Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 169 56 Solna Sweden Svenska Kraftnät remissvarsup@svk.se Datum: 2017-11-01 Kontakt: Kristian Gustafsson 070-5295217 Kristian.Gustafsson@vattenfall.com Vattenfalls remissvar på Svenska Kraftnäts Systemutvecklingsplan 2018-2027 REMISSUTGÅVA Vattenfall välkomnar möjligheten att kommentera Svenska kraftnäts plan över det svenska kraftsystemets utveckling. Utmaningarna för energisystemet till följd av omställningen mot ett förnyelsebart och mer distribuerat system är väl känt. Marknaden behöver ständigt utvecklas. Ny överföringskapacitet behövs byggas, samtidigt som stora delar av transmissionsnätet måste förnyas av åldersskäl. Vattenfall ser därför positivt på att Svenska kraftnät tagit steget från en nätutvecklingsplan till en systemutvecklingsplan. Inledande kommentarer Inför framtida systemutvecklingsplaner efterlyser Vattenfall möjligheten att lämna synpunkter under arbetets gång. Föreliggande rapport är väl utförd, men givet Vattenfalls roll som intressent inom flera av de områden som berörs hade det varit värdefullt att få bidra till med synpunkter i ett tidigt skede av processen och därigenom bidra med synpunkter på hur de aktuella utmaningarna påverkar Vattenfalls verksamhet. Vattenfall uppmanar därför Svenska kraftnät att återupprätta den dialog och process som föregick arbetet med Perspektivplan 2025 och att göra det till en regel att publicera beräkningsunderlagen i en bilaga till varje publicerad investeringsplan för stamnätet. En ökad transparens bidrar till att skapa en förståelse för de förändringar som kraftsystemet står inför. Vattenfall önskar även ta tillfället i akt att framhålla den outnyttjade resurs för intressentdialog som Svenska kraftnäts aktörsråd utgör. Vår bedömning är att råden i dag i alltför stor utsträckning antar formen av informationskanal snarare än fora för dialog. Vattenfall vill även uppmuntra Svenska kraftnät att aktivt arbeta för att stärka det nordiska samarbetet med siktet inställt på nordisk nätutveckling och ett fördjupat samarbete kring fortsatt systemutveckling.
Roller och ansvar i kraftsystemet Regional lösning för försörjningstrygghet är beroende av ett ytterligare fördjupat nordiskt samarbete Vattenfall delar Svenska kraftnäts syn om vikten av ett regionalt perspektiv. Vattenfall har höga förväntningar på de nordiska systemoperatörernas stolta traditioner av ett väl fungerade samarbete och vill i ljuset av den senaste tidens uppvisade samarbetssvårigheter betona att en gemensam nordisk röst i EU är i allas intresse. Vattenfall ser positivt på utvecklingen mot så kallade Regional Centers (ROC eller RCC). Det RSC-kontor som upprättats i Köpenhamn, ser vi som ett delmål på vägen mot ett återvitaliserat TSO-samarbete i Norden. Målet bör vara en enad röst i Europa och en stark region. Vattenfall bedömer vidare att det finns förtjänster i att steg för steg arbeta mot visionen om nordisk oberoende systemoperatör (en s k ISO). Vattenfall bedömer sammanfattningsvis att det finns ett stort värde på gemensamma nordiska TSO- lösningar inom ramen för det europeiska samarbetet. Förslaget om Delsystemoperatörer (DSO) Svenska Kraftnät skriver på sid 12 att regionnätsägarrollen behöver ses över och utvecklas mot att även omfatta ett delsystemansvar. På samma sida konstateras att det saknas en tillräckligt samstämmig bild av rollfördelningen och ansvaret på elmarknaden. På sid 16 utvecklas tankarna kring regionala delsystemoperatörer. Vattenfall instämmer i den nulägesanalys som Svenska kraftnät presenterar rörande roller och nuvarande marknadssituation. Vi delar bedömningen att systemansvars-frågorna blir mer komplexa och får större återverkningar längre ned i spänningskedjan genom ökad andel vindkraft, solkraft, anslutning av elfordon etc. Vissa områden riskerar få hög spänningsnivå till följd av att såväl privatpersoner som företag investerar i egen lokal produktion med solceller. I andra områden kan vindkraftutbyggnaden ställa krav på bilaterala avtal mellan nätägare och vindkraftsproducenter om tillfälliga reduktioner av inmatning. Stora elintensiva industrier byggs på väsentligt kortare tid än det tar att anlägga en ny regionnäts- eller stamnätsledning. Inte minst ser vi med vilken snabbhet datahallar kan anläggas och därmed begära stora effektuttag från nätet. Storstadsområden växer likaså i snabb takt drivet av det kraftigt ökande bostadsbyggandet. Utmaningarna som följer det nya energilandskapet med ökad andel förnybar och icke planerar elproduktion är inte nya. Att detta skulle öka utmaningen att driva ett region- eller lokalnät är heller inget nytt. Vattenfall noterar exempelvis att Energimarknadsinspektionen framhållit möjligheterna till ökad flexibilitet i kraftsystemet. Vidare föreslår regeringen utökade möjligheter för nätägare att producera el för att stärka nätet. Utvecklingen går dock snabbt mot ett läge där det råder effektbrist under relativt långa perioder i de av Svenska kraftnät identifierade områdena. Svenska kraftnät föreslår införandet av Delsystemoperatörer (DSO) som en lösning för ett framtida driftsäkert elsystem. I rapporten saknas emellertid en närmare beskrivning av rollens ansvar och befogenheter, och dess samverkan med TSO och lokala nätägare. Svenska kraftnät anser att lokal- och regionnätägarnas roller bör utvecklas och innefatta ett delsystemansvar, men utan att tydligt ha definierat DSO-rollen. Därmed saknas underlag för att ta ställning till förslaget. 2
Såvitt Vattenfall kan bedöma kan rollen delsystemansvarig komma att innebära många nya arbetsuppgifter för ett lokal- eller regionnätsföretag. Vattenfall föreslår att rollens ansvar och befogenheter förtydligas innan ställning tas till vem som ska vara utförare. Vattenfall uppmanar Svenska kraftnät att verka aktivt för att rollfördelningen på elmarknaden förtydligas och klargöra kraven på lokal- och regionnätsägarna. Nätets tillräcklighet Oavsett systemansvarets spridning längre ned i spänningskedjan så finns ett behov av att Svenska Kraftnät levererar tillräcklig kraft till regionerna. Hypotetiskt kan en regionnätsägare klara sin åtaganden med gasturbiner etcetera under en övergångsperiod för att inte utgöra ett hinder i samhällsutvecklingen. Svenska kraftnät måste emellertid bygga ut nätet för att kunna försörja regionerna så snart detta är möjligt för att ersätta det lokala behovet av toppkraft. Vi delar Svenska kraftnäts bedömning att tillståndsprocesserna måste påskyndas (se kommentarer kapitel 8). Lokal elproduktion i detta avseende bör ses som en nödlösning för att inte elnäten ska utgöra ett hinder för den ekonomiska utvecklingen i landet. Den långsiktiga lösningen bör vara ett stamnät som klarar att leverera till alla regioner. Tillräcklighet och tillförlitlighet Vattenfalls syn är att den fria prisbildningen måste vara utgångspunkten i marknadslösningen. Priset signalerar knapphet och vid brist ges en mycket tydlig signal om att ytterligare anpassningsåtgärder kan vara nödvändiga. Vad gäller effektreserven är det Vattenfalls utgångspunkt att effektreserven inte ska störa prisbildningen och signalerna om att ytterligare kapacitet behövs. Således välkomnar vi det genomförda regelförändringen samt harmoniseringen med Finland, som innebar att produktionsanläggningar i effektreserven numera aktiveras till marknadens maxpris. I de fall effektreserven används för att avhjälpa nätbegränsningar bör tillvägagångssättet säkerställa att den inte tränger undan kommersiella bud på den gemensamma nordiska reglerkraftmarknaden, lokaliserade så att de kan nyttjas för detta ändamål. I tillägg vill Vattenfall påpeka följande: Eftersom reservens syfte är att säkerställa att det alltid finns bud att tillgå för balanstjänsten. bör det vidare övervägas att reserven endast bjuds in till reglerkraftsmarknaden och till dess maxpris. Vattenfall uppmuntrar även till en fortsatt nordisk harmonisering av den strategiska reserven. En nordisk lösning är att föredra eftersom det ger lika villkor för aktörer i Norden och ökar den samhällsekonomiska effektiviteten genom att gränsöverskridande åtgärder möjliggörs upp till transmissionsnätets kapacitet. Tydligare myndighetsroller för en effektiv energiomställning Vattenfall noterar att Svenska kraftnät tar upp frågan om myndighetsroller i allmänhet och föreskriftsrätt i synnerhet. Vattenfall vill här meddela en avvikande åsikt. När Svenska kraftnät bildades på 1990-talet tilldelades verket två roller, dels som affärsdrivande verk, dels som myndighet med föreskriftsrätt. Det tjänade ett gott syfte för tiden som följde efter avregleringen. Förnyelsebehovet var begränsat och en fungerande reglermyndighet kunde växa fram för att gradvis ta ett större ansvar. 3
Mycket har förändrats sedan dess. Vattenfall menar att den beskrivna ansvarsfördelningen numera har spelat ut sin roll. I likhet med den ordning som gäller i omvärlden bör dagens ansvarsfördelning ersättas med en struktur bestående av ett stamnätsföretag under en oberoende myndighets tillsyn. Det är också i överensstämmelse med intentionen i EU:s gemensamma lagstiftning för elmarknaden. Vattenfall har under det senaste åren erfarit ett antal fall där ekonomiska intressen hos stamnätsägaren och ägaren av anslutande anläggning har ställts emot varandra utan att en gemensam syn kunnat nås. Det är i sådana fall centralt att principer för ett rättssäkert samhälle följs. Det är exempelvis olämpligt att den ena parten både beslutar om regelverket och beslutar om dess tolkning. För att kunna hantera dylika situationer på ett sätt som gagnar en effektiv omställning av det svenska elsystemet är det väsentligt att det finns en oberoende myndighet som fastställer föreskrifter och utifrån all relevant information om de faktiska förutsättningarna och objektivt kan lyssna på båda sidor. Den oberoende parten kan därefter göra en helhetsbedömning utifrån samhällsekonomisk effektivitet. Med hänvisning till de stora förändringar av kraftsystemet som är att vänta, är vår bedömning att nuvarande ordning kommer visa sig bli alltmer problematisk. Svenska kraftnät är en av marknadens parter och ska som sådan argumentera för sina synpunkter i dialog med övriga marknadsaktörer. Samtliga aktörers skyldigheter och rättigheter ska därefter bedömas och avgöras av en från parterna oberoende instans. Det är vår syn att denna instans bör vara Energimarknadsinspektionen. Vattenfall stödjer EI:s förslag att flytta över föreskriftsrätten för nätanslutningar till EI, och önskar tillägga att föreskriftsrätten för ett tydligt regelverk bör flyttas över i sin helhet, det vill säga inte begränsad till det som faller under EU:s nätverkskoder och riktlinjer. Ramverk och förutsättningar Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar av stamnätsinvesteringar Vattenfall ser positivt på Energimarknadsinspektionens uppdrag att fastställa riktlinjer för detta område. Vi vill även påtala att en objektiv samhällsekonomisk bedömning enligt de europeiska riktlinjerna även behöver kunna göras för att värdera alternativ och ansvarsförhållanden som rör kraftsystemets stabilitet. Kraftsystemet år 2040 Referensscenariot ställer flera relevanta frågor och illustrerar hur omställningen ställer systemet och dess aktörer inför nya frågor. Det utgör som sådant ett bra underlag för att identifiera centrala frågeställningar och lösningar som förtjänar fortsatt uppmärksamhet och diskussion. I ljuset av detta gör Vattenfall följande reflektioner. - I det system som nu växer fram kommer tillgänglig effekt i allt högre grad överskrida tillgänglig överföringskapacitet. Frågan om hur regelverket ska avgöra vem som företräde till nätkapacitet när önskan att producera och konsumera överstiger den tillgänglig kapaciteten för ett given del av nätet, kommer enligt vår bedömning att behöva diskuteras och analyseras närmare. - Avsnittet som pekar på risken för effektbrist och behovet av flexibilitet skulle enligt vår bedömning behöva utvecklas och utvidgas för att möjliggöra tydligare slutsatser. - Vattendirektivets genomförande och dess konsekvenser för systemets flexibilitet bör kompletteras för att tydliggöra hur avgörande det är för systemets flexibilitet. 4
Kraftsystemstabilitet och balansering Systemdesign och utveckling Vattenfalls utgångspunkt är att generella krav på enskilda anläggningar och aktörer så långt som möjligt ska ersättas med marknadsrelaterade incitament. Detta skapar likvärdiga förutsättningar för olika tekniker samt stödjer en kostnadseffektiv utveckling av kapaciteten. En vattenkraftsstation beläggs exempelvis i regel med anslutningskrav som inte har någon generell tillämpning på samtliga tekniker. Enligt vår syn är en ordning där man eftersträvar att så långt som möjligt betala för motsvarande tjänst en bättre ordning. För att undvika att dylika lösningar faller på en alltför kostsam administration är Vattenfall dock öppna för att diskutera pragmatiska lösningar. Det centrala är att incitamenten att erbjuda den efterfrågade förmågan tydliggörs i god tid före befintliga anläggningar går in i förnyelseprocesser. Vattenfall vill härmed understryka behovet av att: Säkerställa att systemtjänstprodukterna ej är diskriminerande. Krav på att bjuda in både uppoch nedreglering omöjliggör i princip för vindkraftaktörera att delta. Samma sak gäller krav på reservkapacitet för att bjuda in kapacitet. Svängmassa/intertia: Vi är positiva till en marknad eller kostplus-lösning för svängmassa. Former för en eventuell reaktiv effekt kompensation bör även utvärderas närmare. Black start ( Starta Sverige ) bör ges marknadsmässig ersättning. Stabilitet och risk för rotorvinkelinstabilitet Vattenfall instämmer i att nuvarande stabilitetsstrategier har fungerat väl men de är i huvudsak anpassade till det kraftsystem som byggdes upp före elmarknadsreformen. Nu ser vi behov av att det utvecklas nya stabilitetsstrategier för framtiden. Svenska kraftnät presenterar en del möjligheter för detta i rapporten. För produktionsanläggningar, exempelvis kärnkraftverk har det kraftsystem som byggdes upp före elmarknadsreformen med dess inbyggda egenskaper utgjort en del av konstruktionsförutsättningarna för anläggningarna. Den ökade risken för rotorvinkelinstabilitet som presenteras kan innebära att anläggningar i framtiden kopplas bort från nätet, eller faller ur fas. Det skulle medföra ett större produktionsbortfall (än nödvändigt) och oönskad påverkan på produktionsanläggningarna. Vi anser att en tidig djupare dialog med producenter är viktigt för att förebygga eskalerande scenarier på grund av rotorvinkelinstabilitet. Vattenfall delar bedömningen att en ny stabilitetsfilosofi för kraftsystemet behöver tas fram och anser avseende rotorvinkelstabilitet att densamma behöver ta hänsyn till befintliga produktionsanläggningars förmåga att hantera störningar för att inte riskera eskalerande förlopp vid störningar. Aggregering av efterfrågan Efterfrågeaggregering är viktigt verktyg för framtiden som kommer bidra till en lyckad omställning av energisystemet. Vattenfalls inriktning är att under en marknadsmässig konkurrens ta fram produkter som både gynnar kunden och hjälper elsystemets driftsäkerhet. För organisationen runt dessa tjänster är det emellertid viktigt att säkerställa att den som säljer tjänsten aggregering också kan hållas fullt balansansvarig för produkten, annars är risken stor att förändringen orsakar en generell kostnadsökning för systemet i stort. Så fort en aggregering utgör grunden för en energiprodukt som omsätts på elmarknaden, måste detta därmed enligt vår syn ske under strikt balansansvar 5
Vattenfall uppmanar Svenska kraftnät att aktivt verkar för att den nya EU-lagstiftningen tydligt föreskriver att även så kallade oberoende aggregatorer som verkar på elmarknaden gör så under strikt balansansvar. Specifikt rörande balansering Vattenfall förespråkar att den så kallade polluter pays principen används så långt som möjligt och att dessa betalningar omsätts i marknadsmässiga incitament till de aktörer som på olika sätt bidrar till att hålla systemet i balans. Vattenfall anser att följande förändringar bör genomföras så snart som möjligt: Inför marginalprissättning för kapaciteten för FCR och afrr Inför 15 min avräkning för alla aktörer på balansmarknaden från 2020. (Mindre slutförbrukare bör även fortsättningsvis kunna välja en schablonavräkning.) Kombinera övergången till 15 min avräkning med en övergång till ren enprisavräkning För att stärka de incitamenten för marknadsbaserade åtgärder kan man även överväga att höja den fasta obalansavgiften i den mån det representerar kostnader för balanshållningen. Kravet på att planera för balans innan drifttimmen bör tas bort. Marknadens aktörer ska ej vara bundna av regelverk att planera sig i balans, utan balansering ska ske på marknadsmässiga grunder. I gengäld bör högre krav ställas på transparens och leverans av information. För åtgärder på längre sikt vill Vattenfall uppmana Svenska Kraftnät att med hjälp av den pågående nordiska processen Challenges and solutions först se till systemets behov för att sedan föreslå framåtsyftande och behovsrelaterade åtgärder. Det är enligt vår syn avgörande att en sådan process tar en pragmatisk hållning, och ställer frågan vad som kan åstadkommas inom befintligt ramverk. Krav som medför orimliga och onödiga kostnader bör självfallet undvikas. Relevanta frågor som enligt vår syn behöver ställas är: Hur stort är behovet av flexibilitet för att parera variationer i produktion, överföring och förbrukning? Behövs fler frekvensregleringsprodukter? (responstid < 1s, el 1s 6 s.)? Behövs fler tertiärregleringsprodukter? Aktiveringstid < 5 min, < 15 min, < 30 min? osv. Kan ovan nämnda tidsintervall samsas inom en produktkategori, och TSO avropar det lägsta priset så länge responstiden är acceptabel? Vad behöver göras för att öka möjligheterna att leverera Primär- & Sekundärreglering från förbrukningsobjekt? Sänka minsta bud-steg på reglerkraftsmarknaden kombinera med automatiska avrop? Finns det behov av nya definitioner för att anpassa regelverket till batterier och energilager? Behöver systemkraven på avseende snabbhet, frekvensintervall mm ses över? Vattenfall noterar även att det ibland råder oklarhet kring specialregleringar där dessa inte kommuniceras vid själva avropstillfället och ett harmoniserat synsätt av de nordiska TSO:erna saknas. Det bör även säkerställas att TSO:erna avropar mfrr i turordning och det bör tydligt motiveras varför vissa bud ibland hoppas över. Vattenfall efterfrågar en ökad transparens i anskaffandet av systemtjänster och specialregleringar 6
Vem får äga lager Det centrala för Vattenfall är därför att lagstiftaren inte stirrar sig blinda på tekniken, utan istället tar funktionen i systemet som utgångspunkt. DSO:er äger och driver olika typer av lager i dag, det måste de även kunna göra imorgon för att säkerställa ett driftsäkert system. Vattenfall stödjer Europeiska kommissionens förslag på nytt elmarknadsdirektiv och står tydligt bakom den redan etablerade ramen som redan finns för att separera kommersiella och regelbundna roller för flexibilitet på elmarknaderna. Användningen av lagring för kommersiella ändamål bör förbli en del av marknaden. Dagen före och intradagmarknaderna Reservera nätkapacitet för att klara balansen/frekvensen. Vattenfall noterar resonemanget bakom förslagen, men önskar påtala ett par försvårande omständigheter kring genomförandet: Hur ska kostnaden av kapaciteten fördelas på användare, och hur ska kostnaden korrekt återspeglas i obalanspriserna? Vi önskar i det sammanhanget tillföra att en nordisk /nordeuropeisk optimering i förlängningen förutsätter att tariffen och relaterade avgifter fullt ut kan utformas harmoniserat över hela området. Flowbased Den nya nordiska kapacitetsberäkningsmetoden utgör en stor förändring för marknaden. Det är angeläget att processen blir bra. Eftersom vi bedömer nyttan och värdet av Flowbased som större ju närmare driften det optimeras är vi tveksamma till TSO:ernas förslag att påbörja övergången innan en fungerande lösning för ID-marknaden finns med i förslaget. Nyttan av Flowbased på den nordiska marknaden är inte tillräckligt stora för att forcera ett genomförande på det viset. I tillägg efterlyser Vattenfall ett helhetsgrepp på hur behovet av att reservera nätkapacitet för balansering av systemet ska organiseras med och utan flödesbaserad kapacitetsallokering på plats. Leveranssäkerhetsfrågan Sverige har i dag en effektreserv för att garantera leveranssäkerheten. Vattenfall anser att det är bra lösning givet dagens situation. Vattenfall efterlyser dock även fortsättningsvis en tydligare process för hur leveranssäkerheten fastställs, lösningen dimensioneras och utvärderas. Det har betydelse för att skapa förtroende och förståelse för hur marknaden på egen hand tillåts nå en långsiktig försörjningsbalans, för att detta ska kunna sägas vara uppfyllt krävs: En nationellt fastlagd önskad metod för att fastställa efterfrågad leveranssäkerhet med utgångspunkt i kostnaden för ny kapacitet samt kostnader av så kallad ofrivillig lastfrånkoppling En regionalt fastlagd metod för hur leveranssäkerheten utvärderas utifrån ett nordiskt perspektiv En förutbestämd process för hur en eventuell avvikelse mellan efterfrågad standard och uppmätt kvalitet/leverans hanteras. Nätutveckling I kapitel 8 beskriver Svenska kraftnät Nätutvecklingen de kommande tio åren. Vattenfall känner igen beskrivningen kring den kommunala och regionala konkurrenssituation som råder där det som krävs för att förstärka en regions elförsörjning krockar med andra lokala behov, och där kommunen själv eller en grannkommun motsäger sig etableringen av en kraftledning. Det är 7
därför viktigt, både på kort och lång sikt, att planering på kommunal och regional nivå tar hänsyn för kapacitetssituationen på överföringsnäten och försöker skapa lösningar i planeringen även för elförsörjningen. Som Svenska kraftnät konstaterar i sin rapport finns stora behov av förnyelse och förstärkningar i näten, både region- och stamnät. Arbetena kommer att påverka flödena i respektive nät, och därtill påverka driftsäkerheten i elnäten. Arbetena behöver planeras och koordineras noggrant, gemensamt av berörda nätbolag och elproducenter. Vattenfall noterade att den uppdaterade investeringsplanen först kommer med slutgiltig version, varför det är svårt att i detalj kommentera avsnittet. Försörjningen av de växande storstadsområdena är bekymmersam för stam- och regionnätsägarna, där tiden för att etablera nya ledningar i dag är mycket lång. Utöver att bygga nya ledningar genomför Svenska Kraftnät andra åtgärder som framgår av rapporten. Det framgår inte av rapporten i vilken utsträckning översyn av dimensioneringskriterierna genomförs genom att utnyttja exempelvis DLR (dynamic line rating). Vattenfall konstaterar att Svenska kraftnät kommer att höja effektavgiften kraftigt de kommande åren, och att dessa ökade kostnader slår igenom mot underliggande nätbolags tariffer och prissättning. För att ge underliggande nätbolag en möjlighet att hantera Svenska kraftnäts prishöjningar bör beslut och information kring stamnätsavgiften tidigareläggas under året. Omfattande re-investeringsplaner behovet av gemensam planering med regionnätsägare understryks Investeringsplanen kommunicerar en mycket hög reinvesteringstakt. Vattenfall bedömer det som svårt att hålla jämna steg för de stamnätsstationer där Vattenfall är delägare, och efterfrågar därför en gemensam planering kring hur nya stamnätsstationer och befintliga regionnätsstationer under en tid kan fungera parallellt. De mycket omfattande förnyelseinvesteringarna kommer få en betydande marknadspåverkan under tiden som de genomförs. Vår bedömning är att denna nödvändiga och löpande samordning med aktörerna skulle underlättas av att Svenska kraftnät att så snart som möjligt påbörjar arbetet for att fastställa vilka stamnätssträckor som ska byggas i vilken ordning. Vattenfall ställer sig positiv till de utredningar och utvecklingsprojekt som Svenska kraftnät föreslår och är i vår roll mycket intresserade av att delta i aktörsforum och dialog. Med utgångspunkt i den förväntade investeringsvolymen, både i region- och stamnät efterlyser Vattenfall fortsatt utveckling av långsiktiga planer och tidig dialog kring hur denna mycket omfattande ombyggnad ska genomföras. Vattenfall föreslår att Svenska kraftnät använder sitt planeringsråd och marknadsråd för detta ändamål. Transparent planering av avbrottsplanering i stamnätet är även central för att marknadens aktörer, ska kunna medverka till en samhällsekonomiskt optimerad hantering av produktionsresurserna. Stamnätstariffens sammansättning Den kraftiga ökningen av investeringsvolymen aktualiserar frågor kring stamnätets finansiering. För ett samhällsekonomisk genomförande av detta arbetet som kommer pågå parallellt med energiomställningen i stort, är en europeisk harmonisering stamnätets tariffstruktur central förutsättning. Stamnätstariffens sammansättning, tillsammans med marknadspriserna måste ge 8
riktiga styrsignaler för effektivt nätutnyttjande de svenska elområdena ger tillsammans med stamnätets energiavgift (elektriska förluster) ger enligt vår syn en bra grund för effektivt nyttjande av stamnätets kapacitet. Utöver detta, bör stamnätets anläggningar finansieras med avgifter som minimerar snedvridande effekter på systemets sammansättning. Fokus bör därför läggas på att harmonisera strukturen på stamnätsavgifterna, i synnerhet för de fall där nätanvändaren kan förmodas vara utsatt för direkt konkurrens på den interna europeiska marknaden. I en europeisk kontext betalar svenska producenter en relativt hög avgift för abonnerad effekt på inmatning till stamnätet. I flera länder på den marknad som svenska producenter konkurrerar på är motsvarande avgift noll. Dagens avgift på abonnerad effekt innebär även att den flexibilitet (exempelvis installerad maxeffekt i en vattenkraftsstation) som framhålls som en nyckelresurs i Europas omställning motverkas. I värsta fall kan effektavgiften medverka till degradering av installerad effekt då incitamentet för att bibehålla effekt i värsta fall uteblir. Den harmoniserade strukturen bör ta som utgångspunkt att skapa incitament för att bibehålla och utveckla flexibiliteten i systemets försörjningssystem. Vattenfall stödjer Svenska kraftnäts bedömning om att investeringstakten i stamnätet behöver vara hög. För att öka transparensen kring Stamnätens finansiering vill Vattenfall avslutningsvis uppmana Svenska kraftnät att, tillsammans med övriga nordiska systemoperatörer, komplettera liggande nätutvecklingsplaner med fördelningsnycklar över hur kostnaden av nyinvesteringar fördelas mellan olika kundgrupper inom samt mellan länder. Cecilia Hellner Public and Regulatory Affairs Nordic Communications Vattenfall AB 9