KOS Kriminalvård och statistik

Transkript

1 KOS 2017 Kriminalvård och statistik

2 Kriminalvård Och Statistik 2017 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 ISSN: Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården Norrköping Tel: E-post: Hemsida:

3 FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) publiceras en gång per år och ger en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Syftet med publikationen är att läsaren utifrån de redovisade siffrorna ska få en ökad förståelse för Kriminalvårdens verksamhet. KOS innehåller enklare analyser och kan användas som underlag för att identifiera områden av intresse att analysera vidare. KOS innehåller också en beskrivning av utvecklingen över tid. Nytt i årets publikation är redovisning av häktningstider och fängelsedömda med strafftider upp till sex månader, vilket innebär en gemensam redovisning av klienter i anstalt och klienter med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det förekommer även nya definitioner och redovisningsmått för verkställighetsplaner, permissioner och beläggning som en följd av uppdaterat systemstöd och kvalitetsförbättringar. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet samt medarbetare inom Kriminal vården. På Kriminalvårdens hemsida finns en elektronisk version av publikationen KOS 2017 att ladda ner. Elisabet Åbjörnsson Hollmark Kriminalvårdsdirektör Kriminalvården KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

4 VANLIGA TERMER INOM KRIMINALVÅRDEN Inom Kriminalvården används termer som inte är vanligt förekommande eller som ofta uttrycks med andra ord i det dagliga språket. Nedan följer ett urval av ord som genomgående förekommer i KOS med en kort kommentar. Påföljd Det straff som utdöms i en fällande dom. Verkställighet Det sätt straffet avtjänas på. Klient Person som avtjänar ett straff, är häktad eller av annan anledning omhändertas av Kriminalvården. Anstalt Frihetsberövande straff verkställs i anstalt (ett annat ord för fängelse). Frivård Kriminalvård som äger rum ute i samhället. IÖV Intensivövervakning med elektronisk kontroll, ett sätt att verkställa ett fängelsestraff (även kallat fotboja). Inledningen (kapitel 1) är bra att läsa för att få en ökad förståelse för Kriminalvårdens verksamhet och de data och de statistiska mått som redovisas i KOS. I publikationen finns även gula rutor (Om-rutor) med ytterligare förklaring av termer i respektive avsnitt. 4 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

5 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Ökad medelbeläggning i häkte Den genomsnittliga beläggningen i häkte har gått i vågor, men totalt sett har trenden varit ökande. Medelbeläggningen under 2017 var cirka klienter, vilket var en ökning med ungefär 700 klienter sedan Av de klienter som avslutade en häktning under 2017 var hälften häktade i upp till en månad, medan 13 procent hade en häktningstid på fyra månader eller längre. Färre klienter i inflödet men en ökad medelbeläggning i anstalt 2017 Inflödet av klienter minskade både på anstalterna och inom frivården. Antalet klienter med skyddstillsyn ökade 2017 jämfört med 2016 som en följd av en lagändring. Trots det var inflödet till frivården under 2017 det lägsta sedan villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Antalet nyintagna klienter i anstalt har minskat sedan Även medelbeläggningen i anstalt har haft en nedåtgående trend, men ökade under 2017 jämfört med Det var då första gången på tolv år som medelbeläggningen i anstalt ökade. Strafftidernas effekt Storleken på Kriminalvårdens klientpopulation i anstalt påverkas av antalet klienter i inflödet, men även av klienternas utdömda strafftider. Mellan 2009 och 2017 minskade inflödet av nyintagna i anstalt med nästan personer, vilket främst har märkts av bland klienter med strafftider mellan två månader och ett år. Antalet klienter med längre strafftider minskade fram till 2013 och var därefter relativt oförändrade. Som en följd av den fortsatta minskningen av klienter med kortare strafftider har medelstrafftiden ökat sedan Medianstrafftiden har däremot inte ökat efter 2013, vilket tyder på att ökningen av medelstrafftiden även kan vara en effekt av längre strafftider för klienter som begår grova brott. Den ökade medelbeläggningen 2017 antas därmed bero på att antalet klienter med längre strafftider inte längre minskar, och att dessa klienter avtjänar längre straff än tidigare. Fler klienter dömda för narkotikabrott får korta strafftider medan de långa strafftiderna blir längre En stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott. Det var ungefär lika många klienter dömda för narkotikabrott i inflödet till anstalt som till frivården under Som en följd av en ändring i praxis för hur domstolarna dömer i narkotikabrott, minskade inflödet till anstalter efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade åter antalet klienter i anstalt, men den största andelen påbörjar fortsatt en verkställighet inom frivården. Ändringen i praxis medförde även att de fängelsedömda klienternas strafftider blev kortare, och medianstrafftiden minskade från sex till fyra månader. Under 2016 genomfördes en lagändring i syfte att skärpa straffen för synnerligen grova narkotikabrott. Under 2017 ökade medelstrafftiden jämfört med föregående år, trots att det fortsatt blev fler klienter med kortare strafftider. Det tyder på att de långa strafftiderna blivit ännu längre, vilket kan vara en effekt av lagändringen. Verkställighetsplan upprättas för nio av tio klienter Nio av tio klienter som avslutade en verkställighet inom Kriminalvården under 2017 hade fått en verkställighetsplan. En något större andel av klienterna inom frivården fick en plan, jämfört med klienterna i anstalt. Detta beror delvis på att många klienter i anstalt avtjänar korta fängelsestraff vilket gör det svårt att hinna ta fram, fastställa och genomföra en plan. Nedgången inom återfallen avstannar Återfall i brott med kriminalvårdspåföljd har haft en nedåtgående trend under större delen av 2000-talet. Nedgången i andelen återfall avstannade däremot under de senaste åren (2013 och 2014). Av de klienter som avslutade en verkställig het i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården under 2014, återföll 30 procent inom tre år och dömdes till ny påföljd inom Kriminal vården. Det är cirka 10 procentenheter färre än motsvarande andelar under 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OM KRIMINALVÅRDEN OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT TIDSPERIODER INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL VERKSTÄLLIGHETSPLAN SYSSELSÄTTNING I ANSTALT PERMISSIONER BEHANDLINGSPROGRAM SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET HÄKTE INSKRIVNA 1 OKTOBER PLATSER OCH BELÄGGNING GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER HÄKTNINGSTIDER TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE ANSTALT NYINTAGNA INSKRIVNA 1 OKTOBER PLATSER OCH BELÄGGNING TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT FRIVÅRD PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD SKYDDSTILLSYN SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) VILLKORLIG FRIGIVNING TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN ÅTERFALL I BROTT TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7 7. FOKUSOMRÅDEN KOS UNGA KLIENTER INFLÖDE...71 TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER KVINNOR INFLÖDE...77 TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR UTLÄNDSKA MEDBORGARE INFLÖDE INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...82 TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE NARKOTIKABROTT INFLÖDE...88 TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT STRAFFTIDER NYINTAGNA I ANSTALT INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER LIVSTID INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER...96 TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DÖDSFALL RYMNINGAR OCH AVVIKELSER MISSBRUK MISSKÖTSAMHET TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DEFINITIONER HUVUDBROTTSINDELNING KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

8 1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter och gör personutredningar i brottmål. Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalt och frivård. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, och personer som tagits i förvar av annan anledning. På häkten bedrivs uppsökarverksamhet för att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att identifiera riskfaktorer kopplade till den häktades problem och informerar om samt försöker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och lämnar en bedömning i påföljdsfrågan till domstolen. Om den misstänkte döms är det domstolen som avgör straffet och därmed påföljden. Frihetsberövande fängelsestraff avtjänas i anstalt och icke frihetsberövande straff, kriminalvård som äger rum ute i samhället, avtjänas inom frivården. 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

9 1. INLEDNING För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienterna deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelse upprättar Kriminalvården tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs och vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. Påföljder och verkställigheter När en person döms för ett brott anges påföljden i domen. De påföljder som Kriminalvården ansvarar för är fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. När personen (som nu är klient hos Kriminalvården) börjar verkställa sin påföljd kan detta ske genom olika typer av verk ställigheter. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). IÖV innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Klienter som har dömts till skyddstillsyn verkställer påföljden inom frivården. Dom till skyddstillsyn kan också kombineras med föreskrift om samhällstjänst eller föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård). Villkorlig dom är enbart en kriminalvårdspåföljd i de fall den förenas med föreskrift om samhällstjänst eftersom det är Kriminalvården som genom frivården administrerar samhällstjänsten. I figur 1 visas de påföljder som Kriminalvården ansvarar för och hur de fördelas på olika verkställigheter. Verksamhetsställen 2017 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen; anstalter, häkten och frivårdskontor. I figur 2 visas en karta över Kriminalvårdens regioner och en lista över de verksamhetsställen som var i drift under I listan anges även vilka städer respektive regionkontor är placerat i. FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder och verkställigheter. PÅFÖLJD Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst VERKSTÄLLIGHET Anstalt IÖV Skyddstillsyn Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Villkorlig dom med samhällstjänst KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

10 1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen A Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby B Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 5. Häktet Ystad 7. Häktet Trelleborg 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

11 1. INLEDNING 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT De dataunderlag som används i denna publikation är hämtade från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning och statistikframställning. Kvaliteten på statistiken är beroende av att Kriminalvårdens klientsystem håller hög kvalitet och uppdateras regelbundet. Registervård och arbete med att höja kvaliteten på systemen pågår kontinuerligt för bättre datakvalitet. Statistiken i KOS är slutlig och kan därmed skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminalvården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag ur Kriminalvårdens register som ligger till grund för olika publikationer görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena registreringar och registervård. Uttag har gjorts ur Kriminalvårdens klientsystem: FRAS frivårdens administrativa system som avser uppgifter till och med KLAS klientadministrativt system använt i häkte och på anstalt. KLAS avvecklades under 2017 och informationen har succesivt flyttats över till KVR sedan KUM klientadministrativt system som avser uppgifter till och med år KVR kriminalvårdsregistret, ersatte KUM och avser uppgifter från och med Utöver antal och andel (procent) används de statistiska måtten medelvärde och median. Medelvärdet ger ett genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Det är dock ett mindre bra mått när det förekommer ett fåtal observationer med extremvärden som påverkar genomsnittet. I de fallen är det relevant att också titta på medianen för att ge en bättre bild av normalfallet eftersom medianen inte påverkas av extremvärden i samma utsträckning. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt där straffmassan ger den summerade utdömda strafftiden för alla klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. All statistik som redovisas i text och diagram finns i tabellverk som redovisas i slutet av varje kapitel. I kapitel 7 (Fokusområden KOS 2017) ligger tabellverken i slutet på varje avsnitt i anslutning till respektive fokusområde. Inflöde och tvärsnitt För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används två olika perspektiv: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminal vården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Inflöde visar nya klienter till Kriminalvården och ger en aktuell bild av klientpopulationen. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter under samma år. I kapitel 5 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar. Dessa räknas inte in i inflödet eftersom de avser klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnitt ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten (och inte spegla förhållanden under semester och storhelger). Tvärsnittet benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt den 1 oktober och inom frivården räknas inskrivna som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV den 1 oktober. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet i anstalt förekommer i kapitel 4 (Anstalt) och 7 (Fokusområden KOS KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

12 1. INLEDNING 2017) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingen i inflödet. I vissa kapitel förekommer tvärsnitt knappt eller inte alls. I kapitel 5 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfallet innebär ett års övervakning och därmed inte ger någon markant annorlunda bild än den för påbörjade frivårdsverkställigheter TIDSPERIODER Utöver den årliga statistiken används i huvudsak tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i KOS Den mest frekventa tidsperioden, används för att visa utvecklingen En tidsperiod på tre år används för att ge en lättöverskådlig bild av utvecklingen senaste åren Längre tidsserie med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård, används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startåret 1989 är valt då det är första året det finns redovisade data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan. Detta beror till exempel på att ny lagstiftning trätt i kraft och att statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheter att ta fram statistik tidigare saknats eller förändringar i systemstöd för registrering vilket inneburit nya förutsättningar för statistikredovisningen. 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

13 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klient resan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal händelser under ett år, nyintagna i anstalt eller klienter som påbörjade verkställighet inom frivård. 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål En personutredning är en social utredning av en person som misstänks för brott. Utredningen görs av Kriminalvården när rätten eller åklagaren bedömer att det behövs för att underlätta domstolens val av påföljd. I utredningen tas ställning till om det finns ett behov av övervakning och om det är möjligt med en påföljd inom frivården. Till grund för detta gör frivården en bedömning av risken för återfall i brott samt behov av och mottaglighet för insatser. För klienter som redan är aktuella inom Kriminalvården och står under övervakning görs ett yttrande till tingsrätten. Detta yttrande är inte lika omfattande som en personutredning utan fokuserar främst på den aktuella situationen och hur klienten har skött pågående övervakning. Antalet personutredningar ökade under större delen av perioden mellan 1995 och 2011 för att därefter minska fram till Frivården gjorde drygt personutredningar 2017 vilket var cirka färre än 2011, men fler än antalet utredningar Den markanta ökningen efter 1998 berodde främst på att utredningar gällande samhällstjänst blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes Antalet yttranden baserade på personutredningar minskade under stora delar av perioden och mer än halverades fram till 2017, från (1995) till Även antalet kompletteringar av personutredningar och yttranden minskade från 822 till 519 mellan 2013 och Se diagram 2.1 och tabell 2.1. DIAGRAM 2.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål Personutredningar Yttranden Kompletteringar, FRAS KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

14 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Kontraktsvårdsutredning Om kontraktsvårdsutredning I en personutredning utreder frivården om klienten kan dömas till kontraktsvård. För att kontraktsvård ska bli aktuellt måste det finnas ett samband mellan klientens problematik och brottet. Det handlar ofta om missbruk, men kan också röra andra problem som våld eller gängkriminalitet. Klienten måste inse att hen har problem och vilja genomgå behandling för det. I en personutredning kan frivården utreda om klienten är aktuell för kontraktsvård. Denna utredning kan resultera i att frivården lämnar förslag om kontraktsvård till domstolen som sedan avgör påföljden. Bland de personutredningar som utfördes lämnades förslag om kontraktsvård i fyra procent av fallen. Motsvarande andel för yttranden var runt 10 procent och för kompletteringar mellan 24 och 30 procent under perioden. Totalt för personutredningar, yttranden och kompletteringar var andelen kontraktsvårdsutredningar med förslag om kontraktsvård fem procent, se tabell 2.2. Under 2016 infördes ett förändrat arbetssätt och ett nytt systemstöd för arbetet med verkställighets planering. VSP redovisas därför på ett nytt sätt från Det nya redovisningssättet baseras på klienter som avslutat en verkställighet under ett år och hur stor del av dessa som fått en fastställd verkställighetsplan. Statistiken över VSP är därmed inte jämförbar med den som redovisats i tidigare KOS. Totalt hade 90 procent av klienterna fått en fastställd verkställighetsplan En något större andel klienter inom frivården fick en plan jämfört med klienter i anstalt. Bland de som avslutat skyddstillsyn och villkorlig frigivning hade 95 procent av klienterna en VSP. Motsvarande andel för IÖV var 90 procent och för anstalt 86 procent, se tabell 2.3. Att en lägre andel klienter i anstalt än inom frivården fick en fastställd VSP beror delvis på att många klienter avtjänar korta fängelsestraff. När antalet dagar som avtjänas på anstalt är få är det svårt att hinna ta fram och fastställa en plan. Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt utan VSP hade endast 15 procent befunnit sig längre än 45 dagar på anstalt. Se diagram 2.2 och tabell VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om verkställighetsplan Alla som är dömda till en påföljd inom Kriminal vården ska ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Syftet med planen är att använda tiden inom Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. Den ska även bidra till att påföljden verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt. För den som ska placeras i anstalt syftar verkställighetsplanen även till att minska skadeverkningarna av att vara frihetsberövad. 2.3 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska få möjlighet till sysselsättning under sin verkställighet. Det innebär att klienten ska ha en schemalagd aktivitet som syftar till att få ökade kunskaper, insikter, förbättrade färdigheter och/eller förändrat beteende. Vilken typ av sysselsättning klienten ska ha bestäms efter individens behov. I denna publikation redovisas sysselsättning efter kategorierna: arbete, vuxenutbildning, behandlingsprogram, annan strukturerad verksamhet och annan betald verksamhet. 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

15 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN DIAGRAM 2.2. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet i anstalt 2017 och antal dagar avtjänade på anstalt vid ej fastställd VSP. 24 % Fastställd VSP 86 % Ej fastställd VSP 14 % 32 % 15 % T<=14 dagar 14 dagar <T<=29 dagar 29 dagar <T<=44 dagar T>44 dagar 30 % Den utnyttjade tiden av sysselsättning i anstalt 2017 bestod till största del av arbetsdrift följt av service och annan strukturerad verksamhet. Dessa tre kategorier stod tillsammans med vuxentutbildning för över 90 procent av den totala utnyttjade tiden. Se diagram 2.3 och tabell 2.5. DIAGRAM 2.3. Andel utnyttjad tid till sysselsättning i anstalt 2017 efter aktivitet. 20% 3 % 0 % 13 % 2.4 PERMISSIONER Om permissioner Klienter i anstalt kan få tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid. Det kallas för permission och är till för att underlätta klientens anpassning till samhället, till exempel för att ta kontakt med myndigheter och arbetsgivare men även för att hålla kontakten med det sociala livet utanför anstalten. 4 % 24% 36 % Statistiken över permissioner har kvalitetsmässigt förbättrats under 2016 vilket medför att den kommer att redovisas på ett nytt sätt jämfört med tidigare publikationer av KOS. Istället för påbörjade permissioner, som tidigare redovisats, redovisas nu planerade permissioner. Detta innebär att statistiken över permissioner 2017 inte är jämförbar med den statistik som redovisats tidigare. Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Under 2017 planerades cirka permissioner, och av dessa var det en procent som inte genomfördes. De flesta permissionerna genomfördes utan anmärkning vilket innebär att allt gått som planerat. Tre procent genomfördes men resulterade i en anmärkning. Med anmärkning menas att permissionen inte gått enligt plan, som att klienten till exempel brutit mot villkoren för permissionen eller inte kommit tillbaka till anstalten i avtalad tid. Se tabell 2.6. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

16 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.5 BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården bedriver behandlingsprogram i syfte att minska risken för återfall i brott. Målet är att så många medel- och högriskklienter som möjligt ska nås av något behandlingsprogram. Behandlingen ska rikta sig mot den enskilde individens problem. Behandlingsprogram bedrivs inom olika områden som grovt kan delas in i allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation, sexualbrott och missbruk. 1 Anstalt Under 2017 avslutade klienter en verkställighet i anstalt. Av dessa hade 22 procent deltagit i något behandlingsprogram och 18 procent hade fullföljt något behandlingsprogram. Deltagarnivån var ungefär densamma för både kvinnor och män men en högre andel av kvinnorna fullföljde, se tabell 2.7. Skyddstillsyn Bland de klienter som avslutade skyddstillsyn 2017 hade en dryg tredjedel deltagit i och en fjärde del fullföljt något behandlingsprogram under sin verkställighet. Män både deltog i och fullföljde behandlingsprogram i större utsträckning än kvinnor, se tabell 2.8. Jämfört med anstaltspopulationen var den totala deltagarnivån högre bland klienter som avslutade skyddstillsyn, men skillnaden mellan kvinnor och män var större. IÖV Av de klienter som avslutade intensivövervakning med elektronisk kontroll deltog fem procent i något behandlingsprogram under sin verkställighet och tre procent fullföljde behandlingsprogrammet. Se tabell 2.9. I denna grupp har en stor del av klienterna låg risk för återfall jämfört med andra påföljder. Det är också ett krav att strafftiden inte ska vara längre än sex månader för att få påbörja en IÖV-verkställighet. Detta innebär att färre klienter blir aktuella för behandlingsprogram och att hänsyn måste tas till den korta strafftiden när man bestämmer behandlingsinsats. Villkorlig frigivning Av de drygt klienter med villkorlig frigivning som avslutade övervakningen 2017 hade 14 procent deltagit i ett behandlingsprogram. Ungefär hälften av klienterna som deltagit fullföljde programmet, se tabell Deltagarnivån var betydligt lägre för denna grupp jämfört med anstalt och skyddstillsyn vilket kan förklaras av att klienten kommer från en tidigare anstaltsverkställighet eller IÖV-verkställighet och att behovet av att delta i ett behandlingsprogram därmed redan kan vara tillgodosett. 2.6 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGS ÅTGÄRDER Om särskilda utslussningsåtgärder Med särskilda utslussningsåtgärder menas åtgärder som ska underlätta klientens återanpassning till samhället efter sin tid i anstalt. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång utökad frigång vistelse i halvvägshus vårdvistelse. Frigång innebär att klienten under dagtid deltar i sysselsättning utanför anstalten, men i övrigt är kvar på anstalten. Utökad frigång innebär att klienten under kontrollerade former, oftast genom elektronisk övervakning, avtjänar sista delen av straffet i sin bostad. Detta ska ske i kombination med sysselsättning under minst 20 timmar i veckan. Halvvägshus kontrolleras av Kriminalvården och är anpassade för att ge särskilt stöd och tillsyn under klientens återgång till samhället. Vårdvistelse innebär att klienten är placerad på behandlingshem eller i familjevård under sista delen av fängelsestraffet för att genomföra en behandlingsinsats. 1 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

17 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Innan en särskild utslussningsåtgärd kan beviljas görs en utredning av klientens behov av vård, motivation, förutsättningar med mera. Dessutom ställs det krav i lagen på att minst halva strafftiden (dock minst tre månader) har avtjänats innan vistelse i halvvägshus och utökad frigång kan beviljas. Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en placering i vårdvistelse vilket kan medföra att placeringstiderna blir korta. En stor andel av Kriminalvårdens klienter med kortare strafftider blir därmed aldrig aktuella för någon av de särskilda utslussningsåtgärderna. Totalt påbörjade strax under klienter en särskild utslussningsåtgärd under Jämfört med 2009 var det en minskning med drygt 900 klienter, vilket delvis är en följd av ett minskat klientunderlag och en ökad andel klienter med kortare strafftider. Nedgången gällde främst vårdvistelser, men även frigång och utökad frigång visar en nedåtgående trend under perioden. Se diagram 2.4 och tabell Om klienten inte rättar sig efter uppsatta villkor och skyldigheter för utslussningsåtgärden kan åtgärden komma att hävas. Under de senaste tre åren hävdes mellan 102 och 131 utslussningsåtgärder. Den största andelen av de hävda åtgärderna var vårdvistelser, följt av utökad frigång. Se tabell Totalt fullföljdes cirka 900 utslussningsåtgärder 2017 vilket var i nivå med 2016 men en liten minskning jämfört med 2015, se tabell DIAGRAM 2.4. Antal påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

18 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET Personutredning och yttrande i brottmål TABELL 2.1. Personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål År Personutredningar Yttranden Kompletteringar Totalt , FRAS Fr.o.m är det ett nytt systemstöd för personutredningar och yttranden vilket gör att kompletteringar kan särredovisas. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. TABELL 2.2. Personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredning Personutredningar varav med förslag om kontraktsvård Antal Andel 4 % 4 % 4 % Yttranden varav med förslag om kontraktsvård Antal Andel 9 % 9 % 10 % Kompletteringar varav med förslag om kontraktsvård Antal Andel 24 % 24 % 30 % Totalt varav med förslag om kontraktsvård Antal Andel 5 % 5 % 5 % 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

19 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Verkställighetsplan TABELL 2.3. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet 2017 efter typ av verkställighet. Avslutade verkställigheter med VSP Avslutade verkställigheter utan VSP Antal Andel Antal Andel Anstalt % % Skyddstillsyn % % Villkorlig frigivning % % IÖV % % Totalt % Antal avslutade verkställigheter % TABELL 2.4. Avslutade verkställigheter i anstalt där klienterna ej fått en fastställd VSP 2017 efter antal dagar avtjänade i anstalt. Avtjänade dagar Antal Andel T<=14 dagar % 14 dagar <T<=29 dagar % 29 dagar <T<=44 dagar % T> 44 dagar % Totalt % Strafftiden anges i intervall vid tidpunkt T. Sysselsättning i anstalt TABELL 2.5. Utnyttjad tid till sysselsättning i anstalt 2017 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning % Arbetsdrift % Service % Behandlingsprogram % Annan strukturerad verksamhet % Annan betald verksamhet % Frigång % Totalt % Permissioner TABELL 2.6. Planerade permissioner Antal Andel Genomförd utan anmärkning % Genomförd med anmärkning % Ej genomförd % Avbruten 18 0 % Totalt % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

20 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Behandlingsprogram TABELL 2.7. Avslutade verkställigheter i anstalt 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program Antal Andel % % % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel % % % TABELL 2.8. Avslutade verkställigheter av skyddstillsyn med övervakning 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program Antal Andel % % % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel % % % TABELL 2.9. Avslutade verkställigheter av intensivövervakning med elektronisk kontroll 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program Antal Andel 8 3 % 78 5 % 86 5 % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 5 2 % 39 3 % 44 3 % TABELL Avslutade verkställigheter av villkorlig frigivning med övervakning 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program Antal Andel % % % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 11 6 % % % 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

21 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Särskilda utslussningsåtgärder TABELL Påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd. Särskild utslussningsåtgärd Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % 97 5 % % % % 81 5 % % % % 86 6 % % Totalt % % 68 5 % % % % 82 7 % % 83 8 % % 73 7 % % 74 7 % % 79 7 % % 78 8 % % 81 8 % % 84 9 % % 69 7 % % TABELL Hävda särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 8 7 % 5 5 % 7 5 % Utökad frigång % % % Vistelse i halvvägshus 10 8 % 8 8 % 7 5 % Vårdvistelse % % % Totalt % % % TABELL Fullföljda särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 70 7 % 81 9 % 74 8 % Utökad frigång % % % Vistelse i halvvägshus 60 6 % 60 7 % 61 7 % Vårdvistelse % % % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

22 3. HÄKTE 3. HÄKTE I detta kapitel redovisas häktesstatistik över inskrivna 1 oktober, platser och beläggning, häktningstider och tid från dom till inskrivning i anstalt. Statistiken redovisas främst med fokus på utvecklingen över en längre period men förekommer även för kortare perioder på ett eller tre år. Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas under tiden som brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Domstolen kan besluta om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt för brott (den högre graden av misstanke). Domstolens beslut om häktning omprövas var fjortonde dag. Häktning får beslutas om: brottet ger ett års fängelse eller mer det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff bevis kan förstöras om den misstänkte går fri utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot. Förutom häktade kan det i häkte även finnas personer som ska utvisas eller klienter som misskött sin villkorliga frigivning. Häkten finns vanligen placerade i anslutning till polishus, men tillhör Kriminalvården. En del häkten tar även emot gripna och anhållna, något som annars vanligen sköts via polisen och deras arrest. I häkte görs en del viktiga första insatser för de klienter som kan komma att dömas till kriminalvårdspåföljd. Ett exempel är de uppsökare som samtalar med häktade som har missbruksproblem, unga häktade och häktade med våldsproblem för att kartlägga deras behov och motivera till behandling. 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i häkte 1 oktober Inskrivna i häkte den 1 oktober är ett mått som ger en bild av hur många klienter som är inskrivna i häkte en vanlig dag. Utöver häktade klienter räknas även övriga inskrivna i häkte in. I övriga inskrivna ingår till exempel verkställighetsfall (klienter som verkställer fängelsestraff på häkte), förvarstagna enligt utlänningslagen och gripna/anhållna. Antalet inskrivna i häkte den 1 oktober minskade under de flesta år mellan 2010 och Därefter ökade antalet igen och 2017 var inskrivna i häkte åter på ungefär samma nivå som 2010, se diagram 3.1 (gula + blå ytan). Antalet häktade (gula ytan) ökade något de första åren medan övriga i häkte (blå ytan) minskade fram till Det berodde främst på att verkställighetsfallen minskade från 2009 till 2014 till följd av kortare väntetider för inskrivning på anstalt. Andelen häktade ökade med nio procentenheter från att utgöra 78 procent av inskrivna i häkte den 1 oktober 2009 till 87 procent Under 2015 och 2017 ökade antalet övriga i häkte jämfört med tidigare år, vilket främst berodde på en ökning av förvarstagna enligt utlänningslagen. Även antalet häktade ökade efter 2015 men inte i samma utsträckning som övriga, och andelen häktade minskade till 82 procent 2017, se tabell 3.1. DIAGRAM 3.1. Antal inskrivna i häkte 1 oktober Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade, KLAS-Häkte 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

23 3. HÄKTE Kön I diagram 3.2 redovisas antalet kvinnor och män inskrivna i häkte 1 oktober samt hur många av dessa som var häktade (streckade linjer). Antalet inskrivna kvinnor har varit runt 100 personer hela perioden. Antalet män varierade mer och var som lägst personer (2015) och som högst (2010). Både antalet kvinnor och män i häkte ökade 2017 jämfört med Av kvinnorna som var inskrivna i häkte 1 oktober 2017 var 84 procent häktade. Motsvarande andel för männen var 82 procent. Trots att antalet häktade ökade 2017 jämfört med 2016 minskade andelen häktade. Det innebär att övriga i häkte ökade mer än häktade, vilket var fallet för både kvinnor och män. Se tabell 3.1. DIAGRAM 3.2. Antal inskrivna i häkte 1 oktober efter kön Kvinnor Män, KLAS-Häkte varav häktade kvinnor varav häktade män 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING Sedan 1989 har den genomsnittliga beläggningen i häkte gått i vågor, men totalt sett har trenden varit ökande fram till Beläggningen var som högst 2004 med ett genomsnittligt antal på cirka klienter. Medelbeläggningen 2017 var drygt 1 700, en ökning jämfört med de senaste åren men en minskning jämfört med Jämfört med 1989 har medelbeläggningen däremot ökat med cirka 700 klienter fram till Antalet platser i häkte styrs av behovet och ökade likt medelbeläggningen mellan 1989 och Mellan 2004 och 2006 var det överbeläggning på de ordinarie platserna, vilket innebär att det i genomsnitt krävdes fler platser än vad som fanns tillgängligt. För att undvika liknande situationer framöver har Kriminalvården satsat på en mer flexibel anpassning av platskapaciteten. Se diagram 3.3 och tabell 3.2. Utnyttjandegrad av platser Andel platser som upptas av en klient ger utnyttjande graden. Utvecklingen av utnyttjandegraden påverkas därmed både av antalet platser och av antalet klienter i beläggningen. Den genomsnittliga utnyttjandegraden av tillgängliga ordinarie platser i häkte var mellan 79 och 97 procent. Den höga utnyttjandegraden i början av perioden ledde till att fler platser öppnades 2011 och utnyttjandegraden gick ned till under 90 procent. Den låga utnyttjandegraden DIAGRAM 3.3. Antal platser och beläggning i genomsnitt i häkte Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

24 3. HÄKTE 2013 berodde på att beläggningen gått ned vilket ledde till att ett antal platser stängdes under Ned- och uppgången i utnyttjandegraden var en följd av platsförändringar som gjordes för att möta upp specifika behov. Se diagram 3.4 och tabell 3.2. DIAGRAM 3.4. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser i häkte % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 93% 97% 87% 87% 0% , KLAS-Häkte 79% 84% 79% 85% 87% Månadsvariation i medelbeläggningen Medelbeläggningen i häkte varierar från månad till månad och mellan säsonger, vilket beror på säsongsrelaterade skillnader i aktiviteten genom rättskedjan (från polis till domstol). Säsongsvariationen var kraftig men kontinuerlig i en årlig cykel med en markant minskning under sommarmånaderna och en nedgång vid årsskiftet. Spridningen mellan månaderna avtog däremot mellan 2015 och 2017 och främst i slutet av åren där det inte var någon nedgång alls Se diagram 3.5 och tabell 3.3. Ny definition av beläggning En ny definition av beläggning har tagits fram för att ge en mer korrekt beskrivning av Kriminalvårdens verksamhet. I den nya definitionen har platstyper som tidigare genererat beläggning, men inte platser, räknats bort för att ge en mer rättvisande bild av utnyttjandegraden. Även klienter som är frånvarande från en plats räknas bort, i tidigare definition exkluderades endast de som var frånvarande under en längre period (generellt 6 dagar eller mer). Ändringarna i den nya definitionen innebär att beläggningen blir lägre i jämförelse med beläggningen enligt tidigare definition. Beläggningen enligt den nya definitionen kommer att redovisas från och med 2017 och kommer inte att vara helt jämförbar med statistik för tidigare år. För att följa utvecklingen och inte behöva bryta tidsserien från 1989 har en skattning tagits fram för medelbeläggningen 2017 enligt den tidigare definitionen. Medelbeläggningen DIAGRAM 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December, KLAS-Häkte KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

25 3. HÄKTE kommer därmed att redovisas enligt den tidigare definitionen parallellt med den nya definitionen under en övergångsperiod. Medelbeläggningen och utnyttjandegraden redovisas enligt båda dessa definitioner i tabell 3.2 och 3.3. I text och i diagram är det däremot enbart värden enligt den tidigare definitionen som redovisas för att jämförelser ska kunna göras med tidigare år. Medelbeläggningen 2017 var enligt den nya definitionen Det var endast något lägre än den skattade medelbeläggningen för 2017 (1 711) vilket innebär att redovisningen av beläggningen i häkte inte påverkas så mycket av den ändrade definitionen. Variationen i månadsbeläggningen visar inte heller på några större skillnader mellan den nya och tidigare definitionen. Medelbeläggningen enligt den nya definitionen var mellan 16 och 25 klienter färre i genomsnitt per månad Eftersom det är så pass liten skillnad i medelbeläggningen mellan de två definitionerna påverkas inte utnyttjandegraden nämnvärt. Den var 87 procent både baserat på medelbeläggningen enligt den tidigare och den nya definitionen. Medelbeläggning och utnyttjandegrad i häkte 2017 enligt den nya definitionen. Enligt ny definition Medelbeläggning Utnyttjandegrad 87 % 3.3 GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER Om gemensamhetsrestriktioner Åklagaren kan fatta beslut om att en häktad person ska ha restriktioner. Det betyder att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. Restriktioner kan vara nödvändigt om det finns misstanke att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras om klienten har kontakt med omvärlden. Om den häktade inte får vistas med andra klienter i häkte kallas det för gemensamhetsrestriktion. Att Kriminalvården endast visar statistik över gemensamhetsrestriktioner beror på att det är dessa som främst påverkar verksamheten. 2 Omkring hälften av de häktade klient erna 1 oktober hade gemensamhetsrestriktioner. Andelen var som högst 51 procent och som lägst 46 procent under perioden, se tabell HÄKTNINGSTIDER Häktningstiden är den tid klienten är häktad och räknas från påbörjad häktning tills häktningen avslutas. Det är de dagar klienten befinner sig inom Kriminalvården som räknas. Om häktningen påbörjats utanför Kriminalvården, exempelvis en person som begärts häktad men som polisen inte kunnat gripa (häktning i utevaro), räknas inte dagarna innan klienten kom till häktet. Möjligheten att redovisa statistik över tiden i häkte tillkom 2017 och därför kan inga jämförelser göras mot tidigare år. Under 2017 avslutades totalt häktningar, hälften av dessa pågick i upp till en månad. 30 procent satt häktade i över två månader varav 13 procentenheter satt häktade i fyra månader eller längre. Se diagram 3.6 och tabell För mer information om restriktioner, besök åklagarmyndighetens hemsida KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

26 3. HÄKTE DIAGRAM 3.6. Andel avslutade häktningar 2017 efter tid i häkte. 13 % 7 % 10 % 50 % 3.5 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT I väntan på inskrivning i anstalt efter verkställbar dom hade klienter i häkte under 2017 en mediantid på en vecka, vilket var samma tid som 2016 och en dag längre jämfört med Kvinnorna hade en väntetid på fem dagar vilket var två dagar kortare än männen. Jämfört med 2015 minskade väntetiden med en dag för kvinnor och ökade med en dag för männen. Se tabell % T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<4 mån T>=4 mån Väntetiden påverkas av beläggningen på anstalterna. Anledningen till att vissa klienter får längre väntetider kan till exempel vara särskilda verkställighetshinder men även att tillgången till anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass är begränsad. Endast en liten del av klienterna behövde vänta längre än en månad på en plats, och 56 procent blev inskrivna på anstalt inom en vecka under Motsvarande andel 2015 och 2016 var 60 respektive 52 procent, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

27 TABELLVERK 3. HÄKTE TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE Inskrivna 1 oktober TABELL 3.1. Inskrivna i häkte efter kön. Kön Kvinnor Män Totalt, KLAS-Häkte Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Platser och beläggning TABELL 3.2. Platser och beläggning i genomsnitt i häkte År Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 87 %, KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

28 3. HÄKTE TABELLVERK TABELL 3.3. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte Månad Tidigare Ny Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December , KLAS-Häkte Medelbeläggning enligt den nya definitionen är framtaget från och med mars Gemensamhetsrestriktioner TABELL 3.4. Häktade med gemensamhetsrestriktioner 1 oktober Antal häktade varav med gemensamhetsrestriktioner Antal Andel 46 % 49 % 49 % 50 % 51 % 48 % 46 % 46 % 50 %, KLAS-Häkte Häktningstider TABELL 3.5. Avslutade häktningar 2017 efter tid i häkte. Tid i häkte Antal Andel T<=1 mån % 1 mån<t<=2 mån % 2 mån<t<=3 mån % 3 mån<t<4 mån % T>=4 mån % Totalt % 28 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

29 TABELLVERK 3. HÄKTE Tid från dom till inskrivning i anstalt TABELL 3.6. Mediantid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt efter kön Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor Män Totalt Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. TABELL 3.7. Tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=7 dagar % % % 7 dagar<t<=14 dagar % % % 14 dagar<t<=30 dagar % % % T>30 dagar % % % Totalt % % % Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

30 4. ANSTALT 4. ANSTALT I detta kapitel redovisas statistik över fängelsedömda som är nyintagna eller inskrivna i anstalt den 1 oktober samt platser och beläggning på Kriminal vårdens anstalter. I avsnittet om klienter inskrivna den 1 oktober förekommer delvisa jämförelser med nyintagna. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten med fokus på 2017 för att ge en ögonblicksbild, och med längre perioder för att visa utveckingen över tid. Ett fängelsestraff är en frihetsberövande kriminalvårdspåföljd som avtjänas i anstalt. Strafftiden för ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården arbetar för att den som är intagen i anstalt ska kunna återanpassa sig till samhället. Insatserna är inriktade på att motverka de skador som kan följa av en inlåsning och att förhindra återfall i brott. Under verkställighetens gång ska den intagne vara sysselsatt med arbete, utbildning, behandling eller annan strukturerad verksamhet. 4.1 NYINTAGNA Om nyintagna Nyintagna är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa ett fängelsestraff i anstalt. I måttet ingår även klienter som påbörjat sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering i anstalt. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om klienten påbörjar flera verkställigheter i anstalt under samma år. Förändringar i klientinflödet kan bero på många olika faktorer, kända som okända. Vissa kända faktorer kan däremot antas ha en större påverkan. Förändringar av antal nyintagna beror till exempel dels på en förändrad brottsstruktur 3, dels på lagändringar och dels påverkas inflödet av tidigare led i rättskedjan; framförallt av förändringar i domstolarnas praxis, antal domar och längden på utdömda strafftider. DIAGRAM 4.1. Antal nyintagna i anstalt Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 3 Se för Brottsförebyggande rådets rapportserie Brottsutvecklingen i Sverige. 30 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

31 4. ANSTALT Det var klienter som blev nyintagna i anstalt under Antalet klienter har minskat nästan konstant sedan Även under 1990 talet minskade antalet nyintagna kraftigt vilket till stor del förklaras av att möjligheten att verkställa fängelsestraff genom IÖV tillkom 1994, se diagram 4.1 och tabell 4.1. IÖV-verksamheten var till en början en försöksverksamhet vid några av de dåvarande frivårdsmyndigheterna, men ut ökades snabbt till hela landet. Fler fick även möjlig het att ansöka om IÖV då strafftidskriterierna ökade från två till tre månader. När strafftidskriterierna utökades ytterligare 2005 till att gälla klienter med strafftider upp till sex månader skedde ännu en nedgång i antalet nyintagna i anstalt. Utöver IÖV påverkades inflödet även av lagändringar gällande de brott som genererar stora klientvolymer till Kriminalvården, som till exempel våldsbrott och narkotikabrott (läs mer om dessa huvudbrott längre ned i detta avsnitt och i avsnitt 4.2 samt avsnitt 7.4). Ålder Drygt 50 procent av de nyintagna klienterna i anstalt under var yngre än 35 år, och störst andel av dessa klienter var år. Åldersfördelningen var relativt oförändrad under perioden. Se tabell 4.2. HUVUDBROTT Om huvudbrott Huvudbrott är det brott klienten är dömd för. Om en klient begår och döms för flera brott redovisas det brott som har det strängaste straffet i straffskalan som huvudbrott. Om flera brott har samma straffvärde anges slumpvis ett av dessa som huvudbrott. En mer detaljerad indelning av huvudbrottskategorierna finns på sidan 115. Förändringar i nyintagna per huvudbrott har framförallt att göra med flödet i rättskedjan i stort. Specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan leda till att vissa brott under vissa år, är mer eller mindre representerade bland nyintagna. När det gäller exempelvis trafikbrott och rattfylleri kan inflödet påverkas av polisens och åklagarnas insatser och prioriteringar inom trafikområdet. Nedgången i inflödet till anstalt ligger främst i att färre klienter dömdes till fängelse för våldsbrott och rattfylleri. Mellan 2010 och 2013 minskade även narkotikabrott/smuggling, för att därefter öka igen. Se diagram 4.2 tabell 4.3. DIAGRAM 4.2. Antal nyintagna i anstalt efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Huvudbrott efter ålder En övervägande del av klienterna var under 35 år inom de flesta huvudbrott. Tydligast var det bland klienter dömda för rån där endast ett fåtal var 35 år eller äldre Bland klienter dömda för rattfylleri och trafikbrott var däremot en större del 35 år eller äldre i jämförelse med övriga huvudbrott, se tabell 4.4. STRAFFTIDER Drygt tre fjärdedelar av nyintagna klienter i anstalt under hade en strafftid upp till och med ett år. Jämfört med 2009 hade antalet klienter med strafftider upp till två månader ökat något 2017, samtidigt som klienter med strafftider över två månader hade minskat. Denna utveckling innebar en förskjutning mot en allt större andel klienter med korta strafftider upp till två månader, och lägre andel klienter med strafftider över två månader upp till ett år, se tabell 4.5. Minskningen av antalet nyintagna klienter syns inom strafftiderna över två månader upp till och med ett år. Inom övriga strafftider var antalet klienter 2017 antingen i nivå med, eller fler än antalet klienter 2015, se diagram 4.3. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

32 4. ANSTALT DIAGRAM 4.3. Antal nyintagna i anstalt efter strafftid T<=2 mån 2 mån<t<=6mån 6 mån<t<=1 år år<t<2 år 2 år<=t<4 år Strafftid efter ålder Korta strafftider upp till två månader var det vanligaste inom samtliga åldersgrupper av de nyintagna i anstalt Endast 54 klienter fick en strafftid som var tio år eller längre (inklusive livstid). Av dessa var ingen klient under 20 år och endast ett fåtal var 55 år eller äldre. Se tabell 4.6. Strafftid efter huvudbrott Inom flertalet huvudbrott dömdes mer än hälften av klienterna till strafftider upp till sex månader. Detta gäller bland annat för narkotikabrott/ smuggling och tillgreppsbrott som är två av de största huvudbrotten. För rattfylleri och trafikbrott var det endast ett fåtal klienter som hade strafftider som var längre än sex månader. Desto mindre vanligt var det bland klienter dömda för rån och sexualbrott, vilket oftast leder till längre strafftider. Det var däremot främst klienter dömda för våldsbrott som fick de hårdaste straffen på tio år och längre, eller livstid, se tabell INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i anstalt 1 oktober 4 år<=t<10 år 2017 T>=10 år (inkl livstid) Inskrivna i anstalt 1 oktober är ett mått som visar antal klienter som verkställer ett fängelsestraff vid det specifika datumet. Till inskrivna i anstalt räknas även klienter som avtjänar sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering i anstalt. Måttet är ett tvärsnitt och ger en bild av hur många klienter som verkställer ett fängelsestraff en vanlig dag inom Kriminalvården. Antal klienter inskrivna i anstalt 1 oktober har minskat varje år sedan Den största minskningen skedde fram till och med Minskningen avtog sedan men fortsatte , se diagram 4.4 och tabell 4.8. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av inflödet av antalet fängelseverkställigheter och de intagnas utdömda strafftider. Nedgångarna är en effekt av det minskande antalet nyintagna i anstalt i kombination med att färre dömdes till långa strafftider. DIAGRAM 4.4. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober Ålder Drygt hälften av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 var under 35 år och flest var i åldrarna år. Antal klienter inom detta åldersintervall var fler 2017 jämfört med både 2015 och I övrigt minskade antalet klienter inom de flesta åldersintervallen, se tabell 4.9. Medel- och medianåldern för inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var 37 respektive 34 år. För nyintagna i anstalt var medelåldern och medianåldern något lägre (36 respektive 33 år). Medel- och medianålder för nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt Nyintagna i anstalt Inskrivna 1 oktober Medelålder Medianålder HUVUDBROTT Det största antalet inskrivna 1 oktober utgörs av klienter dömda för narkotikabrott/smuggling och våldsbrott. Mellan 2009 och 2012 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet, 32 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

33 4. ANSTALT men minskade kraftigt under ett antal år efter Nedgången innebar att våldsbrott var det vanligaste huvudbrottet från 2013 och framåt, se diagram 4.5. Av samtliga inskrivna 1 oktober 2017 hade 26 procent narkotikabrott/smuggling som huvudbrott och 31 procent våldsbrott. Innan nedgången av narkotikabrott/smuggling var motsvarande fördelning 30 respektive 26 procent (2009), se tabell DIAGRAM 4.5. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Fördelningen av huvudbrott 2017 skiljer sig åt mellan nyintagna i anstalt och inskrivna i anstalt 1 oktober. Narkotikabrott/smuggling följt av tillgreppsbrott var de vanligaste huvudbrotten bland nyintagna (30 respektive 17 procent). För inskrivna 1 oktober var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling vanligast (31 respektive 26 procent). För huvudbrott med lägre andel inskrivna än nyintagna, exempelvis trafikbrott och rattfylleri, innebär det generellt att det dömdes ut korta strafftider. Omvänt fanns det även huvudbrott med större andel inskrivna än nyintagna vilket innebär att de huvudbrotten ledde till längre strafftider, till exempel våldsbrott, sexualbrott och rån, se tabell STRAFFTIDER Mer än tre fjärdedelar av klienterna inskrivna 1 oktober 2017 hade en strafftid över ett år och en stor andel var långtidsdömda, vilket innebär att de hade strafftider på fyra år eller mer. Jämfört med tidigare år var det en större andel klienter med strafftider över ett år Den ändrade fördelningen märks främst inom strafftidsintervallen över sex månader och upp till ett år samt från två år och under fyra år som minskat respektive ökat med tre procentenheter sedan Se tabell PLATSER OCH BELÄGGNING Medelbeläggningen har sedan 1989 gått upp och ned i perioder och varierat mellan cirka och klienter. Ökningen under första halvan av 1990-talet följdes av en kortare nedgång på några år och sedan en ökning igen i början av 2000 talet. När medelbeläggningen åter minskade DIAGRAM 4.6. Antal platser och beläggning i genomsnitt på anstalt Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

34 4. ANSTALT efter 2005 pågick nedgången under en betydligt längre period än tidigare, fram till och med Under 2017 ökade beläggningen jämfört med föregående år och det var då första gången på tolv år som medelbeläggningen i anstalt ökade. Antalet tillgängliga ordinarie platser följer medelbeläggningen men på en högre nivå. Undantaget var 2004 då antalet platser var lägre än beläggningen vilket innebar en genomsnittlig överbeläggning på anstalterna. Se diagram 4.6 och tabell Utnyttjandegrad av ordinarie platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av ordinarie platser minskade mellan 2010 och Trots att medelbeläggningen fortsatte att minska efter 2013 och fram till 2016 ökade utnyttjandegraden efter Detta berodde på att antalet platser minskade till följd av Kriminalvårdens satsning på att anpassa platskapaciteten. Utnyttjandegraden ökade även 2017 som en följd av ökad medelbeläggning på ungefär samma antal platser som föregående år, se diagram 4.7 och tabell DIAGRAM 4.7. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt % 90% 92% 93% 92% 80% 89% 85% 85% 87% 89% 91% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% , KLAS-Anstalt Säkerhetsklass Om säkerhetsklasser Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser, 1, 2 och 3. Anstalter med klass 1 har den högsta säkerheten och anstalter med klass 3 har den lägsta säkerheten. Det är förmågan att hindra rymningar, försök till fritagning, fortsatt brottslighet och missbruk som avgör vilken säkerhetsklass anstalten har. En anstalt kan ha mer än en säkerhetsklass om avdelningarna har olika nivåer av övervakning och kontroll. Varje klient bedöms individuellt för att placeras på rätt anstalt med rätt klassificering. Av de i genomsnitt platserna på anstalt 2017 hade hälften säkerhetsklass 2. Tillsammans med säkerhetsklass 1 utgjorde de platser vilket var mer än fyra femtedelar av samtliga platser. Utnyttjandegraden var något högre i säkerhetsklass 1 och 2 (91 respektive 92 procent) i jämförelse med säkerhetsklass 3 (87 procent), se tabell Säkerhetsplatser och skyddsplatser Om säkerhetsplatser och skyddsplatser På ett fåtal av Kriminalvårdens anstalter finns det säkerhetsenheter med två olika typer av platser: säkerhetsplatser och skyddsplatser. Säkerhetsplatser är till för klienter med en varaktig risk för rymning eller fritagning och särskilt hög risk för fortsatt allvarlig brottslighet. Dessa platser kräver särskild hög nivå av övervakning och kontroll. Skyddsplatser är till för klienter som är i behov av skydd och används för de klienter som har en allvarlig hotbild. 34 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

35 4. ANSTALT Det krävs mycket specifika anledningar till att en klient ska placeras på en säkerhets- eller skyddsplats och antalet tillgängliga platser var därför mycket begränsade. I genomsnitt fanns det 43 säkerhetsplatser 2017 och medelbeläggningen var 14 klienter, se tabell Antalet skyddsplatser var 18 och minskade till 16 platser Medelbeläggningen var mellan 5 och 11 klienter, se tabell Ny definition av beläggning En ny definition av beläggning har tagits fram för att ge en mer korrekt beskrivning av Kriminalvårdens verksamhet. I den nya definitionen har platstyper som tidigare genererat beläggning men inte platser räknats bort för att ge en mer rättvisande bild av utnyttjandegraden. Även klienter som är frånvarande från en plats räknas bort, i tidigare definition exkluderades endast de som var frånvarande under en längre period. Ändringarna i den nya definitionen innebär att beläggningen blir lägre i jämförelse med beläggningen enligt tidigare definition. Beläggningen enligt den nya definitionen kommer att redovisas från och med 2017 och kommer inte att vara helt jämförbar med statistik för tidigare år. För att följa utvecklingen och inte behöva bryta tidsserien från 1989 har en skattning tagits fram för medelbeläggningen 2017 enligt den tidigare definitionen. Medelbeläggningen kommer därmed att redovisas enligt den tidigare definitionen parallellt med den nya definitionen under en övergångsperiod. Medelbeläggningen och utnyttjandegraden redovisas enligt båda dessa definitioner i tabell 4.13 och I text och i diagram 4.6 och 4.7 är det däremot enbart värden enligt den tidigare definitionen som redovisas för att jämförelser ska kunna göras med tidigare år. Medelbeläggningen 2017 var enligt den nya definitionen. Ändringarna i definitionen medförde därmed en minskad nivå på drygt 100 klienter jämfört med medelbeläggningen enligt den tidigare definitionen (skattad till 3 842). Den medförde även att utnyttjandegraden baserad på medelbeläggning enligt den nya definitionen var lägre. Den var 88 procent vilket var tre procentenheter lägre jämfört med utnyttjandegraden baserat på medelbeläggningen enligt den tidigare definitionen. Det var främst medelbeläggningen på platser med säkerhetsklass 1 som påverkades av den förändrade definitionen. Medelbeläggning och utnyttjandegrad i anstalt 2017 enligt den nya definitionen. Ny definition Medelbeläggning Utnyttjandegrad 88 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

36 4. ANSTALT TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT Nyintagna TABELL 4.1. Nyintagna i anstalt År Nyintagna i anstalt Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 36 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

37 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.2. Nyintagna i anstalt efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL 4.3. Nyintagna i anstalt efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % 5 % 4 % Antal Andel 8 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal Andel 24 % 24 % 24 % 23 % 23 % 25 % 27 % 29 % 30 % Antal Andel 11 % 11 % 11 % 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % Antal Andel 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % Antal Andel 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % Antal Andel 14 % 14 % 16 % 17 % 19 % 17 % 17 % 17 % 17 % Antal Andel 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 18 % 18 % 18 % 18 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % Antal Andel 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

38 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.4. Nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott och ålder. Huvudbrott Totalt Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt TABELL 4.5. Nyintagna i anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % 36 % Antal mån<t<=6 mån Andel 26 % 27 % 26 % 27 % 27 % 27 % 26 % 25 % 24 % Antal mån<t<=1 år Andel 19 % 19 % 18 % 17 % 17 % 16 % 16 % 16 % 15 % Antal år<t<2 å Andel 10 % 10 % 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 10 % 10 % Antal år<=t<4 år Andel 9 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 10 % Antal år<=t<10 år Andel 4 % 4 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % Totalt TABELL 4.6. Nyintagna i anstalt 2017 efter strafftid och ålder. Strafftid Totalt T<=2 mån mån<t<=6 mån mån<t<=1 år år<t<2 år år<=t<4 år år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

39 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.7. Nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott och strafftid. Huvudbrott T<=2 mån 2 mån <T<= 6 mån 6 mån <T<= 1 år 1 år <T< 2 år 2 år <=T< 4 år 4 år <=T< 10 år T>=10 år (inkl. livstid) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Totalt Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Inskrivna 1 oktober TABELL 4.8. Inskrivna i anstalt 1 oktober Inskrivna 1 oktober TABELL 4.9. Inskrivna i anstalt 1 oktober efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 49 1 % 58 1 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

40 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 30 % 31 % 32 % 29 % 27 % 26 % 27 % 26 % 26 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal Andel 10 % 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % Antal Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal Andel 6 % 6 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 26 % 26 % 26 % 28 % 29 % 28 % 28 % 30 % 31 % Antal Andel 6 % 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt TABELL Nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt 2017 efter huvudbrott. Nyintagna Inskrivna 1 oktober Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott % % Brott mot allmänhet och stat % % Narkotikabrott/smuggling % % Rattfylleri, även grovt % 73 2 % Rån, även grovt % % Sexualbrott % % Tillgreppsbrott % % Trafikbrott, ej rattfylleri % 25 1 % Våldsbrott % % Övrigt % % Totalt % % 40 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

41 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % Antal mån<t<=6 mån Andel 8 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % Antal mån<t<=1 år Andel 14 % 15 % 13 % 13 % 13 % 12 % 13 % 12 % 11 % Antal år<t<2 år Andel 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 16 % 15 % 16 % 15 % Antal år<=t<4 år Andel 24 % 24 % 25 % 24 % 25 % 26 % 26 % 26 % 27 % Antal år<=t<10 år Andel 24 % 24 % 24 % 24 % 23 % 22 % 22 % 22 % 23 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 11 % 11 % 11 % 12 % 12 % 12 % 12 % 11 % 12 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

42 4. ANSTALT TABELLVERK Platser och beläggning TABELL Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt År Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 88 %, KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 2017 efter säkerhetsklass. Säkerhetsklass Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny % 86 % % 90 % % 84 % Saknas* Totalt % 88 %, KLAS-Anstalt * Saknad säkerhetsklass kan bero på att klienten var externt placerad eller satt på oklassad observationsplats. 42 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

43 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL Säkerhetsplatser enligt 2:4 FäL samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad 38 % 27 % 32 %, KLAS-Anstalt Beläggningen på säkerhetsplatserna påverkas inte av definitionsändringen TABELL Skyddsplatser samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad 49 % 59 % 33 %, KLAS-Anstalt Beläggningen på skyddsplatserna påverkas inte av definitionsändringen KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

44 5. FRIVÅRD 5. FRIVÅRD Här redovisas statistik över inflödet av verkställigheter till frivården, det vill säga påbörjade verkställigheter. Statistiken redovisas både för frivården totalt och för enskilda verkställighetsformer. Det ingår även ett avsnitt om klienter som blivit villkorligt frigivna och ställts under övervakning efter ett fängelsestraff. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten mellan en aktuell bild av de tre senaste åren och en längre period för att visa utvecklingen över tid. Frivård är kriminalvård som äger rum ute i samhället. En verkställighet inom frivården innebär både kontroll och stöd för de dömda. Merparten av klienterna inom kriminalvården finns inom frivården. Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter som har fotboja istället för fängelsestraff (IÖV). Klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst övervakas inte av Kriminalvården men frivården administrerar samhällstjänsten. 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD Om påbörjade verkställigheter i frivård Påbörjade verkställigheter i frivård är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om hen påbörjar fler verkställigheter under samma år. Villkorligt frigivna räknas inte in i antalet påbörjade verkställigheter i frivård eftersom de redan är klienter inom Kriminalvården med en fängelsedom. Antalet påbörjade verkställigheter inom fri vården har ökat sedan 1989 vilket beror på att fler möjligheter att verkställa straff utöver skyddstillsyn har tillkommit under perioden. Införandet av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 1994 blev ett alternativ för fängelsedömda DIAGRAM 5.1. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården efter typ av verkställighet Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 44 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

45 5. FRIVÅRD med kortare strafftider. Under 1999 infördes även möjligheten att få föreskrift om samhällstjänst vid villkorlig dom (redovisas från och med 2000). Ökningen under 00-talet berodde åtminstone delvis på en förändrad inriktning i domstolarnas val av påföljd som innebar färre fängelsestraff och fler straff i frivård. Den uppåtgående trenden höll i sig fram till 2009 men därefter vände den för både skyddstillsyn och IÖV. Efter 2012 minskade även villkorlig dom med samhällstjänst och 2017 var antalet klienter i inflödet till frivården det lägsta sedan villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Se diagram 5.1 och tabell SKYDDSTILLSYN Om skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som äger rum ute i samhället. En dom med skyddstillsyn innebär att klienten får en prövotid på tre år och ställs under övervakning av frivården det första året. Klienten bor vanligtvis hemma med krav på regelbunden kontakt med en handläggare inom frivården. Skyddstillsyn kan förenas med föreskrift om: samhällstjänst särskild behandlingsplan (även kallat kontraktsvård). Skyddstillsyn kan kombineras med fängelse i samma dom. Fängelsestraffet får då vara lägst fjorton dagar och högst tre månader. Antalet påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn minskade genomgående mellan 2009 och I juli 2016 genomfördes en lagändring som begränsade möjligheten att en tidigare utdömd påföljd även ska avse ny brottslighet. Det innebär att en dom för ny brottslighet som innan lagändringen räknades in i eller förlängde tidigare verkställighet nu i många fall kommer att räknas som en ny verkställighet. Antalet verkställigheter ökade därmed under 2017 men det var fortfarande nästan färre påbörjade verkställigheter 2017 jämfört med Se diagram 5.2 och tabell 5.1. Ålder Drygt hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn var mellan 20 och 34 år, varav de flesta var i åldrarna Jämfört med 2016 var det totalt cirka 300 fler påbörjade verkställigheter 2017 och det var främst klienter inom åldersgruppen år som ökade. Den enda ålders grupp som minskade 2017 jämfört med 2016 var de allra yngsta (under 20 år), se tabell 5.2. DIAGRAM 5.2. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn Huvudbrott Två av fem klienter som påbörjade skyddstillsyn 2017 hade narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Det skiljer sig mot 2009 då en av fem hade narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Fram till 2011 var det ungefär lika vanligt med våldsbrott som narkotikabrott/smuggling. Utvecklingen av dessa två huvudbrott skiljer sig därefter, då narkotikabrott/smuggling ökade samtidigt som våldsbrotten minskade. De flesta övriga huvudbrott hade likt våldsbrotten minskat 2017 jämfört med Se diagram 5.3 och tabell 5.3. DIAGRAM 5.3. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

46 5. FRIVÅRD Påföljdskategori Påföljden skyddstillsyn kan kategoriseras i tre grupper baserat på om den är förenad med någon av föreskrifterna kontraktsvård eller samhällstjänst alternativt är utan föreskrift. Skyddstillsyn som kombineras med fängelse i samma dom redovisas som en del inom kategorin utan föreskrift. De flesta klienter som påbörjade skyddstillsyn mellan 2009 och 2017 hade ingen föreskrift i sin dom. Denna grupp minskade mellan 2011 och 2016 och ökade under Det var ungefär samma utveckling för klienter med föreskrift om samhällstjänst med undantag för att nedgången inom denna grupp började ett år senare. Föreskrift om kontraktsvård var nästan lika vanlig som föreskrift om samhällstjänst under Antalet klienter med kontraktsvård minskade däremot mer, och under en större del av perioden, jämfört med samhällstjänst. Av de totalt klienterna 2017 hade klienter skyddstillsyn exklusive kontraktsvård och samhällstjänst och av dessa hade sju procent skyddstillsyn med fängelse. Antalet klienter med någon föreskrift var betydligt färre, klienter hade skyddstillsyn med samhällstjänst och 724 hade skyddstillsyn med kontraktsvård. Se diagram 5.4 och tabell 5.4. DIAGRAM 5.4. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn efter påföljdskategori i grunddom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med fängelse Mellan 211 och 293 klienter hade skyddstillsyn kombinerat med fängelse. I dessa fall ska fängelsestraffet verkställas i sin helhet på anstalt och vara mellan två veckor och tre månader långt. Strafftiderna var under perioden relativt jämnt fördelade på upp till en, två och tre månader. Fram till 2015 hade en något större andel klienter strafftider över två månader upp till tre månader. Därefter ses en förskjutning mot en större andel strafftider upp till en månad. Se tabell SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST Om skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt, oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid (utöver att sköta sin övervakning). För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. I domen ska det framgå hur mycket de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Samhällstjänsten ska genomföras på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att det tas fram en arbetsplan. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda. Alternativ strafftid Den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med samhällstjänst kan uppgå till ett år men det var endast mellan 5 och 10 procent som hade en tid över sex månader under åren Mer än hälften av klienterna hade en lindrigare alternativ strafftid som var upp till två månader, se tabell 5.6. Tid från verkställbar dom till start av samhällstjänst För klienter dömda till skyddstillsyn med samhälls tjänst 2017 var mediantiden från det att domen blivit verkställbar till det att verkställigheten av samhällstjänst påbörjades 79 dagar 46 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

47 5. FRIVÅRD (drygt 11 veckor). Jämfört med 2015 var detta en ökning med nio dagar vilket innebär att väntetiden för att börja verkställa samhällstjänst var något längre Kvinnorna hade både 2015 och 2017 en mediantid som var kortare än männens, se tabell 5.7. Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet med föreskrift om samhällstjänst normalt påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. Andelen klienter med skyddstillsyn som påbörjade sin samhällstjänst inom åtta veckor var mellan 33 och 38 procent , se tabell 5.8. Anledningen till att målet inte uppnåddes i många av fallen beror på att klienten misskött sig eller att det funnits andra hinder för att verkställa samhällstjänsten. Åklagaren eller domstolen kan då behöva ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt, vilket medför en fördröjning av starttiden SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD Om skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, kan bli aktuellt om klienten har någon problematik som till stor del bidragit till brottsligheten. Det kan handla om missbruk eller andra problem som kräver behandling. Istället för att dömas till fängelse kan klienten dömas till behandling för sina problem. Domstolen anger i domen hur långt fängelsestraff kontraktsvården motsvarar. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara upp till två års fängelse. En förutsättning för kontraktsvård är att klienten inser sitt problem och vill genomgå behandling för det. Vilken typ av vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med socialtjänst, läkare och/eller beroendevård. Vården kan ges i öppenvård, familjevård eller på institution. Benämningen kontraktsvård avser att klienten får skriva under ett kontrakt som beskriver behandlingen hen ska genomgå. Alternativ strafftid Jämfört med skyddstillsyn med samhällstjänst kan den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med kontraktsvård vara dubbelt så lång och därmed upp till två år. Många klienter med kontraktsvård döms också till hårdare straff i jämförelse med samhällstjänst och får därmed längre strafftider i domen. Allt färre klienter påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård mellan 2009 och 2017 vilket märks främst bland de kortaste alternativa strafftiderna. Mer än var tredje klient 2009 hade en alternativ strafftid som var upp till två månader. Fram till 2017 hade det minskat till att mindre än var fjärde klient hade en alternativ strafftid upp till två månader. Antalet klienter med alternativa strafftider över två månader minskade också, men inte i lika stor utsträckning. Andelen klienter ökade därmed inom vissa av de längre alternativa strafftiderna, se tabell 5.9. Påbörjade och avbrutna verkställigheter För att kunna redovisa hur många verkställigheter med kontraktsvård som avbryts måste en uppföljningsperiod på två år från verkställighetens start användas (eftersom kontraktsvård i regel kan pågå i upp till två år). Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2016 eller senare inte kan följas upp ännu. De kan fortfarande pågå och avbrutna kontraktvårdspåföljder kan tillkomma efter att denna publikation färdigställts. Mer än två tredjedelar av de klienter som påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård 2015 fullföljde sin verkställighet, se diagram 5.5. Det påbörjades 996 verkställigheter med kontraktsvård 2013 varav 27 procent (265 verkställigheter) avbröts under uppföljningsperioden och 2014 påbörjades 856 verkställigheter varav 28 procent (241 verkställigheter) avbröts. Motsvarande andel avbrutna verkställigheter 2015 var 29 procent (213 av 745 verkställigheter) vilket var en liten ökning jämfört med föregående år. Att andelen ökade trots att färre verkställigheter avbröts var en följd av att antalet påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård var betydligt färre 2015 jämfört med 2013 och 2014, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

48 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.5. Andel påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2015 efter helt verkställd respektive avbruten verkställighet. 29 % Nästan klienter började verkställa genom villkorlig dom med samhällstjänst Därefter minskade antalet klienter konstant och 2017 var det cirka klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Se diagram 5.6 och tabell % DIAGRAM 5.6. Antal påbörjade verkställigheter av villkorlig dom med samhällstjänst Helt verkställd skyddstillsyn med kontraktsvård Avbruten skyddstillsyn med kontraktsvård 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST Om villkorlig dom med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid. För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. I domen ska det även framgå hur lång tid de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Villkorlig dom innefattar en prövotid om två år men klienten står inte under övervakning utan verkställer enbart samhällstjänsten genom Kriminalvården. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan tas fram. Samhällstjänsten ska genomföras under ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda. Ålder En stor del av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var relativt unga och det minskade inflödet märktes därför främst av bland dessa klienter. Var femte klient var mellan 20 och 24 år vilket gjorde denna åldersgrupp till den största. De var även inom denna grupp som den största minskningen skedde 2017 jämfört med 2015, se tabell Huvudbrott De vanligaste huvudbrotten mellan 2009 och 2017 var våldsbrott följt av rattfylleri. Det var också utvecklingen inom dessa två huvudbrott som hade störst effekt på totala antalet påbörjade villkorliga domar med samhällstjänst. Våldsbrotten ökade fram till 2012 men minskade därefter och nedgången förstärktes även av att rattfylleribrotten minskade. Det var minskningar inom de flesta huvudbrott under perioden och endast narkotikabrott/smuggling ökade 2017 jämfört med 2009, se tabell Alternativ strafftid Om den villkorliga domen misskötts kan domstolen döma klienten till ett fängelsestraff istället där hänsyn ska tas till den alternativa strafftiden. I domen till villkorlig dom ska det därför anges hur långt straffet skulle ha blivit om klienten hade dömts till fängelse. 48 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

49 5. FRIVÅRD Även om strafftiden kan vara upp till ett år var det mindre än en fjärdedel av klienterna som hade en alternativ strafftid över två månader. Desto vanligare var det med en strafftid upp till en månad vilket runt 60 procent av klienterna hade Upp- och nedgångar i inflödet syns även tydligast inom denna strafftidskategori med en uppgång 2012 och därefter en tydlig nedgång. Nedgången påverkade inte strafftiderna över en månad på samma sätt och en viss procentuell förskjutning från de kortaste strafftiderna mot strafftider över två månader kan ses 2017 jämfört med Se tabell Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst För klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst 2017 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst 58 dagar (åtta veckor och två dagar). Det är en ökning med tre dagar jämfört med Kvinnornas mediantid var 59 dagar 2017 vilket innebar att tiden ökat med åtta dagar på två år. Motsvarande utveckling för männen var likt den totala populationen en ökning med tre dagar, se tabell Under påbörjade omkring hälften av klienterna sin samhällstjänst inom åtta veckor vilket är i överensstämmelse med Kriminalvårdens mål, se tabell För klienter med villkorlig dom med samhällstjänst var medianen från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst kortare än för klienter med dom om skyddstillsyn med samhällstjänst (se delavsnitt 5.2.1). Även en större andel klienter med villkorlig dom uppnådde målet om att påbörja samhällstjänsten inom åtta veckor, än klienter med skyddstillsyn. Det beror på att klienter som döms till skyddstillsyn har behov av stöd och kontroll och ett flertal insats behov som behöver tillgodoses, utöver att samhällstjänsten ska verkställas. 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) Om intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Straffet avtjänas i hemmet och klienten övervakas med hjälp av en sändare (fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa planerade aktiviteter enligt ett schema. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att klienten är på plats och inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att avtjäna straffet genom IÖV istället för i anstalt. Frivården utreder om den sökande är lämplig för denna verkställighetsform utifrån personliga förhållanden. En förutsättning för att bli beviljad IÖV är att klienten har tillgång till bostad och sysselsättning. Om klienten tidigare verkställt ett straff genom IÖV och vill verkställa ett straff genom IÖV igen måste det ha passerat minst tre år efter den första verkställighetens slut. Klienten får inte heller ha begått något brott som lett till strängare påföljd än böter under den perioden. Allt färre fängelsedömda under perioden verkställde sitt straff genom IÖV. Minskningen var konstant och antalet klienter halverades nästan under perioden, se diagram 5.7 och tabell 5.1 En del i denna utveckling förklaras av att färre dömdes till fängelse med strafftider upp till sex månader och därmed fick färre klienter ett erbjudande om IÖV. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

50 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.7. Antal fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Ålder Åldersfördelningen för klienter som påbörjade IÖV var ganska jämn bortsett från att det endast var ett fåtal klienter som var under 20 år. Se tabell Huvudbrott Det var främst klienter dömda till fängelse för rattfylleri som påbörjade IÖV De blev betydligt färre i antal under perioden men utgjorde ändå mellan 43 och 48 procent av klienterna. Klienter dömda för våldsbrott blev också färre medan antalet klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling var relativt oförändrat. Se tabell Strafftider Klienter som beviljas IÖV får inte ha en strafftid som är längre än sex månader. Mellan 2009 och 2017 hade cirka 50 procent av klienterna som påbörjade IÖV en strafftid upp till och med en månad. Drygt 30 procent hade en strafftid på över en månad upp till och med tre månader. Resterande cirka 20 procent hade en strafftid på över tre månader, se tabell Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV För klienter som påbörjade IÖV under 2017 var mediantiden från verkställbar dom till på börjad verkställighet strax under tre månader (84 dagar). Kvinnornas mediantid 2017 var en dag längre än männens vilket skiljer sig mot tidigare år då kvinnor haft en kortare mediantid än män. Jämfört med 2016 minskade den totala median tiden med fyra dagar, kvinnornas mediantid ökade med två dagar medan männens tid minskade med fem dagar, se tabell Kriminalvården anser att 60 procent av IÖVklienterna ska kunna påbörja sin verkställighet inom tre månader. Andelen som uppnådde detta 2017 var 57 procent, vilket var en ökning med tre procentenheter jämfört med Se tabell VILLKORLIG FRIGIVNING Om villkorlig frigivning Klienter som döms till fängelse avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigivna med eller utan övervakning. Det är frivården som beslutar om det är aktuellt med övervakning eller inte. Vid långa fängelsestraff är huvudregeln att klienten får övervakning och vid kortare fängelsestraff är det klientens risk för återfall i brott som avgör. Övervakningen innebär både stöd och kontroll och syftet är att frivården genom olika insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Det är främst klienter i anstalt som blir villkorligt frigivna, men även klienter som verkställer fängelsedom genom IÖV kan bli det. Det finns vissa undantag då klienter inte kan bli villkorligt frigivna. Det gäller klienter med fängelsestraff som är kortare än en månad, fängelsestraff i förening med skyddstillsyn och fängelsestraff som är ett förvandlingsstraff för böter. Nästan klienter frigavs villkorligt under Därefter minskade antalet konstant med undantag för Under 2017 frigavs drygt färre klienter villkorligt jämfört med Se diagram 5.8 och tabell Eftersom denna klientpopulation främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet påverkas den till stor del av inflödet till anstalt som också minskade under motsvarande period. En annan förklaring till det minskande antalet kan vara att fler klienter bedöms ha låg risk för återfall eller får strafftider under en månad och därmed inte blir aktuella för villkorlig frigivning. 50 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

51 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.8. Antal påbörjade villkorliga frigivningar DIAGRAM 5.9. Antal avslutade verkställigheter i anstalt efter typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Ålder Åldersfördelningen bland klienter som villkorligt frigavs var ungefär densamma som för klienter i anstalt. Mer än hälften av klienterna var år och det var endast en liten andel klienter under 20 år respektive 60 år och äldre, se tabell Huvudbrott En stor del av de fängelsedömda klienterna är dömda för narkotikabrott/smuggling och våldsbrott vilket även var fallet för de som frigavs villkorligt mellan 2009 och I inflödet av fängelsedomarna ses däremot en ökning av narkotika brott/smuggling efter 2013 (se huvudbrott för nyintagna i anstalt, diagram 4.2 i kapitel 4). Denna utveckling avspeglar sig inte bland de villkorligt frigivna där narkotikabrott/smuggling minskade under större delen av perioden. Se tabell Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet i anstalt Tre fjärdedelar av klienterna som avslutade en verkställighet i anstalt frigavs villkorligt Det var något färre jämfört med 2009 då 80 procent av klienterna fick villkorlig frigivning. Den stora förändringen under perioden var att betydligt färre klienter fick övervakning vid den villkorliga frigivningen samtidigt som de villkorligt frigivna utan övervakning ökade var andelen villkorligt frigivna med övervakning, 38 procent, nästan lika stor som andelen utan övervakning, 37 procent. Motsvarande andelar 2009 var 53 respektive 27 procent. Se diagram 5.9 och tabell Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet av IÖV Cirka 50 procent av de som avslutade IÖV blev inte villkorligt frigivna. Det beror på att många klienter hade strafftider som var upp till en månad och därmed inte var aktuella för villkorlig frigivning (se avsnitt 5.4 om IÖV). Av de klienter som villkorligt frigavs var det endast en liten del som fick övervakning. Se diagram 5.10 och tabell DIAGRAM Antal avslutade verkställigheter av IÖV efter typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

52 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter i frivård TABELL 5.1. Påbörjade verkställigheter inom frivården efter typ av verkställighet. År Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR IÖV Totalt 52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

53 TABELLVERK 5. FRIVÅRD Skyddstillsyn TABELL 5.2. Påbörjad skyddstillsyn efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL 5.3. Påbörjad skyddstillsyn efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % Antal Andel 9 % 9 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % Antal Andel 22 % 22 % 23 % 24 % 26 % 30 % 34 % 36 % 41 % Antal Andel 15 % 14 % 13 % 14 % 12 % 11 % 10 % 9 % 9 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 2 % Antal Andel 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal Andel 19 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % 15 % 15 % 14 % Antal Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 21 % 23 % 23 % 23 % 22 % 19 % 19 % 18 % 16 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

54 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.4. Påbörjad skyddstillsyn efter påföljdskategori i grunddom. Påföljdskategori Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst varav antal skyddstillsyn med fängelse varav andel skyddstillsyn med fängelse 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % 7 % Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Totalt TABELL 5.5. Påbörjad skyddstillsyn med fängelse efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 34 % 27 % 28 % 32 % 29 % 32 % 34 % 39 % 40 % Antal mån<t<=2 mån Andel 26 % 30 % 31 % 29 % 29 % 29 % 28 % 28 % 27 % Antal mån<t<=3 mån Andel 39 % 42 % 41 % 39 % 41 % 38 % 38 % 33 % 33 % Antal T>3 mån Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt TABELL 5.6. Påbörjad skyddstillsyn med samhällstjänst i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal T<=2 mån Andel 56 % 56 % 60 % 60 % 60 % 58 % 57 % 55 % 57 % Antal mån<t<=6 mån Andel 34 % 34 % 31 % 31 % 32 % 33 % 35 % 36 % 38 % Antal mån<t<=1 år Andel 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 8 % 9 % 5 % Antal T>1 år Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt TABELL 5.7. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

55 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.8. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 17 2 % 38 4 % 25 2 % Totalt % % % TABELL 5.9. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 3 % 3 % Antal T<=2 mån Andel 34 % 31 % 30 % 30 % 32 % 29 % 26 % 24 % 23 % Antal mån<t<=6 mån Andel 27 % 28 % 29 % 29 % 28 % 26 % 25 % 27 % 29 % Antal mån<t<=1 år Andel 24 % 23 % 26 % 24 % 21 % 24 % 27 % 27 % 23 % Antal år<t<=2 år Andel 12 % 15 % 13 % 14 % 15 % 17 % 17 % 19 % 22 % Antal T>2 år Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt TABELL Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom * samt antal och andel av dessa som avbrutit kontraktsvårdspåföljden Antal påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård varav som avbrutits Antal Andel 27 % 28 % 29 % * Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2016 eller senare ännu kan pågå och därmed kan det tillkomma avbrutna kontraktvårdspåföljder efter att denna publikation går i tryck. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

56 5. FRIVÅRD TABELLVERK Villkorlig dom med samhällstjänst TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % 94 3 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % Antal Andel 9 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 8 % 8 % 8 % Antal Andel 6 % 8 % 8 % 11 % 11 % 13 % 16 % 16 % 16 % Antal Andel 25 % 23 % 21 % 20 % 21 % 22 % 23 % 23 % 25 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % Antal Andel 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % Antal Andel 43 % 45 % 46 % 46 % 46 % 42 % 39 % 40 % 37 % Antal Andel 8 % 7 % 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

57 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal T<=1 mån Andel 61 % 61 % 60 % 59 % 60 % 58 % 56 % 57 % 57 % Antal mån<t<=2 mån Andel 19 % 19 % 18 % 19 % 19 % 19 % 20 % 19 % 20 % Antal T>2 mån Andel 20 % 21 % 22 % 22 % 21 % 23 % 24 % 24 % 23 % Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 27 1 % 39 1 % 38 1 % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

58 5. FRIVÅRD TABELLVERK Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 10 1 % 7 0 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 97 6 % % % 97 6 % Totalt % % % TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 2 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % Antal Andel 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % 7 % Antal Andel 10 % 13 % 13 % 13 % 14 % 15 % 16 % 19 % 18 % Antal Andel 48 % 46 % 47 % 45 % 43 % 44 % 46 % 48 % 47 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % Antal Andel 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % Antal Andel 5 % 5 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % 6 % Antal Andel 17 % 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 13 % 10 % 10 % Antal Andel 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % 3 % 5 % 3 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

59 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 49 % 49 % 50 % 49 % 47 % 49 % 50 % 50 % 52 % Antal mån<t<=2 mån Andel 22 % 21 % 22 % 22 % 22 % 22 % 22 % 24 % 24 % Antal mån<t<=3 mån Andel 11 % 9 % 10 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 9 % Antal T>3 mån Andel 18 % 21 % 18 % 20 % 21 % 20 % 19 % 17 % 15 % Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=3 mån % % % 3 mån<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 75 4 % 73 4 % 74 5 % Totalt % % % Villkorlig frigivning TABELL Påbörjad villkorlig frigivning Villkorligt frigivna KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

60 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL Påbörjad villkorlig frigivning efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 52 1 % 54 2 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 69 2 % 58 2 % % 65 2 % 51 2 % Totalt % % % TABELL Påbörjad villkorlig frigivning efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 6 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 5 % 5 % Antal Andel 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % Antal Andel 28 % 27 % 27 % 28 % 26 % 27 % 28 % 29 % 29 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 0 % Antal Andel 7 % 7 % 8 % 9 % 9 % 8 % 9 % 9 % 9 % Antal Andel 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % Antal Andel 13 % 14 % 13 % 14 % 13 % 13 % 13 % 12 % 12 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 23 % 23 % 23 % 23 % 25 % 25 % 23 % 24 % 24 % Antal Andel 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

61 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Avslutade verkställigheter i anstalt efter typ av avgång. Typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal Andel 53 % 50 % 49 % 49 % 46 % 44 % 44 % 42 % 38 % Antal Andel 27 % 29 % 29 % 30 % 31 % 33 % 33 % 34 % 37 % Antal Andel 20 % 21 % 21 % 22 % 23 % 23 % 23 % 24 % 24 % Totalt TABELL Avslutade verkställigheter av IÖV efter typ av avgång. Typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal Andel 6 % 7 % 8 % 8 % 9 % 7 % 6 % 5 % 3 % Antal Andel 44 % 44 % 42 % 41 % 43 % 43 % 43 % 43 % 44 % Antal Andel 50 % 50 % 50 % 51 % 48 % 51 % 51 % 52 % 53 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

62 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Ett av Kriminalvårdens huvudsakliga uppdrag är att förebygga återfall i brott och arbetet med återfallsförebyggande insatser är ett prioriterat område. Ett framgångsrikt arbete påverkar utvecklingen i inflödet till Kriminalvården eftersom det leder till att färre klienter återkommer. I följande kapitel redovisas den senaste statistiken över återfall till Kriminalvården. Tidsperioden för redovisningen varierar mellan en ögonblicksbild över ett år, och utveckling över en längre tid. Observera att de redovisade årtalen i detta kapitel skiljer sig från KOS i övrigt. För att följa återfall till Kriminalvården mäts hur många klienter som återkommer efter en tidigare verkställighet inom Kriminalvården. Uppföljningsperioden begränsas till tre år från starthändelsen som är den dag klienten avslutar en verkställighet i anstalt eller påbörjar en verkställighet inom frivården. Det innebär att statistiken endast kan redovisas för starthändelser fram till 2014 med en uppföljningsperiod till och med Starthändelser som inföll under 2015 eller senare kan därför inte följas upp ännu eftersom uppföljningsperioden fortfarande pågår. Om återfall i brott Återfall är när en person som avtjänat straff begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd. Här begränsas återfallen till de klienter som avtjänat straffet inom Kriminalvården och sen döms till en ny påföljd inom Kriminalvården. För att räknas som återfall ska både brott och dom för brottet infalla inom en period på tre år. Domen ska ha vunnit laga kraft alternativt ska klienten ha påbörjat sin verkställighet under uppföljningsperioden för att räknas med. I figur 3 redovisas en tidslinje med de händelser som ska ske under uppföljningsperioden för att räknas som återfall. Observera att informationen är begränsad och har vissa avgränsningar som medför att återfall som mått är något trubbigt. Det framkommer till exempel inte om den som återfaller har begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Det framkommer inte heller om brottet är lindrigare eller grövre vid återfallet jämfört med tidigare brott. Ett grovt brott är ett återfall på samma sätt som ett mindre grovt brott. FIGUR 3. Återfallsdefinition utifrån en starthändelse (med starthändelse menas tidpunkt för avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård). Starthändelse Brott Slut på uppföljningsperiod Lagakraftvunnen dom Uppföljningsperiod 62 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

63 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6.1 ÅTERFALL I BROTT Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården 2014 var det 30 procent som återföll fram till 2017 och dömdes till en ny påföljd inom Kriminalvården. Det var cirka 10 procentenheter färre än motsvarande andelar under 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott. Efter 1999 och fram till 2012 var trenden nedåtgående och återfallen minskade från 42 procent till 29 procent. Denna nedgång av andelen återfall berodde främst på att antalet klienter i populationen ökade samtidigt som antalet återfall låg kvar på en mer stabil nivå. Antalet som avslutade en verkställighet i anstalt, eller påbörjade en verkställighet inom frivården ökade från till klienter. Trots denna ökning var det till en början bara en svag ökning av antalet klienter som återföll i brott. Efter 2006 minskade antalet klienter som återföll igen. Totalt hade återfallen minskat något mellan 1999 och 2012, från till Efter 2012 avstannade nedgången av andelen klienter som återföll i brott. Detta berodde inte på att fler klienter återföll i brott, eftersom antalet återfall fortsatte att minska fram till Det var en effekt av stora minskningar inom klientpopulationen som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården , se diagram 6.1 och tabell 6.1. Andelen återfall minskade både inom anstalt och frivården. Nästan hälften av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt under 2006 återföll i brott inom tre år, motsvarande andel för 2014 (med uppföljningsperiod fram till 2017) var 40 procent. Bland klienterna som började verkställa skyddstillsyn under 2006 var det 39 procent som återföll vilket minskade till 35 procent av klienterna Jämfört med anstalt och skyddstillsyn var andelen återfall bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV, både lägre och mer stabil under perioden (7 9 respektive procent). Att andelen återfall var lägre bland dessa klienter beror på att de oftast dömts för lindrigare brott. Andelen återfall minskade bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV 2014 jämfört med För klienter i anstalt var andelen återfall oförändrad 2014 jämfört med föregående år medan andelen återfall bland klienter med skyddstillsyn ökade, se diagram 6.2 och tabell 6.2. Att andelen återfall ökade inom skyddstillsyn kan delvis vara en effekt av att allt fler klienter som döms till skyddstillsyn är dömda DIAGRAM 6.1. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %, KUM KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

64 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN för narkotikabrott (se diagram 5.3 i kapitel 5). Klienter med narkotikabrott återfaller generellt sett i högre grad än klienter med övriga huvudbrott. DIAGRAM 6.2. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter typ av verkställighet. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Kön Det var en större andel män än kvinnor som avslutade verkställighet i anstalt eller påbörjade verkställighet inom frivården mellan 2006 och 2014 som återföll i brott. Av klienterna med en starthändelse under 2014 och en uppföljningsperiod fram till 2017 var det 24 procent av kvinnorna och 31 procent av männen som återföll. Det är en minskning för både kvinnor och män jämfört med 2006 då motsvarande andelar var 30 respektive 36 procent. Se diagram 6.3 och tabell.6.3. DIAGRAM 6.3. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Kvinnor Män Skyddstillsyn IÖV år eller äldre. Bland dessa var det 22 procent av klienterna med en starthändelse under 2014 och en uppföljningsperiod fram till 2017 som återföll i brott. Det var en knapp minskning jämfört med 2006 (23 procent). Bland klienterna under 50 år var det närmare 40 procent 2006 som återföll i brott inom tre år. Detta minskade under perioden till att vara runt 30 procent av klienterna Se tabell 6.4. Återfall efter tidigare kriminalvårdsverkställigheter Det finns ett samband mellan risken för återfall och antalet tidigare verkställigheter inom Kriminalvården där en klient med flera tidigare verkställigheter visar en större risk att återfalla i brott. Mindre än en femtedel av klienterna utan tidigare verkställighet inom Kriminalvården återföll i brott inom en treårsperiod. Det var vanligare med återfall bland de klienter som hade tidigare verkställighet, ju fler tidigare verkställigheter de hade desto större andel återföll. Från 2014 var det 39 procent av klienterna med en tidigare verkställighet, 61 procent av klienterna med två till tre tidigare verkställigheter och 79 procent av klienterna med fyra till fem tidigare verkställigheter som återföll under uppföljningsperioden fram till Andelen återfall hade däremot minskat 2014 jämfört med 2006 inom dessa grupper. Bland klienterna med sex eller fler tidigare verkställigheter var det 89 procent av klienterna 2014 som återföll i brott vilket var ungefär lika stor andel som Se diagram 6.4 och tabell 6.5. DIAGRAM 6.4. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Ålder Återfallen minskade bland klienter inom samtliga åldersintervall under perioden Lägst andel återfall var det bland klienter som var eller fler 64 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

65 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Andelen återfall inom en viss tid skiljer sig åt mellan klienter med olika antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet i frivård under 2014 och som inte hade någon tidigare verkställighet inom Kriminalvården hade sex procent återfallit inom ett år. Motsvarande siffra för klienter med sex eller fler tidigare verkställigheter var över 60 procent, se tabell 6.6. Klienter utan tidigare verkställighet hade en näst intill linjär utveckling av återfallen vilket betyder att det var ungefär lika många som återföll i brott oberoende av hur lång tid som passerat. Klienter med många tidigare verkställigheter hade en brantare kurva under första året som sedan planar ut mot slutet av treårsperioden vilket tyder på att dessa klienter återfaller mycket snabbare och att många har återfallit redan under första året, se diagram 6.5. Notera att antalet dagar till återfall är beräknat fram tills domen vunnit laga kraft (alternativt att klienten påbörjat den nya verkställigheten) och inte hur många dagar det tar innan klienten begår ett nytt brott. HUVUDBROTT Andelen klienter som återföll i brott inom tre år minskade 2014 jämfört med 2006 inom alla huvudbrott bortsett från rån och kategorin övrigt. De största nedgångarna skedde inom huvudbrotten trafikbrott, bedrägeribrott och tillgreppsbrott som minskade med cirka 10 procent vardera under perioden. Se tabell 6.7. Görs jämförelserna istället under en kortare och senare tidsperiod ser utfallet delvis annorlunda ut. Mellan 2012 och 2013 var det antingen en oförändrad eller minskad andel återfall inom nästan samtliga huvudbrott. Under 2014 ökade däremot återfallen inom flertalet av huvudbrotten jämfört med föregående år. Bland annat inom de huvudbrott där klienterna i störst utsträckning återfaller; trafikbrott, rån, tillgreppsbrott och narkotikabrott. Se diagram 6.6. DIAGRAM 6.6. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2012 Bedrägeri, förskingring,... Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt DIAGRAM 6.5. Andel återfall i brott efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % år 2 år 3 år eller fler KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

66 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall till samma huvudbrott I figur 4 redovisas cirkeldiagram med utfallet inom tre år (fram till 2017) efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet inom frivården 2014 för respektive huvudbrott. Utfallet är uppdelat på andel klienter som inte återfallit i brott, andel som återfallit till samma huvudbrott och andel som återfallit till annat huvudbrott. Ett exempel på hur fördelningen inom ett cirkeldiagram kan tolkas: Av de våldsbrottsdömda klienterna 2014 återföll 19 procent i brott fram till 2017, varav sju procentenheter återföll i ett nytt våldsbrott och tolv procentenheter i annat brott. Storleken på cirkeldiagrammen visar huvudbrottens klientantal i förhållande till varandra (där populationen för den största kategorin narkotikabrott var cirka klienter och för den minsta kategorin sexualbrott cirka 430 klienter). De högsta andelarna med återfall 2014 återfinns inom trafikbrott (57 procent), rån (50 procent), tillgreppsbrott (48 procent) och narkotikabrott/ smuggling (41 procent). Med undantag för klienter dömda för rån återföll cirka hälften av klienterna till samma huvudbrott. För klienter dömda för rån var det vanligare med återfall till en annan huvudbrottskategori. Lägst andel återfall var det för sexualbrottsdömda där två procent återföll till samma huvudbrott och åtta procent till annat huvudbrott, se tabell 6.8. Vissa typer av brott kan antas ha en längre utredningstid än andra. Detta kan påverka utfallet för exempelvis grövre brott där utredningstiden generellt sett är längre än för mindre allvarliga brott. Inom vissa huvudbrott kan det därmed fångas upp färre återfall till samma huvudbrott under uppföljningsperioden. STRAFFTIDER Cirka 40 procent av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt efter ett kortare straff (upp till två månader) mellan 2006 och 2014 återföll i brott. Andelen återfall bland dessa klienter var relativt oförändrad över tid, till skillnad mot klienter med strafftider över två månader där återfallen minskade under perioden. Drygt en av fem klienter som avslutade ett längre straff från två år och uppåt återföll i brott, vilket var en lägre andel än inom de kortare strafftiderna. Se diagram 6.7 och tabell 6.9. DIAGRAM 6.7. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år T>=2 år FIGUR 4. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård Narkotikabrott/smuggling Våldsbrott Rattfylleri, även grovt Tillgreppsbrott Ej återfall 19 % 12 % 7 % 5 % 6 % Återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott 27 % 22 % 59 % 51 % 81 % 89 % 22 % Brott mot allmänhet och stat Bedrägeri, förskingring Övrigt Trafikbrott Rån, även grovt Sexualbrott borgenärsbrott 26 % 6 % 68 % 21 % 5 % 74 % 4 % 20 % 76 % 31 % 27 % 42 % 41 % 51 % 8 % 2 % 90 % 8 % 66 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

67 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall i brott TABELL 6.1. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård År Antal klienter som avslutat verkställighet i anstalt eller påbörjat verkställighet i frivården Antal varav återfall i brott % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % %, KUM Andel TABELL 6.2. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Antal Anstalt Andel 49 % 49 % 46 % 45 % 43 % 42 % 41 % 40 % 40 % Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 39 % 41 % 39 % 38 % 37 % 36 % 33 % 33 % 35 % Antal Andel 9 % 9 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % Antal Andel 18 % 18 % 18 % 19 % 18 % 18 % 18 % 19 % 17 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

68 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.3. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 30 % 29 % 26 % 27 % 25 % 23 % 22 % 22 % 24 % Män Antal Andel 36 % 37 % 35 % 34 % 33 % 32 % 30 % 30 % 31 % TABELL 6.4. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter ålder. Ålder Antal Andel 38 % 39 % 37 % 37 % 36 % 35 % 32 % 32 % 34 % Antal Andel 37 % 38 % 35 % 35 % 33 % 31 % 31 % 31 % 32 % Antal Andel 38 % 37 % 34 % 32 % 31 % 29 % 29 % 30 % 29 % Antal Andel 23 % 24 % 23 % 22 % 24 % 21 % 21 % 21 % 22 % TABELL 6.5. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter Antal Andel 19 % 19 % 18 % 18 % 18 % 17 % 15 % 16 % 16 % eller fler Antal Andel 46 % 46 % 44 % 45 % 42 % 41 % 39 % 39 % 39 % Antal Andel 68 % 67 % 65 % 65 % 64 % 62 % 63 % 63 % 61 % Antal Andel 85 % 82 % 83 % 82 % 82 % 81 % 80 % 78 % 79 % Antal Andel 90 % 92 % 90 % 93 % 91 % 93 % 91 % 87 % 89 % Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. 68 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

69 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.6. Återfall i brott efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter eller fler Återfall inom 1 år (365 dagar) Återfall inom 2 år (730 dagar) Återfall inom 3 år (1 095 dagar) Antal Andel 6 % 12 % 16 % Antal Andel 15 % 30 % 39 % Antal Andel 29 % 50 % 60 % Antal Andel 47 % 71 % 78 % Antal Andel 66 % 84 % 89 % Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. TABELL 6.7. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Antal Andel 37% 38% 33% 35% 34% 33% 29% 29% 26% Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/varusmuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 38% 36% 34% 35% 35% 34% 34% 34% 32% Antal Andel 49% 51% 48% 46% 44% 41% 39% 39% 41% Antal Andel 15% 15% 14% 14% 14% 14% 12% 12% 11% Antal Andel 50% 57% 53% 52% 51% 49% 47% 47% 50% Antal Andel 12% 16% 12% 12% 10% 10% 13% 12% 10% Antal Andel 58% 61% 57% 55% 54% 51% 50% 47% 48% Antal Andel 68% 65% 61% 62% 62% 60% 62% 56% 57% Antal Andel 26% 26% 25% 24% 23% 21% 19% 19% 19% Antal Andel 20% 22% 20% 21% 19% 20% 16% 20% 23% KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

70 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.8. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Antal klienter totalt varav ej återfall varav återfall till samma huvudbrott varav återfall till annat huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 54 5% % % 91 6% % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % 136 4% 183 6% Rån, även grovt % 51 8% % Sexualbrott % 7 2% 34 8% Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % 300 7% % Övrigt % 34 4% % Totalt % % % TABELL 6.9. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 40 % 41 % 38 % 40 % 38 % 40 % 38 % 39 % 41 % Antal mån<t<= 6 mån Andel 60 % 58 % 56 % 57 % 56 % 54 % 53 % 49 % 49 % Antal mån<t<=1 år Andel 55 % 54 % 52 % 48 % 45 % 42 % 40 % 41 % 42 % Antal år<t<2 år Andel 52 % 54 % 53 % 48 % 43 % 42 % 38 % 38 % 39 % Antal T>=2 år Andel 29 % 32 % 31 % 27 % 27 % 26 % 27 % 24 % 22 % 70 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

71 7. FOKUSOMRÅDEN KOS FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 I detta kapitel presenteras statistik över de fokusområden som är särskilt utvalda för denna publikation. Urvalet baseras exempelvis på Kriminalvårdens uppdrag från regeringen, på särskilt uppmärksammade områden i media eller lagändringar som påverkar stora klientgrupper. Statistiken redovisas för anstalt och/eller frivård. Klientpopulationen varierar mellan nyintagna/ påbörjade och inskrivna den 1 oktober. De fokusområden som ingår i KOS 2017 är unga klienter, kvinnor, utländska medborgare, narkotika brott och strafftider. Tabellverken ligger i anslutning till respektive avsnitt. 7.1 UNGA KLIENTER I avsnittet särredovisas unga klienter i inflödet till Kriminalvården för att ge en bild av den yngsta klientpopulationen. Till unga klienter räknas de som var yngre än 21 år vid nyintagning i anstalt eller vid påbörjad verkställighet i frivård. Jämförelser görs mot totala populationer av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och klienter som påbörjade verkställighet inom frivården (kapitel 5) INFLÖDE Antalet nyintagna klienter i anstalt 2017 yngre än 21 år var 456 personer. Dessa utgjorde fem procent av det totala antalet nyintagna. Färre unga (203 personer) påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst, men utgjorde en lite större andel av den totala populationen för villkorlig dom med samhällstjänst (sex procent). Endast ett fåtal unga klienter verkställde straffet genom IÖV. Av samtliga klienter som påbörjade skyddstillsyn var 13 procent yngre än 21 år och det var även den påföljd som flest antal unga klienter hade. Det beror till viss del på att skyddstillsyn används som alternativ till fängelsestraff vid förekomst av förmildrande omständigheter och då en verkställighet i frivården är mer lämplig. Låg ålder är en faktor som får stor påverkan vid påföljdsbedömningen. Många unga klienter är dessutom förstagångsförbrytare vilket kan påverka valet av påföljd. Totala inflödet av klienter under 21 år minskade från till personer mellan 2009 och Minskningen bestod till störst del av en nedgång i antalet påbörjade verkställigheter inom frivården. Se diagram 7.1 och tabell 7.1. Antalet unga klienter som påbörjade skyddstillsyn minskade likt den totala populationen med skyddstillsyn under större delen av perioden. Till skillnad från den totala populationen fortsatte däremot nedgången bland unga Antalet unga med villkorlig dom med samhällstjänst hade mer än halverats 2017 jämfört med Det var även stora nedgångar inom totala populationen av klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. Dessa ökade däremot 2011 och 2012 vilket inte var fallet bland de unga klienterna. Antalet unga som blev nyintagna i anstalt minskade fram till 2014 men ökade något igen därefter. Detta skiljer sig mot utvecklingen för totala populationen av nyintagna klienter, som minskade under nästan hela perioden. Inflödet till Kriminalvården och varav klienter under 21 år 2017 efter typ av verkställighet. varav unga klienter Antal klienter totalt Typ av verkställighet Antal Andel Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

72 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM 7.1. Antal klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. DIAGRAM 7.3. Antal klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med IÖV samhällstjänst Kvinnor Män Kön Nästan samtliga nyintagna klienter under 21 år var män. Som mest fanns det 23 kvinnor (2012) och dessa utgjorde fem procent av samtliga unga klienter. Motsvarande andel 2017 var två procent då 11 av totalt 456 klienter under 21 år var kvinnor. Se diagram 7.2 och tabell 7.2. DIAGRAM 7.2. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter kön Kvinnor Män Ålder Av de ungdomarna i inflödet till Kriminalvården 2017 var 44 procent 20 år, 36 procent 19 år och resterande 20 procent var 18 år eller yngre, se tabell 7.4. Huvudbrott Omkring var fjärde nyintagen klient i anstalt under 21 år var dömd för rån mellan 2015 och I övrigt var det, liksom för den totala anstaltspopulationen, vanligt med våldsbrott, narkotikabrott/smuggling och tillgreppsbrott. Utvecklingen inom dessa brott skiljer sig under treårsperioden. Narkotikabrott/smuggling och våldsbrott ökade samtidigt som tillgreppsbrotten minskade. Rån minskade under 2016 men ökade igen 2017 och var ungefär lika vanligt då som 2015, se diagram 7.4 och tabell 7.5. DIAGRAM 7.4. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter huvudbrott. Precis som i anstalt under åren var de flesta unga klienter som påbörjade skyddstillsyn män. Det var däremot fler kvinnor som påbörjade skyddstillsyn än som blev nyintagna i anstalt. Av de 784 klienter under 21 år som påbörjade skyddstillsyn 2017 var 62 kvinnor, motsvarande åtta procent. Det var en minskning både i antal och i procent jämfört med Då var 161 av klienter kvinnor, vilket motsvarar elva procent. Se diagram 7.3 och tabell Bedrägeri, förskingring, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

73 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Inom frivården var runt hälften av de unga klienterna dömda för antingen narkotikabrott/smuggling eller våldsbrott. Bland klienter med skyddstillsyn var båda huvudbrotten vanliga men narkotikabrott/smuggling ökade under treårs perioden medan våldsbrotten minskade. Samma utveckling för våldsbrotten kan ses bland unga som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Narkotikabrott/smuggling var däremot inte lika vanligt bland dessa klienter, se tabell 7.6. Strafftider De flesta unga nyintagna klienter i anstalt under hade liksom den totala anstaltspopulationen korta strafftider. Drygt hälften av klienterna 2017 hade en strafftid upp till sex månader och endast ett fåtal hade en strafftid som var fyra år eller längre. Se tabell 7.7. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

74 7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER Inflöde TABELL 7.1. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 20 % 21 % 21 % 22 % 22 % 23 % 29 % 28 % 31 % Antal Andel 56 % 58 % 56 % 54 % 53 % 56 % 52 % 54 % 54 % Antal Andel 21 % 19 % 20 % 21 % 23 % 18 % 17 % 16 % 14 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt TABELL 7.2. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 3 % 2 % 4 % 5 % 3 % 4 % 3 % 4 % 2 % Antal Män Andel 97 % 98 % 96 % 95 % 97 % 96 % 97 % 96 % 98 % Totalt TABELL 7.3. Klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 13 % 10 % 11 % 12 % 8 % Antal Män Andel 89 % 89 % 89 % 89 % 87 % 90 % 89 % 88 % 92 % Totalt TABELL 7.4. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2017 efter ålder. Ålder Antal Andel % % % Totalt % 74 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

75 TABELLVERK 7.1. UNGA KLIENTER TABELL 7.5. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 13 3 % 7 2 % 5 1 % Brott mot allmänhet och stat 26 6 % 28 7 % 24 5 % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt 6 1 % 6 1 % 1 0 % Rån, även grovt % % % Sexualbrott 33 7 % 22 5 % 35 8 % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri 2 0 % 2 0 % 4 1 % Våldsbrott % % % Övrigt 16 4 % 17 4 % 18 4 % Totalt % % % TABELL 7.6. Klienter under 21 år som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjade frivård totalt (inklusive IÖV)* Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 3 % 2 % 1 % 1 % 0 % 4 % 2 % 1 % Antal Andel 9 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % 9 % 7 % Antal Andel 27 % 31 % 41 % 6 % 14 % 13 % 22 % 27 % 30 % Antal Andel 3 % 2 % 2 % 21 % 17 % 21 % 8 % 6 % 4 % Antal Andel 9 % 11 % 9 % 3 % 3 % 5 % 7 % 9 % 14 % Antal Andel 4 % 3 % 3 % 6 % 6 % 6 % 5 % 3 % 5 % Antal Andel 17 % 16 % 11 % 1 % 4 % 1 % 13 % 14 % 11 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 20 % 19 % 18 % 48 % 44 % 43 % 27 % 24 % 23 % Antal Andel 5 % 7 % 5 % 2 % 2 % 1 % 4 % 5 % 5 % Totalt * IÖV ingår i totalen för frivård men särredovisas inte uppdelat på huvudbrott eftersom det är en antalsmässigt liten grupp. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

76 7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELL 7.7. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 28 % 24 % 25 % 29 % 27 % 29 % 30 % 24 % 28 % Antal mån<t<=6 mån Andel 25 % 25 % 28 % 28 % 30 % 32 % 28 % 29 % 23 % Antal mån<t<=1 år Andel 20 % 22 % 19 % 18 % 18 % 17 % 18 % 20 % 18 % Antal år<t<2 år Andel 16 % 16 % 16 % 15 % 14 % 13 % 13 % 14 % 17 % Antal år<=t<4 år Andel 9 % 12 % 10 % 9 % 9 % 7 % 9 % 9 % 11 % Antal år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 2 % 1 % 3 % 3 % 2 % 4 % 3 % Antal T>=10 år Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

77 7. FOKUSOMRÅDEN KOS KVINNOR I detta avsnitt särredovisas kvinnor i inflödet till Kriminalvården i syfte att ge en bild av den kvinnliga klientpopulationen. Statistiken redovisas för nyintagna i anstalt och påbörjade verkställigheter inom frivården genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Jämförelser görs mot totala populationer av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och klienter som påbörjade verkställighet inom frivården (kapitel 5) INFLÖDE Endast en mindre andel av det totala inflödet till Kriminalvården 2017 var kvinnor. Av nyintagna klienter i anstalt var sju procent kvinnor. Andelen var något högre inom frivården där kvinnorna utgjorde 16 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn, 12 procent av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och 15 procent av klienterna som påbörjade IÖV. Antalet kvinnliga klienter i inflödet till Kriminalvården under åren minskade från till Nedgången skedde främst bland kvinnor som verkställde genom skyddstillsyn men en viss nedgång skedde inom samtliga verkställighetsformer. Trots stora nedgångar inom skyddstillsyn var det den vanligaste påföljden inom vilken 43 procent av kvinnorna verkställde under Se diagram 7.5 och tabell 7.8. Jämfört med den totala populationen hade kvinnorna en liknande utveckling inom skyddstillsyn, bortsett från att de inte ökade under Inom de övriga verkställighetsformerna var det en större nedgång för totala populationen än för enbart kvinnorna under perioden. DIAGRAM 7.5. Antal kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Ålder Antalet nyintagna kvinnor i anstalt 2017 var relativt jämnt fördelat mellan åldrarna 20 och 54 år. Endast ett fåtal var yngre än 20 år. De yngsta kvinnorna verkställde istället genom skyddstillsyn där klienterna överlag var yngre i jämförelse med klienterna i anstalt. Inom villkorlig dom med samhällstjänst var åldern, liksom för anstaltsklienterna, relativt jämnt fördelat över ett längre åldersspann. Kvinnorna som verkställde genom IÖV var något äldre och den större andelen var 40 år eller äldre, se tabell 7.9. Huvudbrott Likt den totala populationen nyintagna i anstalt och skyddstillsyn var narkotikabrott/ smuggling det vanligaste huvudbrottet för kvinnor. Däremot var det en större andel av kvinnorna som dömdes för tillgreppsbrott jämfört med totala populationen. Ingen av dessa huvudbrott var de mest förekommande bland kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. Istället var våldsbrott respektive rattfylleri de vanligaste huvudbrotten vilket även var fallet för den totala klientpopulationen inom respektive verkställighetsform, se tabell 7.10 och Strafftider Den kvinnliga klientpopulationen hade något kortare strafftid jämfört med den totala klientpopulationen. Omkring 80 procent av nyintagna kvinnor i anstalt hade en strafftid på upp till ett år. Vanligast var en strafftid på två månader eller mindre. se tabell Inflödet till Kriminalvården och varav kvinnor 2017 efter typ av verkställighet. varav kvinnor Typ av verkställighet Antal klienter totalt Antal Andel Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

78 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR Inflöde TABELL 7.8. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 24 % 25 % 26 % 25 % 25 % 26 % 25 % 29 % 28 % Antal Andel 47 % 47 % 46 % 43 % 45 % 45 % 45 % 42 % 43 % Antal Andel 16 % 16 % 18 % 21 % 20 % 20 % 20 % 19 % 18 % Antal Andel 12 % 13 % 10 % 11 % 10 % 9 % 10 % 10 % 11 % Totalt TABELL 7.9. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2017 efter typ av verkställighet och ålder. Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 36 4 % 9 2 % 0 0 % % % % 15 6 % % % % % % % % 20 8 % % % % 18 8 % % 76 8 % 34 9 % % % % 37 9 % % % 81 9 % % % % 37 4 % 24 6 % % % 36 4 % 7 2 % 11 5 % % 19 2 % 23 6 % 13 5 % Totalt % % % % 78 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

79 TABELLVERK 7.2. KVINNOR TABELL Nyintagna kvinnor i anstalt efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 37 7 % 58 9 % 39 6 % Brott mot allmänhet och stat 29 5 % 44 7 % 49 8 % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt 48 9 % 56 9 % 48 8 % Rån, även grovt 20 4 % 20 3 % 13 2 % Sexualbrott 2 0 % 2 0 % 6 1 % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri 28 5 % 29 4 % 19 3 % Våldsbrott % % % Övrigt 22 4 % 23 4 % 26 4 % Totalt % % % TABELL Kvinnor som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 7 % 5 % 6 % 6 % 4 % 5 % 4 % 2 % 3 % Antal Andel 10 % 10 % 8 % 12 % 14 % 13 % 6 % 5 % 7 % Antal Andel 28 % 27 % 31 % 11 % 11 % 10 % 8 % 9 % 12 % Antal Andel 12 % 11 % 12 % 33 % 26 % 33 % 63 % 65 % 60 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 25 % 25 % 26 % 2 % 2 % 3 % 9 % 14 % 9 % Antal Andel 0 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 3 % 1 % 3 % Antal Andel 14 % 17 % 13 % 33 % 37 % 29 % 6 % 3 % 5 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 4 % 4 % 6 % 2 % 0 % 2 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

80 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELL Nyintagna kvinnor i anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 40 % 41 % 40 % 45 % 43 % 47 % 40 % 43 % 45 % Antal mån<t<=6 mån Andel 29 % 26 % 29 % 25 % 27 % 22 % 26 % 23 % 23 % Antal mån<t<=1 år Andel 14 % 14 % 12 % 12 % 13 % 12 % 16 % 14 % 13 % Antal år<t<2 år Andel 7 % 7 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % 8 % Antal år<=t<4 år Andel 7 % 8 % 7 % 8 % 7 % 7 % 7 % 9 % 7 % Antal år<=t<10 år Andel 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 0 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

81 7. FOKUSOMRÅDEN KOS UTLÄNDSKA MEDBORGARE I detta avsnitt redovisas statistik över utländska medborgare inom Kriminalvården. För inflödet redovisas utvecklingen med längre tidsserier och för att ge en ögonblicksbild redovisas tvärsnittstatistik för Statistik redovisas både för anstalt och för frivård men med fokus på anstalt eftersom antalet klienter med utländskt medborgarskap är fler där. Jämförelser görs mot totala klientpopulationer för nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1), inskrivna i anstalt den 1 oktober (avsnitt 4.2) och för påbörjade verkställigheter inom frivården (kapitel 5). Om medborgarskap Klienter med svenskt medborgarskap eller med fler medborgarskap, varav ett svenskt, räknas som svenska medborgare. Klienter som inte har svenskt medborgarskap benämns i Kriminalvårdens statistik som utländska medborgare. Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung eller använda etniskt ursprung som sökbegrepp INFLÖDE Runt en tredjedel av nyintagna klienter i anstalt under åren var utländska medborgare. Antalet utländska medborgare minskade under större delen av perioden men ökade desto mer under 2012 och Det fanns närmare klienter med utländskt medborgarskap i anstalt 2017, vilket var en liten ökning jämfört med Färre utländska medborgare påbörjade en verkställighet inom frivården än på anstalt. Antalet utländska medborgare som verkställde genom villkorlig dom med samhällstjänst ökade något, liksom nyintagna i anstalt under perioden. Antalet som verkställde straff genom skyddstillsyn och IÖV minskade däremot 2017 jämfört med 2009, se diagram 7.6 och tabell Jämfört med den totala populationen i anstalt och med villkorlig dom med samhällstjänst var utvecklingen en annan för utländska med borgare eftersom de ökade något under perioden. För skyddstillsyn och IÖV var däremot utvecklingen ungefär densamma för totala populationen som för utländska medborgare men nedgångarna var tydligare inom den totala populationen. DIAGRAM 7.6. Antal utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV I och med att nedgångarna inom anstalt och frivård inte var lika stora bland utländska medborgare utgjorde de en större andel av samtliga klienter 2017 än Av nyintagna klienter i anstalt under 2017 var 35 procent utländska medborgare, vilket var en ökning med sex procentenheter jämfört med Även bland klienter med villkorlig dom med samhällstjänst ökade andelen utländska medborgare med sex procentenheter under perioden, från 12 till 18 procent. Andel utländska medborgare bland klienter med skyddstillsyn ökade från 11 till 13 procent och IÖV från 12 till 16 procent, se diagram 7.7 och tabell Den ökade andelen förklaras alltså inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare utan främst av att antal klienter med svenskt medborgarskap minskade. DIAGRAM 7.7. Andel utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 4 Enligt 5 Lag (2001:617) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

82 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvud brottet för totala klientpopulationen i anstalt och var även ett av de vanligaste huvudbrotten bland de utländska medborgarna i anstalt mellan 2009 och Tillgreppsbrott var också vanligt förekommenade och antalet utländska medborgare med detta huvudbrott ökade kraftigt under perioden, se diagram 7.8 och tabell Denna ökning av tillgreppsbrott ses även för det totala antalet nyintagna i anstalt, men var inte lika stor i jämförelse med de övriga huvudbrotten. DIAGRAM 7.8. Antal nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Runt två tredjedelar av de utländska medborgarna inom frivården var dömda för antingen våldsbrott, narkotikabrott/ smuggling eller rattfylleri. Antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling ökade under perioden samtidigt som antalet klienter dömda för rattfylleri minskade. Våldsbrotten ökade fram till 2012 men minskade igen därefter. Se tabell Utvecklingen inom dessa tre huvudbrott kan antas vara ungefär densamma för utländska medborgare som för den totala klientpopulationen inom frivården Våldsbrott var bland de vanligaste huvudbrotten för samtliga klienter inom både skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. De ökade i mitten av perioden för klienter med villkorlig dom med samhällstjänst, men minskade totalt sett under hela perioden. Ökningen av narkotikabrott/smuggling ses för påbörjad skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Nedgången av rattfylleri ses i den totala populationen inom samtliga tre verkställighetsformer. Strafftid Två tredjedelar av de utländska medborgarna i anstalt under åren dömdes till en strafftid på sex månader eller mindre, varav den större andelen fick en strafftid upp till två månader. Det var även inom dessa två strafftidsintervall som den största klientökningen skedde , se diagram 7.9 och tabell Jämfört med nyintagna i anstalt totalt var det en något större andel utländska medborgare med strafftider upp till sex månader. Inom den totala klientpopulationen minskade antalet klienter med strafftider över två månader upp till och med ett år nästan konstant mellan 2009 och Denna utveckling ses inte bland de utländska medborgarna där antalet först ökade fram till 2013 för att därefter minska igen, för att ligga på ungefär samma nivå 2017 som DIAGRAM 7.9. Antal nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter strafftid T<=2 mån 2 mån<t=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Det fanns utländska medborgare inskrivna i anstalt den 1 oktober Vid den tidpunkten utgjorde de 30 procent av totala antalet inskrivna i anstalt. Inskrivna i anstalt 1 oktober och varav utländska medborgare Inskrivna 1 oktober Antal inskrivna 1 oktober varav utländska medborgare Antal Andel 30 % 82 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

83 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Huvudbrott Den största andelen av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 var dömda för narkotikabrott/smuggling följt av våldsbrott, se diagram 7.10 och tabell Detta skiljer sig mot den totala anstaltspopulationen där en större andel var dömda för våldsbrott än för narkotikabrott/smuggling. DIAGRAM Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter huvudbrott. 26 % 3 % 4 % 2 % DIAGRAM Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år Livstid 0 % 13 % 10 % 8 % 32 % 2 % Världsdel och utvisning i dom En tredjedel av klienterna med utländskt medborgarskap kommer från Europa (exkl. Norden). Räknas även Norden in utgör de drygt 40 procent. Den näst största andelen har medborgarskap i Asien följt av Afrika, se diagram Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej fylleri Våldsbrott Övrigt DIAGRAM Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel. 2 % 0 % 3 % 22 % 14 % 8 % 33 % Strafftid Av klienter med utländskt medborgarskap inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 hade 37 procent en strafftid under två år. En nästan lika stor andel (35 procent) av klienterna var långtidsdömda och hade en strafftid på fyra år eller mer, se diagram 7.11 och tabell Strafftidsfördelningen för den totala anstaltspopulationen vid tvärsnittet var ungefär densamma. 18 % Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Oceanien Upphört land/statslös/okänt land KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

84 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Totalt hade 40 procent av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 utvisning i domen. Med utvisning i dom menas att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. Runt 60 procent av klienterna med utländskt medborgarskap från Europa (exklusive Norden) och Nordamerika hade utvisning i domen. Detta var en något större andel än för klienter med medborgaskap från Afrika där 43 procent hade utvisning i domen. Lägst andel utvisning i dom hade klienter med utländskt medborgarskap från Norden. Se diagram 7.13 och tabell DIAGRAM Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom (Oceanien särredovisas inte på grund av låga antal men ingår i totalen). 100% 80% 60% 40% 20% 0% Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land Totalt Utvisning i dom Ej utvisning i dom 84 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

85 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inflöde TABELL Inflöde till Kriminalvården och varav utländska medborgare efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt varav utländska medborgare Antal Andel 29 % 29 % 29 % 33 % 36 % 34 % 36 % 35 % 35 % Skyddstillsyn varav utländska medborgare Villkorlig dom med samhällstjänst varav utländska medborgare Antal Andel 11 % 10 % 10 % 12 % 12 % 12 % 12 % 12 % 13 % Antal Andel 12 % 11 % 13 % 14 % 14 % 14 % 16 % 16 % 18 % IÖV varav utländska medborgare Antal Andel 14 % 15 % 15 % 16 % 15 % 16 % 16 % 16 % 16 % TABELL Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 6 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 4 % 4 % Antal Andel 9 % 6 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 6 % 4 % Antal Andel 23 % 23 % 23 % 21 % 20 % 21 % 21 % 21 % 24 % Antal Andel 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % 11 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Antal Andel 5 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Antal Andel 19 % 19 % 23 % 26 % 29 % 28 % 28 % 29 % 28 % Antal Andel 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 4 % 2 % 3 % 2 % Antal Andel 15 % 15 % 15 % 13 % 13 % 13 % 13 % 16 % 14 % Antal Andel 7 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 5 % 6 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

86 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK TABELL Utländska medborgare som påbörjade verkställighet inom frivården efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % 2 % Antal Andel 10 % 10 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal Andel 16 % 16 % 16 % 16 % 17 % 21 % 23 % 23 % 26 % Antal Andel 22 % 20 % 17 % 16 % 16 % 16 % 18 % 18 % 17 % Antal Andel 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Antal Andel 14 % 14 % 14 % 14 % 15 % 15 % 12 % 13 % 13 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Antal Andel 25 % 26 % 32 % 32 % 33 % 28 % 27 % 27 % 25 % Antal Andel 4 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 5 % Totalt TABELL Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 37 % 36 % 35 % 36 % 38 % 37 % 38 % 38 % 40 % Antal mån<t<=6 mån Andel 25 % 26 % 27 % 29 % 30 % 29 % 29 % 26 % 24 % Antal mån<t<=1 år Andel 16 % 16 % 14 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % 13 % Antal år<t<2 år Andel 7 % 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % 9 % Antal år<=t<4 år Andel 8 % 8 % 9 % 8 % 7 % 8 % 8 % 9 % 9 % Antal år<=t<10 år Andel 6 % 5 % 5 % 5 % 3 % 4 % 4 % 4 % 5 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

87 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 46 4 % Brott mot allmänhet och stat 24 2 % Narkotikabrott/smuggling % Rattfylleri, även grovt 30 2 % Rån, även grovt 95 8 % Sexualbrott % Tillgreppsbrott % Trafikbrott, ej rattfylleri 6 0 % Våldsbrott % Övrigt 41 3 % Totalt % TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter strafftid. Strafftid Antal Andel T<=2 mån 55 4 % 2 mån<t<=6 mån 92 7 % 6 mån<t<=1 år % 1 år<t<2 år % 2 år<=t<4 år % 4 år<=t<10 år % T>=10 år 83 7 % Livstid 42 3 % Totalt % TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom. Utvisning i dom Ej utvisning i dom Totalt Världsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norden 2 2 % % % Europa (exkl. Norden) % % % Afrika % % % Asien % % % Nordamerika % 8 38 % 21 2 % Sydamerika % % 33 3 % Oceanien 1 50 % 1 50 % 2 0 % Upphört land/statslös/okänt land % % % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

88 7. FOKUSOMRÅDEN KOS NARKOTIKABROTT I kapitel 4 och 5 konstateras att en stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott/smuggling. Detta var det vanligaste huvudbrottet för nyintagna i anstalt och tillsammans med våldsbrott det vanligaste huvudbrottet för klienter inskrivna i anstalt den 1 oktober. De flesta inom denna huvudbrottskategori är dömda för narkotikabrott. I detta avsnitt ligger därför fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivård dömda för narkotikabrott. I domar från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att ta hänsyn till alla omständigheter inom varje enskilt fall av narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott och för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. Som en följd av ändringen i praxis genomfördes narkotikastraffutredningen Utifrån denna utredning lämnades förslag på lagändringar vars syfte är att skärpa straffen för gärningar som avser hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2016 och innebar bland annat att straffskalorna i narkotikastrafflagen delades upp och att synnerligen grovt narkotikabrott infördes som nytt brott INFLÖDE Det var nästan lika många klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade ett straff i anstalt som inom frivården Som en följd av ändrad praxis minskade inflödet till anstalt efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade narkotikabrott åter bland nyintagna i anstalt och 2017 var det drygt 270 fler klienter nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott jämfört med Inom frivården ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott under nästan hela perioden. Jämfört med 2009 hade antalet inom frivården ökat med cirka klienter fram till Se diagram 7.14 och tabell DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Inom frivården började den största andelen klienter dömda för narkotikabrott en verkställighet med skyddstillsyn. Den tydliga ökningen inom frivården totalt sett efter 2013 var främst baserad på att klienter som påbörjat skyddstillsyn ökat. Innan dess var det klienter inom villkorlig dom med samhällstjänst som ökade och därmed påverkade det totala inflödet till frivården. Jämfört med 2009 var det cirka 760 fler verkställigheter med klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade skyddstillsyn För klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var motsvarande siffra cirka 190 personer vilket innebar att det var dubbelt så många klienter som Antalet påbörjade verkställigheter genom IÖV låg på en stabil nivå under hela perioden, se diagram 7.15 och tabell DIAGRAM Antal påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott efter typ av verkställighet Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV 5 Regeringskansliet. Synnerligen grova narkotikabrott brott/ (Hämtad ). 88 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

89 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Strafftider De flesta nyintagna klienter i anstalt dömda för narkotikabrott mellan 2009 och 2017 hade en strafftid som var sex månader eller kortare. Utvecklingen av strafftidsfördelningen visar att strafftider över sex månader minskade under delar av perioden samtidigt som strafftiderna upp till sex månader ökade, se diagram Denna utveckling mot allt kortare strafftider kan åtminstone delvis förklaras av den ändrade praxisen När antalet klienter sedan ökade igen efter 2013 bestod ökningen främst av klienter med de kortaste strafftiderna upp till två månader. Se tabell Den lagändring som genomfördes 2016 antas främst ha påverkat de grova narkotikabrotten vilka ger långa strafftider. Den eventuella effekten är därför svår att urskilja i de strafftidsintervaller som redovisas här. att det fortsatt blir fler klienter med kortare strafftider. Det tyder på att de långa strafftiderna blivit ännu längre. Se tabell Straffmassa Förändringar i straffmassan påverkas delvis av antalet klienter i inflödet men även av längden på de utdömda strafftiderna. Som tidigare nämnts minskade inflödet av klienter till anstalt dömda för narkotikabrott efter 2010 men ökade igen efter 2013 och allt fler korta strafftider dömdes ut. Detta medförde en minskning av antalet utdömda år med en tydlig nedgång i straffmassan efter 2009 och framförallt under Jämfört med 2009 var ett större antal klienter nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott 2017 men straffmassan hade minskat med cirka 700 utdömda år. Se diagram 7.17 och tabell DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott efter strafftid. DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<4 år T>=4 år Straffmassa (år) Antal klienter Medel- och medianstrafftid Medianstrafftiden ger en bild av strafftiden i normfallet för narkotikabrottsdömda. Innan praxisändringen 2011 var medianstrafftiden sex månader (180 dagar) och efter praxisändringen var den fyra månader (120 dagar). Under 2017 minskade medianen med ytterligare 10 dagar. Narkotikabrott är däremot ett huvudbrott där det finns ett fåtal klienter med mycket långa straff tider vilket medför att medelstrafftiden är mer än dubbelt så lång som medianstrafftiden. Lag ändringen 2016 hade ingen synlig effekt inom strafftidsintervallerna men kan antas haft en effekt på medelstrafftiden. Under 2017 ökade medelstrafftiden jämfört med föregående år trots KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

90 7.4. NARKOTIKABROTT TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT TABELL Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott Inflöde Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Antal Andel 48 % 47 % 45 % 44 % 43 % 44 % 43 % 45 % 42 % Antal Andel 52 % 53 % 55 % 56 % 57 % 56 % 57 % 55 % 58 % Totalt TABELL Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 79 % 76 % 77 % 74 % 75 % 76 % 75 % 75 % 80 % Antal Andel 8 % 9 % 12 % 15 % 15 % 14 % 16 % 14 % 12 % Antal Andel 13 % 15 % 12 % 11 % 10 % 10 % 10 % 11 % 9 % Totalt TABELL Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 22 % 23 % 24 % 30 % 31 % 34 % 35 % 36 % 37 % Antal mån<t<=6 mån Andel 32 % 33 % 33 % 37 % 36 % 35 % 34 % 34 % 32 % Antal mån<t<=1 år Andel 20 % 19 % 17 % 16 % 16 % 15 % 14 % 14 % 14 % Antal år<t<4 år Andel 17 % 18 % 18 % 11 % 12 % 11 % 12 % 12 % 13 % Antal T>=4 år Andel 9 % 7 % 7 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % Totalt TABELL Medel-, medianstrafftid och straffmassa för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

91 7. FOKUSOMRÅDEN KOS STRAFFTIDER I detta avsnitt presenteras statistik över strafftider för nyintagna klienter i anstalt samt klienter inskrivna i anstalt den 1 oktober. Jämfört med den strafftidsfördelning som redovisas i kapitel 4 (Anstalt) används här en finare och en grövre strafftidsfördelning. Den fina strafftidsfördelningen är uppdelad i månadsintervaller upp till och med två år och därefter årsintervaller. Den grova strafftidsfördelningen är uppdelad i fyra intervaller. Utöver strafftidsfördelningarna redovisas även medelstrafftid, medianstrafftid och straffmassa. Det sistnämnda är den totala strafftiden för en klientpopulation. I ett delavsnitt redovisas inflödet av fängelsedömda med strafftider upp till och med sex månader, i detta ingår nyintagna i anstalt och fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll. Observera att strafftiden är det som anges i strafftidsbeslutet för klientens verkställighet, och inte den faktiskt avtjänade strafftiden med hänsyn till exempelvis villkorlig frigivning. Om strafftider Strafftid är den utdömda tiden för ett fängelsestraff. Fängelse döms ut för en viss tid eller på livstid och varierar beroende på vilka strafftidsgränser som är lagstadgade för brottet. Strafftiden anges i antal år, månader eller dagar. Omräkning av år och månader kan göras till dagar där ett år ger 360 dagar och en månad ger 30 dagar NYINTAGNA I ANSTALT Nästan 90 procent av klienterna som började verkställa ett fängelsestraff i anstalt under åren hade en strafftid på två år eller mindre. Många av dessa klienter hade korta strafftider. Under 2017 fick mer än var femte klient en strafftid på upp till en månad och antalet klienter blev färre inom de längre strafftiderna. Vissa strafftider var dock mer vanligt förekommande, till exempel halvårs- och helårsmånaderna 6,12, 18 och 24, som döms ut i större utsträckning än övriga, se diagram 7.18 (samtliga strafftider över två år redovisas sammanslagna i en stapel) och tabell DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt 2017 efter fin strafftidsfördelning T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån 5 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=7 mån 7 mån<t<=8 mån 8 mån<t<=9 mån 9 mån<t<=10 mån 10 mån<t<=11 mån 11 mån<t<=12 mån(1 år) 12 mån<t<=13 mån 13 mån<t<=14 mån 14 mån<t<=15 mån 15 mån<t<=16 mån 16 mån<t<=17 mån 17 mån<t<=18 mån 18 mån<t<=19 mån 19 mån<t<=20 mån 20 mån<t<=21 mån 21 mån<t<=22 mån 22 mån<t<=23 mån 23 mån<t<=24 mån (2 år) T>24 mån (inkl.livstid) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

92 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Drygt en tredjedel av de nyintagna klienterna i anstalt under 2017 var korttidsdömda, vilket innebär att de hade en strafftid på högst två månader. 39 procent hade en strafftid på över två månader upp till och med ett år, och 20 procent hade en strafftid på över ett år men under fyra år. Resterande fem procent var långtidsdömda vilket innebär att de hade en strafftid på fyra år eller mer, se tabell Antalet nyintagna i anstalt minskade med nästan klienter (från till 8 423) mellan 2009 och En viss nedgång kan ses inom samtliga strafftidsintervall under perioden, men främst bland klienter med en strafftid över två månader upp till och med ett år, se diagram DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt efter grov strafftidsfördelning T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) Korttidsdömda Den fina och den grova strafftidsfördelningen i tidigare stycke visar att många nyintagna klienter i anstalt hade korta strafftider. Klienter med strafftider upp till och med två månader särredovisas därför här för att få en bättre överblick av hur den korttidsdömda klientpopulationen i anstalt såg ut. Observera att det finns korttidsdömda som påbörjat sin verkställighet genom IÖV istället för fängelse, dessa klienter ingår inte i denna population. Antalet korttidsdömda 2017 var personer och har sedan 2009 varierat mellan cirka och klienter. Andelen korttidsdömda bland de nyintagna i anstalt ökade med sex procentenheter från 30 procent 2009 till 36 procent 2017, se diagram Trots att antalet korttidsdömda minskade vissa år under perioden blev andelen klienter aldrig lägre. Det beror på att nedgången inom det totala antalet nyintagna i anstalt till stor del bestod av klienter med längre strafftider än två månader. DIAGRAM Andel korttidsdömda nyintagna i anstalt % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Drygt två tredjedelar av de nyintagna korttidsdömda under 2017 var dömda för narkotikabrott/ smuggling (29 procent), tillgreppsbrott (21 procent) eller rattfylleri (19 procent). Jämfört med 2009 ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling och tillgreppsbrott 2017 medan rattfylleri minskade. Se tabell Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för nyintagna visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för de klienter som påbörjar verkställighet i anstalt under respektive år. Om det finns ett fåtal klienter med mycket långa strafftider i populationen kan dessa påverka medelstrafftiden. Medianstrafftiden kan då ge en bättre bild av normalfallet, eftersom medianen inte påverkas av avvikande värden i lika stor utsträckning. Den genomsnittliga strafftiden låg mellan 300 och 350 dagar för nyintagna , medianen var mellan 120 och 150 dagar, se diagram Skillnaden mellan strafftidens medelvärde och median tyder på att det fanns en snedfördelning vilket innebär att strafftiderna för de nyintagna klienterna inte var jämnt fördelade runt medelvärdet. I detta fall beror det på att det finns ett antal klienter med långa strafftider som drar upp medelvärdet. Medelstrafftiden minskade fram till 2013 för att därefter öka efterföljande år. Medianstrafftiden visade däremot ingen nedgång förrän 2011, och nedgången avstannade sedan Nedgången i både medel- och medianstrafftid beror troligtvis på den praxis för narkotikabrott som började tillämpas under 2011 vilket ledde till lägre strafftider och färre antal klienter (läs mer om narkotikabrott i avsnitt 7.4). Ökningen inom medelstrafftiden efter 2013 syns däremot inte i 92 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

93 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 medianstrafftiden. Det kan bero på att ökningen ligger i längre strafftider för grova brott vilket inte påverkar antalet klienter eller strafftiderna för normalfallet inom det totala inflödet till anstalt. därmed färre antal utdömda år. Andra huvudbrott med långa strafftider, till exempel rån och sexualbrott, hade lägre antal utdömda år som en följd av färre klienter. Se tabell DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna i anstalt DIAGRAM Medel- och medianstrafftid för nyintagna i anstalt Straffmassa (år) Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Medianstrafftid (dagar) Straffmassa Straffmassan för nyintagna under åren redovisas i diagram 7.22 och utgörs av den totala utdömda strafftiden (vänstra y-axeln) för antalet klienter (högra y-axeln) som verkställer ett fängelsestraff i anstalt. Straffmassan påverkas av antalet inskrivna klienter men även av förändringar i de strafftider som döms ut. Antalet nyintagna klienter och antalet utdömda år var som högst Både antalet klienter och straffmassan minskade därefter fram till 2013 med drygt 800 klienter respektive år. Under 2014, 2016 och 2017 ökade de utdömda åren i straffmassan trots att antalet nyintagna fortsatte att minska. Detta berodde på att den genomsnittliga strafftiden (som övriga år minskade eller låg kvar på samma nivå) blev längre jämfört med föregående år, se tabell Den totala utdömda strafftiden under 2017 var drygt år, där klienter med huvudbrott narkotika brott/smuggling och våldsbrott tillsammans stod för mer än hälften av tiden. Det var betydligt fler klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling än för våldsbrott men det dömdes ut längre strafftider för våldsbrott. Klienter dömda för våldsbrott hade därmed en straffmassa som bara var knappt lägre än straffmassan för klienter dömda för narkotikabrott/smuggling. Klienter dömda för tillgreppsbrott var sett till antalet ungefär lika många som klienter dömda för våldsbrott, men hade betydligt lägre medelstrafftid och Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Mer än hälften av klienterna inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 hade en strafftid som var längre än två år. En stor del av dessa hade strafftider på upp till tre och fyra år. Inom strafftidsintervallerna upp till två år var antalet klienter relativt jämnt fördelat mellan månaderna men med vissa toppar vid exempelvis 12, 18 och 24 månader. Se hela den fina strafftidsfördelningen i tabell Den grova strafftidsindelningen visar att det var en mindre andel klienter (cirka 5 procent) med korta strafftider upp till två månader och att de var relativt stabila över tid. Antalet klienter med strafftider över två månader upp till ett år minskade under flera år och 2017 utgjorde de 18 procent av samtliga inskrivna. Motsvarande andel 2009 var 22 procent. En nedgång ses även bland antalet klienter med strafftider över ett år och upp till fyra år fram till 2013, och med strafftider från fyra år och över fram till Under senare år har dessa grupper stabiliserats på en mer jämn nivå och 2017 utgjorde de 43 respektive 35 procent av samtliga inskrivna 1 oktober. Det är en ökning med några procentenheter jämfört med 2009 (40 respektive 34 procent), se diagram 7.23 och tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

94 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Långtidsdömda DIAGRAM Antal inskrivna i anstalt 1 oktober efter grov strafftidsindelning T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) En stor andel av klienterna som var inskrivna i anstalt 1 oktober hade strafftider på fyra år eller mer. Dessa så kallade långtidsdömda särredovisas här för att ge en bild över hur denna klientpopulation ser ut. I långtidsdömda ingår även klienter dömda till livstid och som därmed inte har någon angiven strafftid. Omkring en tredjedel av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober var långtidsdömda. Antalet långtidsdömda minskade under perioden från som mest klienter 2009, till det lägst uppmätta antalet klienter Antalet ökade sen något 2017 jämfört med Se strafftidsintervall T>=4 år (inkl. livstid) i tabell Det var framförallt klienter dömda för våldsbrott eller narkotikabrott/smuggling som blev långtidsdömda och fick strafftider på fyra år eller mer. Antalet långtidsdömda med huvudbrott narkotikabrott/smuggling minskade kraftigt efter 2011 samtidigt som allt fler klienter dömda för våldsbrott fick långa strafftider. Hälften av alla långtidsdömda 2017 hade våldsbrott som huvudbrott, se diagram 7.24 och tabell Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för inskrivna i anstalt 1 oktober visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för klienter som verkställde ett fängelsestraff vid ett givet tvärsnitt respektive år. Om det förekommer ett fåtal klienter med mycket långa strafftider som påverkar medelstrafftiden, kan däremot medianstrafftiden ge en bättre bild av normalfallet. DIAGRAM Antal långtidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Sexualbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rån, även grovt Tillgreppsbrott Övrigt Den genomsnittliga strafftiden för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober ökade under nästan samtliga år mellan 2009 och Medelstrafftiden 2009 var cirka tre år och fem månader (1 222 dagar) och 2017 cirka tre år och nio månader (1 337 dagar), vilket var en ökning med fyra månader. Medianen varierade mer under perioden men även den hade ökat med fyra månader 2017 jämfört med Medianstrafftiden 2017 var två år och sex månader (900 dagar), mer än ett år lägre än medelstrafftiden. Se diagram 7.25 och tabell Att medelstrafftiden är högre än medianstrafftiden beror med stor sannolikhet på att det finns ett antal klienter med mycket långa strafftider som drar upp medelstrafftiden. Det medför att medianstrafftiden i detta fall bättre visar normalfallet. När medianstrafftiden ändras i takt med medelstrafftiden innebär det att det finns en effekt utöver enskilda klienter med extremvärden som faller ut på hela klientpopulationen och som påverkar strafftiderna. Tidigare under delavsnitt konstaterades att klientantalet bland inskriva i anstalt den 1 oktober minskat men att nedgången stannat av bland klienter med strafftider över ett år. Det medför att det blir en större andel klienter med längre strafftider, och att den ökade medel- och medianstrafftiden 2017 beror på färre klienter med kortare strafftider. 94 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

95 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober Medelstrafftid (dagar) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Medianstrafftid (dagar) Om livstids fängelse Livstids fängelse är lagens strängaste straff och till skillnad från övriga fängelsestraff är det inte tidsbestämt. Den som döms till livstid vet därför inte hur länge hen kommer att sitta i fängelse. Efter att ha avtjänat tio år kan klienten ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Om ansökan beviljas tidsbestäms straffet som inte får vara kortare än det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut i Sverige, vilket är 18 år. Medel- och medianstrafftiden varierade mellan olika huvudbrott. Trafikbrott och rattfylleri hade till exempel medel- och medianstrafftider som var kortare än tre månader (mindre än 90 dagar) och narkotikabrott/smuggling, sexualbrott och våldsbrott hade medel- och medianstrafftider som var tre år eller längre (1 080 dagar eller mer), se tabell Strafftidernas spridning inom huvudbrotten skiljer sig en del där till exempel våldsbrott hade en medelstrafftid som var betydligt högre än medianstrafftiden. Det innebär att det finns klienter inskrivna i anstalt dömda för något våldsbrott med höga strafftider. De våldsbrottsdömdas medianstrafftid visar dock på att normalfallet ändå ger en strafftid mer i nivå med till exempel klienter dömda för narkotikabrott/smuggling. Antalet nyintagna med en livstidsdom är få (relativt andra strafftidskategorier) och varierade mellan 2 och 15 klienter under perioden , se diagram Antalet livstidsdömda inskrivna i anstalt den 1 oktober varierade mellan cirka 140 och 160 klienter. Det var en knapp ökning 2016 och 2017 jämfört med 2015 efter en tidigare nedgång sedan 2011, se diagram Skillnaden i antal mellan nyintagna och inskrivna den 1 oktober beror på att livstidsdömda klienter avtjänar långa verkställigheter vilket medför att många är kvar i tvärsnittet från tidigare år. Se tabell LIVSTID Det finns endast ett fåtal livstidsdömda klienter i inflödet varje år. I och med att det är den klientpopulation som sitter längst i svenska fängelser är det desto fler inskrivna i anstalt vid ett tvärsnitt. I följande delavsnitt särredovisas nyintagna livstidsdömda och livstidsdömda inskrivna i anstalt den 1 oktober för att få en bild över klientgruppens storlek. Observera att klienter som dömts till livstid men sedan fått straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff inte ingår. DIAGRAM Antal livstidsdömda nyintagna i anstalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

96 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM Antal livstidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER Utöver de klienter som påbörjar ett fängelsestraff i anstalt består totala antalet fängelsedömda även av klienter som påbörjar en verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det är enbart klienter som dömts till ett fängelsestraff med strafftid upp till och med sex månader som har möjlighet att få IÖV. I detta delavsnitt redovisas klienter i inflödet med ett fängelsestraff upp till och med sex månader som verkställer på anstalt respektive genom IÖV. Antalet fängelsedömda med strafftider upp till sex månader minskade konstant mellan 2009 och 2017 och minskningen ses både bland nyintagna i anstalt och bland klienter som påbörjade IÖV, se tabell Andelen fängelsedömda som verkställde genom IÖV minskade under perioden från 35 procent till 26 procent (se gula området av staplarna i diagram 7.28). Förändringen skedde främst innan 2013 och berodde på att antalet klienter med IÖV minskade mer än nyintagna i anstalt. DIAGRAM Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anstalt (T<=6 mån) Andelen fängelsedömda som avtjänade sitt straff på anstalt var större än andelen klienter som verkställde genom IÖV oberoende av vilken strafftid de dömdes till. Störst andel klienter med IÖV (33 procent) fanns bland klienter med de kortaste strafftiderna på upp till en månad. Andelen klienter med IÖV minskar sedan inom strafftiderna på upp till fem månader för att därefter öka något bland klienter med en strafftid på över fem och upp till sex månader. Se diagram 7.29 och tabell % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% IÖV DIAGRAM 7.29 Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2017 efter typ av verkställighet och strafftid. T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån 5 mån<t<=6 mån Anstalt (T<=6 mån) IÖV 96 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

97 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER Nyintagna i anstalt TABELL Fin strafftidsfördelning för nyintagna i anstalt Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån % % % 1 mån<t<=2 mån % % % 2 mån<t<=3 mån % % % 3 mån<t<=4 mån % % % 4 mån<t<=5 mån % % % 5 mån<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=7 mån % % % 7 mån<t<=8 mån % % % 8 mån<t<=9 mån % % % 9 mån<t<=10 mån % % % 10 mån<t<=11 mån 50 1 % 40 0 % 47 1 % 11 mån<t<=12 mån (1 år) % % % 12 mån<t<=13 mån 26 0 % 29 0 % 31 0 % 13 mån<t<=14 mån % % % 14 mån<t<=15 mån % % % 15 mån<t<=16 mån % 89 1 % % 16 mån<t<=17 mån 21 0 % 20 0 % 25 0 % 17 mån<t<=18 mån % % % 18 mån<t<=19 mån 14 0 % 13 0 % 15 0 % 19 mån<t<=20 mån 60 1 % 68 1 % 83 1 % 20 mån<t<=21 mån 37 0 % 52 1 % 59 1 % 21 mån<t<=22 mån 50 1 % 35 0 % 35 0 % 22 mån<t<=23 mån 4 0 % 6 0 % 5 0 % 23 mån<t<=24 mån (2 år) % % % 2 år<t<=3 år % % % 3 år<t<=4 år % % % 4 år<t<=5 år % % % 5 år<t<=6 år 71 1 % 72 1 % 65 1 % 6 år<t<=7 år 32 0 % 34 0 % 29 0 % 7 år<t<=8 år 26 0 % 23 0 % 34 0 % 8 år<t<=9 år 6 0 % 15 0 % 17 0 % 9 år<t<=10 år 12 0 % 12 0 % 8 0 % 10 år<t<=11 år 1 0 % 6 0 % 6 0 % 11 år<t<=12 år 2 0 % 4 0 % 8 0 % 12 år<t<=13 år 0 0 % 0 0 % 3 0 % 13 år<t<=14 år 5 0 % 7 0 % 9 0 % 14 år<t<=15 år 2 0 % 2 0 % 0 0 % 15 år<t<=16 år 7 0 % 4 0 % 9 0 % 16 år<t<=17 år 1 0 % 2 0 % 4 0 % 17 år<t<=18 år 10 0 % 9 0 % 2 0 % T>18 år 2 0 % 3 0 % 0 0 % Livstid 15 0 % 11 0 % 7 0 % Total % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

98 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL Grov strafftidsfördelning för nyintagna i anstalt Strafftid Antal T<=2 mån Andel 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % 36 % Antal mån<t<=1 år Andel 45 % 45 % 44 % 45 % 44 % 42 % 42 % 41 % 39 % Antal år<t<4 år Andel 19 % 18 % 19 % 17 % 17 % 19 % 19 % 20 % 20 % Antal T>=4 år (inkl. livstid) Andel 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt TABELL Korttidsdömda nyintagna i anstalt efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % Antal Andel 10 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal Andel 16 % 16 % 16 % 18 % 19 % 22 % 26 % 27 % 29 % Antal Andel 29 % 29 % 27 % 25 % 24 % 22 % 22 % 21 % 19 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Antal Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % Antal Andel 14 % 14 % 17 % 18 % 21 % 18 % 18 % 18 % 21 % Antal Andel 12 % 13 % 13 % 13 % 13 % 12 % 10 % 10 % 8 % Antal Andel 10 % 11 % 11 % 10 % 9 % 10 % 9 % 10 % 8 % Antal Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % Totalt TABELL Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna i anstalt Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 98 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

99 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

100 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL Fin strafftidsfördelning för inskrivna i anstalt 1 oktober Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån % % 99 2 % 1 mån<t<=2 mån % 91 2 % 82 2 % 2 mån<t<=3 mån 87 2 % % 94 2 % 3 mån<t<=4 mån 90 2 % 77 2 % 74 2 % 4 mån<t<=5 mån 46 1 % 46 1 % 44 1 % 5 mån<t<=6 mån % 93 2 % 82 2 % 6 mån<t<=7 mån 48 1 % 46 1 % 38 1 % 7 mån<t<=8 mån % % 85 2 % 8 mån<t<=9 mån 72 2 % 59 1 % 56 1 % 9 mån<t<=10 mån % % 82 2 % 10 mån<t<=11 mån 28 1 % 24 1 % 22 1 % 11 mån<t<=12 mån (1 år) % % % 12 mån<t<=13 mån 23 1 % 15 0 % 20 0 % 13 mån<t<=14 mån 80 2 % % 85 2 % 14 mån<t<=15 mån 85 2 % 88 2 % 82 2 % 15 mån<t<=16 mån 76 2 % 63 1 % 97 2 % 16 mån<t<=17 mån 17 0 % 17 0 % 23 1 % 17 mån<t<=18 mån % % % 18 mån<t<=19 mån 15 0 % 17 0 % 19 0 % 19 mån<t<=20 mån 52 1 % 61 1 % 54 1 % 20 mån<t<=21 mån 39 1 % 49 1 % 50 1 % 21 mån<t<=22 mån 45 1 % 37 1 % 36 1 % 22 mån<t<=23 mån 11 0 % 5 0 % 6 0 % 23 mån<t<=24 mån (2 år) % % % 2 år<t<=3 år % % % 3 år<t<=4 år % % % 4 år<t<=5 år % % % 5 år<t<=6 år % % % 6 år<t<=7 år % % % 7 år<t<=8 år % % % 8 år<t<=9 år 52 1 % 50 1 % 54 1 % 9 år<t<=10 år % 85 2 % 72 2 % 10 år<t<=11 år 21 0 % 18 0 % 22 1 % 11 år<t<=12 år 48 1 % 39 1 % 39 1 % 12 år<t<=13 år 16 0 % 15 0 % 15 0 % 13 år<t<=14 år 51 1 % 50 1 % 54 1 % 14 år<t<=15 år 21 0 % 23 1 % 21 1 % 15 år<t<=16 år 35 1 % 43 1 % 51 1 % 16 år<t<=17 år 7 0 % 6 0 % 10 0 % 17 år<t<=18 år 29 1 % 36 1 % 37 1 % T>18 år 33 1 % 29 1 % 32 1 % Livstid % % % Total % % % 100 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

101 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL Grov strafftidsfördelning för inskrivna i anstalt 1 oktober Strafftid Antal T<=2 mån Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % Antal mån<t<=1 år Andel 22 % 22 % 20 % 21 % 21 % 19 % 21 % 20 % 18 % Antal år<t<4 år Andel 40 % 39 % 40 % 39 % 38 % 42 % 40 % 42 % 43 % Antal T>=4 år (inkl. livstid) Andel 34 % 35 % 36 % 36 % 35 % 34 % 34 % 33 % 35 % Totalt TABELL Långtidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 2 % Antal Andel 44 % 45 % 45 % 43 % 37 % 36 % 34 % 30 % 29 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 8 % 7 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 10 % 10 % 10 % 10 % 9 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 34 % 35 % 35 % 37 % 40 % 42 % 44 % 47 % 50 % Antal Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Totalt TABELL Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

102 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Livstid TABELL Livstidsdömda nyintagna respektive inskriva 1 oktober i anstalt Nyintagna Inskrivna 1 oktober Inflödet av fängelsedömda med strafftider upp till sex månader TABELL Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet. Strafftid Antal Anstalt (T<=6 mån) Andel 65 % 66 % 70 % 71 % 73 % 73 % 73 % 72 % 74 % Antal IÖV Andel 35 % 34 % 30 % 29 % 27 % 27 % 27 % 28 % 26 % Totalt TABELL Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2017 efter typ av verkställighet och strafftid. Typ av verkställighet Anstalt (T<=6 mån) IÖV T<=1 mån 1 mån <T<= 2 mån 2 mån <T<= 3 mån 3 mån <T<= 4 mån 4 mån <T<= 5 mån 5 mån <T<= 6 mån Totalt Antal Andel 67 % 74 % 83 % 83 % 85 % 79 % 74 % Antal Andel 33 % 26 % 17 % 17 % 15 % 21 % 26 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

103 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK I detta kapitel redovisas statistik över dödsfall, rymningar respektive misskötsamheter som inträffat inom Kriminalvården samt tvärsnittsstatistik över klienternas problem med missbruk. Statistiken redovisas antingen enbart för 2017 eller för en tidsperiod på tre år alternativt nio år och för samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). 8.1 DÖDSFALL Kriminalvårdens klienter utgör en grupp i samhället där hälsoproblem är vanligt förekommande. Både fysisk och psykisk ohälsa är vanligt hos klienter i häkte, anstalt och frivård. En del tillhör riskgruppen för självskadande handlingar och självmord. Frihetsberövandet är i sig en belastning för individen som kan utlösa krisreaktioner med självskadande handlingar som följd. Flera klienter lider av psykiska besvär när de blir häktade. De är misstänkta för ett eller flera brott och blir ofta häktade med restriktioner utan möjlighet att kunna ha kontakt med familj eller vänner. Många klienter kommer direkt från ett aktivt missbruk eller har problem med andra sjukdomar till följd av alkohol, droger och kriminalitet. Av den anledningen sker ett aktivt självmordspreventivt arbete inom Kriminalvården. Antalet dödsfall bland Kriminalvårdens klienter är relativt få per år. Under perioden skedde totalt 43 dödsfall i och utanför häkte och 66 dödsfall i och utanför anstalt. Dödsfall utanför häktet eller anstalten kan till exempel vara vid vistelse på sjukhus. Bland häktesklienterna var ungefär hälften av samtliga dödsfall självmord, se tabell 8.1. Bland anstaltsklienterna var det endast ett fåtal självmord och den större delen av övriga dödsfall skedde utanför anstalt, se tabell RYMNINGAR OCH AVVIKELSER Om rymningar Rymning innebär att en klient i anstalt eller i häkte lämnar Kriminalvårdens område utan tillstånd. Det kan också innebära att en klient avlägsnar sig från medföljande personal i samband med bevakade transporter och utevistelser. Rymningar redovisas i tre kategorier baserat på varifrån rymningen skedde: Direktrymning, en rymning från ett häkte eller från en anstalt med säkerhetsklass 1 eller 2. Direktavvikelse, en rymning från en anstalt med säkerhetsklass 3. Övrig rymning från häkte, när rymningen sker i samband med transport, förrättning eller bevakad utevistelse. Under 2017 skedde en direktrymning och en övrig rymning från häkte. Direktrymningen var den enda som skett från häkte under de tre senaste åren. Se tabell 8.3. Liksom i häkte skedde en direktrymning från anstalt under 2017 vilket var den enda under perioden Det skedde 24 direktavvikelser från anstalter med säkerhetsklass 3 under 2017, vilket var en ökning jämfört med de två föregående åren. Se tabell 8.4. Samtidigt hade beläggningen i säkerhetsklass 3 ökat under 2017 som ett resultat av Kriminalvårdens strategi att öka antal klienter i den lägsta säkerhetsklassen (läs mer om detta i Kriminalvårdens årsredovisning 2017) 6. 6 Kriminalvården, Årsredovisning 2017, Norrköping, Kriminalvården, 2018 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

104 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8.3 MISSBRUK Anstalt Missbruksklassning för klienter i anstalt är en bedömning av klienternas eventuella missbruksproblem under en period av ett år innan frihetsberövandet. Statistiken redovisar inte hur många intagna som eventuellt använt droger under tiden i anstalt. Nästan tre av fem klienter inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 bedömdes ha problem med någon form av missbruk innan frihetsberövandet. Narkotikamissbruk var vanligast, följt av blandmissbruk vilket innebär att klienten missbrukar både narkotika och alkohol, se diagram 8.1. DIAGRAM 8.1. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter missbruksklassning. 8 % 8 % DIAGRAM 8.2. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter missbruksklassning och kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 8 % 26 % 12 % 41 % 13 % Kvinnor 8 % 32 % 18 % 34 % 8 % Män Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas Frivård Missbruksklassning för klienter inom fri vården är en bedömning av klienternas eventuella missbruks problem under de senaste tolv månaderna i frihet. 35 % 31 % Inom frivården den 1 oktober 2017 hade 62 procent av klienterna problem med något missbruk under de senaste tolv månaderna i frihet. Precis som för klienterna i anstalt var narkotikamissbruk vanligast följt av blandmissbruk, se diagram 8.3 och tabell % DIAGRAM 8.3. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2017 efter missbruksklassning. 18 % 11 % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem 20 % 34 % En större andel av de manliga klienterna bedömdes ha problem med missbruk jämfört med de kvinnliga klienterna, 58 respektive 46 procent. Det var lika stor andel kvinnor som män som hade alkoholmissbruk medan narkotika- och blandmissbruk var vanligare bland män än bland kvinnor. Narkotikamissbruk var det mest förekommande bland både kvinnor och män. Se diagram 8.2 och tabell % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem 104 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

105 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Missbruk är ett utbrett problem för både kvinnor och män inom frivården. Av klienterna inom frivården 1 oktober 2017 bedömdes 57 procent av kvinnorna och 63 procent av männen ha något problem med missbruk. Den största andelen utgjordes av narkotikamissbruk. Uppgifter om missbruksklassning saknades däremot i större utsträckning bland kvinnor än bland män. Se diagram 8.4. DIAGRAM 8.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2017 efter missbruksklassning och kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 12 % 31 % 14 % 20 % 23 % Kvinnor 11 % 34 % 18 % 20 % 17 % Män 8.4 MISSKÖTSAMHET Misskötsamhet kan ske på flera sätt och det finns olika åtgärdsinsatser beroende på hur allvarlig misskötsamheten är. I detta delavsnitt redovisas misskötsamheter i anstalt och några av de åtgärder som en misskötsamhet kan leda till. Det är endast beslut om en styrkt misskötsamhet som kan leda till en åtgärd och redovisningen begränsas därför till dessa. Varning vid misskötsamhet Om varning vid misskötsamhet Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas En klient i anstalt som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten kan få en varning. En varning är en signal om att det kan finnas synnerliga skäl mot villkorlig frigivning, det vill säga att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp. Det skedde nästan misskötsamheter i anstalt fördelat på klienter under Fem procent av dessa klienter var kvinnor och de stod även för fem procent av samtliga misskötsamheter, se tabell 8.7. En stor del av misskötsamheterna 2017 var av typerna arbetsvägran, innehav av otillåtet föremål och vägran att lämna drogprov. Den typ av misskötsamhet som i störst utsträckning resulterade i en åtgärd i form av en varning var vägran att lämna drogprov, vilket ledde till varning i 99 procent av fallen. Flest beslut om misskötsamheter återfinns i kategorin övrigt som bland annat innehåller brott mot föreskrifter och olämpligt uppträdande. Det var däremot en mindre andel av dessa misskötsamheter som åtgärdades med en varning (48 procent). Se tabell 8.8. Uppskjuten villkorlig frigivning Om uppskjuten villkorlig frigivning Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp om klienten på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter eller villkor som gäller för verkställigheten. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp i högst sex månader åt gången. I beslutet ska en ny tidpunkt anges för när klienten ska friges villkorligt. Om klienten missköter sig igen efter att beslutet om uppskjutning tagits kan den nya misskötsamheten leda till ett nytt beslut om ytterligare uppskjuten villkorlig frigivning. Antalet villkorliga frigivningar som sköts upp minskade mellan 2009 och 2014 men ökade därefter igen. Totalt togs 364 beslut om uppskjutande av den villkorliga frigivningen 2017, vilket var ungefär lika många beslut som under Längden för uppskjutningen ökade däremot under perioden från som minst 21 dagar till som mest 30 dagar. Se tabell 8.9. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

106 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Avskildhetsåtgärder Om avskildhetsåtgärder Kriminalvården har i vissa fall rätt att hålla klienter i anstalt avskilda från andra klienter. Avskildhet kan beslutas om det är nödvändigt av ordnings- och säkerhetsskäl. Den kan även beslutas vid utredning av misskötsamhet, kroppsbesiktning eller på egen begäran av klienten. Runt två tredjedelar av de avskildheter som avslutades mellan 2015 och 2017 varade i mindre än ett dygn. Det var främst dessa kortare avskildheter som ökade i antal under perioden. Jämfört med 2015 var det 2017 cirka fler avskildheter som varade i mindre än ett dygn, se diagram 8.6 och tabell DIAGRAM 8.6. Tid i avskildhet Det togs cirka beslut om avskildheter 2017, vilket var en ökning med drygt beslut jämfört med Det var främst män som fick sitta i avskildhet och endast en liten andel av besluten under perioden gällde kvinnor, se tabell Även antalet unika klienter som fått beslut om avskildhet ökade från 2017 jämfört med 2015, från till Antalet kvinnor som fick beslut om avskildhet 2017 var 249 och utgjorde då fem procent av klienterna. Se tabell Mer än en tredjedel av besluten om avskildhet 2017 fattades på grund av ordnings- och säkerhetsskäl. Andra vanligt förekommande skäl för avskildhet var vid kroppsbesiktning, vid risk för säkerhet till liv och hälsa och för allvarlig skadegörelse samt vid utredning om misskötsamhet. Se diagram 8.5 och tabell T<1 dygn T=1 dygn T=2 dygn T=3 dygn 4<=T<=7 dygn 8<=T<=14 dygn 15<=T<=29 dygn <=T<=60 dygn T>60 dygn DIAGRAM 8.5.Andel beslut om avskildhet 2017 efter skäl till avskildhet. 2 % Egen begäran 23 % Ordnings- och säkerhetsskäl Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning 36 % Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse Risk för att intagen rymmer eller fritas 16 % Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. 0 % 20% 2 % Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen Vid utredning om misskötsamhet Vid kroppsbesiktning 106 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

107 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Totalt avslutades avskildheter under 2017 och de flesta varade i mindre än ett dygn. Mer än var femte avskildhet upphörde inom en timme och mer än hälften av samtliga avskildheter upphörde inom 12 timmar. Se diagram 8.7 och tabell DIAGRAM 8.7. Tid i avskildhet % 22 % 15 % 30 % T<1 timme 1<=T<12 rimmar 12<=T<24 timmar T>=24 timmar KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK