KRIMINALVÅRDEN - En aktör i samverkan Fredrik Ymén Frivårdsexpert Region Väst
Kriminalvårdens uppdrag: - Verkställer påföljder, bedriver häktesverksamhet samt utför personutredningar. Kriminalvården ska verka för att: 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, 2. lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och 3. återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov.
Normaliseringsprincipen Normaliseringsprincipen ska vara utgångspunkten för ansvarsfördelningen mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Normaliseringsprincipen innebär att Kriminalvårdens klienter har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare. Det är endast i de fall då klienten har omhändertagits på sådant sätt att det förhindrar andra myndigheters eller samhälleliga organs medverkan eller när stödinsatserna uteslutande har sin grund i Kriminalvårdens rehabiliterande uppgift, som det bör vara motiverat att göra avsteg från denna princip och låta Kriminalvården ta det primära ansvaret även för uppgifter som normalt vilar på andra huvudmän.
Kriminalvårdens samverkan Optimera det individanpassade och återfallsförebyggande arbetet med enskilda klienter. Öka förutsättningarna att motverka återfall i brott. Effektivisera arbetet med de dömda visavi de samverkande parterna genom tidig samordning av insatser, resurser m.m. Tydliggöra ansvar och arbetsfördelning, undvika dubbelarbete och så långt som möjligt undanröja formella och praktiska hinder i arbetet. På klientnivå åstadkomma effektivare kontroll, intensivare påverkan och bättre stöd. Genom återkoppling till samverkande parter öka tilltron till Kriminalvårdens förmåga att lösa sitt uppdrag och därmed även skapa förutsättningar för en optimal tillämpning av påföljdssystemet. Utgångspunkten för samverkan är att klienten ska stå i centrum.
Frivårdens uppdrag Verkställa domar till frivårdspåföljder Verkställa domar till fängelse som verkställs genom intensivövervakning med elektronisk kontroll Ansvara för övervakning efter villkorlig frigivning Utföra personutredningar i brottmål efter begäran av domstol En naturlig företrädare för kriminalvård i ett samverkansperspektiv.
Fokus på kriminalitet! Ny VSP, klientens verkställighetsplan där kriminogena faktorer prioriteras. RBM-b, framtaget instrument för strukturerade risk- och behovsbedömningar. Krimstics, en evidensbaserad samtalsmetod och ett förhållningssätt att arbeta med klienter i frivården med basen i KBT. Evidensbaserade behandlingsprogram (KBT och tolvstegsbehandling).
RBM Risk-Behov-Mottaglighet RISKPRINCIPEN ju högre risk för återfall i brott desto intensivare insatser. VEM? BEHOVSPRINCIPEN insatserna ska fokusera på kriminogena behov. VAD? MOTTAGLIGHETSPRINCIPEN insatserna ska ha sin utgångspunkt i det vi vet om generell och specifik mottaglighet. HUR? (Andrews & Bonta, 2010)
The Central Eight The Big Four 1. Historia av antisocialt beteende 2. Antisocialt personlighetsmönster 3. Prokriminella attityder 4. Prokriminellt umgänge The Moderate Four 5. Missbruk och beroende 6. Familj och relationer 7. Yrke och studier 8. Fritid och avkoppling (Andrews & Bonta, 2010)
KRIMSTICS KRIMSTICS en svensk förkortning av Strategic Training Initiative in Community Supervision Evidensbaserad modell, hämtad från Kanada, för att omsätta teorin RBM till det praktiska klientarbetet i frivården Kombinerar riskbedömningar med en strukturerad samtalsmetod som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) Försöksverksamhet 2011-2013 Implementering i Kriminalvården 2014-2018
Behandlingsprogram kan göra stor skillnad 15 olika behandlingsprogram Genomförs på anstalt och frivård Rätt program till rätt klient (RBM) Evidensbaserade Ackrediterade, manualbaserade Baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT) Utbildade och certifierade programledare
Komplex problembild Kriminella värderingar Missbruksproblem Psykiatrisk problematik Bristande skolunderbyggnad Arbetslöshet Skulder/Ekonomiska problem Bostadsproblem Relationsproblem m.m.
Exempel på samverkan och aktiviteter som underlättar samverkan. Samarbetsavtal med AF Krami Lokala samverkansavtal Gemensamma samverkanskonferenser Samarbete med ideella föreningar Medverkan i sociala insatsgrupper