Statlig styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst Redogörelse för arbetet inom Rådet för styrning med kunskap och Huvudmannagruppen under 2017 1
Förord Sedan den 1 juli 2015 samverkar nio myndigheter i Rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst för att myndigheternas styrning ska vara samordnad, effektiv och behovsanpassad och till stöd för huvudmän och professionen. Huvudmannagruppen, som består av förtroendevalda från kommuner och landsting, har i sin tur i uppgift att informera Rådet om områden där det finns behov av statlig styrning med kunskap i kommuner och landsting. Enligt förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap ska en redogörelse lämnas senast den 1 mars till Socialdepartementet för hur Rådet och Huvudmannagruppen fullföljt sina uppgifter under det senaste kalenderåret. I egenskap av ordförande för Rådet och Huvudmannagruppen överlämnar jag härmed denna rapport för arbetet 2017 och konstaterar att arbetet tagit flera viktiga steg framåt under året. Ett sådant är det underlag som Huvudmannagruppen lämnat där prioriteringar och behov av kunskapsstyrning har lämnats till Rådet. Myndigheterna har också ett första skede inventerat pågående arbete som ett första svar till huvudmännen inom utpekade områden. Avsikten är att återkomma till dessa områden under kommande verksamhetsår och fördjupa arbetet i syfte att åstadkomma en behovsanpassad kunskapsstyrning. Ett annat viktigt steg i samverkan har varit det initiativ som genomförts i syfte att utveckla digitala verktyg och arbetssätt till stöd för myndigheternas kunskapsstyrning. För 2018 ser jag fram emot att Rådets myndigheter ytterligare kan stärka vår samverkan med huvudmännen och de nya partnerskapen och strukturerna som bildas mellan myndigheter, kommuner, landsting och regioner. Olivia Wigzell Generaldirektör 2 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 4 Rådet för styrning med kunskap 2017... 6 Genomförda aktiviteter och initiativ verksamhetsåret 2017... 7 Samordnad... 7 Effektiv...10 Behovsanpassad...12 Huvudmannagruppen... 17 Nationell samverkan för kunskapsstyrning...18 Planering av aktiviteter 2018... 20 Bilaga 1... 21 3
Sammanfattning Intentionerna med förordningen har varit att åstadkomma en kunskapsstyrning som utgör ett stöd för huvudmän och olika professioner som har ansvar för att patienter och brukare ges en god vård och insatser av god kvalitet. Styrningen ska vara samordnad, effektiv och anpassad till de behov som professioner och huvudmän har. Styrningen med kunskap ska bidra till en ökad jämställdhet. Under detta verksamhetsår har Huvudmannagruppen adresserat ett antal områden som bedömts som centrala för behov av kunskapsstyrning. Dessa områden har också utgått från att stärka strukturerna för kunskapsutveckling och fokuserar på faktorer som bidrar till en jämlik vård och omsorg. De områden som Huvudmannagruppen prioriterat i korthet; Hälso- och sjukvård som finansieras av kommunerna Förändring på systemnivå Nära vård Informationshantering för att bidra till kunskapsutveckling Förvaltning av Kunskapsguiden.se Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området folkhälsa Som ett första svar på Huvudmannagruppens utpekade områden har myndigheterna i Rådet inventerat pågående arbete på respektive myndighet. Avsikten är att återkomma till dessa områden under kommande verksamhetsår och fördjupa samarbetet och dialogen i syfte att åstadkomma en behovsanpassad kunskapsstyrning. Myndigheternas första inventering visar att det pågår ett flertal initiativ och uppdrag inom respektive område Under verksamhetsåret har Rådet fortsatt att fokusera på strukturer för samverkan i syfte att åstadkomma en samordnad, behovsanpassad och effektiv styrning med kunskap. Dessa ambitioner har brutits ned i konkreta delmål för Rådets arbete och under året har initiativ tagits för att följa upp resultatet av samverkan. Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera Rådets verksamhet vilket kommer att utgöra en värdefull belysning av arbetet. Rådet har tagit fortsatt initiativ till en gemensam omvärldsanalys som stöd i arbetet med att identifiera områden där samverkan eller arbetssätt behöver utvecklas. Omvärldsanalysen har presenterats för Huvudmannagruppen och gett en gemensam plattform för att diskutera förutsättningarna för kunskapsstyrningen, behov av samverkan samt behov av interaktion i nya former i takt med omvärldens utveckling. 4 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Årsrapporten redogör för de gemensamma initiativ som drivits där samverkan kring digitaliseringens möjligheter samt utvecklingsarbete som syftar till att öka sökbarheten av myndigheternas produkter genom metadatamärkning särskilt kan lyftas fram. Inom Rådets gemensamma satsning för psykisk ohälsa hos äldre pågår flera gemensamma projekt där flertalet av myndigheterna i Rådet är involverade. Samverkan har också skett genom att utveckla gemensamma arbetssätt som gemensam policy för stärkt patient- och brukarinflytande i den statliga kunskapsstyrningen. I årsrapporten beskrivs också de nätverk som startats för att stärka samverkan men också de strukturer som stödjer kunskapsstyrningens utveckling som exempelvis Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK och Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten NSK-S samt partnerskapet för att stärka kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten samt den dialog som pågår mellan staten och de framväxande programområdena inom hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning. 5
Rådet för styrning med kunskap 2017 Målstruktur Rådet följer en övergripande målstruktur som utgår från intentionerna med förordningen om statlig styrning med kunskap. Målstrukturen är uppdelad i tre delmål som samlat ska ge förutsättningar för den statliga styrningen med kunskap att vara samordnad, effektiv och behovsanpassad. Målen går i flera fall ihop för att tillsammans bidra till att uppfylla det övergripande målet myndigheternas styrning med kunskap ska bidra till en jämställd och jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst. Målstrukturen ska ses ett levande dokument som kan komma att revideras efter hand som arbetet fortskrider. Rådet har sammanträtt vid sex tillfällen under 2017 varav tre av dessa har varit tillsammans med Huvudmannagruppen. Till Rådet finns en beredningsgrupp som har träffas sex gånger under 2017 för att gemensamt bereda underlag inför Rådets möten. Två nätverk finns också knutna till Rådets verksamhet. Nätverk för kommunikationschefer och nätverk för chefsjurister/rättschefer. Nätverken träffas två till fyra gånger per år och utbyter framför allt erfarenheter men agerar även i gemensam sak när det till exempel handlar om evenemang och den gemensamma författningssamlingen. 6 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Genomförda aktiviteter och initiativ verksamhetsåret 2017 Samordnad Utveckla sökbarheten genom kodning av myndigheternas produkter Rådet enades inför 2017 om att i ett första steg gå vidare med att gemensamt arbeta för att förbättra sökbarheten för myndigheternas produkter och tjänster. 2016 gjordes en kartläggning av kunskapsstyrande produkter från Rådets myndigheter. Syftet var att kartlägga myndigheternas kunskapsstyrande produkter samt processerna kring dem och lämna förslag på utveckling i olika avseenden. T.ex. hur innehållet i produkterna kan samordnas, i vilken ordning de tas fram, hur olika produkter benämns och hur de kommuniceras. Utgångspunkten för förslagen var att åstadkomma en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig styrning med kunskap som utgör ett stöd för huvudmännen och olika professioner. Rådet enades om att i ett första steg gå vidare med att gemensamt arbeta för att förbättra sökbarheten för myndigheternas produkter och tjänster. Man enades därför om att Socialstyrelsen skulle dela den modell som myndigheten tagit fram för metadatamärkning och som utvecklats utifrån de kategorier som kartläggningen byggde på. Utifrån kategorierna blev det ett kodverk som beskriver de kunskapsstyrande produkterna: bästa tillgängliga kunskap, grad av styrning, primär målgrupp och syfte. Socialstyrelsen har tagit fram en modell för metadatamärkning utifrån de kategorierna som kartläggningen byggde på. Den gemensamma metadatamodellen syftar till att säkerställa att Rådets myndigheter så långt som möjligt använder samma begrepp och är enhetliga i sina klassificeringar av kunskapsstöd. Metadatamärkning blir även ett sätt att tydliggöra produktkategorier och i ett första steg bör fokus vara på att tydliggöra vilka av myndigheternas produkter som är bindande respektive icke-bindande. Socialstyrelsen har genomfört ett projekt för att testa metadatamodellen och kommit fram till justeringar av modellen. Förslaget har skickats ut till Rådets myndigheter i slutet av 2017 med avsikt att testa modellen och ge synpunkter på om den fungerar. Samtliga myndigheter har ställt sig positiva till att använda ett enhetligt sätt för att metadatamärka. ehälsomyndigheten, SBU, Läkemedelsverket, TLV, IVO, Folkhälsomyndigheten och Forte har återkopplat med synpunkter till Socialstyrelsen och utifrån dem arbetar nu Socialstyrelsen vidare. Frågan kommer att behandlas av Rådet under våren 2018. Författningssamlingen blir sökbar Rådet för styrning med kunskap har enats om att utveckla författningssamlingen till att bli mer digital. Sedan slutet av 2016 bedrivs ett projekt på Socialstyrelsen i syfte att ersätta myndighetens befintliga webbkanaler med nyare 7
och modernare teknik för att bland annat förbättra målgruppsnyttan och erbjuda förbättrade sökmöjligheter för målgrupperna. Inom projektet har en särskild grupp formerats med uppdraget att se över presentationen av rättsinformation vilket bland annat inkluderar författningssamlingen. Gruppen slutrapporterar sitt arbete på Rådets möte i maj. I den gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (HSLF-FS) kungörs författningar från E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Under 2017 har 81 författningar kungjorts i författningssamlingen. Samverkan kring praktiska och strategiska frågor avseende regelgivningen sker i ett nätverk för myndigheternas chefsjurister. Under 2017 har fyra möten hållits. Genom nätverkets försorg har samtliga bemyndiganden för de myndigheter som kungör författningar i HSLF-FS kartlagts. Underlaget har under 2017 utgjort utgångspunkt för diskussioner mellan myndigheterna i syfte att identifiera överlappande bemyndiganden och ytterligare klargöra vilka inbördes beroenden i regelgivningen som bemyndigandenas fördelning och utformning innebär. För närvarande samverkar bland annat Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i frågan om bemyndigandenas fördelning avseende sjuksköterskors förskrivning av läkemedel och kring frågor om föreskriftsrätten avseende egentillverkade medicintekniska produkter. 8 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Gemensam omvärldsanalys Rådets myndigheter tog även under 2017 fram en gemensam omvärldsanalys för att identifiera förutsättningar för kunskapsstyrningen och vilka faktorer som påverkar utvecklingen de närmaste 3-5 åren. Exempel på större trender som identifierades: Faktaresistens/desinformation: Kan påverka myndigheternas förmedling av evidensbaserad kunskap. Nya styrformer: Nya former av styrning utvecklas och instrument som partnerskap och nätverk används Förutsättningarna som identifierades var bland annat: Ojämlik vård och omsorg Individens behov i fokus och ökad delaktighet Nya strukturer för kunskapsstyrning utvecklas Omvärldsanalysarbetet utvecklades under 2017 och dialoger runt slutsatser hölls med Huvudmannagruppen, Nationell samverkans grupp för kunskapsstyrning, NSK samt med nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK-S. Rådet var överens om att det varit värdefullt med att fortsätta ta fram en gemensam omvärldsanalys för kommande verksamhetsår samt koppla slutsatserna också tydligare till de behov som Huvudmannagruppen tagit fram under verksamhetsåret. Övrig samverkan mellan myndigheterna Kommunikationschefsnätverket Ett av nätverken som är kopplade till Rådet är nätverket för kommunikationscheferna. Kommunikationscheferna träffas två till fyra gånger per år och utbyter erfarenheter men koordinerar även vissa gemensamma aktiviteter. Ett exempel är den gemensamma kommunikationssatsningen som genomfördes i samband med lanseringen av den gemensamma policyn för patient- och brukardelaktighet. Nu stärks brukarnas inflytande i nio myndigheter lydde det gemensamma pressmeddelandet som rådets myndigheter stod bakom. Gemensam planering av deltagande i Almedalen har ägt rum samt planering vid gemensamma konferenser såsom Socialchefsdagarna och Nationella e-hälsodagen. Nätverket för chefjuristerna Chefsjuristerna på rådets myndigheter samlas också regelbundet vilket redovisas under rubriken om den gemensamma författningssamlingen. Socialchefsdagarna 2017 Vid Socialchefsdagarna 2017 koordinerades en gemensam aktivitet med Rådets myndigheter Tillsammans för att möta socialtjänstens behov. Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Forte, ehälsomyndigheten och SBU 9
deltog. Syftet med presentationen var att visa på hur myndigheterna arbetar tillsammans för att stärka den statliga kunskapsstyrningen inom socialtjänsten. Vision e-hälsa 2025 Socialstyrelsen, Läkemedelsverket. Myndigheten för delaktighet och ehälsomyndigheten är de myndigheter i Rådet som ingår i beredningsgruppen för Vision e-hälsa 2025. Rådet har diskuterat frågan om att stärka samverkan mellan myndigheterna för att driva e-hälsoarbetet framåt. Det finns flera tydliga kopplingar till de gemensamma projekt som Rådet bedriver såsom den digitala piloten samt projektet om metadatamärkning. Effektiv Koordinerad verksamhetsplanering Under 2017 har myndigheterna fortsatt att arbeta med att koordinera verksamhetsplaneringen genom att analysera samverkansytor och områden där det kan krävas samverkan utifrån en sammanställning av myndigheternas regleringsbrev. En gemensam workshop hölls i oktober där fyra myndigheter deltog i syfte att identifiera områden där vi har samma eller liknande uppdrag för att identifiera behov av samverkan. Ett av syftena med att koordinera kontakterna utifrån varje myndighets uppdrag under året är att identifiera samverkansområden. Sammanställningen av samtliga regleringsbrev på uppdrag av Rådet visar på att myndigheterna arbetar brett inom flertalet strategiska områden som ANDT-strategin, Vision e-hälsa samt jämställdhetsintegrering utifrån de jämställdhetspolitiska målen samt innovation. Gemensamma arbetssätt kring vetenskapliga översikter Under 2016 rapporterades ett förslag till en ökad samordning av vetenskapliga kunskapsunderlag och systematiska översikter till Rådet. Utifrån förslagen fick SBU i uppdrag att gå vidare med att skapa ett nätverk och fortsätta arbetet med utbildningar. SBU och Socialstyrelsen arrangerade gemensamt en tvådagarsutbildning under hösten 2017 om att genomföra och tolka systematiska översikter. Utbildningen hade samma format som de tidigare så kallade MSG-utbildningarna och vände sig till utredare och projektledare på Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, TLV, Kriminalvården, FORTE, Socialstyrelsen och SBU. I höstens utbildning deltog 30 personer. 10 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Effektivare samverkan kring välfärdsteknologi Myndigheten för delaktighet, MFD fick i uppdrag att ta fram en plan för hur en bredare samverkan kan ske kring välfärdsteknologi. Syftet är att utveckla och skapa effektivare samverkan med utgångspunkt i behoven hos den enskilde och hos verksamheterna, för att öka delaktigheten för alla personer, oavsett funktionsförmåga, genom användning av välfärdsteknik. Arbetet slutrapporterades i juni 2017. Rapporten kan i korthet sammanfattas enligt nedan: Välfärdsteknik bör ses en del av en helhetslösning och bör finnas med som perspektiv i myndigheternas kunskapsstöd. Exempel på insatser kan vara att ta upp frågan i ledningsgrupper eller göra en kartläggning. Utveckla samverkan genom nätverk. I dagsläget finns det inte anledning att skapa något särskilt nätverk då den frågan kommer att aktualiseras i samband med arbetet inom de regionala stödstrukturerna för socialtjänst (RSS). Termer och begrepp är viktigt som bas det finns t.ex. viss gränsproblematik mellan hjälpmedel och välfärdsteknik. En viktig aspekt är att befintliga termer används i samband med framtagande av kunskapsstöd. Här finns även koppling till pågående arbete inom ramen för Vision e-hälsa 2025. Uppföljning/forskning här finns en del redan gjort eller pågående arbete. Exempel är den förstudie som Myndigheten för delaktighet tar fram. SBU har tagit fram rapport för området psykisk hälsa. IVO genomför tillsyn på området. FORTE lyfte den satsning som görs på området tillämpad välfärdsforskning. 11
Behovsanpassad Utvecklad patient- brukardelaktighet I slutet av 2016 tillsatte Rådet för styrning med kunskap en myndighetsgemensam arbetsgrupp med fokus på stärkt patient- och brukarinflytande och delaktighet i den statliga styrningen med kunskap. Arbetet har letts av SBU och samtliga myndigheter inom Rådet har varit representerade. Parallellt med arbetsgruppen har även en brukargrupp bestående av NSPH, RFSL, Diabetesförbundet, Funktionsrätt Sverige, samt PRO speglat myndighetsgruppens arbete, men utifrån ett brukarperspektiv. Denna samverkan ska leda till ökad behovsanpassning av myndigheternas kunskapsstyrning och effektiv användning av både patient- och brukarföreträdarnas samt myndigheternas resurser. Rapporten redovisades i oktober och en påföljande gemensam kommunikationsinsats genomfördes av samtliga Rådets myndigheter. Arbetsgruppen rekommenderar att myndigheterna i Rådet att anta en policy för Patient- och brukarorganisationers delaktighet i den statliga styrningen med kunskap. Myndigheterna i Rådet har antagit policyn. Arbetsgruppen fortsätter som ett informellt nätverk för att underlätta patient- och brukarsamverkan och minska risken för dubbelarbete, både för myndigheter och för patienter, brukare och deras föreningar. Utgångspunkterna i policyn var: De vägledande principerna i politiken för det civila samhället, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen ligger till grund för myndigheternas dialog, samråd och samverkan med patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare. Den europeiska koden utgör ett metodstöd och användningen av den bidrar till en minskad begreppsförvirring. 12 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Dialoger, samråd och samverkan mellan såväl myndigheterna gemensamt och brukar- och patientorganisationer eller andra företrädare, som mellan de enskilda myndigheterna och organisationerna eller andra företrädare, präglas av god tillgänglighet. Genom att stärka tillgängligheten ökar förutsättningarna för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta i dialoger, samråd och samverkan. De myndigheter som ingår i Rådet bör sträva efter att ersätta patienter och brukare samt deras organisationer eller andra företrädare för det arbete som de utför. Digital pilot för samordnad kunskapsstyrning ehälsomyndigheten har under 2017 fått i uppdrag av Rådet att leda arbetet med en digital pilot med fokus på psykisk ohälsa hos äldre. Arbetsgruppen samverkar med Rådets arbetsgrupp för psykisk ohälsa hos äldre. I augusti 2017 bildades en operativ arbetsgrupp för att genomföra det praktiska arbetet i den digitala piloten. Arbetsgruppen använder metoden Innovationsmodellen som grund för kunskapsinhämtning, involvering och samskapande med professioner i primärvården runt om i landet. Metoden är framtagen av SKL. Mål med den digitala piloten är att: Ta fram några prototyper utifrån användarnas behov och önskemål och testa dessa med användarna. Prototyperna ska kunna implementeras och nå ut till primärvården. Pröva att ta fram ett gemensamt kunskapsstöd om psykisk ohälsa hos äldre. Stödet ska kunna integreras i landstingens nationella kliniska kunskapsstöd. Den gemensamma metadatamodellen ska användas. Tydliggöra nytta, utmaningar och viktiga erfarenheter från samverkan och val av arbetssätt. Presentera förslag på fortsatta samverkansformer för att främja ett kontinuerligt arbete med inriktning på användarbehov, digital förnyelse och samordning. Den operativa arbetsgruppen har intervjuat användare av kunskapsstöd på åtta vårdcentraler runt om i landet om deras behov och önskemål vad gäller kunskapsstöd. Utifrån intervjuerna har åtta prototyper tagits fram som visar olika sätt att paketera statlig kunskap, och prototyperna har även testats på användare i primärvården. Arbetsgruppen har också sammanställt och metadatamärkt alla rapporter som handlar om psykisk hälsa äldre från Socialstyrelsen, SBU, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Arbetsgruppen har inlett dialog med landstingens/regionernas organisation för Nationellt kliniskt kunskapsstöd för att undersöka möjligheterna för ett framtida samarbete. Ambitionen är att arbetet i piloten ska leda till ett lärande på flera nivåer i de organisationer som arbetar med den, samt visa på alternativa kommunikationslösningar. Piloten ska även lämna förslag på fortsatta samverkansformer för att stimulera kontinuerligt förnyelsearbete. Under våren 2018 presenterar 13
arbetsgruppen en slutrapport som bland annat kommer att ge exempel på vilka prototyper som kan vara lämpliga att gå vidare med utifrån användarnytta och genomförbarhet samt föreslå möjliga fortsatta samverkansformer. 14 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Samverkan psykisk ohälsa äldre Socialstyrelsen leder arbetsgruppen för samverkan runt psykisk ohälsa för äldre. Under 2017 har arbetsgruppen för psykisk ohälsa arbetat utifrån de aktiviteter som redovisades i årsplanen för 2016 som redovisas i punktsatserna nedan. Flera både myndigheter och projekt samverkar inom området psykisk ohälsa äldre. Att undersöka hur myndigheterna kan stödja och sprida utbildningen första hjälpen till psykisk hälsa med inriktningen äldre personer. Aktiviteten har kopplats ihop med projektet om att ta fram ett informationsmaterial kring psykisk ohälsa hos äldre tillsammans med brukar- patientoch anhörigorganisationer (se nedan). Ta fram ett kunskapsstöd om välfärdsteknik i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre. Folkhälsomyndigheten har det övergripande ansvaret för att driva projektet Välfärdsteknik i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykiska ohälsa hos äldre. Syftet med projektet är att sammanställa kunskap om hur välfärdsteknik kan främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre, med särskilt fokus på hur digitala verktyg och tjänster kan användas för social stimulans och minska ensamhet samt främja delaktighet. Fem myndigheter (FoHM, MFD, SBU, Forte och Socialstyrelsen) i Rådet deltar och bidrar med olika underlag. Bland annat har SBU tagit fram en kartläggning av systematiska översikter av Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa och Myndigheten för delaktighet en Kartläggning av hur Välfärdsteknik används i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre. Underlagen ska leda fram ett samlat kunskapsstöd som är planerat att lanseras under 2018. Ta fram ett kunskapsstöd om tidig upptäckt och diagnostik i primärvård av äldres psykiska ohälsa. Kopplas samman med uppdrag inom nationella läkemedelsstrategin där Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en diagnostisk checklista för förbättrad läkemedelsanvändning hos äldre. Projektet ska rapporteras i slutet av 2018. Ta fram informationsmaterial kring psykisk ohälsa hos äldre tillsammans med brukar- patient- och anhörigorganisationer. Syftet är att sammanställa information om psykisk ohälsa hos äldre som är anpassat till olika målgruppers behov av information. Målet med projektet är att ta fram målgruppsanpassat informationsmaterial om äldres psykiska ohälsa till brukare, patienter och anhöriga samt till allmänheten. Samtliga myndigheter i Rådet deltar och Socialstyrelsen leder arbetet. Arbetet sker i nära samarbete med brukare, patienter och anhöriga. Informationsmaterialet kommer att publiceras i olika kanaler under 2018. 15
Genomföra undersökning/kartläggning för att få mer kunskap om organisation och kompetens i primärvården kring äldres psykiska ohälsa. Samverkar med Rådets digitala pilot som leds av ehälsomyndigheten. Projektteamet har varit ute på vårdcentraler på flera ställen i landet och genomfört intervjuer av personal i primärvården. Rapport under 2018. Se redovisning nedan Digital pilot för samordnad kunskapsstyrning. Ta fram förslag på uppföljningsområden tillsammans med brukar- patient och anhörigorganisationer. Arbetet leds av Socialstyrelsen. En workshop med patient-, brukar- och anhörigorganisationer kommer att hållas i Boden i början av 2018. Workshopen anordnas av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) tillsammans med Bodens kommun. 16 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Huvudmannagruppen Huvudmannagruppen har som uppgift att informera Rådet om områden där huvudmännen har behov av statlig styrning med kunskap samt hur styrningen bör utformas och kommuniceras i kommuner och landsting/regioner. Under 2017 har tre gemensamma möten mellan Rådet och Huvudmannagruppen ägt rum. Huvudmannagruppens prioriterade områden Ledamöterna i Huvudmannagruppen beslutade i början av 2016 om en vision för sitt arbete. Visionen är att varje möte mellan invånare och olika professioner inom vård och socialtjänst ska innebära tillgång till bästa tillgängliga kunskap. En kunskapsbaserad verksamhet kommer därmed att bidra till jämställdhet och en jämlik vård och socialtjänst för alla. Mål för Huvudmannagruppens arbete är att fokusera på faktorer som stärker systemet för att utveckla en evidensbaserad praktik för en jämlik vård och omsorg. I tidigare samråd under 2016 mellan Rådet för styrning med kunskap och huvudmannagruppen för samlad kunskapsstyrning har Huvudmannagruppen lämnat prioriteringsordningen för övergripande områden och dessa är; Socialtjänst, evidensbaserad praktik i socialtjänsten, Folkhälsa och Hälso- och sjukvård. Huvudmannagruppen har i tidigare samråd också framfört behovet av att stärka systemet för kunskapsstyrning genom att fokusera på strukturer för kunskapsutveckling. I juni 2017 överlämnade Huvudmannagruppen följande prioriterade områden för 2018. Se bilaga 1. Den hälso- och sjukvård som finansieras av kommunerna Förändring på systemnivå Nära vård Informationshantering för att bidra till kunskapsutveckling Förvaltning av Kunskapsguiden.se Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området folkhälsa Rådets myndigheter har återkopplat genom att beskriva pågående aktiviteter avseende ovanstående, se bilaga 1. Några områden är redan omhändertagna av Rådet. Socialstyrelsen har bland annat beslutat att ta ansvara för förvaltning och utveckling av Kunskapsguiden.se samt att påbörja ett projekt med att kartlägga den kommunala hälso- och sjukvården. Huvudmannagruppen har sedan det första mötet 2017 återkopplat till myndigheterna. På Huvudmannagruppens möte i juni 2017 diskuterades den gemensamma omvärldsanalysen. Den myndighetsgemensamma omvärldsanalysen lyfte bland annat behovet av interaktion och samverkan mellan olika aktörer i fler och nya former. Huvudmannagruppen pekade på att kommunernas och landstingens ekonomiska situation 4-5 år framåt måste beaktas för att kunna 17
genomföra det som Rådet beslutar. Den ekonomiska aspekten och ett långtidsperspektiv kommer att behöva diskuteras i samband med kommande omvärldsanalys samt i diskussionen av ovanstående områden. Huvudmannagruppen har också framfört behovet av att myndigheterna analyserar vilka insatser som är kostnadseffektiva samt utvecklar arbetet med effektivitetsanalyser. Utanförskapet utgör en stor samhällsutmaning, med demografiska faktorer som är betydande och svåra att förutse. Detta påverkar i sin tur kommuners och landstings ekonomi. Därför är en utvärdering, där staten identifierar indikatorer och finner orsakssamband viktig. Nationell samverkan för kunskapsstyrning Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK I Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, inom hälso- och sjukvården sitter representanter från landsting och regioner. På gruppens möten bjuds myndigheter, SKL och professionsorganisationer in till dialog. Samverkansstrukturen har funnits sedan 2008 men nu förändras den då regioner och landsting under 2017 har kommit överens om att etablera en ny sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Under 2018 inrättas nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt nationella samverkansgrupper inom exempelvis patientsäkerhet. Myndigheterna i Rådet har varit delaktiga i utvecklingen genom deltagande på NSKs möten. Vid Huvudmannagruppens och Rådets gemensamma möte i november bjöds representanter för den nya strukturen in till dialog vilket avses fortsätta vid kommande gemensamma möten. Diskussioner förs även inom myndigheterna i Rådet, som berörs av kunskapsstyrning, hur staten på bästa sätt ska möta den nya nationella strukturen. Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, NSK-S I den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, NSK-S, sitter ledamöter som representerar socialtjänsten i samtliga län, tillsammans med representanter från relevanta nätverk och myndigheter. Ledamöternas uppdrag är att bidra till att den kommunala och regionala nivån får bästa möjliga kunskapsstöd från aktörer på nationell nivå. Genom att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv ska gruppen bidra till att det nationella stödet blir samordnat, strategiskt, långsiktigt och anpassat till användarnas villkor. Gruppen ansvarar för informationsspridning och förankring. 18 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Partnerskap för att stärka strukturerna för kunskapsutvecklingen i socialtjänsten SKL har, i samverkan med Socialstyrelsen och representanter för de regionala samverkans- och stödstrukturerna, tagit fram en modell för att säkerställa långsiktig samverkan mellan olika aktörer på olika samhällsnivåer med olika ansvar i syfte att bidra till kunskapsutveckling av stöd för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Modellen för samverkan innebär ett partnerskap där parterna är de respektive regionala samverkans- och stödstrukturerna, SKL och Socialstyrelsen. Under 2017 har SKL och Socialstyrelsen tillsammans arbetat med att utveckla modellen för samverkan samt med att förankra partnerskapet externt med fokus på kommunerna och deras styrnings- och ledningsnivå. En arbetsgrupp med de övriga myndigheterna (MFD, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, SBU och Forte) i Rådet har bildats där Socialstyrelsen är sammankallande. I september 2017 genomfördes ett möte mellan parterna där samarbete kring fem prioriterade områden sattes igång som pilotprojekt. Områdena som då prioriterades av partnerskapet för arbete under 2018 var; välfärdsteknik, systematisk uppföljning, implementering av kunskapsstöd för spelmissbruk, kommunalt finansierad hälso- och sjukvård samt vetenskapliga kunskapsluckor. 19
Planering av aktiviteter 2018 Utvärdering Statskontoret Statskontoret genomför sin slutliga utvärdering av Rådets verksamhet under 2018. En delrapport lämnades under 2016 och slutrapporten lämnas den 1 november 2018. Senast i slutrapporten ska Statskontoret redovisa vilka resultat som myndigheternas arbete att styra med kunskap har lett till på regional och lokal nivå. Regeringen vill särskilt få följande frågor belysta: Hur har samverkan mellan de myndigheter som ingår i Rådet för styrning med kunskap utformats? Vilka resultat får denna samverkan för myndigheterna och för deras arbete med att styra med kunskap? Vilka resultat har reformen haft för berörda aktörer på regional och lokal nivå respektive för professionerna? Statskontoret ska även utvärdera ändringarna till en mer renodlad myndighetsstruktur. Statskontoret planerar en gemensam dialog med Rådet och Huvudmannagruppen på mötet i juni 2018. Erfarenhet från myndigheternas samverkan Rådet avser att genomföra en uppföljning av myndighetssamverkan. Syftet är att samla erfarenheter kring den samverkan och struktur som vuxit fram utifrån förordningen att styra med kunskap. Men framförallt om hur myndigheternas samverkan utifrån var och ens olika uppdrag har utvecklats sedan 2015. Avslutningsvis kan nämnas att det blir en angelägen uppgift för Rådet att följa utvecklingen av samverkan med landstingens och regionernas samt av kommunernas strukturer för kunskapsstyrning som nu sker. Dessutom är det angeläget att fortsätta att stärka samverkan med det pågående arbetet inom ramen för Vision för e-hälsa 2025 och fördjupa det ytterligare under 2018. Under året kommer också arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta att utvecklas utifrån myndigheternas pågående arbete med de jämställdhetspolitiska målen. 20 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Bilaga 1 21
Återkoppling samt kommentarer på Huvudmannagruppens prioriteringar 2017 (version 15 februari 2018) Bakgrund Huvudmannagruppen presenterade i juni 2017 fem områden som har prioriterats av huvudmännen i kommuner och landsting. Genom dialog i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, NSK-S kommungrupp, Nationell Kunskapsstyrning NSK regiongrupp samt SKL, har viktiga områden för ett fördjupat samarbete mellan statens myndigheter sinsemellan och med huvudmännen valts ut. I tidigare samråd under 2016 mellan Rådet för styrning med kunskap och huvudmannagruppen för samlad kunskapsstyrning har huvudmannagruppen lämnat prioriteringsordningen för övergripande områden och dessa är; Socialtjänst, evidensbaserad praktik i socialtjänsten, Folkhälsa och Hälso- och sjukvård. Huvudmannagruppen har i tidigare samråd också framfört behovet av att stärka systemet för kunskapsstyrning genom att fokusera på strukturer för kunskapsutveckling. Förslagen som presenteras i det här dokumentet bygger vidare på tidigare prioriterade övergripande områden och specificerar behoven. Huvudmannagruppens förslag är att myndigheterna i Rådet för styrning med kunskap bidrar till utvecklingen inom följande områden; Kommunal hälso- och sjukvård. Förändring på systemnivå för att stödja utvecklingen inom vård och omsorg. Informationshantering som tydligare bidrar till kunskapsutveckling i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förvaltning och utveckling av kunskapsguiden.se för socialtjänstens kunskapsutveckling. Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området folkhälsa. Huvudmannagruppens inledande övergripande kommentar Huvudmannagruppen tackar för beskrivningen av aktiviteter, både genomförda och de som planeras, som respektive myndighet har noterat under de specifika prioriterade frågorna. Det är ett omfattande svar vi fått. För att kunna analysera svaret behövs en fortsatt dialog, bland annat om vad som sker samtidigt inom de prioriterade 22 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
områdena hos myndigheter, huvudmän, SKL och andra relevanta aktörer, till exempel statens pågående utredningar som berör området. Huvudmannagruppen ser behov av att analyser och aktiviteter samordnas. Områden som lyfts och prioriteras av huvudmannagruppen och som mottas av Rådets myndigheter har i många fall pågående aktiviteter på verksamhetsnivå inom myndigheterna och hos huvudmännen. Insatser riktas mot de specifika områdena från flera olika håll. En stor fördel med att ett prioriterat område tas emot och omhand är förhoppningsvis ökad samordning mellan och inom aktörerna som vill nå ut med information, stöd och analyser. Frågor som Huvudmannagruppen lyfter kopplat till myndigheternas svar för prioriterade områden och beskrivningar av de aktiviteter som redovisas är: Är de redovisade aktiviteterna: Relevanta? Tillräckliga, saknas något, någon aktör? Hur sker samordning? (motverka dubbelarbete och motstridiga budskap) Vilka underlag för analys finns eller behöver tas fram? Vilka är de framtida utmaningarna inom området? Stärker de redovisade aktiviteterna systemet för behovsanpassad och samlad kunskapsstyrning? Huvudmannagruppen hade svårt att analysera de redovisade aktiviteterna utifrån frågorna ovan, svårt att se skogen för alla träd som det beskrevs vid ett uppföljande möte. Huvudmannagruppen bad SKL om att särskilt analysera området, den hälsooch sjukvård som finansieras av kommuner. Det var svårt att se om de aktiviteter som beskrevs svarade mot behoven så som huvudmanna-gruppen formulerat dem. Huvudmannagruppen lämnar här korta kommentarer och synpunkter under varje område för ökad läsbarhet i kursiv stil. Kommunal hälso- och sjukvård Önskemål till staten Kunskapsutveckling - Kunskap om hur patientsäkra system utvecklas, t.ex. patientsäkra övergångar mellan vårdens nivåer och organisationer. - Kunskap om vården som sker i hemmet. Hur kan professioners förutsättningar för att bedriva god vård i hemmet utvecklas? 23
- Vad krävs för att framtidens kvalitetsregister ska utgöra viktiga underlag för styrning och ledning i den kommunala hälso- och sjukvården samt mellan huvudmän i vårdflätan? Återkoppling Socialstyrelsen arbetar inom olika områden med kunskap om hur patientsäkra system utvecklas, t.ex. patientsäkra övergångar mellan vårdens nivåer och organisationer. Ex. på föreskrifter som bidrar till patientsäkerhet är föreskrifter som finns för hygien och säker läkemedelsanvändning. Andra exempel på föreskrifter som reglerar samverkan mellan huvudmän är läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) samt föreskrifter om sprututbyte. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen, och i samverkan med Folkhälsomyndigheten och i samråd med Läkemedelsverket, IVO, ehälsomyndigheten, SKL samt ett antal andra aktörer, utvecklat ett samlat stöd för hälso- och sjukvården inom patientsäkerhetsområdet med fokus på att minska vårdskadorna. Utgångspunkten har varit hälso- och sjukvårdens behov. Socialstyrelsen har därför tagit fram en webbplats där myndigheten samlat grundläggande information och kunskapsstöd inom patientsäkerhet som vänder sig till professionerna. Socialstyrelsen har för närvarande ett uppdrag att analysera utvecklingen på patientsäkerhetsområdet 2017. I uppdraget ingår den kommunala vården. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2018. Under 2016 genomförde Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag gällande en kunskapssatsning för baspersonal i verksamheter inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet. I uppdraget ingick dels att fördela 178 miljoner kronor i stimulansbidrag till kommunerna för utbildningsinsatser riktade till baspersonal, dels att utveckla och sprida relevanta kunskapsstöd i syfte att stödja en effektiv verksamhetsutveckling. Socialstyrelsen publicerade i början av 2017 kartläggningen Hur arbetar hälso- och sjukvården med egenvårdsinsatser?. En utvärdering pågår för närvarande av kommunernas arbete med egenvård och en rapport är planerad till december 2017. En av IVOs egeninitierade riskbaserade nationella tillsynssatsningar 2017 fokuserar på Samverkan kring multisjuka äldre som vårdas i hemmet. Projektet är myndighetsövergripande vilket innebär tillsyn vid samtliga regionala avdelningar av verksamhet kring multisjuka äldres vård i hemmet inom ramarna för kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och somatisk hälsooch sjukvård. Fokus ligger på samverkan mellan vårdgivare som är involverade. Multisjuka äldre som vårdas i sitt hem har ofta omfattande vårdbehov och vårdas många gånger av personal från olika verksamheter som slutenvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård vilket ofta medför risker 24 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
vad gäller samverkan. Den här tillsynssatsningen syftar till att bidra till fördjupad kunskap och förståelse kring detta. Myndigheten för delaktighet (MFD) har sedan verksamheten startade 2014 haft uppdraget att arbeta med frågor som rör välfärdsteknologi. Arbetet genomförs i samverkan dels på strategisk nivå men även i form av utbildning och implementering av kunskap till berörda aktörer. Koppling i arbetet finns till visionen för e-hälsa 2025 som lyfter fram socialtjänsten och hälso- och sjukvården som två välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig nya möjligheter för ökad självständighet, delaktighet och inflytande för den enskilde. Inom ramen för det kommande arbetet med visionen lyfts områden in som har bäring på, och koppling till e-hälsa, som välfärdsteknologi och digitalisering. SBU kan utvärdera det vetenskapliga underlaget för metoder och insatser i den kommunala hälso- och sjukvården. Ett par exempel på tidigare rapporter inom detta område är Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke respektive Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer -- interdiciplinära team. Forte etablerar ett långsiktigt program för kunskapsutveckling inom främst socialtjänsten. En bärande del vid sidan av forskningsfinansiering är forskarskolor med studenter som arbetar kvar i socialtjänsten under studietiden på deltid. Programmet ska främja samverkan mellan praktik och akademi med fokus på socialtjänstens och brukarnas perspektiv på angelägna forskningsbehov. Den första utlysningen görs under 2018. Forskarskolorna kommer att öppna året därpå 2019. Efter uppbyggnadsskedet 2020, omfattar satsningen på kunskapsutvecklingen inom tillämpad välfärd årligen 100 miljoner kr. På Kunskapsguiden finns ett samlat ett antal kunskapsstöd som tar upp Samordnad individuell plan, SIP, som ska upprättas tillsammans med brukare om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. Finns även framtaget webbutbildningar för att stärka kompetensen avseende exempelvis läkemedelsbehandling, äldre med diabetes, demens. I rapporten Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård redovisar Socialstyrelsen resultatet av en särskild satsning på kvalitetsregister inom den kommunala hälso- och sjukvården. Antalet personer som får kommunfinansierad vård ökar kontinuerligt, och den mesta ökningen sker för personer i ordinärt boende, vid jämförelse med särskilt boende. Det finns emellertid få register som beskriver behov och insatser i denna verksamhet. Syftet med satsningen har bland annat varit att belysa de register som finns och hur samkörning med olika register kan bidra till att öka kunskapen om den kommunala hälso- och sjukvården. Projektet kan ses som en första kartläggning om vilken information som är möjlig att få fram med hjälp av de register som finns. Resultatet ger underlag till hur framtida fördjupande studier kan bidra med mer information om denna verksamhet. 25
Juridisk genomlysning av området - Ett exempel som särskilt bör uppmärksammas är bedömningar om egenvård. Efter högsta förvaltningsdomstolens tre prejudicerande domar som försäkringskassan valt att tolka strikt har det skett en förändring som innebär att personlig assistans oftast inte beviljas vid egenvård. De bedömningar som sker idag har lett till oönskade situationer för individer och en ökad kostnadsutveckling för kommuner. Återkoppling Ett arbete pågår för att se över egenvårdsföreskriften (till december 2017) och med anledning av detta genomförs en närmare analys och ett terminologiarbete om begreppet egenvård och relaterade begrepp i en arbetsgrupp bestående av sakkunniga, jurist och terminolog. Arbetet ska ligga till grund för en översyn av åtgärdskoder som kan användas för dokumentation och uppföljning av åtgärder kring egenvårdsbedömning. För att tydliggöra vad som gäller enligt egenvårdsföreskriften ska ämnet egenvård införas i funktionen Frågor och svar på Socialstyrelsens webbplats. Exempel på myndighetssamverkan i gränssnittet hälso- och sjukvård/socialtjänst är t.ex. den läkemedelsspecifika information och kunskap som Läkemedelsverket förmedlar bör generellt vara densamma för kommunal och landstingsdriven hälso- och sjukvård. Läkemedelsverket har lämnat en avsiktsförklaring att samordna sig med Socialstyrelsen avseende riktlinjer och behandlingsrekommendationer. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har gemensamma utredningar som relaterar till förskrivarperspektiv, b. la inom missbruksområdet som är av relevans för kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och annan närliggande verksamhet. - Den juridiska gränsen att kommunal hälso- och sjukvård bara sträcker sig till primär vård, allt där utöver är sjukhusanknuten vård som sker i hemmet. Rådande läge bör förändras om en modern vård ska kunna utvecklas. Återkoppling Frågan om kommunal hälso- och sjukvård och gränsdragningsfrågor har under 2017 lyfts i samband med Rådets möten. För närvarande ligger det i utredningen om Samordnad utveckling för God och Nära vård att b.la. titta på definitionerna av öppenvård och sluten vård och vilka konsekvenser som förändringar i dessa kan medföra. Den kommunala hälso- och sjukvården är en viktig fråga att beakta i det fortsatta arbetet. 26 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017
Huvudmannagruppens kommentarer Myndigheternas redovisning för vad som pågår i befintliga verksamheter svarar inte helt mot behovet av framåtsyftande arbete som tar sin utgångspunkt i en problemanalys. Huvudmännen önskar därför mer av analys och förslag på utvecklingsinsatser utifrån de frågor som ställts. Samt, en återkoppling av de pågående aktiviteter som anges som kan ge underlag till analyser. Huvudmannagruppen ser positivt på de möjligheter som de olika myndigheterna har, och som kan samverka i kunskapsutvecklingen t.ex. SBUs möjlighet att i systematiska översikter bidra med kunskap. Men, undrar över aktualitet i de befintliga underlagen och om beslut finns för att söka kunskap inom området t.ex. systematiska översikter om omsorg och avancerad vård i hemmet (risker, patientsäkerhet mm) FORTE önskas uppmärksamma området i kommande satsningar Socialstyrelsens arbete för kunskapsutvecklingen inom området behöver ske i nära samarbete med huvudmännen och myndigheten bör försäkra sig om giltiga beskrivningar av problem och förutsättningar för att kunna bidra med relevanta analyser och stöd. Sammanfattningsvis för området. Det kvarstår ett önskemål om fördjupad analys av problembilden och lägesbeskrivning och ett önskemål om framåtsyftande aktiviteter från myndigheterna i Rådet för den hälso- och sjukvård som finansieras av kommuner. Juridisk genomlysning av området. Den juridiska gränsen att kommunal hälso- och sjukvård bara sträcker sig till primär vård, allt där utöver är sjukhusanknuten vård som sker i hemmet, bör förändras om en modern vård ska kunna utvecklas. Huvudmannagruppens kommentar Huvudmannagruppen önskar dialog med utredaren för Samordnad utveckling i god och nära vård (S 2017:1) för att följa hur området föreslås utvecklas både avseende juridiska förutsättningar och hur begreppsdefinitioner hanteras av utredningen. Förändring på systemnivå för att stödja utvecklingen inom vård och omsorg Önskemål till staten - Regeringen behöver skyndsamt förända lagstiftningen och myndigheternas föreskrifter och rekommendationer behöver anpassas så samarbetet underlättas mellan huvudmännen så att patienterna kan få en modern nära vård. 27
- Staten och SKL behöver ingå en långsiktig, mer än en femårig, ekonomisk överenskommelse för att stötta huvudmännen att förändra sin kultur och hitta nya arbetssätt för att utveckla den nära moderna vården. Återkoppling Myndigheterna har sedan tidigare tillsammans med Huvudmannagruppen identifierat att frågor som kopplar till huvudmännens strukturer för hälsooch sjukvård och socialtjänst är prioriterade för dialog och samverkan för att bidra till en förstärkt kunskapsstyrning nationellt för att stödja utvecklingen. Aktuella utredningar har även tydliga förslag för att utveckla både den nära vården och myndigheternas roll vad gäller kunskapsstöd och utvärdering kopplat till pågående utveckling. Ett exempel där det finns en nationellt sammanhållen process är läkemedelsområdet där TLV beslutar om nationell subvention och där samverkan mellan myndighet, företag och landsting sker inom ramen för trepartsöverläggningar. Huvudmannagruppens kommentar Huvudmannagruppen önskar att tillsammans med utredaren för God och nära vård belysa utmaningar och förutsättningar för en förflyttning av vårdens fokus. Att stärka systemet och öka möjligheterna till en jämlik, jämställd, effektiv och patientsäker vård. Informationshantering som tydligare bidrar till kunskapsutveckling i hälso- och sjukvård och socialtjänst Önskemål till staten - Statens myndigheter bidrar till en smartare informationshantering och ökar framdriften i utvecklingen. Myndigheterna kan agera i enlighet med utvecklingen och gå före lagstiftningen. - En gemensam statlig infrastruktur och informationsstruktur som harmonierar med informationsstrukturen i hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt med den nationella tjänsteplattform som landstingen utvecklat genom Inera AB. - Statens myndigheter samordnar sig för att man som huvudman bättre ska kunna samla, dela och återanvända data hos huvudmännen mellan huvudmännen och mellan statens myndigheter. - Statens myndigheter återanvänder de data som samlats in, samordnar insamling och återanvändning av data. - Statens myndigheter bör påtala behoven av en reformerad lagstiftning som krävs för att hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter ska kunna dra nytta av den fulla potential digitaliseringen för med sig för kvalitetsutveckling. 28 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST 2017