Ungdomars IT-vanor. Malin Pongolini

Relevanta dokument
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EFTERARBETSMATERIAL FÖR propaganda

Svenskarna och internet

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

MÖTESPLATS: SOCIALA MEDIER

Mediebarometern Välkommen!

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

Försiktighet kring personlig information på nätet ESTER APPELGREN

MEDIEUTVECKLING

Lärande i en digital kontext : idag och imorgon

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Örebro den 28 november 2012

Introduktion till integritet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

Den äldre, digitala resenären

Hur skapar du kommunikation det pratas

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Att använda sociala medier. råd till dig som arbetar i Göteborgs Stad

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Riktlinjer för digitala medier

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

MÅLGRUPPSANALYS BRANSCH POTENTIELLA BILKÖPARE

Förskolans digitalisering

Medier i Sverige. En faktasamling

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017

(Små-) ungar & medier

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

Sociala medier för organisationer

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

UNGA LÄSARE. Ett dygn i en värld av skärmar

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

medier Syfte Vad är sociala medier?

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004


Sociala medier och delning

MEDIEUTVECKLING

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

Hushållens medieutgifter

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

Du och integritet. Material

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Digital kommunikation. den externa kommunikationen

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Common Core vid Högskolan i Halmstad om att skapa en relation till sin egen framtid. Jeanette Sjöberg Jenny Ståhl Högskolan i Halmstad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Känsliga uppgifter och integritet

1(6) Riktlinjer för kontakter med massmedia. Styrdokument

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Handlingsplan för arbete med tillgänglighet vid Högskolan i Skövde åren

Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage

UNGA LÄSARE. Att hålla sig up to date

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

XOVATION. Anneli Bengtsson

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Riktiga människor som samtalar. Social närvaro i fjärrundervisning

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, högskolepoäng (hp)

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Designmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren


Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation

O:MEET 17 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Onsdag 17 augusti 2016 Restaurangen Brattebergsskolan

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

En introduktion till källtillit

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Hur ser ungas nätvardag ut?

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Informationskompetens

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Värdera din digitala integritet

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

Kursens namn: Datorkunskap AKO... 2 Kursens namn: Engelska AKO... 3 Kursens namn: Idrott AKO... 4 Kursens namn: Klasstimme AKO...

Vårt språk på nätet. Lektionen handlar om hur vi använder språket och symboler när vi kommunicerar på nätet. Vårt språk på nätet

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Transkript:

Ungdomars IT-vanor Malin Pongolini

Huvudsakliga källor Internetstiftelsen i Sverige (IIS) undersökning Svenskarna och internet 2017. (11 år och uppåt) Statens Medieråd undersökning Ungar och medier 2017 (9-18 år)

Medier då och nu Medielandskapet har förändrats fort och mycket sedan användningen av nätet slog igenom. Inte minst gäller det förutsättningarna för vårt sociala liv. Och med nya kanaler förändras också språket, hur och vad vi kommunicerar Pixabay cc-licens: FirmBee Källa: Statens Medieråd

Medier då och nu Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv Pixabay cc-licens: FirmBee Källa: Statens Medieråd

Medier då och nu Det i dag enorma utbudet gör att alla inte längre hör och ser samma nyheter, tv-serier eller opinionsbildande budskap. Detta innebär också att våra gemensamma kunskapsramar förändras och försvagas. Utveckling mot att vi har både storkonsumenter av nyheter och direkta nyhetsundvikare. Risk att vi rör oss i ett alltmer begränsat sammanhang och bara väljer de nyhets- och informationskällor som bekräftar vår egen världsbild och våra egna åsikter, filterbubblor och klyftorna ökar. Källa: Statens Medieråd

Regelbunden användning av olika slags nyhetsmedier I befolkningen 16-85 år, 1986-2016 (procent) Källa: Medieutbud 2017 Myndigheten för press, radio och tv Källa: De nationella SOM-undersökningarna. Kommentar: Regelbunden användning avser användning minst 5 dagar i veckan för alla medier utom kvällstidningar som avser 3 dagar i veckan. Såväl pappers- som nätläsning ingår i tidningskategorierna.

Kommunikation och sociala plattformar Vad gör vi - egentligen?

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Källa: Svenskarna och internet 2017

Kommunikation och sociala plattformar Barn och ungdomar

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Källa: Ungar och medier 2017

Att utveckla användningen av digital teknik i skolan Lärare vill ha utbildningsinsatser på sin arbetsplats. Både för att bli bekväma med tekniklösningarna som finns på skolan och för att sedan kunna omsätta pedagogiska idéer i praktiken. Utvecklingsarbetet är tidskrävande. Lärarna behöver få tid att utveckla, experimentera och reflektera över sin egen undervisning över tid. Fokus bör ligga på hur den digitala tekniken kan användas för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål. Dessutom behöver skolan utveckla metoder för att kontinuerligt följa upp och stödja utvecklingsarbetet. Sara Willermark. Digital didaktisk design. Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Implementeringen av sociala medier i högre utbildning Roller som student, privat och professionell påverkar användningen i miljöer där hierarkier finns representerade, som i skolan, är det viktigt att förstå hur individen förhåller sig till självpresentation, tekniska begränsningar och roller. När sociala medier inkluderas i ickeprivata kontexter bör det därför finnas ett klart mål och en tydlig strategi för det. På skolledningsnivå finns det därför goda skäl att fundera över hur sociala medier ska användas till vilka funktioner och användningsområden Pernilla Josefsson. Higher education meets private use of social media technologies - an explorative study of students use

Tack! Frågor?