Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 Ny konjunkturindikator: Ett svenskt inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn Swedbanks och Silf:s framtagande av ett inköpschefsindex för de privata tjänsteföretagen (PMI-tjänster) är att få en bättre bild av konjunkturen i tjänstesektorn som svarar för allt större del av den svenska totala produktionen och framväxten av de nya jobben. Metodiken bygger till stor del på PMI med i stort sett samma frågeställningar. Inköpschefsindex för tjänsteföretagen väger samman fyra komponenter: Orderingång, affärsvolym, sysselsättning och leverantörernas leveranstider. I de europeiska tjänsteindexarna görs ingen sammanvägning utan istället presenteras affärsvolymen som nyckelsiffran för tjänstesektorn. PMI tjänster, som har utvecklats sedan hösten 2005, visar en tidigare vändning i konjunkturen än den officiella tjänsteproduktionsstatistiken och är därmed en ledande indikator. Samtidigt har konjunkturförbättringen i tjänsteföretagen varit långsammare jämfört med industrin, vilket kan bero på att tjänstesektorns nedgång varit mindre djup. Det är först under 2010 som PMI-tjänster befunnit sig i tillväxtzonen, drygt ett halvår senare än tillverkningsindustrins PMI. Innehållsförteckning Sid Varför behövs ett inköpschefsindex för tjänstesektorn? 2 Svenskt inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) 3 Metodiska likheter och skillnader jämfört med PMI tillverkning 4 Swedbank/SILF:s PMI tjänster: Vad säger resultaten? 5 En jämförelse med liknande inköpschefsindex i USA och i Europa 9 Konjunkturen i tjänstesektorn ur ett inköpschefsperspektiv internationell utblick 10 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 77, ISSN 1103-77
Varför behövs ett inköpschefsindex för tjänstesektorn? Sedan november 1994 har Swedbank och Silf (Sveriges Inköps- och logistikförbund) månatligen publicerat inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (Purchasing Managers Index, PMI) i syfte att få en snabb indikation om konjunkturläget i svensk industri. Undersökningen bygger på inköpschefernas svar om den aktuella utvecklingen för det enskilda företagets svenska enheter. Våra erfarenheter visar att PMI är en ledande indikator för den offentliga statistiken, som publiceras ett antal veckor senare. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin är således en pålitlig indikator om vart industrikonjunkturen är på väg. Det finns också ett behov av att även inkludera den privata tjänstesektorn i ett index (PMI-tjänster) inte minst då tjänsteföretagen svarar för en allt större del av den ekonomiska aktiviteten i svensk ekonomi. Närmare % av landets samlade produktionsvärde kommer från tjänstenäringarna. Tjänstesektorn är dock betydligt mer heterogen än industrisektorn med många småföretag och en stor spridning av olika verksamheter, alltifrån detaljhandel till forskningsintensiv verksamhet. Tjänstesektorns betydelse i svensk ekonomi har ökat och förväntas även framgent att göra det Produktionsvärdet är inte lika koncentrerat till de större företagen som i tillverkningsindustrin där hela - % av branschens samlade förädlingsvärde kommer från relativt få företag som har fler än 2 anställda. I tjänstesektorerna är bilden snarare den omvända, även om det finns vissa undantag. Inom resebyråer, bevakning/säkerhet, finans och rekryteringsfirmor är småföretagsdominansen inte lika framträdande. Gränsdragningen mellan industri och tjänster är grumlig. Verksamheter, som tidigare låg inom industrin, har alltmer förlagts till andra bolag i syfte att renodla kärnverksamheten. Samtidigt har tjänsteinnehållet i industrin ökat allt eftersom konkurrensen skärps och kraven på nya produkter stiger. Det är trots allt inom tjänstenäringarna som flertalet av de nya jobben och de nya företagen skapas. Gränsdragningen mellan tillverkande och tjänsteproducerande företag är något diffus Globaliseringen och internationaliseringen har också möjliggjort att handeln med tjänster vuxit allt snabbare och nu utgör kring % av Sverige totala exportvärde jämfört med 20 % i slutet av 1990-talet. Här ingår bland annat turismen, som redan blivit en snabbväxande marknad inte minst till följd av en stigande global köpkraft och ett ökat resande. Den demografiska utvecklingen med en växande och åldrande befolkning kommer också att leda till en ökad efterfrågan på tjänster. 2 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010
Svenskt inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI-tjänster) Swedbank tillsammans Silf publicerar ett månatligt inköpschefsindex för den svenska privata tjänstesektorn. Vi har valt att definiera tjänstesektorn baserat på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) näringsgrensnomenklatur, där privata tjänster klassificeras för branscherna SNI52-SNI95. Baserat på SCB:s detaljerade nationalräkenskaper på årsbasis motsvarar dessa branscher ett förädlingsvärde (produktion) på 1 373 miljarder kronor år 2009, vilket är 44 % av Sveriges BNP. Urvalet av tjänsteföretag baseras på respektive branschs förädlingsvärde i förhållande till den samlade produktionen i den privata tjänstesektorn. Det innebär att vissa branscher väger tyngre än andra. I nedanstående tabell visas hur stor del respektive bransch utgör av den samlade tjänstesektorns förädlingsvärde. Det finns tre stora branscher i den svenska tjänstesektorn; parti- och detaljhandelsföretag, fastighetsförvaltning samt företagsnära tjänster som tillsammans svarar för närmare % av det samlade produktionsvärdet. För att spegla den faktiska utvecklingen har vi valt att fördela respondenterna 200 inköpschefer i den privata tjänstesektorn enligt nedanstående fördelning. Den privata tjänstesektorn definieras enligt SCB:s näringsgrensindelning PMI-tjänster ska spegla den faktiska näringslivsstrukturen Förädlingsvärdet i olika branscher i relation till totala privata tjänstesektorn, % Parti- /detaljhandel 23,0 Hotell o restaurang 2,9 Landtransporter 5,6 Rederi 0,7 Flygbolag 0,5 Transporttjänster 2,9 Post- och telekommunikation 3,6 Finans- och försäkring 8,0 Fastighetsförvaltning 18,6 Uthyrning 1,3 Datakonsulter, dataservice 6,0 Forskning och andra företagstjänster 16,6 Utbildning, sjukvård och hälsa 5,8 Samhälleliga och privata tjänster 4,5 Källa: SCB Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 3
Metodiska likheter och skillnader jämfört med PMI tillverkning Frågebatteriet som ställs till inköpschefer inom tjänsteföretagen bygger till stora delar på det frågeformulär som riktas till tillverkningsföretagen. Beroende på olika branschvisa förutsättningar och inriktning, har frågeställningarna omformulerats något jämfört med i PMI, samtidigt som det finns en kortfattad beskrivning av vad frågeställningen avser. Varje företags uppgifter väger lika, vilket metodmässigt är densamma som används i PMI både i Sverige och i USA. De frågor som ställs avser företagets orderingång, affärsvolym, leverantörernas leveranstider, sysselsättning, orderstock, priser och planerad affärsvolym. Inköpscheferna får bedöma om den senaste månadens utveckling har inneburit en ökning, minskning eller ett oförändrat läge jämfört med månaden innan. För planerad affärsvolym gör respondenterna en framåtblickande bedömning för de närmaste sex månaderna. Frågeformuläret skickas i likhet med PMI-tillverkning ut i mitten av månaden och besvaras fram till sista veckan i månaden. Ett diffussionsindex beräknas för respektive komponent. Den procentuella andelen positiva förändringar tas fram. Till detta tal adderas den procentuella andelen oförändrade svar multiplicerat med 0,5. Sedan viktas de olika delindexarna för att komma fram till ett totalindex. De delindexar som ingår i det sammanvägda indexet för tjänstesektorn är affärsvolym, orderingång, sysselsättning och leverantörernas leveranstider. Övriga delindexar redovisas seperat. Vi har valt att inte ställa frågan om företagets lager av inköpt material, vilket görs för industriföretagen. Att bedöma förändringar i företagets inköpslager är en mindre relevant fråga för ett stort antal tjänsteföretag och ofta svårt att ange jämfört med de tillverkande företagen. Lagerutvecklingen används sålunda inte som någon delkomponent vid en sammanvägning av inköpschefsindex för tjänster, vilket även gäller i USA och Europa. Vid sammanvägningen av de fyra delindexarna har vi valt en högre vikt för orderingången och för leverantörernas leveranstider jämfört med det svenska PMI. Detta beror på att när lagerkomponenten inte längre ingår måste viktfördelningen ändras. Det är då bättre att spegla de tidiga förändringarna i konjunkturen, eftersom sysselsättning och affärsvolym/produktion är mer trögrörliga variabler. Frågeställningarna i PMI-tjänster bygger på frågorna som ställs till industrin Kvalitativ bedömning görs för den senaste gångna månaden Lagerförändringar ställs inte till tjänsteföretagen I PMI-tjänster väger orderingång och leverantörernas leveranstider högre jämfört med i PMI Sammanvägning av PMI-tjänster och PMI-tillverkning, vikter PMI-tjänster PMI-tillverkningsindustrin Orderingång 0, 0, Produktion/affärsvolym 0, 0, Leverantörernas leveranstider 0,20 0,15 Sysselsättning 0,20 0,20 Lager av inköptmaterial 0,00 0,10 Summa 1,00 1,00 Källa: Swedbank 4 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010
På samma sätt som i PMI är skiljelinjen mellan upp- och nedgångar i konjunkturen i den privata tjänstesektorn i linje med amerikansk praxis fastställd till. Någon överdriven exakt tillämpning av denna gräns bör dock inte göras. Samtliga svar säsongrensas och presenteras tillsammans med de icke säsongrensade värdena. Swedbanks/Silf:s PMI tjänster: Vad säger resultaten? Vi har utvecklat inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn sedan hösten 2005. PMI tjänster visar att även den svenska privata tjänstesektorn påverkades av konjunkturnedgången som inleddes under andra halvåret 2008. Nedgången blev emellertid inte lika djup som inom industrin. Försämringen i konjunkturen avtog under loppet av förra året, men det dröjde fram till januari 2010 innan totalindexet för tjänstesektorn stabiliserades i tillväxtzonen. Det är en långsammare återhämtning jämfört med vad indexet för industrin uppvisar, där PMI legat stabilt över -strecket sedan juli 2009. Under 2010 har konjunkturen fortsatt att stärkas bland tjänsteföretagen och totalindexet har stabiliserats kring - och är därmed tillbaka till de nivåer som rådde innan den globala finanskrisen började. Konjunkturåterhämtningen i tjänstesektorn har gått långsammare än i industrin Swedbanks inköpschefsindex för tjänsteföretag (PMI-tjänster) och tillverkningsföretag (PMI) 75 PMI PMI-tjänster PMI-tjänster, säsongrensad Källa: Swedbank Att volatiliteten mellan månaderna i PMI-tjänster är större jämfört med motsvarande för industrin kan delvis bero på den breda branschsammansättningen med olika ekonomiska förutsättningar. En annan förklaring kan vara den relativt korta tidsperioden som påverkar säsongrensningsberäkningarna. Större volatilitet i PMI tjänster Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 5
Index för PMI-tjänster jämfört med SCB,s tjänsteproduktionsindex (årlig procentuell förändring) 15.0 80 Percent 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0-2.5-5.0-7.5-10.0 75-12.5 PMI-tjänster Tjänsteproduktionsindex, v-axel Källa: Swedbank och SCB Hur representativt är Swedbanks PMI-tjänster jämfört med annan statistik? Jämfört med SCB:s månatliga tjänsteproduktionsindex sedan hösten 2005 har samvariationen varit tydlig. PMItjänster visar dock att vändningen i konjunkturen under 2009 kom något tidigare jämfört med vad den officiella statistiken visade och är därmed en god ledande indikator. Det gäller också gentemot Konjunkturinstitutets (KI:s) tjänstebarometer. Ett inköpschefsindex för tjänstesektorn som pendlar kring - har under denna femårsperiod motsvarat en produktionsökningstakt kring 5-7,5 % enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. PMI-tjänster samvariation med SCB:s tjänsteproduktion Delindex för orderingången för tjänste- och tillverkningsföretag 75 Delindex för orderingång enligt PMI-tjänster Diffusion index Orderingång enligt PMI Källa: Swedbank Orderingången till de svenska tjänsteföretagen har påtagligt förbättrats under 2010 i linje med att industrikonjunkturen har stärkts. Samvariationen mellan de båda undersökningarna är ett tydligt tecken på tjänstesektorns nära kopplingar till industrin. 6 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010
Delindex för affärsvolym och SCB:s tjänsteproduktionsindex 80 15.0 75 Delindex för affärsvolym, v-axel 12.5 10.0 7.5 Diffusionsindex 5.0 2.5 0.0-2.5 Årlig %-förändring Tjänsteproduktionsindex enl SCB, h-axel -5.0-7.5-10.0-12.5 Källa: Swedbank och SCB Tjänsteföretagen får bedöma hur affärsvolymen har utvecklats under den senaste månaden jämfört med perioden innan. Affärsvolym används som en approximation för produktionen där företagarna får ange om den ökat, minskat eller varit oförändrad. Resultatet visar att en övervikt av tjänsteföretag uppgav en minskad affärsvolym under fjärde kvartalet 2008 fram till halvårsskiftet 2009, vilket sammanfaller med den officiella statistiken. Delindexet visar emellertid en tidigare vändning i produktionen under 2009 än vad än vad SCB:s tjänsteproduktionsindex visar. Affärsvolymen i tjänsteföretagen och den faktiska produktionsutvecklingen stiger Delindex för sysselsättningen för PMI-tjänster och PMI Diffusion index Sysselsättning enligt PMI-tjänster Sysselsättning enligt PMI Källa: Swedbank Delindexet för sysselsättningen sjönk kraftigt under sista kvartalet 2008 och befann sig under -strecket fram till februari 2010. Det betyder att även landets privata tjänsteföretag minskade personalstyrkan, inte enbart industrin. Sysselsättningsnedgången inleddes dock först inom industrin för att sedermera sprida sig till tjänsteföretagen. Även Konjunkturinstitutets tjänstebarometer uppvisar ett liknande mönster. Utvecklingen både för Swedbanks/Silf:s PMI-tjänster och Konjunkturinstitutets tjänstebarometer är dock något motsägelsefull jämfört med SCB:s arbetskraftsundersökningar, som visar på i stort sett en oförändrad sysselsättning under lågkonjunkturåret 2009. Det kan till viss del ha metodmässiga förklaringar, där konjunkturbarometrarna endast anger riktningen och inte styrkan i nedgången. Sysselsättningsnedgången i tjänstesektorn visar en större nedgång än vad AKUstatistiken visar. Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 7
Sysselsättningsutvecklingen i tjänstesektorn enligt Swedbanks PMItjänster och KI:s tjänstebarometer 20 10 Delindex för sysselsättningen enligt PMI-tjänster, h-axel Nettotal 0-10 -20 Sysselsättningen enligt KI:s tjänstebarometer, v-axel Diffussionsindex - - - Källa: Swedbank och KI Stigande leveranstider är en indikation på ett ökat efterfrågetryck. Att leverantörernas leveranstider stiger under 2010 är en bekräftelse att konjunkturen har stärkts både för tjänste- och tillverkande företag. Uppgången har dock inte varit lika tydlig bland de privata tjänsteföretagen delvis på grund av att fjolårets nedgång inte blev lika djup som i industrin. Delindex för leverantörernas leveranstider 75 Leverantörernas leveranstider enligt PMI Diffusion index Leverantörernas leveranstider enligt PMI-tjänster Källa: Swedbank Planerad produktion/affärsvolym enligt Swedbanks PMI-tjänster och PMI 80 Diffusion index 20 Planerad affärsvolym enligt PMI-tjänster Planerad produktion enligt PMI Källa: Swedbank 8 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010
Bedömningen om planerad produktion/affärsvolym har en hög samvariation mellan tjänster och tillverkande företag även vid större konjunkturella förändringar. De säsongmässiga svängningarna är mindre varför volatiliteten i indexet är relativt begränsad. En jämförelse med liknande inköpschefsindex i USA och i Europa Den amerikanska inköpsorganisationen Institute for supply management (ISM) var först ut med att publicera ett inköpschefsindex för tjänstesektorn. Non-Manufacturing Index (NMI,) som introducerades i juni 1998, är ett brett index som ska spegla hela näringslivets ekonomiska aktivitet exklusive tillverkningsindustrin. Det innebär således ett stort antal branscher såsom jordbruk, gruvor, byggverksamhet, detalj- och partihandel, finans, försäkringsföretag, företagstjänster, utbildning, personliga tjänster, fastighetsförvaltning och offentlig verksamhet. Över 3 inköpschefer från dessa branscher ingår månatligen i undersökningen, vilket är i stort sett är samma populationsstorlek som används i indexet för tillverkningsindustrin. Frågeformuläret i Non-Manufacuring index är till stora delar identiskt med det som ställs till de tillverkande företagen. Den omfattar företagens affärsvolym, orderingång, orderstockar, lagerförändringar, priser, sysselsättning, och leveranstider. Företagen får under den gångna månaden bedöma om orderingången ökat, minskat eller varit oförändrad jämfört med närmast föregående månad. Med hjälp av siffermaterialet beräknas diffussionsindex för respektive fråga på samma sätt som i Sverige. Det sammanvägda indexet består av fyra indikatorer med samma vikter ( %) nämligen affärsvolym (Business activity), orderingång, sysselsättning och leveranstider. Lagerkomponenten används således inte i det aggregerade indexet. Istället särredovisas den tillsammans med övriga indexar. Resultaten med tillhörande analys publiceras den tredje arbetsdagen i varje månad. Det amerikanska indexet omfattar hela näringslivet utom industrin Metodmässigt samma upplägg som för inköpschefsindex för tillverkningsindustrin Sammanvägningen skiljer sig från PMI Uppbyggnaden av de europeiska inköpschefsindexarna för tjänstesektorn, som introducerades under andra hälften av 1990-talet, påminner om den amerikanska. Ett antal skillnader finns dock. Det gäller inte minst avseende den branschvisa omfattningen som är väsentligt mer avgränsad i Europa jämfört med i USA. I de europeiska inköpschefsindexarna ingår transporter och kommunikationer, finansiella företag, företagstjänster, personliga tjänster, databehandlingsverksamhet, hotell samt restauranger, men exempelvis inte byggverksamhet, jordbruk och offentlig sektor. En annan avvikelse är att förändringar i tjänsteföretagens lager inte alls tas upp i frågeforumuläret i de europeiska inköpschefsindexarna för tjänster. Samtidigt tillämpas en metodik där varje De enskilda företagens svar viktas efter företagets storlek Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 9
svar viktas efter det enskilda företagets storlek, vilket också görs för inköpschefsindex för tillverkningsindustrin. Det betyder att de större företagens svar väger tyngre än de mindre. Det är en metodmässig skillnad jämfört med i Sverige och i USA där samtliga av företagens svar väger lika mycket, men där varje bransch får det antal företag tilldelat som motsvarar dess andel av den totala tjänsteproduktionen. Genomförandet och analysen av de europeiska inköpschefsindexarna, både för tillverkningsindustrin och privata tjänstesektorn, görs av det brittiska företaget konsultföretaget MARKIT i samarbete med de europeiska inköpsorganisationerna. Något sammanvägt index för tjänstesektorn publiceras inte, vilket avviker jämfört med Sveriges och USA:s inköpschefsindex för tjänstesektorn. Istället presenteras Business activity som en approximation för konjunkturen inom tjänstenäringarna. Antalet medverkande företag varierar mellan 0-0 företag beroende på land. Det är också en populationsstorlek som även tillämpas för industrin. De länder i Europa som redovisar inköpschefsindex för tjänstesektorn är Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Tyskland, Irland, Grekland, Ryssland. MARKIT producerar även motsvarande index för Australien, Brasilien, Kina och Indien. Offentliggörandet av PMI-tjänster sker den tredje vardagen i varje månad. Nio övriga europeiska länder publicerar månatliga inköpschefsindex för tjänstesektorn Konjunkturen i tjänstesektorn ur ett inköpschefsperspektiv internationell utblick Det amerikanska inköpschefsindexet för övriga näringslivet, Non Manufacturing Index, samvarierar relativt väl med motsvarande index för industrin. Skillnader finns dock i synen på när en konjunkturavmattning och konjunkturåterhämtning inleds. Historiskt har det aggregerade indexet för övriga näringslivet legat på en högre nivå jämfört med motsvarande för industrin, vilket tyder på ett starkare konjunkturläge jämfört med industrin. Utmärkande är att inköpschefsindexet för tillverkningsindustrin (PMI) faller djupare vid konjunkturavmattningar såsom under 1998, 2001 och 2009. Den synkroniserade konjunkturnedgången under andra halvåret 2008 mellan industrin och övriga näringslivet skiljer sig från utvecklingen i början av 2000-talet då PMI började sjunka redan i början av år 2000 medan konjunkturavmattningen i det övriga näringslivet blev synlig nästan ett år senare. Konjunkturnedgången under 2008 skiljer sig från tidigare konjunkturmönster 10 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010
USA: Inköpschefsindex för övriga näringslivet (PMI-tjänster) och för tillverkningsindustrin (PMI) Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin Index Inköpschefsindex för övriga näringslivet 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Source: Reuters EcoWin Indexet för PMI-tjänster vände upp från bottennivåerna i slutet av 2008, medan det dröjde drygt ett år (januari 2010) tills att företagen inom det övriga näringslivet uppvisade en stadig konjunkturförbättring, det vill säga att indexet åter befann sig i tillväxtzonen. Observera att byggverksamheten varit exceptionell svag under denna lågkonjunktur och att denna bransch i inköpschefsindex för övrigt näringsliv. I industrin var uppgången däremot väsentligt snabbare och i mitten av 2009 var den amerikanska industrin tillbaka i tillväxtzonen igen. Återhämtningen i industrin har gått snabbare än i övriga näringslivet Faktisk sysselsättningsförändring i USA och jämfört med motsvarande för PMI-tjänster 7.00 0.00 Index 2.00 0.00-2.00-0.00 Tusentals personer (thousands) -7.00 98 99 00 01 02 03 04-1000.00 Månatlig sysselsättningsförändring enligt BLS, h-axel Delindex för sysselsättningen, vänster axel Source: Reuters EcoWin Eftersom merparten av de nya jobben skapas utanför tillverkningsindustrin, kan sysselsättningsindexet vara informativt om det aktuella arbetsmarknadsläget i USA. Indexet visar på en god korrelation med den faktiska sysselsättningsutvecklingen och är därför en god och tidig indikator för arbetsmarknaden. Det visar tydligt att den amerikanska arbetsmarknaden är fortsatt svag och det bekräftar också bilden av att företagen är försiktiga med att nyanställa trots att konjunkturen har förbättrats under 2010. Indexet för övriga näringslivet tyder på att företagen är försiktiga med att nyanställa Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010 11
Inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i EMU-länderna Business activity - tjänstesektorn Index PMI för tillverkningsindustrin 97 98 99 00 01 02 03 04 Source: Reuters EcoWin Samvariationen mellan inköpschefsindex för tjänster och tillverkningsindustrin i EMU-länderna är tydlig, vilket kan tyda på en relativt hög konjunkturkänslighet inom den europeiska privata tjänstesektorn. Mönstret avviker således något från USA, vilket dock påverkas av att det amerikanska indexet för tjänster är väsentligt bredare och omfattar fler näringslivsbranscher jämfört med euroländerna. Den konjunkturförstärkning som inleddes under senare delen av 2009 har fortsatt under 2010 där Business activity för tjänsteföretagen pendlar i skrivande stund kring och är därmed tillbaka till de nivåer som rådde under 2007. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 77 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 12 Swedbank Analys Nr 8 3 december 2010