Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele. Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales

Relevanta dokument
Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar

Självständigt arbete på grundnivå

Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

Stabilitetssäkerhet för Bassalt betongdamm grundlagd på lösmassor

Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant

Hantering av osäkerheter vid analys av glidstabilitet för betongdammar grundlagda på berg

Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll. Håkan Stille SwedCOLD

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Statistiskt säkerställande av skillnader

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Dammsäkerhetsanalys via stabilitetsberäkningar för Långströmmens kraftverk

IGENSÄTTNING AV DRÄNAGE UNDER BETONGDAMMAR

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

Stenungsund, Strandnorum 7:1 Bergteknisk undersökning

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

KLEINLEKTION. Område statistik. Lektionens upplägg. Lämplig inom kurserna Matematik 2b och 2c. Engage (Väck intresse) Explore (Upptäck laborera)

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp. Tisdagen den 10 e januari Ten 1, 9 hp

Hantering av mätningar

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Föreläsning 7: Punktskattningar

GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

NORRA HALLERNAS FÖRSKOLA, STENUNGSUNDS KOMMUN

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

BeFo-projekt #350. Tunneldrivning i heterogena förhållanden. Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Skomakarudden Bovallstrand. PM Bergteknisk besiktning Uppdragsnummer: Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Föreläsning 7: Punktskattningar

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Föreläsning 7: Punktskattningar

Pumpan 3 och delar av Pumpan 2, Berggeologisk/Bergteknisk utredning m.a.p. rasrisk

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran dhi

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Hur måttsätta osäkerheter?

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Formler och tabeller till kursen MSG830

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Hydrogeologisk Promemoria Kompletterande numeriska simuleringar Oskarshamns norra hamn

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Föreläsning 6, Repetition Sannolikhetslära

F3 Introduktion Stickprov

ANMÄRKNING RÖD GLODYTA=DRÄNERAT BROTT BLÅ GLIDYTA= ODRÄNERAT BROTT

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

BERÄKNING AV FÖRORENADE SEDIMENTVOLYMER

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

PM GEOTEKNIK. Vattenreservoar Mora By, Säters kommun SÄTERS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB GEO FALUN/BORLÄNGE/GÄVLE

Tentamen i matematisk statistik

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

F13 Regression och problemlösning

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION

Detaljplan Fjällbacka 176:124

1/23 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet

Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

Stokastiska signaler. Mediesignaler

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede

Instruktioner till arbetet med miniprojekt I

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.

BERGTEKNISK UTREDNING LANDVETTER 4:70

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Laboration 1 Mekanik baskurs

Entreprenörstorsdag Gävle

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Vetenskaplig metod och statistik

Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 3

Bergsvik delområde 4 Munkedals kommun Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM Arb.

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

ÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN. Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning. Skanska Sverige AB Skanska Teknik Geoteknik och Infra

PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Seläter camping, Strömstads kommun

Transkript:

Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales

Storfinnforsen och Ramsele dammar Belägna i Västernorrland Lamell dammar Storfinnforsen: 81 monoliter Högsta höjd: 40 m Längd: 900 m (1200 inkl. fyllningsdamm) Ramsele: 45 monoliter Högsta höjd: 35 m Längd: 400 m 2

Är portryck under lamelldammar ett problem? 4 400 ton 6 600 ton 8 500 ton inkl. berg :Σ 5 500 ton 7 400 ton

Upptryck i berggrunden under dammen H uppströ ms Flöde Linjär fördelning Tryckvariation vid konstant sprickapertur. H nedströ ms Bi-Linjär fördelning Antagandet om linjär fördelning av upptrycket bygger på antagandet att berggrunden kan betraktas som ett kontinuum. Normalt är bergmassan av mer diskret karaktär, där enskilda sprickplan med större apertur (och spricklängd) dominerar flödet i berget. H uppströ ms Flöde Tryckvariation vid reducerad sprickapertur. H nedströ ms Farligaste fallet är ett enskilt ytligt flackt sprickplan med stor apertur som är genomgående under dammen som överlagras av mindre sprickor. Spänningsbilden i berget under dammen gör också att ett större sprickplan kan tryckas ihop på nedströmssidan. 4

Riktlinjer RIDAS Endast upptryck mellan betong och berg hanteras, inget specifikt om horisontella sprickplan under lamelldammar nämns. NS Power*, NVE*, USBR* Lika RIDAS FERC* Om horisontella slag identifierats under lamelldamm hanteras portycket som vid en massivdamm *Från sammanställning i x-jobb av Simon Lingell 2013 Lite om ens någon information finns om upptryckens variation i såväl tid som rum. Detsamma gäller dränagens funktion som också varierar. Detta bör dock beaktas vid övervakning och säkerhetsutvärdering 5

Upptryck kan minskas med dränagehål Beräkningar på olika portrycksfördelningar ledde till borrning av dränagehål och installation av portrycksmätare H Förslutet hål med portrycksgivare 0,5 H < 3 m, dia 75 100 mm

Analys av portryckmätningar och dess variation En studie genomfördes av Perales (2016) med syfte att studera den naturliga variationen i upptryck i berggrunden under Storfinnforsen och Ramsele. De ca 270 portrycksmätarna, utgör en unik möjlighet att studera portrycket och dess variation i berggrunden. 7

Resultat från portryckmätningar- höjd 10-20 m Storfinnforsen Ramsele Resultaten visade att monoliterna med höjden 10-20 m hade ett normaliserat upptryck med ett medelvärde på 25,7% med COV=0,45 (COV definierad som standardavvikelse genom medelvärde). 8

Resultat från portryckmätningar- höjd 20-30 m Storfinnforsen Ramsele Monoliterna med höjden 20-30 m hade ett normaliserat upptryck med ett medelvärde på 20,6% med COV=0,27 (COV definierad som standardavvikelse genom medelvärde). 9

Resultat från portryckmätningar- höjd 30-50 m Storfinnforsen Ramsele Monoliterna med höjden 30-50 m hade ett normaliserat upptryck med ett medelvärde på 16,4% med COV=0,24 (COV definierad som standardavvikelse genom medelvärde). 10

Resultat från portryckmätningar- alla höjder Storfinnforsen Ramsele För alla monoliter hade det normaliserade upptrycket ett medelvärde på 19% med en COV=0,34. Resultaten ligger något under RIDAS antaganden om 30%. 11

Statistisk fördelning av mätresultat Histogram över mätresultat. Normaliserad fördelning av mätresultat Utförda statiska tester visar att upptrycket i en punkt kan beskrivas med en normalfördelning. Statistiska tester gjordes även för att analysera om portrycket kunde beskrivas med en log-normal fördelning. Men resultaten från dessa visade att så inte var fallet. 12

Korrelation mellan sprickvidd och portryck Korrelation mellan upptryck och sprickapertur genomfördes för några monoliter vid Storfinnforsen där filmning av dränagehål genomförts. Analysen visar att ρ=0,45, vilket indikerar en viss korrelation. Lägre korrelation vid Ramsele. Mer data behövs emellertid. 13

Slutsatser och fortsatt forskning Upptrycket i bergmassan under lamelldammar utgör en kritisk parameter för glidstabiliteten. Speciellt där utbredda horisontella sprickplan existerar. Upptrycket i en punkt i bergmassan kan beskrivas med en normalfördelning. Det normaliserade upptrycket strax nedströms dränaget är cirka 20% med en COV=0,34. För de lägre monoliterna är det normaliserade upptrycket högre och uppgår till cirka 26% med en COV=0,45 Portrycken är något lägre än de som föreslår i RIDAS där dränage existerar (30%), men den höga variationen för lägre monoliter (10-20 m) innebär att RIDAS rekommendationer överskrids för flera av de lägre monoliterna. Fortsatt forskning behövs för att analysera hur portrycket varierar i dammens strömriktning samt hur det påverkas av en nedbruten injekteringsridå. Fortsatt forskning bör även inriktas på hur larmgränser bör sättas på uppmätta portryck med hänsyn till glidstabiliteten. 14

Tack för uppmärksamheten! 15