Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Delfinen Åldersindelning (antal per födelseår): F.2014: 8 F.2015: 7 F.2016:1 Antal barn: 16 Åldersfördelning: Antal pojkar: 9 Antal flickor: 7 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade: Engelska, polska & Bosniska Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning 2015 2016: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret 2016-2017: NTA: Arbetslaget har arbetat med naturkunskap, kemiska processer och fysiska fenomen. Genom b.la. NTA. Utforska experimentera och prova Media: arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film dator, lärplatta, internet och bildprojektor tillsammans med barnen. Vi har försökt att få in NTA varannan fredag med de äldre barnen. Vi har använt oss av lärplattan för att söka information om sådant som intresserar barnen. Vi läser böcker, tittar på film om olika aktuella ämnen tillsammans med barnen. Pedagogisk dokumentation: arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Under höstterminen utvärderade vi kontinuerligt och lämnade in men under vårterminen har vi utvärderat mer muntligt och bör bli bättre på att få det nedskrivet och skicka in.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Kompetensutveckling (Skriv i punktform och ange antal som deltagit) Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.
Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Metoder: 2016-2017: 2017-2018: Vi granskar oss själva och barnen. Hur vi bemöter dem, hur miljön ser ut och hur barnen bemöter varandra. Vi utmanar barnens lek genom att ha bilrum och kök i samma rum. Vi jobbar aktivt med att prata med barnen om hur man tex är en bra kompis. Vi lånar även böcker där vi belyser allas likheter och olikheter. Analys: Eftersom att jämnställdhet är färskvara så är det någonting som vi aktivt jobbar med hela tiden. Vi har fått möjlighet att gå på jämnställdhets utbildningar som givit oss mer kunskap. Åtgärder: Vi kommer att fortsätta jobba aktivt med att alla är lika mycket värda oavsett olika kulturella skillnader, kön, mm. Våra barn ska känna sig trygga i sig själva och våga ta plats och känna att de får prova på och vara med på alla aktiviteter oavsett kön. Grupptrygghet är något vi jobbar löpande med under året för att få trygga barn.
Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: 2016 2017: 1. öppenhet, respekt, Vi pratar om att vara en solidaritet och ansvar, god kamrat och att man hjälper varandra, är lyhörda och stöttar barnen i deras lek och pratar och reflekterar med barnen om t.ex. någon inte får vara med eller behöver hjälp in i 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, 5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. leken. Vi låter alla barn får prata till punkt och visa respekt till kompisarna genom att lyssna. Vi använder oss av närvaro kort eller namnsång för att uppmärksamma individen. Vi låter barnen ta egna initiativ och utforska miljön med pedagoger som medforskare. Vi finns med och utmanar barnens tankesätt genom att ställa frågor. Vi jobbar aktivt med jämnställdhet, där vi granskar oss själva, miljön och barnen. Vi jobbar med grön flagg, närmiljö. Varje år är vi med i skräpplockarveckan. Inne på avdelningen har vi sopsortering. 2017-2018:
Analys: Vi jobbar med att varje barn ska få känna sig trygga när de kommer till förskolan, och att de ska våga prova, våga ta plats och få sin röst hörd. Med stöttning av oss pedagoger uppmuntrar vi barn till att klara av vardagliga saker så som påklädning, ta mat själv osv. Åtgärder: Vi jobbar aktivt med att få barnen att känna sig trygga i sig själva för att de ska må bra när de kommer till förskolan så att de lättare kan utvecklas som individer. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 5 positiva 4 positiva 0 0 : Av 15 stycken lappar fick vi in 9. Varav 5 flickor och 4 pojkar. Analys: Av de svar vi har fått in är alla positiva till att komma till förskolan. Åtgärder: Vi kommer att ta med intervjun till samtal/skickar hem för att vi märker att vi får större svarsresultat då. Vi har ett positivt förhållningssätt när vi möter barn och föräldrar. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: 2016-2017: 1. utvecklar sin identitet Vi har närvarosamling och känner trygghet i där vi synliggör varje den barn, vi delar även in i mindre grupper för att skapa trygghet och våga utveckla sin identitet. 2017-2018: 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Vi ser barnens intressen och anpassar miljön efter det. 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Vi uppmuntrar och stöttar barnen att prova själva, exempelvis vid matsituationen och på/avklädning.
4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåg a och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Vi jobbar med tecken som stöd både i vardagen och i sånger. Vi synliggör de kulturer vi har på avdelningen genom flaggor, och hälsningsfraser på olika språk. Vi är närvarande i barnens lek för att förklara att man måste ex. vänta på sin tur eller ge/visa andra möjligheter. Vi uppmuntrar barnen att försöka berätta hur de känner istället för att t.ex. skrika så kompisar förstår vad man vill. Vi tar promenader med barnen, vi bygger hinderbanor tillsammans. Vi får in kroppsuppfattning och rörelse vid sångsamlingarna/rörelsel ek. Vi samtalar med barnen om sömn och mats betydelse. Att man t.ex. behöver äta/sova för att orka med dagen. Utifrån barnens intressen så fördjupar vi oss kring och talar runt ämnet. Exempelvis om ett barn talar om en blomma så pratar vi kring blommans färg, hur den växer, när den blommar osv. Vi låter alla barn komma till tals och få tycka och tänka fritt. Vi lägger även till andra uppfattningar och värderingar för att bredda deras syn. Vi låter alla barn få tala till punkt och lyssna på kompisarna.
9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Vi läser böcker med barnen, sjunger och har rim och ramsor för att utveckla barnens språk. Vi anpassar vår miljö genom att ha bokstäver, siffror, ord, tecken och bilder på väggarna som barnen kan ta del av. Vi har även spel som förstärker skrift, symboler osv. Vi använder oss av böcker, lärplatta, projektor, dokumentation och bildstöd för att utveckla deras intresse för bild och text. Vi arbetar med lek, rörelse, sång och musik vid samlingar. Vi har färre barn vid borden vid matsituationen så vi pedagoger får möjlighet att tala med barnen. Barnen brukar även pärla, måla med olika tekniker. Vi har tagit ut bilder på rutiner vi har som vi sedan samtalar kring/visar barnen. För att få in ett tidsbegrepp för vad vi ska göra under dagen tills barnen ska hem.
14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Vi utvecklar deras förståelse för matematiska begrepp genom att vi pedagoger är delaktiga i leken, som t.ex. om ett barn leker med två bilar som är röda så talar vi kring storlek, färg och form. Vi planerar in NTA en gång i månaden där barnen får undersöka och prova på olika experiment där det ingår matematiska begrepp. Vi räknar tillsammans med barnen t.ex. vid samlingar, där antal barn räknas, innan sång får barnen själva välja vad vi räknar till. Vi pratar och jobbar kring årstiderna. Där vi bland annat planterar vid våren. Vi arbetar med Grönflagg där vi belyser olika miljöfrågor utifrån tema närområde. Vi pratar om årstidsväxlingar från exempelvis vinter till vår. Om vad som händer och vad man ska ha på sig för kläder. Vi pysslar och dekorerar väggar och fönster med olika motiv och bilder utifrån årstidsväxlingarna.
20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Ställa frågor och ge barnen begrepp för att göra dem medvetna om vad för teknik som finns i deras vardag. T.ex. cykla, spika, klippa och hyvla ost. Vi har material på avdelningen där man kan bygga och konstruera. Vi har duplo i olika färger, pluppar, spiktavlor, och pärlplattor. Vi uppmuntrar och förstärker de språk som vi pedagoger har resurser till. Räkna på olika språk och använder lärplattan. Analys: Vi har arbetat aktivt med att anpassa miljöerna utifrån barnens intressen för att utveckla och stimulera deras lärande. Vi läser och sjunger mycket för att främja deras språkutveckling. Åtgärder: använda oss mer utav litteratur och media på fler språk eftersom vi har flerspråkiga barn. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 5 4 0 0 : Barnen tycker att de lär sig saker på förskolan oberoende av vilket kön dem har. Analys: utifrån genus ser vi ingen skillnad på pojkar och flickor på denna fråga Åtgärder: Vi arbetar med att få både flickor och pojkar att lära genom att ta fram material som vänder sig till båda könen.
Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: 2016 2017: 1. utvecklar sin Vi pedagoger är lyhörda förmåga att uttrycka för varje barns åsikt sina tankar och och tanke. Låter alla åsikter och därmed barn komma till tals. få möjlighet att påverka sin situation, 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi pratar med barnen om att man måste hjälpa till med att t.ex. plocka undan och sortera för att ha en god miljö. Vi tränar turtagning, alla barn får vara med och ta demokratiska beslut, alla ska få vara med och ingen ska behöva vara utanför. 2017-2018: Analys: Vi anser att barnen har ett stort inflytande i verksamheten, då vi utformar miljön och anpassar verksamheten utifrån barnens önskemål och intressen. Åtgärder: Då vi tycker att vi redan har ett fungerande barninflytande så fortsätter vi att jobba på samma spår där vi utgår ifrån barnets intressen och önskemål. Vi frågar, är lyhörda och låter barnen vara med och flytta sakerna. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 9 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 5 3 1 (blankt svar) : alla barn får vara med och bestämma oavsett kön. Analys: eftersom att vi i personalen ser varje barn oavsett kön så får vi detta resultat vi har Åtgärder: fortsätta att arbeta med att alla barn får känna sig sedda och hörda
Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Riktlinjer: Metod: 2016 2017: 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, Vi möter alla barn och föräldrar genom ett positivt förhållningssätt. 2017-2018: 2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi för dialoger med föräldrarna vid tamburen dagligen. Vi har även samtal två gånger per år. Vi använder instagram för att göra vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. Vi lyssnar och tar in föräldrarnas synpunkter och önskemål. Analys: Vi upplever att samverkan med vårdnadshavare fungerar bra och att de bjuds in i verksamheten och har möjlighet att påverka. Åtgärder: Vi strävar efter att ha en dialog med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning.
Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. i samverkan med Det finns en plan för lärare i övergång mellan förskoleklassen, förskola och skolan och förskoleklass. fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. 2017-2018: Analys: Pärmen handlingsplaner finns i samtalsrummet bredvid personalrummet. Åtgärder: Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. kontinuerligt och Vi ser över barnens systematiskt intressen och anpassar dokumentera, följa upp miljön efter den. Vi har och analysera varje påbörjat att barns utveckling och dokumentera med lärande samt utvärdera hjälp av bild/film på hur förskolan barnens aktiviteter som tillgodoser barnens vi sedan kollar på och möjligheter att pratar kring utvecklas tillsammans med och lära i enlighet barnen. med läroplanens mål och intentioner 2017 2018: 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Vi dokumenterar genom bilder, film och instagram och utvärderar olika teman/aktiviteter mm. För att tillgodose barnens utveckling och lärande.
3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Vi har påbörjat att observera barnen och vårt sätt att arbeta genom film och diskussioner. Vi filmar både oss själva och barnen och visar det sedan för barnen. Vi pratar exempelvis om vårt förhållningssätt till varandra. Både mellan vuxna vuxna, barn barn, barn-vuxna, vuxna-barn. Vi dokumenterar verksamheten i bilder som barnen kan ta del utav, vi dokumenterar även skriftligt och jobbar med läroplanenens mål. Vi jobbar även med barnintervjuer för att få en bild om hur barnen trivs på förskolan. Vi utvärderar och reviderar den lokala arbetsplanen varje år. Vi gör även en grov planering varje år där vi planerar upp året i stort som vi sedan utgår ifrån när vi gör finplanering.
Analys: Vi fortsätter att jobba med dokumentation och även att filma olika situationer. Åtgärder: Bli bättre på att filma olika situationer där vi reflekterar och pratar kring vårt arbetssätt. Även att inkludera barnen mer i film och reflektioner. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. ( De som är röda eller eventuellt gula, endast 2-3 åtgärder från hela kvalitetsredovisningen). utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra de gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger Alla i arbetslaget har använt sig av IKT i sitt dokumentationsarbete. Handlingsplan (Beskriv hur arbetslaget ska arbeta för att få bättre måluppfyllelse): NTA: Vi vill att alla ska få utbildning i NTA så att vi kan jobba mer aktivt med det i höst och kunna få in det ännu mer i verksamheten. Små barn kan också vara med på NTA, för dom kan vi som pedagoger visa olika experiment. De äldre barnen kan vara med och prova och utforska. Vi anpassar experimenten utifrån barnens mognad. Pedagogisk dokumentation: Vi vill göra barnen mer delaktiga i dokumentationen och få feedback och reflektioner på det vi arbetat med. Ta ner dokumentationen och visa i en samling och reflektera tillsammans med barnen om vad de upplevde och lärde sig. Vi vill även få in film mer i dokumentation som barnen får ta del utav.