,3 Bryssel den 11 maj 2000,QWHUUHJ,,,.RPPLVVLRQHQ DQWDU ULNWOLQMHU I U LQLWLDWLYHW I U JUlQVUHJLRQDOW WUDQVQDWLRQHOOW RFK LQWHUUHJLRQDOW VDPDUEHWH RFK EHVOXWDU RP GHQ SUHOLPLQlUDWLOOGHOQLQJHQDYPHGHOSHUPHGOHPVVWDW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ KDU DQWDJLW ULNWOLQMHU I U LQLWLDWLYHW I U JUlQVUHJLRQDOWWUDQVQDWLRQHOOWRFKLQWHUUHJLRQDOWVDPDUEHWHRFKKDUEHVOXWDW RP GHQ SUHOLPLQlUD WLOOGHOQLQJHQ DY PHGHO SHU PHGOHPVVWDW 6W GHW IUnQ (XURSHLVND UHJLRQDOD XWYHFNOLQJVIRQGHQ NRPPHU WRWDOW DWW XSSJn WLOO PLOMRQHU HXUR 'HWWD lu UHVXOWDWHW DY DWW PDQ DYVOXWDW VDPUnGVI UIDUDQGHW PHG PHGOHPVVWDWHUQD (XURSDSDUODPHQWHW 5HJLRQNRPPLWWpQ RFK (NRQRPLVND RFK VRFLDOD NRPPLWWpQ RP GH SUHOLPLQlUD ULNWOLQMHU VRP NRPPLVVLRQHQDQWRJLRNWREHUI UUDnUHW I samband med att riktlinjerna antogs sade Michel Barnier som är kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitiken att initiativet "Interreg III är en grundläggande del av Europeiska unionens strategi för en förbättrad sammanhållning mellan olika regioner och område. Initiativet för olika folkgrupper närmare varandra i hela Europa och är av särskilt stor betydelse inför utvidgningen av unionen". Michel Barnier sade sig även vara mycket tillfredsställd med det positiva samarbetet med Europaparlamentet under samrådsförfarandet. Kommissionen har särskilt uppmärksammat parlamentets kommentarer beträffande behovet av större flexibilitet i det transnationella samarbetet och bättre samordning av de externa finansieringsinstrumenten samt behovet av att särskilt uppmärksamma de yttersta randområdena. %DNJUXQG Interreg-initiativet inleddes under 1990 då det fanns en önskan om att förbättra samarbetet över gränserna och att hjälpa gränsområden vid unionens inre och yttre gränser att bemästra de problem som dessa lider av på grund av sitt isolerade geografiska läge. Det nya Interreg III-initiativet för 2000 2006 innebär ytterligare stöd för detta mål och dessutom stöd till interregionalt och transnationellt samarbete. Inför den kommande utvidgningen av unionen får denna typ av samarbete ännu större betydelse, eftersom antalet inre gränser kommer att öka och de yttre gränserna kommer att flyttas längre österut. Huvudutmaningen för Interreg III är att bygga på de positiva erfarenheter som redan gjorts och därifrån gå vidare och utvidga det framgångsrika samarbetet till hela unionen och till grannländerna.
,QLWLDWLYHWVWUHGHODU Huvudprincipen för Interreg III är att nationsgränser inte får ligga i vägen för en balanserad och harmonisk utveckling i Europa. För detta ändamål kommer följande tre former av samarbete att beviljas stöd inom Interreg III: - 'HO$*UlQVUHJLRQDOWVDPDUEHWHmellan grannländer med målet att med hjälp av gemensamma strategier för regional utvecklingsplanering skapa förutsättningar för att områden skall kunna växa ihop ekonomiskt och socialt över nationsgränser. Denna typ av samarbete är koncentrerat till lokal nivå vid Europeiska unionens inre och yttre gränser. - 'HO % 7UDQVQDWLRQHOOW VDPDUEHWH mellan lokala, regionala och nationella myndigheter i syfte att fördjupa den regionala integrationen och ge en grund för en hållbar och balanserad utveckling av Europeiska unionen och en ökad integration med grannländerna. Hela Europa kommer att omfattas av 13 program för en mer strategisk regional utvecklingsplanering. - 'HO &,QWHUUHJLRQDOW VDPDUEHWH för att förbättra verktygen för regional utveckling genom "nätverkssamarbete", särskilt i mindre gynnade områden och områden på industriell tillbakagång. Denna del koncentreras på samarbete mellan områden som inte gränsar till varandra. Fler upplysningar och kartor återfinns i bilaga 1.,QWHUUHJSURJUDPPHQI U Riktlinjerna för Interreg III bygger på de erfarenheter som gjordes under perioden 1994-1999, och tanken är att man ska bygga vidare på de resultat som redan uppnåtts genom att se till att regioner och områden som redan berörs samordnar sina ansträngningar och inleder ett faktiskt samarbete. De måste då använda gemensamma strategier och program. Regioner och territorier måste även inrätta gemensamma strukturer för förberedelseoch marknadsföringsarbetet, urvalet av åtgärder, den allmänna förvaltningen, samordningen och övervakningen av hur åtgärderna genomförs. Interreg III-programmen skall inte bara involvera institutioner utan även socioekonomiska aktörer, icke-statliga organisationer och utbildningsinrättningar. Slutligen måste de program som skapas komplettera åtgärderna inom ramen för strukturfondernas mål 1, 2 och 3 och också samordnas med unionens övriga instrument när det gäller tredje land ( Phare, Tacis, Meda).,QWHUUHJ,,,RFKRPUnGHWNULQJ$GULDWLVNDKDYHW Den politiska situationen i området kring Adriatiska havet är instabil och kommissionen följer noga utvecklingen. Ett särskilt yttrande från kommissionen bifogas riktlinjerna för Interreg III och i detta anges att kommissionen så snart den politiska situationen blir sådan att det är möjligt att uppmuntra till samarbete inom ramen för Interreg III mellan regioner i Italien och regioner i de länder i området som inte är medlemmar av EU skall undersöka hur man lämpligast går till väga för att uppmuntra detta samarbete med hjälp av övriga initiativ för samarbete. )LQDQVLHULQJ Det totala bidraget från Europeiska regionala utvecklingsfonden till Interreg för 2000 2006 uppgår till 4 875 miljoner euro i 1999 års priser. Samfinansiering kan beviljas på upp till 75 % av de totala kostnaderna för projekt och program inom mål 1- regioner och på upp till 50 % i andra områden. 2
Kommissionen har idag även beslutat om den preliminära tilldelningen av medel per medlemsstat inom ramen för Interreg III. Tilldelningen (se bilaga 2) har beräknats på grundval av objektiva kriterier. Medlemsstaterna skall som en riktlinje avsätta minst 50 % av den preliminära tilldelningen av medel från Interreg III till samarbete över gränserna (del A). Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och de behöriga regionala myndigheterna att inkomma med detaljerade förslag inom sex månader från den dag då det slutliga meddelandet offentliggörs i (XURSHLVND JHPHQVNDSHUQDV RIILFLHOOD WLGQLQJ. Fler uppgifter finns på följande webbadress: http://inforegio.cec.eu.int 3
BILAGA 1,QWHUUHJ,,,±<WWHUOLJDUHLQIRUPDWLRQ '(/$*5b165(*,21$/76$0$5%(7( '(),1,7,21 Det gränsregionala samarbetet (del A) mellan grannländer har som mål att med hjälp av gemensamma strategier skapa förutsättningar för att områden skall kunna växa ihop ekonomiskt och socialt över nationsgränser. 67g'%(5b77,*$'(205c'(1 - Alla områden på NUTS III-nivå vid Europeiska unionens inre och yttre gränser är stödberättigade. Områden som ligger intill dessa NUTS III-områden kan också ingå i respektive regions program för gränsregionalt samarbete. - Vissa kustområden. '(/%75$161$7,21(//76$0$5%(7( '(),1,7,21 Syftet med transnationellt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter är att fördjupa den regionala integrationen genom att främja utvecklingen av stora grupperingar av europeiska områden som kan utgöra en grund för en hållbar, harmonisk och balanserad utvecklingen av Europeiska unionen och uppnå en ökad områdesbaserad integration med kandidatländerna och andra grannländer. Särskild uppmärksamhet ägnas EU:s yttersta randområden och vissa öar. I del B ingår också samarbete mellan grupper av områden, till exempel bergsområden, som måste övervinna en viss typ av nackdelar. NUTS, dvs. nomenklaturen för statistiska territoriella enheter, som är EU:s indelning av stödområden. 4
67g'%(5b77,*$'(205c'(1 Samtliga områden i Europeiska unionen samt områden som gränsar till dessa är berättigade till stöd för transnationellt samarbete. För utarbetandet av program har en indelning gjorts av regionerna enligt de nuvarande programmen för regional utvecklingsplanering under Interreg II C och enligt artikel 10 i ERUF-förordningen : - Västra Medelhavsområdet - Alperna - Sydvästra Europa - Nordvästra Europa - Nordsjöområdet - Östersjöområdet - Nordligaste Europa - Centraleuropa, området kring Adriatiska havet och längs Donau och Sydösteuropa - "Archimed", hela Grekland och fyra regioner i Italien: Sicilien, Kalabrien, Apulien, Basilicata - Området längs hela Atlantkusten - De yttersta randområdena: Kanarieöarna, de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna och Madeira. '(/&,17(55(*,21$/76$0$5%(7( '(),1,7,21 Målet för det interregionala samarbetet är att stödja "nätverkssamarbete" för att därigenom kunna effektivisera den regionala utvecklingspolitiken och de verktyg som står till dess förfogande, särskilt i de områden som släpar efter i utvecklingen eller som genomgår en omställningsprocess. Del C i den nya fasen av Interreg innebär en fortsättning på programmen Recite och Ecos-Ouverture som i enlighet med artikel 10 i den gamla ERUF-förordningen påbörjades under perioden 1994-1996. 67g'%(5b77,*$'(205c'(1 Samtliga områden i Europeiska unionen. Förutom det storskaliga stödet under 19941999 har ERUF finansierat studier och pilotprojekt enligt artikel 10 i ERUF-förordningen. 5
Interreg IIIB AREAS
BILAGA 2,QWHUUHJ,,, 3UHOLPLQlUWLOOGHOQLQJDYGHnWDJDQGHEHP\QGLJDQGHQVRPILQQVDWWWLOOJn EODQGPHGOHPVVWDWHUQD LPLOMRQHUHXUR±nUVSULVQLYn 0('/(06 67$7 B 104 DK 34 DE 737 GR 568 E 900 F 397 IRL 84 I 426 L 7 NL 349 A 183 P 394 FIN 129 S 154 UK 362 Nätverk 47 9b*/('$1'( 7,//'(/1,1* (85