UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

Relevanta dokument
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Gris. producenter

Gris. producenter nr 2

Produktionsrapport - förklaringar

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Studie med amsuggor i svenska besättningar

100% ekologiskt foder från 2012

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

Suggorna har potential utnyttja den!

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Användning av cups till smågrisar

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Hullbedömning av får

Piggfor

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Vägen till lönsam lammproduktion

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

NYTT&NYTTIGT. Vi kan bättre! Om Gris. FiberBalans. Sverige! Fördelar med. Ledaren. NÖT foder. AMINOBalans

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Leif Göransson

Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Lönsam mjölkproduktion

Vallfoder som enda foder till får

Anett Seeman

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Få den bästa starten

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok

Djurhållning 5.4 Grisar

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Utfodring av slaktgrisar

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

Resurseffektiv utfodring av dikor

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Utfodring av dikor under sintiden

Späckmätare RENCO LEAN-MEATER

NÖT

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

EDEL Nöt Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

TIO i TOPP Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

Rörflen som foder till dikor

förstå din katts viktkontroll

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Skötselrutiner foderanläggning

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

och smågrisöverlevnad

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION.

Internationella rapporten 2010

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Foder - utfodring och hälsa

Transkript:

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263 LT Vught, The Netherlands Telephone: +31 411 64 88 70 Fax: +31 411 64 88 03 E-mail: info@topigsnorsvin.com www.topigsnorsvin.com

Inledning Syftet med denna utfodringsmanual är att tillhandahålla riktlinjer för utfodring baserat på näringsbehovet för TN70-suggan. Topigs Norsvin utför en mängd försök för att avgöra prestationspotentialen och använder denna information för att utforma aktuella och praktiska utfodringsråd för alla marknader. Näringsbehoven för den dräktiga och digivande suggan och hennes kull har förändrats markant över tid. Dagens genetiska framsteg har resulterat i fodereffektiva, snabbväxande och magrare grisar. Denna process har dock även skapat nya utmaningar vad gäller utfodring av den moderna suggan. Näringstillförsel i form av aminosyror och energi måste utformas för att optimera den reproduktiva förmågan och för att upprätthålla optimala kroppsreserver för suggans hela produktiva liv. Foder ska även optimeras för att säkerställa god näringsnivå och komfort för djuren och även för att minimera miljöpåverkan via gödsel. För att uppnå detta krävs en exakt justering av utfodringsnormer och fodrets sammansättning i enlighet med suggornas produktionsförmåga. TN70-suggan TN70 är ett unikt hondjur som balanserar fruktsamhet, effektivitet och produktivitet. TN70 är en hybrid som är en korsning mellan Yorkshire Z-linje och Norsvin Lantras L-linje. TN70 är ett fruktsamt hondjur med utmärkta avvänjningsegenskaper och som bidrar på ett enastående och unikt sätt till slaktsvinets produktionsegenskaper. Unika egenskaper hos TN70 är: Utmärkt produktivitet med högt antal födda och avvanda smågrisar. Fruktsam med jämna kullar. Överlägsen juverkvalitet och avvänjningsförmåga. Hög köttprocent vid höga vikter. Kort sammanfattat så kan TN70 beskrivas som en moderlinje med ett överlägset genetiskt bidrag till slaktsvinet med avseende på fodereffektivitet, tillväxt och slaktkvalitet. I kombination med goda reproduktiva egenskaper och modersegenskaper resulterar detta i stora kullar med starka och livskraftiga smågrisar. PRODUKTIONSMÅL Avvänjning till 1:a ins.: <6 dagar Grisningsprocent: >90 % Totalt antal födda: >16 st Totalt antal födda levande: >15 st Dödfödda: <0,8 st Dödlighet före avvänjning: <13 % Avvanda per kull: >13 st De flesta kommersiella grisfoder är antingen baserade på majs-soja eller på vete-korn-soja. Grisar som utfodras med ett välbalanserat foder bestående av vete-korn-soja kan prestera lika bra som de som får ett foder baserat på majs-soja. Den största skillnaden är minsta tillgängliga energinivåer vid användning av dessa två olika foder.

Utfodring av TN70-suggan Målet med utfodringsrekommendationerna för TN70-suggan är att: Maximera antalet grisar per kull. Optimera grisarnas födelsevikt och jämnhet. Maximera antalet kullar per sugga och år. Maximera mjölkmängden. Optimera livslängden och livstidsproduktionen. Kontroll av muskel- och fettansättning är av största vikt när man utfodrar magrare sugg-genotyper. Magrare genotyper måste upprätthålla en viss nivå av fett under hela uppfödningen för att förbättra sin livstidsproduktion. Detta kan uppnås genom att man minimerar viktförluster under digivningen och möjliggör fettåterhämtning under dräktigheten. För att minimera viktförluster under digivningen måste näringsintaget under digivningen maximeras. Om mer ryggspäck önskas under dräktigheten har forskning visat att högproduktiva hondjur kan utfodras med ett foder med lägre aminosyranivåer, vilket kommer att minska muskelansättningen och öka fettansattningen, och troligtvis förlänga livslängden. Utfodringsstrategin för TN70-suggan baseras på riktvärden för hull och produktionsstadium. Topigs Norsvin rekommenderar att man utfodrar med minst fem välutvecklade suggfoder. Det praktiska kring utfodring med flera olika fodertyper är dock ett problem. Rekommenderade suggfoder 1 1. Betäckningsfoder: Ges från avvänjning till betäckning för att stimulera produktionen av ägg. 4 Övergångsfoder 5 Digivning 3 Sen dräktighet Avv till bet Mellandräktighet Tidig dräktighet 2 2. Dräktighetsfoder 1: Ryggspäckstimulerande foder (lägre förhållande mellan aminosyror och energi). Ges efter betäckning (dräktighetsdag 5) till dräktighetsdag 84 eller till äldre suggor. 3. Dräktighetsfoder 2: Dräktighetsfoder för att förbättra smågrisarnas födelsevikt. Ges från dräktighetsdag 85 till dräktighetsdag 110 eller till förstagrisare. 4. Övergångsfoder: Ges under övergångsperioden mellan dräktighet och digivning (från dräktighetsdag 110 till 2-3 dagar efter grisning). 5. Digivningsfoder: För att maximera foderintag och mjölkproduktion under digivning. Ges under hela digivningsperioden. Betäckningsfoder Utfodra suggor ad lib från avvänjning till betäckning. Kortvarig, intensiv utfodring (flushing) efter avvänjning fram till betäckning kommer att öka kvaliteten på äggen hos suggorna. Utveckla ett särskilt betäckningsfoder som fokuserar till 100 % på att förbättra reproduktionsförmågan från avvänjning till betäckning. Använd inte ett digivningsfoder som betäckningsfoder. Digivningsfoder har utvecklats för att uppnå maximal mjölkproduktion, inte för att flusha suggor. Utfodring av suggor ad lib kräver flera utfodringar per dag. Utfodra minst tre till fyra gånger per dag i mindre mängder för att öka det dagliga foderintaget från avvänjning till betäckning. Suggor minskar naturligt sitt foderintag när de är i brunst. Minska foderransonen till normala nivåer för att minska foderspill. Fri tillgång till vatten, men undvik blöta golv.

Dräktighetsfoder Topigs Norsvin rekommenderar att man utfodrar med minst två olika dräktighetsfoder. Två olika dräktighetsfoder möjliggör att bättre uppfylla de dagliga behoven hos dräktiga suggor, men ger även möjlighet att ytterligare förbättra suggans produktion och livslängd. Fördelar med ryggspäckstimulerande foder: Bättre täckning kring bogen innan grisning för att förhindra bogsår. Mer reserver att använda för mjölkproduktion. Bättre livstidsproduktion och hållbarhet. Lugnare och mer avslappnade suggor under dräktighet och digivning. Den största skillnaden mellan de två dräktighetsfodren ligger i förhållandet mellan aminosyror och energi. De två dräktighetsfodren beskrivs enligt följande: Dräktighet 1 (lägre förhållande mellan aminosyror och energi) Foder för ryggspäckstimulans och viktåterhämtning. Ges direkt efter betäckning och fram till dräktighetsdag 84. Kan även användas som enda dräktighetsfoder till äldre suggor (>3:e kullen). Dräktighet 2 (högre förhållande mellan aminosyror och energi) Förbättrad födelsevikt hos smågrisarna. Ges från dag 85 till dag 110 (eller fram till flytten till grisningsavdelningen). Kan även användas som enda dräktighetsfoder till unga suggor (<3:e kullen). Utfodring under dräktighet Lägre aminosyra Energi (5-84 d) Högre aminosyra Energi (85-110 d) Olika kullnr Dräktighet 1 Dräktighet 2 Kullnr 1 och 2 Dräktighet 2 Kullnr >= 3 Dräktighet 1 Fördelen med att utfodra med två dräktighetsfoder: Minimerar överutfodring av näringsämnen till suggor. Lättare att hantera och styra suggors hull. Utfodring med två dräktighetsfoder har även ekonomiska fördelar genom att man minskar den årliga kostnaden för foder. Förbättrade sugg- och kullresultat. Dagliga näringsämnesrekommendationer 0-49 dagar Kull 1 2/3 4 Netto energi, MJ/dag 19.5 23.6 25.1 Sis Lysin, g/dag 13.1 12.8 12.5 Sis Lys/Ne, g/mj 0.67 0.54 0.49 50-84 dagar Kull 1 2/3 4 Netto energi, MJ/dag 21.2 23.1 24.2 Sis Lysin, g/dag 14.0 11.4 10.3 Sis Lys/Ne, g/mj 0.66 0.49 0.42 85-115 dagar Kull 1 2/3 4 Netto energi, MJ/dag 26.1 26.9 28.7 Sis Lysin, g/dag 20.4 16.5 15.3 Sis Lys/Ne, g/mj 0.78 0.61 0.53 Korrigering av hullförluster Dräktiga suggor som fått flera kullar ska utfodras enligt de hullförluster de fått under digivningen så att de flesta suggorna har önskat hull innan de flyttas till grisningsboxarna. Med andra ord innebär detta ökad fodermängd för tunna suggor och begränsad fodermängd för något feta suggor. Använd Topigs Norsvins «Sow Feed-program» för att fastställa den mest lämpliga utfodringskurvan baserat på hullbedömning av TN70. Topigs Norsvin «Sow Feed-program» hittar du på feedmonitor.topigsnorsvin.com.

Övergångsfoder Perioden kring grisning är även kritisk för suggan eftersom hon måste klara en mängd förändringar som att flytta från grupphållning till en egen box, förändrad utfodring och själva grisningen. Dessa miljö- och foderrelaterade förändringar kan påverka grisningsprocessen, vilken inkluderar början på mjölkproduktionen. Utfodra suggorna med ett speciellt övergångsfoder under denna period. De största fördelarna med ett övergångsfoder: Förbättrad start för suggans mjölkproduktion. Minskad risk för förstoppning kring grisning. Lägre risk för mastit, metrit och agalakti (MMA) och mjölkstockning. Förbättrad övergång mellan dräktighetsfoder med lägre näringsinnehåll till digivningsfoder med högre näringsinnehåll. Förbättrad livskraft och överlevnad hos smågrisarna. Praktisk vägledning för ett bra övergångsfoder/-fas: Flytta suggorna till grisningsboxarna minst 5-7 dagar före beräknad grisning. Börja ge övergångsfoder minst 4-7 dagar före beräknad grisning. Utfodra med övergångsfodret fram till 2 till 3 dagar efter grisning: - 21 dagar - Fram till 2 dagar efter grisning - 28 dagar - Fram till 2-3 dagar efter grisning - 35 dagar - Fram till 3-4 dagar efter grisning Se till att liknande råvaror används i dräktighets-, övergångsoch digivningsfodren för att minimera stress som uppstår vid foderbyte. Anvand ratt fiberkallor under draktighet, overgang och digivning. Vissa fibrer ger en mer laxerande effekt, medan andra ger en mer uppstoppande effekt. Optimera elektrolytbalansen i dräktighets-, övergångs- och digivningsfodren. Minimera alla stressfaktorer kring grisningen och undvik om möjligt medicinering. Se till att suggan har fri tillgång till vatten. Rekommenderad utfodringskurva vid användning av ett övergångsfoder DRÄKTIGHET ÖVERGÅNGSFODER DIGIVNING Max Min Dag 110 Grisningsdag 2 3 4 DRÄKTIGHET Min Dag 110 Grisningsdag 3 4 Målsättningen är att ge samma mängd daglig energi den sista dagen då suggorna går på dräktighetsfoder som den första dagen då de går på övergångsfoder (eller digivningsfoder). Den ideala fodermängden under övergången kommer därmed att bero på den totala mängden energi som gavs innan övergångsperioden. Producenter som inte använder ett övergångsfoder ska se till att minska foderransonen 1-2 dagar innan grisningen och ge kostfibrer under denna period. Detta för att upprätthålla tarmrörelserna och undvika förstoppning, och naturligtvis ge obegränsat med vatten.

Digivningsfoder Näringsbehovet för TN70 baseras på beräknade produktionsnivåer. Kullens viktökning är en indikator på produktionsförmågan för digivande suggor. Beräknad viktökning för kullen hos TN70 ligger mellan 2,5 kg/dag och 3,3 kg/dag. Mätning och registrering av kullens vikt vid födsel och avvänjning är viktiga aspekter för att fastställa näringsbehovet hos suggorna. Näringsbehovet under digivning beror på digivningens längd. Normerna som används i denna utfodringsmanual är 21 och 28 dagars digivning. Topigs Norsvins beräkning av kullens viktökning Kullens viktökning (kg/dag) = (kullens avvänjningsvikt-(antalet digivande grisar x genomsnittlig födelsevikt) ) / digivningslängd Suggor med större kullar producerar större mängd mjölk, har större viktökning på kullarna och har därför högre näringsbehov jämfört med suggor med mindre kullar. Om man ska uppnå en viktökning på 3,3 kg per dag så beror det i mycket stor utsträckning på (1) total kullstorlek, (2) intag av digivningsfoder, (3) fodrets densitet och (4) smågrisarnas foderintag. Den rekommenderade utfodringskurvan är något försiktig under de första 10 dagarnas digivning för att minimera eventuell fodervägran bland suggorna. Målet är att öka det totala intaget av digivningsfoder genom att sakta öka den dagliga foderransonen under digivningens första del. Fodernivåerna från dag 10 ska ligga på max. Dagar Foderintag 2.9 kg kulltillväxt/dag NE MJ/d 0 19,6 1 24,5 2 29,4 3 34,3 4 39,2 5 44,1 6 49 7 49 8 53,9 9 58,8 10 63,7 21 >75 28 >80 35+ ca 90 # Fodermängden och -schemat kring grisningen och de första dagarna efter grisning beror på om övergångsfoder används eller inte. Om ett övergångsfoder används ska man börja med den rekommenderade utfodringskurvan så snart foderbyte har skett. # Den dagliga fodertilldelningen kan reduceras med 500 gram/dag för gyltor vid första kullen, fram till den 10:e digivningsdagen. + Begränsa energiintaget till 90 MJ/dag för digivningsperioder på 35 dagar. Tips för att säkerställa maximal aptit under digivningen: Fodret ska alltid vara färskt, aldrig gammalt, smutsigt eller förorenat. Pellets ger bättre intag än mjöl. Blötfoder ger ett förbättrat foderintag jämfört med torrfoder. Dock blir hygienkontrollen viktigare vid användning av blötfoder. En gradvis ökning av den dagliga fodertillgången som matchar suggans näringsbehov. Reducera miljörelaterad stress. Värmestress kommer att minska foderintaget. Feta suggor har ett lägre foderintag under digivning. Två till fyra utfodringar per dag rekommenderas för att säkerställa högre foderintag och se till att fodret alltid är färskt. Kontrollerad utfodring är inte begränsad utfodring. Styrning av foderintaget under digivning förbättrar suggans prestation och minskar foderspillet. Automatiska utfodringssystem är ett enkelt sätt att hantera utfodring ad lib.

Hull Topprestationer kommer när man har suggor i rätt fysisk kondition genom hela deras produktiva liv, vilket innebär att de uppfyller värdena för optimal vikt, ryggspäck och hull vid grisning och avvänjning enligt definitionerna från Topigs Norsvin. Dessa värden varierar beroende på suggans kullnummer och vald utfodringsstrategi. Box koncept Före grisning Efter grisning Rekommenderat hull innan grisning (slutet av dräktigheten), kg Ryggspäck, mm Kullnr Min Max Min Max Min Max 1:a 220 240 14 15 3 4 2:a 245 265 14 16 3 4 3:e 265 285 14 16 3 4 4:e 285 305 14 16 3 4 5:e 285 305 14 16 3 4 6:e 285 305 14 16 3 4 Rekommenderat hull efter grisning (slutet av digivningen), kg Ryggspäck, mm Kullnr Min Max Min Max Min Max 1:a 180 200 12 13 2 3 2:a 200 220 12 13 2 3 3:e 220 240 12 13 2 3 4:e 235 255 12 13 2 3 5:e 235 255 12 13 2 3 6:e 235 255 12 13 2 3

Var försiktig vid användning av den traditionella hullbedömningsskalan vid bedömning av hullet på TN70. Suggorna är tunnare än vad de ser ut att vara. Topigs Norsvins utfodringsverktyg finns på: feedmonitor.topigsnorsvin.com Instruktioner för mätning av ryggspäck Konsekvent placering av sonden är av yttersta vikt för att erhålla jämförbara värden. Proceduren måste utföras när grisen står upp. Djuret måste vara fasthållet i ett bås, en våg eller en gång för att förenkla hanteringen. Gör så här för att hitta position för P2 för att mäta ryggspäcket: Sök den bakre kanten av sista revbenet på grisens vänstra sida. Sätt ett märke rakt ovanför mittlinjen (ryggraden). Utgå från märket och mät upp 50 mm nedåt åt vänster från mittlinjen. Placera sonden direkt ovanför P2-punkten enligt tillverkarens anvisningar och registrera späckmåttet (en kontaktlösning (gel eller dyl) behövs vanligtvis för att få en korrekt mätning). Det är viktigt att registrera två skikt ryggfett. Det finns flera varianter av dessa apparater på marknaden och därför är det mycket viktigt att mäta ryggspäcket enligt tillverkarens anvisningar. MÄTNING AV RYGGSPÄCK Vinkelrät linje till sista revbenet Mittlinje rygg Sista revbenet