Den komplexa hotbilden

Relevanta dokument
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Resiliens i en förändrad omvärld

Sverige kommer att möta utmaningarna

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Regional grundsyn för totalförsvarsplanering inom de fyra nordliga länen

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

FSPOS rapport om höjd beredskap

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar

Legala aspekter - dispostion

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Planering och förberedelser pågår

Nationell risk- och förmågebedömning 2019

MOTSTÅNDSKRAFT Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret Sammanfattning

Säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap. Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Regional grundsyn. för en sammanhängande planering av totalförsvaret i de fyra nordliga länen. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Nationell Säkerhetsstrategi Totalförsvar Säkerhetsskydd

Lärandemål civilt försvar

Så är vi redo om krisen kommer

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik

Inledande studier med fokus på konceptuell beskrivning, hotbild och scenariometodik

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Erfarenheter från pilotstudier av RSA avseende EM-hot. Fokus: Antagonistiska elektromagnetiska hot mot samhällsviktig infrastruktur

Anförande av Nils Svartz på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 15 januari 2018.

Totalförsvaret i Halland, Värmland, Västra Götaland, Örebro län och Militärregion Väst Högre regional grundsyn

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Riksintresse för totalförsvarets civila del

Nationell säkerhetsstrategi

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap

Grundläggande begrepp och regelverk

Planering och förberedelser pågår

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

FOI MEMO. Fredrik Lindgren FOI Memo 5089

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas

Särskild redovisning om krisberedskap och totalförsvar

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Kommittédirektiv. En ny myndighet för psykologiskt försvar. Dir. 2018:80. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Regleringsbrevsuppdrag 25

Vägledning för säker och robust samverkan

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Försvarspolitiska ställningstaganden

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

FMV. Marinens utveckling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

FOI MEMO. Civilt försvar en förstudie. Projekt/Project

Svenska Lottakåren och totalförsvaret

Säkerhetspolitik för vem?

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Preliminärt program. Har du förslag på ämnen eller talare som skulle ge ytterligare skärpa i programmet? Kontakta programansvarig Henrik Karlsson!

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Informationssäkerhet trender OffSÄK, Malmö

Rapport: Utbildnings- och övningsstrategi för krisberedskap Sektorn Elektronisk kommunikation

MILITÄRREGION SYD NYTT FRÅN FM. Kenneth Svasse Militärregion Syd

Handlingar till Kommunstyrelsens. sammanträde 13 juni 2018

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

CIO och Chef för Cyberförsvarsfrågor i FM Generalmajor. Fredrik

Stärkt krisberedskap för Sverige

Rapportering av uppdrag avseende planering inför höjd beredskap (civilt försvar)

Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016

Information från Länsstyrelsen Skåne

Utbildningen som genomförs augusti är en förberedande utbildning inför seminarieövningen i november.

Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset

Samverkansområde transporter, Försvarsplanering

Kommunstyrelsekontoret

Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående stadens arbete med civilt försvar

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Försvarsmaktens Forskning och Utveckling Rickard Stridh

Transkript:

Den komplexa hotbilden Underlaget är främst hämtat från Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret Grundsynen finns att ladda ned från MSB.se

Regeringens Nationella säkerhetsstrategi beskriver hoten mot vår säkerhet i ett brett sammanhang Militära hot Informations- och cybersäkerhet, digitala risker Terrorism och våldsbejakande extremism Organiserad brottslighet Hot mot energiförsörjning Hot mot transporter och infrastruktur Hälsohot Klimatförändringar och dess effekter Läs med om hot och nationella säkerhetsintressen på regeringen.se

Det finns exempel på scenarier FOI har på uppdrag av MSB tagit fram fem typfall som är exempel på scenarier som kan användas i planeringen för civilt försvar. Typfall 4 fullgör funktionen som gemensamma planeringsförutsättningar för aktörernas planering inför höjd beredskap.

Typfall 1 till 5 - scenarier Typfall 1: Beredskapshöjning, mobilisering och transport till utgångsområden Typfall 2: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m. riktat huvudsakligen mot civila mål Typfall 3: Angrepp med fjärrstridsmedel mot främst militära mål Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga områden i Sverige Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik Ladda ned från FOI.se/civilt försvar

Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret

Vi behöver i dag kunna hantera ett brett spektrum av hot Möjliga hot mot Sverige i dag är varken entydiga eller enbart territoriellt fokuserade. En mer komplex bild måste därför ligga till grund för myndigheters åtgärder för att säkerställa Sveriges säkerhet. Sverige kan utsättas för öppna och dolda påtryckningar som utövas med olika medel som politiska, psykologiska, ekonomiska och militära.

Utökad underrättelseverksamhet, intensifierade cyberattacker och påverkansoperationer är andra medel för motståndare att nå strategiska mål och utöka sin handlingsfrihet. Sådana antagonistiska handlingar i stor omfattning behöver inte innebära att ett väpnat angrepp kommer att äga rum, men de innebär likafullt utmaningar för vår suveränitet. Samhället behöver klara av att hantera även denna typ av påverkan.

Väpnat angrepp Totalförsvarsplaneringen utgår från ett öppet väpnat angrepp på Sverige som inledningsvis kan ha ett intensivt och snabbt förlopp. Det är troligt att konventionella och högteknologiska stridsmedel kommer att användas. Cyberattacker och informationskrigföring är också en del i krigföringen. Striden kan börja med bekämpning med fjärrstridsmedel och sabotageförband mot samhällsviktig verksamhet. Risken för användning av kärnvapen, eller hot om detsamma, i regionala eller lokala konflikter kan komma att öka. Detta bedöms gälla även i eller i anslutning till vårt närområde och måste därför beaktas i planering och förberedelser.

Geografisk prioritering Militärstrategiskt är vissa geografiska områden särskilt viktiga. Det handlar om Stockholmsområdet, Gotland, Östersjöinloppen och Nordkalotten. Även andra geografiska områden vara viktiga. Det finns platser och verksamheter runt om i landet som har viktiga funktioner för att samhället som helhet ska fungera och som på olika sätt behöver skyddas.

Aktörer behöver: redan i fredstid, ha förmåga att möta olika former av öppna och dolda påtryckningar som kan utövas med olika medel såsom politiska, psykologiska, ekonomiska och militära, öka sin förmåga att identifiera och möta underrättelseverksamhet, cyberattacker och informationsoperationer mot landet, samt öka sin förmåga att motstå ett väpnat angrepp mot Sverige från en kvalificerad motståndare.