturochattmångaärengageradeochskriverfleragångeriveckan.de6 procentavbefolkningensombloggarärocksåaktivapådetsättetattdekommenterar hosandrabloggar.iåldersgruppen16 25ärdet64procentsomuppgerattdeskriver bloggoch78procentavkvinnornasomläser 76.Ävenisocialanätverkärtjejerna överrepresenteradegällandeuppladdningavmaterialsomtillexempelbilder,ochdåär detfrämsttjejeriövretonårensomaktivtbidrarmedmaterialenellerfleragångeri veckan 77. 2.11.2YOUTUBE YouTubeärentjänstsomlanserades2005.TankenbakomYouTubeärattvemsom helstskakunnaläggautvideoinspelningarpånätetochalltsådelamedsigavsitteget materialtillandra.sajtenssloganär broadcastyourself,ochdetärdetmångasomvill. Ungefär65000videosladdasuppvarjedag 78.YouTubeharävengettupphovtillettnytt begreppochennyföreteelse,nämligenvideobloggingsomkombinerarbloggandeoch video.sommaren2007lanseradeyoutubeensajtförmobiltelefonerkallad YouTubemobile.Samtidigtannonseradesenliknandetjänstförapplesiphone 79. 73 Bergström (2008) s 413 74 Teljas et al. (2008) s 213 75 Hedman (2008) s 174 76 77 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 46-47 Findahl (red) (2010) Unga svenskar och internet s 22 78 Hedman (2008) s 178 79 Hedman (2008) s 179 17

Publikenkräver,enligtHenryJenkins,itaktmedattteknologinutvecklasattfå medverkaiskapandet 80.PåYouTubesynsdeltagandetpåtreolikanivåer;producerande, selektivitet(val)ochdistrubition.youtubevardenförstaplattformensomsamladealla dessafunktionerpåenochsammaplats 81.Detärdeungakillarnamellan14 20årsom ärdesomärmestaktivanärdetgällerattladdauppfilmerpåsajtersomyoutubeoch pådetvisetmedverkaiskapandet.menisvenskarnaochinternetuppgesatt uppladdandetavfilmtillyoutubeiförhållandetilltittandeärungefär1:1000ochpå Wikipediaärdensiffranhela1:10000,vilketgörattHenryJenkinsteoriomattpubliken kräverdelaktighetiskapandetfårtolkassomattdelaktighetenochskapandetäven avserattdeltaenbartgenomatttadelavdetuppladdadematerialet,ochintesjälvbidra medmaterial. 3.METOD 3.1KVALITATIVINTERVJU Vivaldeattanvändaossavenkvalitativundersökningsmetodiformav samtalsintervjuer,eftersomvivilletaredapåhurdeteoretiskabegreppenomunga medieanvändaresomselektiva,aktiva,producerandeochmobilatarsiguttryck praktiskt,iverkligheten.sverigesradiohaderedanisittarbetekartlagt medieanvändarekvantitativt,ochvisadeintresseförkvalitativaundersökningarpå sammaområde.dennatypavundersökningsformpassarbraförattregistreraoväntade svarvilketbidrartillendjuparebildavfenomenet 82.Attundersökadjupetärintervjuns störstastyrka 83 vilketpassarvårstudiedådensyftartillattfåenbildavunga medieanvändare.vidareskältillattsamtalsintervjuerpassardettasyfteärmöjligheten tilluppföljning,attkunnaställaföljdfrågorochklargörandefrågor 84.Detvarföross ocksåettavdestarkasteskälentillvaletavdennaundersökningsmetod.närdet uppstodoklarheterellerintervjupersonenvarfåordig,fannschansenattställa ytterligarefrågorochfortsättasamtaletförattfåensåtydligbildsommöjligtav intervjupersonernasmedieanvändning. Vidarefördelarmeddenkvalitativaintervjunärmöjlighetenattfånga intervjupersonernasperspektivpåfrågan.eftersomformenivåradjupintervjuervar relativtfriochvårafrågorutgickfråntemansåfannsingenstörreriskattfastnaistrikta frågor.intervjuernatogplatspåskolan,idenmiljösomvarnaturligför intervjupersonenförattskapaenavslappnadstämningisåstorutsträckningsom möjligt.vivaldeenkvalitativmetodframförenkvantitativeftersomvivillesehurvåra fyrateoretiskabegreppgestaltarsigiverkligheten.omvivaltattgenomföraenenkät 80 81 Jenkins (2006) s 24 Jenkins (2006) s 275 82 Esaisson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud (2009) s 283 83 84 Ryen (2004) s 77 Marshall & Rossman (2006) s 133 18

medfastasvarsalternativsåhadedetmedförtbegränsningarochintevaritöppetför oväntadesvar. Nackdelarmeddenkvalitativaintervjunkanvarasvårighetenatthittaungdomarvilliga attställaupppåenlitelängreintervju.resultatetavintervjuernaärmycketberoende påhuruvidaintervjupersonenäröppenförsamtalochvilligattdelamedsig,vilketkan geetttuntresultat.metodenkanvarasvårattreplikeraeftersomforskarenärinblandad ibådeinsamlandetochbearbetandetavmaterialvilketmedförenriskattmaterialetblir färgatavforskarensåsikter 85. 3.2URVAL 3.2.1SJÄLVSELEKTIONSURVAL Självselektionsurvalinnebärattdetärintervjupersonernasjälvasombestämmeromde skallvaramedellerinte.desomärmediettsjälvselektivturvalkankännasigmanade attvaramed,vilketkangörageneraliseringenproblematisk 86 eftersomvigören kvalitativstudieämnarvihellerinteattgeneralisera,ochuppleverdåinte självselektionsurvaletsomettproblemurjustdensynvinkeln. EnligtMediebarometernärdet16 24 åringarsomanvändermobilerochinternetallra mest,dennagruppärävenväldigtaktivaidenyamedierna.uppdragetfrånsveriges Radioantyddeattdefrämstvarintresseradeavmedieanvändareunder20år.Vivalde attundersöka16 19åringareftersomdetkändesintressantattundersökadengrupp somväxtuppmednyamedierochharettnaturligtsättattanvändasigavdessa.baserat påmediebarometernsundersökningarfinnsdetenchansattdennagruppävenär selektivaochproducerande.ungaidenhäråldernärocksåintressantaeftersomde nästanärvuxnaochtarbeslutomsittliv 87.Mendeborfortfarandehemmaochhar sannoliktenbegränsadekonomi,vilketkanhapåverkatresultatetsdelarrelateradetill mobilitet.intervjuernafortsattetillsviupplevdeenteoretiskmättnad 88. VikontaktadeSundsvallsgymnasiumförundersökningenmenutanframgång.PlanB blevatthannautnyttjadesittegetnätverkochkontaktadesingamlagymnasieskolai VästraGötalandsomerbjuderenbreddolikagymnasielinjer,frånnaturvetenskapligatill estetiskaprogrammet.därkundevifinnaolikapersonlighetstypermedolikabakgrund ochintressen.ettavkravennärmangörintervjuerärattintervjupersonernaskavara främlingar 89.Vitycktedetvaracceptabeltattanvändapersonligakontakteriletandet efterintervjupersonereftersomdeeleversomintervjuadesbörjadegymnasietefteratt hontagitstudenten,ochderelationerhonidagharendastärtilllärare.påsåvis säkradesdetfaktumattintervjupersonernavarfrämlingar.pågymnasieskolanvardet varpositivresponsochdeläraresomkontaktadesfrågadeelevernaiolikaklasseromde villeställaupppåenintervju.förattfåettbredareurvalaveleverletades intervjupersonerikafeteriornadärmångauppehållersigunderlängreraster.detvisade sigvarasvårareattfåpersonerattställaupppådetsättet,mendetgavändåönskat 85 86 87 Marshall & Rossman (2006) s 134 Esaiasson et al. (2009) s 215 Ryen (2004) s 158 88 Esaiasson et al. (2009) s 292 89 Esaisson et al. (2009) s 292 19

resultatochgavenvidarebreddavelever.visträvadeeftervariationivilka gymnasieprogramelevernakomfrån,förattfåenheterogengrupp 90.Visökteinteefter attfinnaintervjupersonersomvarbättreinsattaellermeraktivaändengenomsnittlige medieanvändareneftersomdetinteskullegivitensannuppfattningomunga medieanvändare,utansöktesomsagttillhögstamåneftervariation. Fördelenmedattenpersonutfördeundersökningenvarenstörregarantiföratt intervjuernagenomfördespåettliknandesättochattinnehålletisåstorutsträckning sommöjligtvarlikadantvarjegång.ungdomaridenåldernkantänkasföredraattprata medenpersonsnarareäntvåförattkännasigmeravslappnadisituationen,vilketvi sågsomettytterligareskältillattgöravaletattgenomföraintervjuernapådettasätt. Desomvaldeattställaupppåintervjuernakomintefrånensåbredgruppavprogram somvihoppatsmenvianserändåattdetfinnsengodvariationavungdomar representerade.fyrapersonerkomfrånnatur ochsamhällsvetenskapligaprogrammet medengelskinriktning,tvåfrånnaturvetenskapligaprogrammet,fyrafrån samhällsprogrammet,trefrånmedieprogrammet,enfrånhotell ochrestaurang programmet,tvåfrånhandelsprogrammetochslutligentvåfrånteknikprogrammet. 3.3GENOMFÖRANDE 3.3.1INTERVJUMANUALENOCHFÖRBEREDELSER Vikomframtillövergripandetemanochdetaljeradeintervjufrågorgenomattbörja benautvaddefyrateoretiskabegreppen,selektivitet,mobilitet,aktivitetoch producerandeinnebärpraktisktimedieanvändningochimedieutbud.exempelvis tolkadevienproducerandeanvändaresomnågonsomladdaruppfilmpåyoutube. Närvihadeklartförossvaddessabegreppinnebarbådeteoretisktochipraktisktså utformadevivårintervjumanual.frågornavarfrånbörjanlöstformulerademenfickbli merspecifikaomochnärintervjupersonervisadesigvarafåordiga,förattfåingång samtalet.intervjuernabaseradesmestpåfrågorsominleddesmed hur och varför berättaom förattkommasånäraintervjupersonensmedieanvändandesommöjligt. Eftersomvivilleutredavårafyrateoretiskabegreppupplevdeviattdetfanns begränsningarihurvikundekommaåtdeninformationvivillehafrån intervjupersonerna.närviexempelvisvilletaredapåomenpersonvaren producerandemedieanvändaresåfannsdetettbegränsatantalsättochverktygför publikenattfaktisktvaraproducerande,exempelviskanmanläggauppklipppå YouTubeellerattproduceratextinågonbloggform.Dettaleddetillattdetfinnsett begränsatantalsättattställasammafråga.mendessamertekniskaellerstriktafrågor följdesuppavkompletterandefrågorförattklargöraåsikterochtankarruntaktiviteten. Intervjuernatogenungefärlighalvtimmeberoendepåhurmycketintervjupersonerna hadeattsäga.intervjuernagenomfördespåskolan,speladesinochtranskriberades sammadageftersomalltdåfannsfärsktiminnet.insamlandetavmaterialtogliteöver envecka,detvarinteheltlättattfåpersonerattställauppmennärendrygveckagått kundeviändåräknatilldrygatjugointervjuer.tjugopersonerkanlåtamycketfören 90 Ryen, (2004) s 78 20

kvalitativstudiemenvivillefåmedsåmångasommöjligtistudienförattfåenbredbild ochförsökauppnåteoretiskmättnad.atturvaletvarsjälvselektivtbidrogytterligaretill attvivillegenomföraflerintervjuer,förattintestudieninteenbartskullebeståav personermedframåtandautanocksådemsombehövdeliteövertalning.entill bidragandefaktortillatturvaletblevstortvarattviupptäckteattmångapersoner dessutomsvaradefåordigtochblygsamt.förattavhjälpadettaföljdessvarenalltidupp medexempelvis varför,hurdå,närdåochpåvilketsätt förattintervjunskullelikna ettsamtalsåmycketsommöjligt.vikunderedaninnanstudientänkaossattmångainte reflekterarsåoftaöversinmedieanvändningochdärförvaldeviintervjumetodenföratt kunnaställaföljdfrågor,någotmaninteharchansentillienenkät. 3.4RELIABILITETOCHVALIDITET Reliabilitethandlaromenfrånvaroavosystematiskaochslumpmässigafel.Bristande reliabilitetorsakasoftaavslarvfelunderdatainsamlingen 91.Vitrorattdetfinnsen störreriskförbristandereliabilitetnärmananvändersigavsamtalsintervjuerdåden mänskligafaktornslårtill,detkanvaraotydbaraanteckningar,missförståndnärdet gälleranvändningavvissaordsomäravolikavärdeförolikamänniskorosv.vihar försöktavhjälpadenmänskligafaktorngenomattspelainintervjuernaochinteförlita osstillanteckningar.vitrorattdetärsvårtatttestareliabilitetenpåintervjuereftersom resultatetochgenomförandetäravmänskligkaraktär,tolkningochförståelse. Reliabilitethandlaromattupprepadeförsökgersammaresultat,alltsåreplikerbarhet vilketvitrorkanvaraproblematisktnärmananvändersigavenkvalitativ intervjumetod. Validitetsproblemhandlaromettavståndmellandenteoretiskadefinitionenochden operationellaindikatorn 92.Vitrorattdetärviktigtundersamtalsintervjuerattman verkligenmäterdetmanutgersigförattmäta 93.Viharöversattvårateoretiskabegrepp tillvadvianservarapassandeoperationellaindikatorer.exempelvisuttrycket selektivitet äröversatttillfrågorsomröromungdomarnaexempelvistittarpåwebbtv,nättidningarelleranvändersigavspotifyochhurdetmotiveras. 4.RESULTAT 4.1SELEKTIVAANVÄNDARE Enavdetydligastetendensernahosdeintervjuadeungdomarnanärdetgäller traditionellmediaärattnästanallaväljerattläsalokaltidningenipappersformframför attläsakvälls ellernättidningar.ungdomarnauppgeranledningentilldettavaraatt föräldrarnaprenumererarpåtidningenellerattdenfinnstillgängligiskolan.varförde läserlokaltidningenverkarannarsvaraförattdeanserattlokalnyheternaberöroch intresserarmeränvadriksmediorgör. 91 92 93 Esaiasson et al. (2009) s 70 Esaiasson et al. (2009) s 65 Esaiasson et al (2009) s 63 21

NejmenjagbryrmigintesåmycketomMadeleineellervadkungafamiljenhargjortden härveckanutandåärdetroligareattläsavilkasomharvunnitdencuppenellervaddet skabliförmatiskolan.detsomärnärainpå. Mårten18år Tidningenläserjagiblandomnågonkompisärmedisportenellerså,kollarhoroskop( ) Ja,Falköpingstidningeftersomdenfinnsbådehemmaochhärpåskolan. Madelene16år Nätupplagornafinnsdetettsvaltintresseför,ettfåtalavungdomarnauppgerattdegår inpåaftonbladet.seibland,menattdetinteärsåofta.någonmenarattpoängenmed tidningengårförloradomdetintegårattbläddraiden,andrahävdarheltenkeltattde inteharsåstorkollpådetidningarsomfinnspånätet. Väldigtsällan,skullejaggöradetskulledetvälvaraaftonbladet.sekanske( )Tyckerjag fårutalltjagbehöveravlokaltidningarnanärdetgällernyheter. Viktor18år Delsförattfaktanpåinternetintealltidstämmerochförattjagtyckerattmantappar litegrejenmedtidningen,manskakunnabläddraiden.detärdetsomärgrejen. Sebastian16år Jagläseralltidkvällstidningen( )Ja,tyckerdetärroligareattläsasåänattläsapå nätet. Louise18år Radioärdetintemångaavintervjupersonernasomlyssnarpå.Defåsomändålyssnar iblandföredrarreklamradioochuppgerattdelyssnarförmusikensskull,attdetär musikutbudetsomavgörhuruvidadelyssnarpåkanalenellerej.helstverkardetsom attdeundvikerradionöverhuvudtagetförattslippatadelavmusikochradiopratde intevillhöra.mångasägerattdetäranledningentillattdeiställetväljerattlyssnapå Spotify. Ibland,RixFMochMixmegapol( )nejmenjagvetingaandrakanaler Evelina16år Nej...menSpotifyärjutypsomradiokanmanvälsäga,detkommerjuvisserligenreklam därmedmen...jagstårinteutmeddetdärradiopratandet.vissatyckerjuattdetärett sköntavbrottmenjaglyssnarhellrepåja...denmusikjagsjälvvilllyssnapå. Petra,18år Fleratillfrågademenarattdeintevetnågotominnehålletipublicservicekanalernaoch attmandärförintelyssnarpådekanalerna.detframkommerattintehellerföräldrarna lyssnarpåradioochattdetintefinnsnågonradioihushållet. Nej,viharingendirektradiohemmasomstårpåsåmantänkernogintepåattdetfinns. Evelina16år Alltså...iställetförattlyssnapålåtarsomkommersomdekommersåkanjagjulyssnapå låtarjagverkligenvilllyssnapåpåminmobil. Jessica17år AllauppgerattdeanvändersigavSpotify,anledningenäratttjänstenärlättillgänglig, ochgerfrihetattskapasinaegnalåtlistoravettbretturvalartister.vidareskäl ungdomarnauppgertillattanvändaspotifyärattslippahamusikfilersomtarplatspå datornochförattradionintegervaddevillhamusikmässigt.flerarefererartillspotify somdenperfektatjänsten. 22

Spotifyanvänderjagmigavhelatiden,detärdenperfektatjänsten.Denharnästanallt, harmanpremiumharmanjubraljudkvalité,ochsåkanmananvändadetnästanöverallt, eftersomdetfinnsinternetuppkopplingnästanöveralltnuförtiden.detärsmidigt. Henrik, 18år Detverkarocksåvaraviktigtförmångaattmanharchansenattlyssnapåtjänsten gratis. Absolut,enheltfantastisktjänst,förstårintehurjagkundeöverlevainnanSpotify!Ladda nedmusikochgrejor,ärjuheltonödigt( )Detärjusålättillgängligt.Denperfekta musikdelningstjänsten!detärjugratisocksåommanvillden. Alexander18år Billigtärbäst! Amanda,16år Mångauppgerattdeintetittarpåtvinågonstörreutsträckning.Tittarungdomarnapå tvärdetoftaföratt slötitta ochflerauppgerattdeinteharnågraspecifikaprogramde alltidtittarpåutanattde zapparrunt tillsdehittarnågotsomärintressant.deallra flestahardockvissakanalersommanbrukarhamnapå,dettaförattdeharprogram somtilltalardem. Ja,iblandärdetjubraprogramsommantittarpå,typserierochsådantheladagarna ochdomtittarmanjupånärdeärmendetfinnsnogingaprogramjagföljerriktigt( ) Nej...jagtittarnogmestbara.Zapparrunt. Cecilia,18år Javiharvältyp700kanalermenjagtittaroftastpåfyran,femmanellertreanochCanal pluskanalernaförattsepåfilm.ochkanskeiblandblirdetväldiscoveryellertraveland living.amanda16år Vadvikanseivårundersökningsåväljerungdomarnaiännumindreutsträckningatt tittapåwebb tvänatttittapåtv.baraenuppgeratthanoftatittarpåwebb tv.defåtal somföljerettspecifikttv programsökeruppprogrampåplay sajter,mendetäringen regelbundenaktivitet,utanskerendastförattdesjälvavetmedsigattdemissat programmetdådetsändespåtv.ävenomallaverkadevaravälorienteradepåinternet verkarwebb tvinteutattvaranågotsomanvändsregelbundethosungdomarna,endel tänkerinteenspåatttjänstenfinns. Nejmenjagharintebehövtgöradet,missarjagnågotsåärdetintesåfarligt.Haringen seriesomjagföljersådärjättemycket Cecilia18år Nejjagbrukarfaktisktinteanvändaplay( )Jagvetinte,harfaktisktaldrigtänktpådet Johanna16år Endastenpersonanvändesigregelbundetavtjänsten,ochdåmobilt. Jadet(Play)använderjagmigavnästanvarjedag.Mankanbörjakollapåbussentill skolanpåtelefonenochkansketittaklartpånågonhåltimmaommanvillsådetärväldigt smidigt. Andreas16år 4.2AKTIVAANVÄNDARE 23

Näraallaintervjuadeungdomaräraktivaisittinternetanvändandepådetsättetattde delarochspriderlänkar.detverkarfinnasenviljaattdelamedsigavfrämst humoristiskavideorochmusik.huvuddelenavintervjupersonernaanvändefacebook ochivissafallinstantmessenger tjänstenmsnförattspridalänkar.detserutsomatt denstörstaanledningentillattdelalänkarärattdela detroliga medvänneroch bekanta,länkdelningenfungerardåsomenförlängningavdenvardagligasociala interaktionen. Jadetgörjag,ganskamycketpåFacebookochTwitterfrånYouTubeochsådär.Detärju ingetjagsjälvhargjortmenjaglänkartilldetsomärroligt( )Förattjagvilldelamed migavsakersomjagser.detärlättareförmigattlänkaänattjagskaförklaraettklipp dagendärpå. Petra18år Förattspridadetjagtyckerärkulochbra,ommanhittarnågotmantyckeromsåvill mandelamedsigavdetförattdeocksåkanskeskatyckaattdetärbraochsåkanman lyssnatillsammans. Sebastian,16år Jaförattmanvilldelamedsigavdetmanhittat.Manharjuoftastsammaintressensom enskompisarochdåkanskedeocksåtyckeromdetmandelarmedsigav. Louise18år AllatillfrågadesvararattdeäraktivapåFacebook,attdekommenterarpåandrasbilder ochstatusuppdateringar.detärfärresomvisarettintresseattkommenterapåandra webbsajter. Förattdetkännssommankommenterarföringenallsellerförjätteseriösamänniskor ommangårinochkommenterarpåenartikel.närmankommenterarpåfacebookså kommenterarmanjupåkompisarochfårettsvartillbaka.detärjumerpåskoj. Sebastian16år TrotsattdetärmångasombesökerYouTube,såärdetenbartensomuppgeratthon ävenkommenterarvideorhontittarpå.anledningentilldetverkarvaraattdeanseratt andraredanhar sagt vaddevillsäga.iövrigtärskälettilldettaattungdomarnainte orkarlägganeddentidensomkrävsförattkommenteraettinlägg.manfårocksådirekt responsfrånmänniskormankännerochdetärmervärtänattfådetfrånnågonokänd. JapåYouTubeärjaghelatiden,finnsmassapersonerdärsomjagtyckergörbraoch roligasaker( )kommenterarpåderasgrejerganskaofta Petra18år Nej,jagkommenteraraldrig,detärjobbigt.Senkommenterarandrasåvarförskajag lägganedenergipådet Cecilia18år Desomkommenterarochdiskuterarpåforumangerskälettilldettavarautbytetmed människorsomdelarderasintresseellerkanerbjudanågonslagskunskapoch information. Jaa...detberorlitepåvadämnetär,harjagnågotattsägasåkanjaggöraettinlägg.På Flashbacktillexempelfinnsdetjumassaolikadiskussionermankangörainläggi. Edwin 18år Jaa...jagärettdisneyfreaksåjagvarmediettdisneyforum.Mendethandlarjumerom atthaettgemensamtintressepåforum,handladejunästaninteomdisneyutanattvara denmanvillvara,jagvarjumigsjälvmenjagtrormanbliraccepteradlättarepåinternet 24